9789147082797

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

SAMHÄLLE

SAMHÄLLE Ämnesboken 

SO·S Samhälle ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skol­ arbetet i So. I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 6–9, dels som fyra årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial för kopiering, ett temahäfte, en cd och overheadbilder.

Best.nr 47-08279-7 Tryck.nr 47-08279-7

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

SAMHÄLLE  Ämnesboken 

Ulla Andersson Per Ewert Uriel Hedengren

Innehåll Kärleken och familjen 78

Demokrati i skolan 4 När alla ska vara med och bestämma 6 Demokrati kräver tid och planering 8 Alla är lika mycket värda 10 Uppgifter 15

Mobbning 16 Vad är mobbning? 18 Vad kan man göra? 20 Mobbning är ett brott 23 Uppgifter 25

Barn i världen 26 Barn behöver kärlek och trygghet 28 Skolbarn i världen 30 Barn som arbetar 40 Uppgifter 47

Trafik 48 Vi i trafiken 50 Bilar, bilar, bilar – hur många får plats? 54 Uppgifter 57

Folk i Sverige 58 Hur är det att komma till Sverige? 60 Uppgifter 67 Invandrare och flyktingar i Sverige genom tiderna 68 Nya minoriteter – men svenskar sedan länge 70 Samer 71 Romer och resande 74 Uppgifter 77

Kärlek eller vänskap 80 Olika typer av familjer 84 Skilsmässa 89 Livets början ... 91 Till sista vilan 96 Uppgifter 99

Våra pengar 100 Dina egna pengar 103 Familjens pengar 104 Uppgifter 111 Spara pengar 112 Ordlista 113 Har kunden alltid rätt? 114 Hur betalar vi? 117 Uppgifter 119

Reklam 120 Varför finns det reklam? 122 Marknadsföring 124 Varför påverkas vi? 126 Regler för reklam 127 Sponsring 128 Uppgifter 131

Lag och rätt 132 Brottsplats: Storegårdsskolan 134 Uppgifter 143 Brott och säkerhet i samhället 144 Ungdomsbrottslighet 146 Olika påföljder 148 Domstolarna 152 Våra lagar 154 Uppgifter 159

Ungdomar och droger 160 Vad är en drog? 162 Samhällets arbete mot droger 164 Droger och lagar 166 Droger i världen 169 Fakta om droger 170 Tobak 170 Alkohol 172 Narkotika 174 Uppgifter 179

Demokrati och diktatur 180

Samhällets pengar 286

Ett samhälle kan styras på olika sätt 182 I en demokrati 184 I en diktatur 186 Uppgifter 189 Alla kan påverka 190 Folkrörelser 192 Demonstrera sina åsikter 195 Uppgifter 197

Behövs det pengar? 288 Hur bestäms priset? 290 Ekonomsikt kretslopp 291 Hushållen 292 Företagen 294 Konkurrens mellan företag 300 Uppgifter 302 Stat, landsting och kommun 303 Statens budget 305 Ekonomisk utveckling 306 Uppgifter 309

Parti och ideologi 198 Vad är politik? 200 Våra grundlagar 202 Hur ska samhället se ut? 204 Från ideologi till parti 208 Uppgifter 211

Så styrs Sverige 212 Kommunen 215 Landstinget 220 Uppgifter 221 Riksdagen 222 Uppgifter 227 Regeringen 228 Europeiska Unionen 236 Uppgifter 239

Handel i världen 310 Ekonomiska system 312 Handeln mellan länder 314 Globalisering på olika sätt 316 Import och export 318 Uppgifter 323

En enad värld? 324 Världssamfundet 326 Maktcentrum i historien 332 Uppgifter 339

Hur mår världen 341

Vägen till ett jobb 242 Att bli anställd 246 Lön och skatt 249 Arbetsmarknaden 251 Arbeta i andra länder 257 Uppgifter 259

FN:s Millenniedeklaration 342 Hållbar utveckling 343 Bistånd 344 Rik eller fattig? 345 Jordens resurser är begränsade 346 Uppgifter 351 Hälsa 354 Uppgifter 359

Massmedier 260

Krig eller fred 360

Informationsmängden ökar 262 Alla kommunicerar 264 I tidningen 266 Ett stort tv-utbud 270 Uppgifter 273 Internet ger nya möjligheter 274 Massmedier är viktiga för demokratin 276 En liten del av verkligheten 280 Massmedier påverkar 282 Uppgifter 285

Olika slags konflikter 362 Folkrätten 353 Säkerhetspolitiken ska förhindra krig 365 Terrorism 368 Uppgifter 369 Sveriges försvar 370 Arbete för fred 372 FN 373 Uppgifter 377

Arbete och försörjning 241

Tre länder - tre problem 378 Fakta i kartor 382 Fakta i tabeller 385 Register 389 Bildförteckning 393

DEMOKRATI

4

O

fta hör vi att skolan och samhället ska styras

demokratiskt. Men vad är demokrati egentligen?

Kan vi träna oss i demokrati i skolan?

Det är viktigt att hålla reda på hur många som röstar för eller emot ett förslag när vi röstar demokratiskt. Då gäller det också att hålla reda på vad majoritet och minoritet betyder.

Att alla har samma värde är grundläggande i en demokrati. Alla människors röster ska betyda lika mycket. Var man bor, vilken bakgrund man har eller om man har gott om pengar ska inte spela någon roll.

I SKOLAN

5

När alla ska vara med och bestämma Det ska bli friluftsdag för år 6–9 i Nydalaskolan, och lärarna har sagt att den här gången ska eleverna själva få planera dagen. Lärarna har gett eleverna en måndagseftermiddag att använda till planerandet, och under tiden tänker lärarna ha konferens i lärarrummet.

Eleverna är mycket spända den här eftermiddagen. Tänk att få bestämma allting själva! Alla samlas i aulan, men snart kommer de på att ingen har bestämt hur de ska lägga upp det hela. Felix, en modig nia, hoppar upp på scenen och ropar: – Jag tycker att alla ska spela fotboll!

– Jag vill inte spela fotboll! ropar några.

Snart är hela aulan en enda stor röra av folk som skriker i munnen på varandra.

Några tjejer blir irriterade, och går bort till lärarrummet och klagar: – Alla bara skriker och bråkar! Kan inte ni bestämma som vanligt?

Rektorn säger vänligt men bestämt nej.

– Ni måste nog organisera det hela lite bättre, säger han. Ni måste ­kanske komma överens om hur ni ska bestämma. Men kom ihåg att alla måste få vara med!

Efter en kort diskussion med varandra går tjejerna tillbaka till aulan och lyckas få tyst på oväsendet. Elevrådets ordförande Tina ropar: – Vi kan inte bestämma allihop samtidigt. Några måste först komma med förslag som vi kan rösta på. Kan jag få förslag på några elever som kan sitta och planera ihop förslag till friluftsdagen? Vi behöver åtta stycken.

Det kommer femton olika förslag på elever till en sådan grupp. Eleverna röstar om de olika namnen, och de åtta med flest röster får i uppdrag att arbeta fram ett förslag till veckan därpå.

