MÄRTAS TAVLOR Johanna Immonen VILJA
Titel: Märtas tavlor Författare: © 2013 Johanna Immonen Omslagsfoto: Levente Gyori/dreamstime.com Första upplagan 2013 Sidantal: 32 Lättlästnivå: 3 av 4 (Large) Lix 17 ISBN 978 91 7567 025 6 Vilja förlag – en del av Nypon förlag AB info@viljaforlag.se www.viljaforlag.se www.facebook.com/viljaforlag
Johanna Immonen
Märtas tavlor
Vilja fĂśrlag
När jag studerade, jobbade jag på helgerna i hemtjänsten för att tjäna lite extra. En av de gamla som jag hjälpte var en kvinna. Hon hette Märta. Och jag var hos henne varje helg. Jag diskade och städade åt henne, och handlade mat. Men hon åt inte mycket. Hon var liten och smal. Jag tyckte att hon såg ut som en fågel. Märta var över 80 år. Hon var trött och svag. 5
Men hon ville inte flytta hemifrån. Hon hade en fin lägenhet med vacker utsikt. Märta älskade konst och hade samlat på fina tavlor under hela sitt liv. Jag tycker också mycket om tavlor. Så vi pratade ofta om dem. Ibland när jag var hemma hos Märta kom hennes son och hälsade på. Jag tyckte inte om honom. Han var inte trevlig mot mig. Och han luktade ofta sprit. Han brukade prata lite med sin mamma. Men jag såg att han inte var intresserad av det hon berättade. 6
Märta pratade om saker som hon hade sett på teve, om nyheter och om sådant som hade hänt när hon var ung. Hon märkte inte att sonen inte hörde på. Men han tittade mycket på hennes fina tavlor. Han frågade ofta sin mamma om hon kunde låna honom lite pengar. Ibland gav hon honom fem hundra kronor, ibland fick han mer. Sonens händer skakade lite när han tog pengarna. De skakade för att han drack mycket sprit. När han hade fått sina pengar, gick han alltid snabbt därifrån. 7
Märta frågade många gånger om han ville stanna och äta med henne. Men han hade alltid bråttom. Jag tänkte att han hälsade på sin mamma bara för att få pengar. Jag sa inget om det till Märta. Mitt jobb var att städa, diska, handla och laga mat. Och Märta tyckte mycket om sin son. Hon pratade ofta om honom. Hon var stolt över honom för att han var författare. Ibland var hans bild i tidningen. Märta klippte ut allt som handlade om honom. 8
Märta tyckte om mig och jag tyckte om henne. Jag hjälpte henne varje helg i nästan två år. Men så bröt hon benet och fick åka till sjukhuset. Jag hälsade på henne där. Då bad Märta mig att åka och hämta två böcker hemma hos henne. Så jag åkte dit och fann de böcker som hon ville ha. När jag skulle gå, tänkte jag på hennes fina tavlor. Jag ville se dem, kanske en sista gång. Jag öppnade dörren till vardagsrummet. Och fick en chock. Väggarna var tomma! Det fanns inga tavlor kvar. 9