6 demokrati i skolan

Nästa vecka samlas alla eleverna i aulan igen och nu har gruppen jobbat hårt med att ta ringa runt och höra vilka ställen som är lediga, höra om det finns bussar som kan skjutsa och mycket annat.

– Vi har två förslag här, säger Simon, som har varit ledare för gruppen.

Det ena är skogsvandring en heldag, och det andra är bollspel halva dagen och friidrott andra halvan.

Han förklarar också hur gruppen har tänkt att de båda alternativen ska genomföras.

Om mer än hälften av en grupp tycker likadant, är deras åsikt i

majoritet.

Om mindre än hälften av en grupp tycker likadant, är deras åsikt i

minoritet.

Alla eleverna röstar om de två förslagen, och alternativet med både bollspel och friidrott vinner. De flesta eleverna, majoriteten, röstar alltså för förslaget som innehåller bollspel och friidrott. De som röstar nej får ändå finna sig i beslutet, eftersom de är i minoritet.

Efter omröstningen kommer rektorn fram och tackar gruppen för det stora arbete de har lagt ned, och säger till alla eleverna: – Ni har just haft en viktig lektion i demokrati, och jag tror att ni har lärt er ganska mycket.

Minoriteten måste acceptera att de flesta vill spela boll och ha friidrott, trots att de själva röstat annorlunda.

De måste rätta sig efter vad majoriteten vill – det är en av demokratins grundregler.

demokrati i skolan

7

Demokrati kräver tid och planering Demokrati uppstår inte av sig själv. Det är viktigt att alla vet hur och var de kan föra fram sina åsikter. Det hjälper inte att skrika högt och vara missnöjd.

Varje fråga ska diskuteras på rätt ställe och i rätt sammanhang, an­ nars blir det lätt bara prat som inte leder någon vart. På nästan alla skolor finns det därför en organisation för var olika frågor ska disku­ teras.

Här är en bild av hur skolans organisation kan se ut: Högst upp finns ett skolråd där rektorer, lärare och föräldrar sit­ ter med. Skolrådet ska besluta om frågor som handlar om hur skolan ska styras.

Elevrådet ska besluta i frågor som direkt berör eleverna.

Elevrådets styrelse ska se till att det som beslutats verkligen blir gjort.

Andra råd som till exempel matråd, mobbningsråd, kiosk­ råd, IT-råd eller skolgårdsråd beslutar bara i frågor som rör ett enda område. Där kan både lärare, annan personal och elever vara med. Klassråden diskuterar saker som rör den egna klassen. Varje elev kan sedan ta upp frågor som bara rör dem själva med lärare eller annan personal.

8 demokrati i skolan

Tanken med alla dessa råd är att både elever, föräldrar och lärare ska ha möjligheter att påverka skolans verksamhet.

Klassråd Klassråden ska bestämma om saker som berör den egna klassen. Det kan till exempel handla om vart klassresan ska gå, innehållet på för­ äldrakvällar eller hur klassens lägerskola ska planeras.

I klassrådet ska alla elever kunna säga sin mening och ge förslag på vad som ska tas upp i elevrådet.

Elevråd Vissa frågor passar bättre att ta upp i elevrådet.

Varje klass väljer en elevrådsrepresentant som ska sitta med i elev­ rådet. Sedan väljer elevrådet en ordförande som håller i alla möten.

Elevrådet tar upp frågor som kommer från eleverna själva. Det kan handla om att eleverna tycker att toaletterna är äckliga eller att de tycker att uppehållsrummet måste få en ny soffa.

Ibland kontaktar rektor elevrådet när han eller hon vill veta vad skolans elever tycker i en särskild fråga. Det kan vara till exempel hur skolgården ska byggas om eller hur skolan ska fira sitt tioårsjubileum.

Ordförande, sekreterare och justeringsmän Vid varje möte ska det finnas en ordförande, en sekreterare och justeringsmän.

Ordföranden ska se till att – inte alla pratar i munnen på varandra, utan en i taget – ingen pratar för mycket och hindrar andra från att säga sin mening – en dagordning görs, det vill säga tänka ut vilka frågor som

Elevrådsrepresentant

ska diskuteras på varje möte.

Vad är en elevrådsrepresentant och vad ska hon eller han göra? Elev­ rådet består av en elev från varje klass på skolan. Det ska vara en per­ son som klassen har förtroende för, som kan och vågar tala för klassens åsikter inför de andra i elevrådet.

Om du blir vald till elevrådsrepresentant eller representant i andra råd är det ett förtroende du får av dina kompisar. Eftersom de väljer dig, tycker de att du är rätt person att framföra deras åsikter i elevrådet eller till exempel i matrådet. Det är något att vara stolt över.

Sekreteraren ska – anteckna allt som de tillsammans har bestämt – skriva ut anteckningarna till ett mötesprotokoll så att mötesdeltagarna kan se vad som har bestämts på mötet.

Justeringsmännen ska kontrollera att det som sekreteraren har skrivit i mötesprotokollet stämmer med det som diskuterades under mötet.

demokrati i skolan

9

Alla är lika mycket värda En grundregel i ett demokratiskt system är att alla ska vara lika mycket värda. Alla medborgare ska ha samma rättigheter i samhället vare sig de – är kvinnor eller män – har studerat länge eller inte alls – är rika eller fattiga – är svenska medborgare, födda utomlands eller i Sverige – är boende på landet eller i staden.

De här punkterna som gäller för alla i Sverige, ska också gälla i skolans värld. Alla elever ska ha samma rättigheter i klassen och i skolan vare sig de är – tjejer eller killar – duktiga eller svaga elever – barn i rika eller fattiga familjer – barn till föräldrar födda utomlands eller i Sverige – elever som bor på landet eller i staden.

Det är också viktigt att komma ihåg att alla har rätt till olika tro och åsikter.

Rättighet = Något som en person har rätt till.

10 demokrati i skolan

Direkt och indirekt demokrati Röstning i klassråd är ett exempel på direkt demokrati.

Direkt demokrati betyder att alla elever har var sin röst och majoriteten avgör vad som ska beslutas.

Omröstningar i elevrådet Alla elever är olika men ingen är mer eller mindre värd än någon annan.

är däremot ett exempel på indirekt demokrati. Varje klass utser en representant som ska föra fram klassens åsikter. Därefter röstar klassens representant i elevrådet, där de andra valda representanterna också är med och röstar.

Allmän och lika rösträtt När klassrådet röstar gör de det enligt en viktig grundregel i demokra­ tin: det blir som majoriteten vill. En annan viktig sak är att allas röster är lika mycket värda.

Alla elever har rösträtt och ingen röst är mer eller mindre värd än någon annan. Om Sepideh talar dålig svenska är hennes röst inte min­ dre värd än Alicias röst, Alicia som pratar perfekt svenska. Sepidehs röst ska heller inte vara mindre värd än Johans, för att hon är tjej och han är kille. Och en röst från en tystlåten Alicia ska inte räknas som mindre viktig än en röst från Maria, som pratar högt och tydligt om sina åsikter.

De här reglerna gäller också när vi ska välja till riksdagen. Ingen röst är mer värd än någon annan. Det brukar kallas för allmän och lika rösträtt. Ordet allmän betyder att det gäller alla medborgare i ­Sverige. demokrati i skolan

11

Har minoritetens åsikt någon betydelse?

Klass 6B har fått pengar i klasskassan och ska ut på skolresa. Efter en omröstning kommer det fram att nitton av tjugo elever vill åka till fjällen och åka skidor. Alla i klassen är entusiastiska och förväntans­ fulla. Mia i klassen är sjuk och är hemma från skolan på omröstnings­ dagen.

Plötsligt kommer Petter på att Mia just har brutit benet och inte kommer att kunna följa med på en skidresa! Varför tänkte ingen på det? Petter räcker upp handen och berättar det han kommit på för klassen och läraren. Hur ska de lösa problemet?

Ska klassen åka iväg på sin skidresa och låta Mia få välja om hon vill åka med eller inte?

Ska alla försöka hitta någonstans att åka, där man kan köra rullstol så att Mia kan följa med?

Ska Mia få bestämma vart klassen ska åka?

12 demokrati i skolan

Läroplanen – så ska svenska skolor vara Det finns en massa bestämmelser för hur skolan ska fungera. När det gäller riktlinjer för skolans verksamhet är det läroplanen som skolorna ska följa. I läroplanen står vilka värderingar som riksdag och regering tycker ska finnas i undervisningen i den svenska skolan. Det kallas också värdegrund. Undervisningen ska till exempel uppmuntra elev­ erna att tänka på människors lika värde, att visa förståelse för andra kulturer och ha respekt för andra. Där står också vilka mål som elev­ erna ska ha uppnått när de slutar skolan.

Det finns också en kursplan för varje skolämne som handlar om vad varje ämne ska innehålla och vilka betygsmål som finns. Lärare och elever kan bestämma mycket själva om hur de vill lägga upp un­ dervisningen, men det finns vissa gränser. En religionskunskapslärare kan till exempel inte bara ta upp kristendomen och strunta i alla andra religioner. Då kommer Skolverket att reagera och kräva att skolan och läraren ska ändra sin undervisning.

Skolverket Det är riksdag och regering som bestämmer hur läro­ planen för förskolor och skolor i Sverige ska se ut. Sedan är det Skolverkets uppgift att kontrollera hur läroplanen efterföljs. Därför gör Skol­ verket regelbundna besök i förskolor och skolor runt om i landet.

MYNDIGHETEN FÖR ­SKOLUTVECKLING Arbetar för ökad kvalitet och bättre resultat på landets förskolor, grundoch gymnasieskolor och på vuxenutbildningen.

demokrati i skolan

13

FÖRDJUPNING

Går det att komma överens utan att rösta?

Klass 6B på Nydalaskolan har ett problem som måste lösas. Idrottsläraren Andreas har klagat över att eleverna bär sig illa åt under lektionerna: de svär, ­skriker, är otrevliga mot honom och okamratliga mot varandra. Nu har elev­ erna själva reagerat och bjudit in Andreas till ett klassråd för att försöka lösa pro­ blemen.

Criztian är ordförande och öppnar mötet. Han ger ordet till idrottsläraren Andreas som börjar med att fråga hur eleverna tycker att idrottslektionerna är.

– Det är dålig stämning och kil­ larna skriker åt en om man missar bollar, säger en av tjejerna.

Flera tjejer nickar och håller med. Nu vill Andreas att eleverna i 6B själva ska komma med förslag på ordningsregler för idrottslektionerna. Tillsammans gör de sex ordningsregler:

Alla i klassen var med och tänkte ut reglerna och tyckte att de var bra, så någon röstning behövdes inte. Det betyder inte att beslutet var orättvist eller dåligt. I stället bestämde klassen tillsam­ mans. Ett sådant beslut kallas för ett konsensusbeslut och det betyder att alla kan tänka sig att följa reglerna och att alla vill att idrotten fungerar.

När man röstar är det majoritetens röster som styr beslutet, men ett konsen­ susbeslut bygger på att komma överens utan att rösta.

s a m m a n fat t n i n g Om mer än hälften av en grupp tycker likadant, är deras åsikt i majoritet.

Om mindre än hälften av en grupp tycker likadant, är deras åsikt i minoritet.

I ett demokratiskt val är det majoriteten som avgör vad som ska beslutas och ­minoriteten måste finna sig i det.

På ett möte väljer mötesdeltagarna en ordförande som håller i mötena och gör en dagordning över det som ska diskuteras.

Sekreteraren antecknar vad som beslutas i ett mötesprotokoll.

En viktig grundregel i en demokrati är att alla i samhället ska ha samma ­rättigheter.

En annan viktig grundregel i en demokrati är allmän och lika rösträtt.

14 demokrati i skolan

Frågor på texten 1. Förklara vad majoritet och minoritet betyder.

2. Vad heter det råd som bestämmer hur en skola ska styras?

3. Vilken uppgift har en elevrådsrepre­ sentant?

4. Vilka två personer är viktiga när man ska hålla ett möte och anteckna vad som bestäms?

5. Vad gör en justeringsman?

6. Vad betyder allmän och lika rösträtt?

13. Varför är det viktigt att allas röster är lika mycket värda?

14. Beskriv motsatsen till allmän och lika rösträtt.

15. Tycker du att elevernas demokratiska rättigheter fungerar på din skola?

Om inte, varför?

16. a) V ad är skillnaden mellan direkt demokrati och indirekt demokrati?

b) G ör en bild utan text som förklarar denna skillnad.

17. I vilka situationer kan det kännas orättvist med majoritetsbeslut?

7. Vad är en läroplan?

8. Förklara vad en kursplan är.

Arbeta med texten 9. Ge exempel på några frågor som skulle passa bra att ta upp i

Dramatisera 18. Försök att komma ihåg ett beslut ni tagit då ni kommit överens i klassen utan att rösta (konsensusbeslut).

Gör ett rollspel om det som hände.

a) klassrådet eller b) elevrådet på din skola.

10. Vad har ni för råd på er skola: klass­ råd, elevråd eller andra råd?

Hur tycker du att råden fungerar?

11. Hur kan elever påverka undervis­ ningen och skolan?

12. Förklara vad det innebär att alla ska ha lika rättigheter i skolan.

= lite mer krävande uppgifter

demokrati i skolan

15

UPP G IF T ER U P PGI F TER

U P P GIFT E R

MOBBNING

16 Bilden 채r arrangerad

Ella försöker komma ifatt sina klasskompisar på väg till skolmat­salen, men de springer för fort. Klassföreståndaren Kirsi tittar efter tjejerna och ser att Ella inte hinner med.

Ella kommer sist fram till kön i skolmatsalen och ställer sig efter några killar i nian. Det är fiskpinnar i dag och hon fryner lite på n ­ äsan. Inte precis favoritmaten. Mattanten Anne-Marie tittar på henne och ler lite.

Nu får Ella sin mat och vänder sig om för att se var hon ska sätta sig. Lika jobbigt varje gång. Matsalen är nästan full, men där finns en ledig plats bredvid Linda och Carolina. Hon går fram till bordet och frågar lite tyst: – Kan jag sitta här?

Tjejerna tittar upp.

– Nej, vi väntar på Hanna, svarar Linda snabbt och ­fnissar mot Carolina.

MOBBNING Ella vänder sig snabbt om för att inte visa tjejerna sin ­besvikelse. Varför frågar jag dom? säger hon till sig själv.

Dom gillar ju inte mej …

Hon går vidare. Där borta sitter Kajsa, Petra och Maria.

Ella frågar igen, lite tystare den här gången: – Kan jag sitta här?

– Jag vet inte … Eller det kan du väl, svarar Kajsa och tittar ned i bordet.

Tjejerna fortsätter att prata om sitt, utan att titta på Ella. När hon satt sig ned och börjat äta, reser sig alla tre tjejerna på en gång.

– Vi sticker ned till kiosken, va? säger Kajsa, flinar lite och stoppar in ett nytt tuggummi i munnen.

Petra nickar. Maria dröjer en sekund och tittar snabbt på Ella, men tittar bort igen. Tjejerna går och Ella sitter ensam kvar och äter sin mat snabbt. En tår trillar ned i potatis­ moset och hon torkar i­rriterat bort en till.

Ella är förbannad på sig själv. Hon kunde ju ha gått och satt sig ensam direkt! Nu vill hon absolut inte att någon ska se att hon sitter ensam och lipar.

17

Vad är mobbning?

Mobbning är att gång på gång utsätta någon för kränkande hand­ lingar. Exempel på kränkande handlingar, eller trakasserier som man också kan kalla det, är när personer håller för näsan och tittar bort när någon går förbi, eller kallar någon för ett äckligt djur: pissråtta, svin, kossa eller liknande. Att fnissa och skratta när någon pratar och att gömma eller förstöra någons saker är också exempel på trakasserier.

När barn eller vuxna gör något av det här dagligen mot någon, handlar det om mobbning. Att mobba någon är inte tillåtet enligt Sveriges lagar.

Dålig stämning skapar mobbning I alla grupper där det är dålig stämning finns det mobbning. Skälen till dålig stämning i en klass kan vara: • När kontakten mellan lärare och elever fungerar dåligt.

• När eleverna konkurrerar med varandra, är avundsjuka eller ­rädda för att inte lyckas.

• När klassen behöver en syndabock att skylla allt dåligt på. En fiende enar ofta en grupp som annars skulle vara oense.

Diskussionsfrågor till berättelsen om Ella 1. Är Ella mobbad? Varför tycker du det?

Varför tycker du inte det?

2. Vad känner Ella själv för det som händer?

3. Vad skulle klassföreståndaren och

Vilka hänger bara på?

5. Finns det någon som skulle kunna bryta mobbningen?

6. Hur kan du förändra berättelsen så

mattanten kunna göra åt det som

att den handlar om en vanlig, trevlig

händer? Vad tycker du att de inte ska

dag i matsalen?

göra?

18 mobbning

4. Ser du någon ledare för mobbningen?

Hur vet man att någon mobbas?

Den vanligaste mobbningen handlar om små, små saker som knappt märks för en utomstående. Ett tecken är när klasskamrater behandlar någon som luft och slutar att bry sig. När de helt enkelt slutar att prata med honom eller henne.

Ett annat tecken kan vara att kompisarna inte lyssnar på vad en person vill säga, aldrig frågar om han eller hon vill följa med och hitta på saker.

Det är ofta en eller två som leder mobbningen. Men den skulle inte fungera om det inte finns andra som hänger på och skrattar på rätt ställen, kastar menande blickar eller undviker att försvara den som blir utsatt.

I pressade situationer kan vem som helst bli mobbare. Alla männi­ skor vill synas och märkas i en grupp. Om man inte syns för något bra, så får det duga att synas för något dåligt. Dålig stämning kan också leda till att vem som helst blir mobbad.

Hur vanligt är det med mobbning?

Det är svårt att säga exakt hur många det är som blir mobbade.

Det beror på att många inte vill erkänna att de blir mobbade och att andra inte vill erkänna att de faktiskt mobbar någon.

Experterna gissar ändå att det är ungefär 100 000 barn i Sverige som mobbas varje år.

Men det finns förstås vuxna som råkar ut för mobbning också.

mobbning

19

Vad kan man göra?

BRIS BRIS är en förkortning av

Pojkar

Barnens rätt i samhället och är till för både barn och vuxna som behöver någon att prata med. Barn kan ringa till Barnens hjälptelefon och vuxna till BRIS vuxentelefon – om barn.

Barnens hjälptelefon har nummer 020-230 230, och den som ringer behöver inte säga sitt namn. Du kan också skriva till BRIS-mejlen om du hellre vill det. Att mejla är numera ungefär lika vanligt som att ringa.

Under 2006 tog BRIS emot 21 273 samtal från barn och ungdomar och 2 913 samtal från vuxna. Kontakterna med barn och ungdomar har ökat med 11 procent sedan 2005.

Pojkar Flickor

På Barnens hjälptelefon kom 80 procent av samtalen från flickor och 20 procent från pojkar. Medelåldern på de ungdomar som hör av sig är drygt 14 år.

20 mobbning

Det viktigaste är att inte hålla tyst om det som händer. När någon mobbas ska de som ser mobbningen reagera och berätta om den.

Mobbning är vanligt, men det betyder inte att barn eller vuxna ska acceptera den.

Alla kan göra något när någon mobbas. Vi kan alla till exempel jobba på att det ska bli bra stämning i klassen. Vi kan säga snälla kom­ mentarer och möta det negativa som finns i klassen med positiva saker.

Vi kan försöka få andra att trivas genom att vara positiva själva. Det går att möta ont med gott.

Ser du att någon blir retad eller utfryst, kan du också gå och prata med en vuxen som du litar på. Det kan vara skolsköterskan eller klass­ föreståndaren. Vuxna i skolan ska reagera och protestera omedelbart när de ser eller hör talas om mobbning. Ibland kan eleverna klara av det själva, men det är viktigt att det finns vuxna tillhands när det ­behövs.

En annan möjlighet är att tala med en kamratstödjare eller en anti­ mobbningsgrupp på skolan. Om det är svårt att prata, skriv en lapp i stället. Kamratstödjarna ska sedan rapportera till vuxna som ska se till att något görs för att stoppa mobbningen. Är det svårt att prata med någon på skolan, ring till BRIS, som du kan läsa om här intill.

Flickor

Kamratstödjare Ett sätt att motverka mobbning på en skola är att utse kamratstödjare. En kam­ ratstödjare röstas fram i varje klass. De som blir valda ska vara bra kompisar, inte skvallra och gå att lita på. De måste fylla i ett kontrakt innan de kan börja sitt arbete.

I kontraktet lovar kamratstödjaren att vara en god förebild genom att: – bemöta andra på ett bra sätt – hjälpa och stödja den som är utsatt genom att våga säga ifrån – följa den tystnadsplikt som gäller – ta arbetet som kamratstödjare på all­ var.

Kamratstödjaren ska finnas tillhands för den som blir mobbad, känner sig utan­ för eller bara är ensam. Kamratstödjarna ska väljas ut bland skolans alla elever med olika nationaliteter och religioner. Det ska både vara elever som lyckas bra i skolan och elever som inte lyckas så bra.

På en del skolor finns det en social­ pedagog som kamratstödjarna har kontakt med. En socialpedagog är en person som kan mycket om elever som behöver särskilt stöd i skolan.

Kamratstödjaren ska finnas tillhands för den som blir mobbad, känner sig utanför eller bara är ensam.

mobbning

21

FÖRDJUPNING

Vi frågar och läraren Eva Larsson berättar Eva Larsson har skrivit en bok om mobbning som heter ”Mobbad? Det har vi inte märkt!”

Var finns det mobbning?

– I grupper där människor inte har valt varandras sällskap: på de vuxnas arbetsplatser, i idrottslag, i lumpen och inom familjer och släkter.

I skolan förekommer mobbning överallt där ingen vuxen finns eller ser.

Ibland sker tyst mobbning också på lektionerna, men då brukar det oftast vara på ett sätt som läraren inte för­ står.

Varför mobbar man?

– Man mobbar för att skaffa sig infly­ tande över de andra och markera vem som har en hög ställning. Den som mobbar är en stark person som sät­ ter sig på någon som är svagare för att demonstrera sin status och makt. De andra vågar ofta inte protestera efter­ som de är rädda att mobbaren ska ge sig på dem i stället. Det krävs ett visst mod för att våga protestera mot den som bestämmer.

Vilka är det som mobbar?

– Vissa av dem är populära och har stort inflytande över de andra i grup­ pen. Men man ska inte tro att man kan se på en persons utsida om han eller hon är en mobbare. Är det skillnad på hur flickor och ­poj­kar mobbar?

– Ja, flickor ägnar sig oftare åt att tala illa bakom ryggen, sprida ut elaka ryk­

22 mobbning

ten och att frysa ut. Pojkar säger grym­ heter rätt ut och brukar stå för den rent fysiska mobbningen, som sparkar och slag.

Går det att säga vilka som blir ­mobbade?

– Nej. Men det blir den person som de övriga i gruppen inte tycker att de behöver ta i försvar. Är bråk alltid mobbning?

– Nej, absolut inte. Det är mycket viktigt att vi lär oss att skilja på van­ ligt bråk och mobbning. Konflikter är normala och uppstår när människor umgås i grupp. Det kan bli bråk om hur något ska göras eller om något som har hänt.

Mobbning har egentligen myck­ et lite med konflikter att göra. Vid mobbning handlar det snarare om att någon eller några lägger sig till med en föraktfull attityd mot en viss person.

Den attityden sprider sig sedan lätt, om ingen protesterar.

Hur kan du veta allt det här?

– Det förekom under hela min egen skoltid på 60-talet och under mina barns skoltid på 80- och 90-talen. Jag har varit lärare i femton år och sett mobbning i skolan hela tiden. Det var när en elev inte orkade leva längre som jag bestämde mig för att börja arbeta mot mobbning. För att kunna göra det har jag studerat psykologi och inter­ vjuat mängder av människor, främst elever och föräldrar.

Mobbning är ett brott Den som mobbar kan bli skyldig till flera olika brott mot svenska lagar. Vilka det är, beror på hur mobbningen går till.

Många gånger svarar mobbare som upptäcks att det ”bara är på skoj”.

Men det är inte på skoj, vare sig för den som mobbar eller för den som utsätts.

Att tala illa om någon inför en grupp människor och berätta saker som kanske inte ens är sanna för att få andra att tycka sämre om nå­ gon, kan vara ett brott. Det kallas förtal och kan leda till böter.

Ofredande betyder till exempel att knuffas, dra i kläderna eller att spotta någon i ansiktet. Ofredande kan leda till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som slår eller drar någon hårt i håret gör sig skyldig till misshandel. Misshandel är ett svårare brott än ofredande och kan leda till fängelse i högst två år. En lättare misshandel kan leda till böter i stället för fängelse.

En person blir inte härdad eller stark av att utsättas för mobbning.

En utfryst människa klarar inte svåra situationer bättre i framtiden.

Tvärtom skadar det och förstör hans eller hennes självförtroende och tillit till andra.

Men det finns hopp för den som blivit utfryst. Det finns många exempel på personer som mår bra i vuxen ålder, trots att de mobbats som barn eller tonåring.

Från och med den 1 april 2006 finns det en lag som förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling i skolan och förskolan.

mobbning

23

Det går att vända mobbning!

Sara Damber har varit med och startat stiftelsen Friends mot mobbning. Friends besöker och hjälper sju skolor per dag runt om i landet.

Under en period på högstadiet var Sara Damber mobbad. Hon är en helt vanlig tjej och det bevisar att vem som helst kan bli mobbad om stämningen i en klass är tillräckligt dålig. Sara gick i en stökig klass och allt förvärrades när de skulle börja på högstadiet och byta skola.

Mobbningen trappades upp hela tiden.

– De skickade lappar, gjorde miner, suckade och fnissade längst bak i klassrummet, berättar Sara.

Sara vågade inte säga ifrån, utan lät det pågå. Det var framför allt fem tjejer som mobbade henne.

– Man försöker anpassa sig, men det spelar ingen roll vad man gör, säger Sara.

Under ett år pågick mobbningen tills en kille i klassen sa ifrån.

Sara berättar att han bad tjejerna lägga av när de började fnissa.

Han satte sig bredvid Sara i matsalen och sa hej på morgonen när skoldagen började. Han lyckades vända grupptrycket. Det tog ett tag, men det blev långsamt bättre.

– Jag tror inte att han hade planerat hur han skulle vara mot mig. Han såg bara att andra människor reagerade på det han gjorde.

Till slut tyckte majoriteten i min klass att de här tjejerna gjorde fel, säger Sara.

I nian blev allt mycket bättre och de fem tjejerna bad Sara om förlåtelse.

Vad tycker du är viktigast att arbeta med när det gäller mobbning?

– Den tysta gruppen är den vi måste jobba mest med. De som ser men inte ingriper. Det säger Sara som bland annat arbetar aktivt i Friends mot mobbning, en stiftelse som hon själv har startat.

s a m m a n fat t n i n g Mobbning är när någon eller några, gång på gång utsätter någon för kränkande handlingar.

Mobbning är ett sätt för personer att skaffa sig makt över andra i en grupp.

Dålig stämning i en grupp kan vara en förklaring till mobbning.

Det är viktigt att motarbeta mobbning så fort den upptäcks. Prata med klassföreståndare, skolsköterska eller kamratstödjare. En kamratstödjare ska hjälpa och stödja den som är utsatt för mobbning, bland annat genom att säga ifrån.

Mobbning är olagligt. Mobbning kan ge böter eller fängelse, beroende på hur allvarlig den är.

Enligt skollagen ska alla skolor ha en plan för hur mobbning ska stoppas.

24 mobbning

Frågor på texten

Arbeta med texten

1. Förklara ordet trakasserier med andra ord.

10. Ge några exempel på hur du själv kan motarbeta mobbning.

2. Vad är mobbning?

11. Vilka regler tycker du är viktigast för kamratstödjare?

3. Vad kan dålig stämning i en grupp bero på?

4. Räkna upp de vanligaste tecknen på att mobbning förekommer.

5. Varför tror du att det är svårt att säga exakt hur många som mobbas i ­Sverige?

6. Ge exempel på vem du kan kontakta om någon blir retad eller utfryst.

7. Vad är en kamratstödjare?

8. Förklara vad följande brott innebär: a) Förtal b) Ofredande c) Misshandel 9. Läs vad som står i skollagen om mobbning. Vad betyder det?

12. Varför mobbar man?

13. Försök att tänka ut en mobbningssituation som leder till att saken tas upp i domstol. Vilket brott gör mobbaren sig skyldig till och vad får hon eller han för straff?

14. Tänk dig att du är rektor för en skola.

Gör upp fem punkter för hur skolan ska göra när någon elev på skolan mobbas.

15. I berättelsen om Sara lyckades en klasskamrat vända mobbningen mot henne. Berätta hur det gick till.

Dramatisera och fundera vidare 16. Gör en lista på regler som motverkar mobbning och som du tycker ska gälla i klassrummet och på skolgården.

17. Gör ett rollspel om en mobbningssituation med mobbare, andra som hänger på, en mobbad och vuxna som ser mobbningen. Försök att tänka ut en lösning!

= lite mer krävande uppgifter

mobbning

25

U P P G IF TER UPPGIF T ER

U P P GIFT E R

barn i ”Barnet har rätt till lek, vila och fritid.”

FN:s Konvention om barnets rättigheter artikel 31.

SAM6_3F02.jpg Foto Gatubarn, arbetande barn mera mörk…

26

E

tt barn behöver mat, kläder, någonstans att bo,

sjukvård, utbildning, lek och fritid för att må bra.

Men utan trygghet och kärlek mår varken barn eller vuxna riktigt bra.

världen I de flesta länder i världen finns det barn och ungdomar i skolåldern som arbetar. Bara för 100 år sedan var det vanligt att barn arbetade i Sverige också. Barn kan må dåligt av att tvingas till arbete, men det är inte säkert att alla barn mår illa av att arbeta. Det beror på många saker men mest på hur de vuxna behandlar dem.

En tredjedel av jordens befolkning är barn, och en sak är säker: Alla barn har rätt att må bra, var de än befinner sig på jorden!

27

Barn behöver kärlek och trygghet

Vad behöver du för att må bra?

Vad behöver barn för att må bra? Alla barn måste åtminstone ha mat, rent vatten att dricka, kläder och någonstans att bo. Det här kanske känns självklart för oss, men för många barn är det här inte alls självklart. Just nu går ett barn till sängs med hungrig mage, någon annan blir sjuk av smutsigt vatten och en tredje fryser i dåliga kläder och skor.

Barn har rätt att ha roligt och leka. Barn som måste arbeta 12–14 timmar om dagen har svårt att hinna gå i skolan och har ingen tid över för lek med kompisar. Även om ett barn har familj, rent vatten, en bostad, kläder och mat för dagen, kan det ändå fattas något. Barnet kanske inte får den kärlek det behöver av mamma och pappa. Kanske känner hon sig inte riktigt trygg hemma eller kanske har föräldrarna inte tid för barnet.

Både barn och vuxna överallt i världen behöver kärlek, trygghet och närhet.

I de rika länderna har sjukhusen modern teknisk utrust-

I fattiga länder finns det ofta inte tillräckligt med läkare,

ning. Ibland kan de även ordna så att sjuka barn kan få

sjukhus och mediciner till dem som är sjuka. Här besöker

glömma bort sin sjukdom en stund och skratta.

en mamma och hennes lille pojke en sjukstuga i det afrikanska landet Sudan.

28 barn i världen

Många internationella organisationer hjälper människor i nöd när de råkar ut för naturkatastrofer eller krig. En indisk pojke som drabbats av en jordbävning får här ett mål mat av några som arbetar i en sådan hjälporganisation.

FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Här är några av dem:

FN:s arbete Förenta Nationerna eller FN bildades efter andra världskriget 1945. Efter krigsslutet ville världens länder bilda en organisation där de tillsammans kunde arbeta för fred och samarbete mellan alla länder.

De ville på alla sätt förhindra nya världskrig. Nästan alla länder i världen är medlemmar i FN, som har som mål att – förhindra krig – arbeta för nedrustning av vapen – skapa fred som varar länge – skydda de mänskliga rättigheterna – förbättra livet för fattiga människor – hjälpa till att skapa frihet för olika folk.

Artikel 1: Alla människor under 18 år är barn.

Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.

Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas.

Artikel 7: Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet.

Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är.

Artikel 12: Barnet har rätt att få uttrycka sin åsikt.

Artikel 24: Barnet har rätt till hälso- och sjukvård.

För att nå målen har medlemsländerna i FN skrivit ned vissa regler som alla ska följa. På FN-språk kallas de här överenskommelserna för konventioner. I tio år diskuterade FN om vilka rättigheter ett barn bör ha och år 1989 antog FN Konventionen om barnets rättigheter. Varje land skriver först under konventionen och lovar sedan att följa den.

Artikel 32: Barnet har rätt till att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete som skadar eller hindrar barnets skolgång och äventyrar barnets hälsa.

barn i världen

29

Skolbarn i världen Barnet har rätt till gra­tis grundskoleutbildning.

Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra det i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken.

Ur FN:s konvention om barnets rättigheter artikel 28 och 29.

Skolan upptar en stor del av många barns vardag. Där lär sig barn att umgås med andra barn, men också med andra vuxna än föräldrarna.

Förhoppningsvis lär sig barn också annat som förbereder dem för livet efter skolan.

Skolan ser olika ut beroende på var man befinner sig på jordklotet. Men skolorna ser också olika ut för olika barn i ett och samma land. I alla länder, också i de allra fattigaste, finns fina skolor som de rika barnen går i.

Vi ska träffa Sergio i Colombia som går i en fin skola där det finns beväpnade vakter. Senare träffar vi Oana i Rumänien som är ett av få barnhemsbarn som får gå i skola. Vi möter svenske Niklas som går i en fransk skola i Paris och afghanske Hamid som går i skola i ett flyktingläger i Pakistan. Sist får vi träffa Matilda i Sverige.

Sergio i Colombia

Det är viktigt att vara ren och snygg i skolan. Håret måste vara kort, annars kan fröken skicka meddelande hem om att Sergio måste klippas.

30 barn i världen

Sergio Perez-Rivera är 9 år och bor i Colombias huvudstad Bogotá tillsammans med mamma, pappa och lillasyster Laura. Hans skola heter Gymnasio Militar ­Fuerza Aerea. Det är folk som arbetar inom flygvapnet, deras släkt och vänner som har sina barn där. Antalet elever är 2 500 och de kommer från hela Bogotá.

Vissa reser långt för att komma till skolan, men det behöver inte Sergio, eftersom hans hem ligger 400 meter från skolan. Han går i tredje klass och tycker att det är kul att gå i skolan. Han gillar särskilt läraren Claudia som undervisar i naturkunskap.

– Hon berättar historier och visar filmer om rymden, berättar han.

Barnen får ingen mat i skolan utan får ta med sig den hemifrån. Det är mamma Diana som packar ned yoghurt, mackor och frukt i hans väska.

Sergio bär skoluniform med vit skjorta, blå byxor, v-ringad grå tröja och svarta skor. Han tycker att den är snygg och bekväm.

Sergios pappa måste putsa hans svarta skor varje morgon innan han följer Sergio till skolan. När han lämnar sitt bostadshus hälsar han och pappan på den beväpnade vakten som står innanför porten.

Colombia Folkmängd: 46,3 miljoner invånare Landets storlek: 1 141 748 km2 Huvudstad: Bogotá med cirka 7,2 miljoner invånare Livslängd i genomsnitt: Kvinnor 76 år, män 70 år Språk: Spanska och ett 70-tal

Vid ingången till skolan, måste han passera ännu en vakt som ser till att ingen främmande kommer in i skolan. Skoldagen börjar redan 6.30 och slutar 14.00. Under en skoldag har Sergio två 30-minuters raster. Sergios klass har prov fyra gånger i veckan.

– Dom är lätta och oftast går det bra, säger Sergio.

På fritiden simmar Sergio fyra dagar i veckan, två timmar varje gång. Annars gillar han att leka kurragömma med sina kompisar Fernando och Santiago. Men skolans fester är roligast. Då får de ha sina vanliga kläder på sig och dansa och leka.

indianska språk Mellan ett och två barn av 100 dör före 1 års ålder.

Cirka sex av 100 colombianer kan inte läsa och skriva.

Grundskolan består av tio skolår. Förskola för sexåringar.

– På festerna har jag hårgelé i håret, säger Sergio.

barn i världen

31

Oana i Rumänien

Det är ovanligt att barnhemsbarn i Rumänien får

13-åriga Oana Fluieras Alina bor på barnhemmet Aurora i byn Sânta-Maria-Orlea i nordvästra Rumänien. Hon har ett eget rum i det rosa barnhemmet, som ligger vid foten av de transsylvanska bergen. Utanför går fåraherdar med mobiltelefon i fickan och vaktar sina får. Små bondgårdar med djur ligger i området, och även barnhemmet har grisar och andra djur.

Oana går i femte klass i skolan i närmaste staden Hateg. Det är för långt att gå dit, så hon åker i barnhemmets personalbil. Då har hon sin blå och vita skol­ uniform på sig. Oana tycker mycket om att gå i skolan.

– Jag tycker om att sjunga, springa och lära mig! säger hon.

gå i skola. Så ovanligt att rumänsk tv har kommit för att intervjua Oana om hennes skolgång.

Oana har haft en särskild barnhemsfröken på barnhemmet som heter Simona. Nu har Simona slutat att arbeta på barnhemmet, men träffar fortfarande Oana regelbundet.

Oana kallar henne mamma.

Simona och de andra vuxna på barnhemmet har kämpat mycket för att Oana ska få gå i skolan.

På barnhemmet Aurora bor 16 föräldralösa barn. Många av barnen kan inte prata. De gör sig i stället förstådda med ljud och gester. Oanas kompis Anna­Maria är 14 år och är en av de tre som pratar. De båda sitter ofta på kvällarna och pratar tjejsnack.

Oana är två år äldre än sina klasskamrater. Hon började skolan senare än de.

Hennes bänkkamrat heter Alina.

– Alina är snäll och får bra betyg i skolan. Jag tycker om att sitta med henne, säger Oana.

Favoritämnena är engelska, rumänska, biologi, zoologi och musik.

På rasten mitt på dagen äter Oana sina kex och tar drickan som hon har med sig från barnhemmet. Hemläxorna i språk är lätta och går fort att göra, men matten tar tid. Trots att matten är jobbig gillar hon sin mattelärare Lili.

Hon nämner också sin klassföreståndare Gelu.

32 barn i världen

– Han är präst och har religion och musik med oss, säger hon.

Tidigare hälsade Oanas riktiga mamma på henne en gång om året.

Nu kommer hon inte längre, och syskonen träffar Oana inte heller.

Oana är ledsen över det.

För några år sedan blev Oana mobbad i klassen för att hon var barnhemsbarn. Då slog lärarna och personalen på barnhemmet sina kloka huvuden ihop.

De bjöd klasskamraterna att hälsa på där Oana bor. Barnen fick se hennes rum, och att hon hade leksaker som de själva inte hade. Efter det har Oana tvärtom blivit populär i skolan och mobbas inte längre.

Oana är en duktig elev och har höga betyg.

– Jag är lycklig för att jag går i skola och är duktig på att lära mig, säger hon.

Det är ingen tvekan om att hon menar det.

Rumänien Folkmängd: 21,6 miljoner invånare Landets storlek: 238 391 km2 Huvudstad: Bukarest med 1 922 000 invånare Livslängd i genomsnitt: Kvinnor 76 år, män 68 år Språk: Rumänska. Romani, tyska och ungerska är stora minoritetsspråk Mellan ett och två barn av 100 dör före 1 års ålder.

Tre av tio rumäner kan inte läsa och skriva.

Grundskolan består av nio skolår, men vart fjärde barn lämnar skolan efter åttan.

barn i världen

33

Niklas i Frankrike 11-årige Niklas Gadelii bor i Paris och går i skolan Ecole Lemercier. Han gick i Svenska skolan i Paris under fyra år, sedan började han i en fransk skola.

– Jag ville lära mig franska och komma in mer i samhället, säger Niklas.

Niklas har gått i svensk skola hemma i Sverige också. Det var innan han, hans syster och föräldrarna flyttade till Paris för fem år sedan. Är franska lärare strängare än svenska?

Niklas är den enda eleven i sin klass som inte har franska som modersmål.

– Ja, för dom ger straff, att man ska skriva en viss mening hundra gånger, till exempel ”jag ska inte prata”, ”jag ska ta med mig mitt material till mina lektioner”, ”jag ska inte busa mer”. Samtidigt är dom snälla mot dom eleverna som vill jobba, säger han.

”Jag ska inte prata i klassrummet” skriver Niklas på franska på tavlan.

Föräldrarna får varje vecka veta hur barnen uppför sig i skolan. Varje elev har tio poäng i början av veckan och är eleven jobbig drar lärarna av ett poäng.

– Bara ungefär tio stycken är lydiga och brukar ha tio poäng kvar när veckan är slut. Ibland får man gå till rektorn. Hon är väldigt sträng, ger bestraffningar, skriver till föräldrarna och skriker väldigt högt, säger Niklas. Är franska barn busigare än svenska då?

– Alla är ju inte busigare. Jag tror att dom blir busigare när dom får bestraffningar, för dom hjälper i varje fall inte, tillägger Niklas.

Om elever har svårt att klara skolan är det vanligt att de går om ett år. I Niklas klass är det hälften som gör det i år.

34 barn i världen

Är franskan svår för dig?

– Ja, men om jag inte förstår uppgifter eller vad läraren säger, brukar hon vara snäll och förklara med enklare ord, svarar Niklas.

Niklas har två läxor varje dag och prov två eller tre gånger varje vecka. Ibland får de överraskningsprov också.

Frankrike Folkmängd: 60,7 miljoner invånare Landets storlek: 554 000 km2

Idrott är roligt och han gillar sin idrottslärare Alexandre, som är jättesnäll.

Huvudstad: Paris med cirka

– I höstas hade vi cirkus, det var kul! säger Niklas.

2,1 miljoner invånare

Skoldagen börjar 8.30 och slutar 16.30 på vardagarna. Onsdagar är lediga,

Livslängd i genomsnitt:

men på lördagar går man mellan 8.30 och 11.30.

Kvinnor 83 år, män 76 år

Lunchen i en fransk skola kan se ut så här: Först en bit baguette, sedan

Språk: Franska, och lokala

soppa till förrätt, lammgryta med ris som varmrätt sedan ost och en yoghurt till

franska minoritetsspråk och

efterrätt. Men Niklas tycker inte alltid att skolmaten är god.

invandrarspråk

– Värst är det när rektorn kommer in och tvingar alla att äta! säger han.

Cirka ett barn av 200 dör före 1 års ålder.

Närmare 100 % av befolk­ ningen kan läsa och skriva.

Grundskolan består av nio skol­ år. Ett femårigt lägre stadium och ett högstadium på fyra år.

barn i världen

35

Hamid i Pakistan Hamid är 12 år och bor i Pakistan. Han kommer ursprungligen från Afghanistan, men flydde därifrån på grund av kriget. Hamid, lillebror Nasir och föräldrarna tog sig över gränsen till Pakistan när Hamid var 8 år gammal. De gick på nätterna och sov på dagarna under två veckor. Sammanlagt var de cirka 900 barn och vuxna som flydde tillsammans över bergen till Pakistan.

När Hamids familj kom fram till ett flyktingläger fick de ett tält i utkanten av det stora lägret. Eftersom barn som flytt också behöver gå i skolan, ordnade de vuxna en tältskola för lägrets barn. Hamids mor såg till att Hamid snart kunde börja i tältskolan.

Mitt på dagen, i den värsta värmen, är det svårt för Hamid att följa med i vad läraren säger.

”Det är fyrtio pojkar som sitter på marken och försöker följa med vad läraren säger. Läraren är sträng och slår till dem om de inte är uppmärksamma. Eleverna undervisas i sitt eget språk, pashto. Läraren läser ur den heliga boken Koranen och eleverna säger efter så de lär sig texten utantill.

Det gick ett år innan de fick en räknebok. Till att börja med skrev de bara i sanden efter vad som stod på tavlan. Så fick de tavlor och kritor och till slut riktiga skrivhäften och en blyertspenna var.

Hamids lillebror Nasir är fem år nu, han har just börjat i koranskolan. Där lär han sig Koranen och om islam, deras religion. Senare kommer Nasir också att få börja i en tältskola där han ska lära sig de andra sakerna: att läsa och skriva och räkna.

Hamid tycker att det bästa med skolan är rasterna.

– Då dricker läraren te och vi får leka. Vi hoppar mest hopprep eller spelar fotboll med en tygboll, säger Hamid. Hamid kan inte förstå att flickorna överhuvudtaget behöver gå i skolan.

– Min mor har aldrig gått i skolan! Och hon är mycket duktig på att laga mat och att ta hand om oss, säger Hamid.”

(Ur ”På gränsen” av Jeremy Watts, Svenska Afghanistankommittén) Det är en gammaldags åsikt som han delar med en del andra afghaner och pakistanier. Men numera tycker alltfler att det är viktigt att ge flickorna en chans att gå i skolan. De behöver utbildning för att kunna vara med om att bygga upp Afghanistan efter många år av krig.

36 barn i världen

Afghanistan

PAKistan

Folkmängd: 31,1 miljoner invånare

Folkmängd: 161,2 miljoner invånare

Landets storlek: 652 000 km

Landets storlek: 796 095 km2

Huvudstad: Kabul med cirka 3 miljoner invånare

Huvudstad: Islamabad med 756 000 invånare

Livslängd i genomsnitt: Kvinnor 47 år, män 47 år

Livslängd i genomsnitt: Kvinnor 64 år, män 64 år

Språk: Pashtu och dari

Språk: Urdu. Andra viktiga språk är punjabi, sindi,

Mellan 16 och 17 barn av 100 dör före ett års ålder.

pashto och baluchi

Ingen uppgift om läs- och skrivkunnighet.

Åtta barn av 100 dör före 1 års ålder.

Grundskolan är sexårig och egentligen obligatorisk och

51 av 100 pakistanier kan inte läsa och skriva.

gratis. Men i verkligheten går bara cirka en tredje­del

Alla barn har rätt till femårig gratis grundskola från

av barnen i skola, och majoriteten är pojkar. 2006

fem års ålder. Men många barn kommer sällan till

tvingades hundratals skolor att stänga efter att religi­

skolan och slutar efter ett par år. Fattigdomen är en

ösa extremister hotat både elever och lärare till livet.

vanlig orsak.

2

barn i världen

37

Matilda i Sverige

Matilda funderar mycket över betygen som hon snart ska få i åttan. Hon

Matilda Wikström är 14 år och är mittenbarnet i sin familj. Hon bor till­sammans med sina föräldrar, storasyster Amanda, lillebror Petter och familjens golden­ retrievertik Menja i en villa i Lund.

Matilda går på Järnåkraskolan i Lund. Skolan ligger nära centrum med en massa bostadshus runt omkring.

Matilda är med i elevrådet och önskar att skolan fick ett bättre elevrum och att få göra riktigt fint och mysigt där.

– Det vore roligt om vi kunde ha en stereo, men det skulle nog aldrig gå. Det är så mycket stölder på skolan, säger Matilda.

Skolmaten är hon inte så förtjust i och hon är säker på att hennes klasskamrater tycker likadant. På lunchrasten är de uppe på McDonalds och äter glass ibland.

tycker att det känns obehagligt och känner att hon måste skärpa sig.

Oron är störst för tyskan, men trots det tycker hon att det är bra med betyg.

Sverige Folkmängd: 9,1 miljoner invånare Landets storlek: 449 964 km2 Huvudstad: Stockholm med 786 500 invånare Livslängd i genomsnitt: Kvinnor 83 år, män 78 år Språk: Svenska. Finska, jiddish, romani, samiska och tornedalsfinska är officiella minoritetsspråk Cirka ett barn av 300 dör före ett års ålder.

Närmare 100 % av svenskarna kan läsa och skriva.

Grundskolan är obligatorisk för barn mellan 7 och 16 år.

Alla sexåringar har möjlighet att gå ett förberedande skolår.

– Annars blir det mest att vi är i datasalen på skolan, säger Matilda.

Det är inte populärt att vara på skolgården. Det finns få bänkar och inga bord därute, och Matilda tycker att skolgården är äcklig.

– Om den inte vore så tråkig, så hade jag gått dit ut, hellre än att sitta inne, säger Matilda.

Ett roligt minne är när klassen åkte ut till ett stall som ligger i närheten, ryktade hästarna, mockade och red. Det var deras klassföreståndare och träslöjdslärare som ordnade det.

– Det var väldigt roligt att se dom kaxiga killarna rida och gulla med h ­ ästarna och liknande. Vår klassföreståndare tyckte att tjejerna i klassen skulle få visa upp någonting de var riktigt bra på, berättar Matilda.

Musik är det stora favoritämnet. Hon tycker att musikläraren är bra och att hon lärt sig mycket av henne.

– Hon gör allting roligt även om det är tråkigt egentligen, berättar Matilda och ser glad ut.

Som vuxen vill Matilda jobba med djur, musik eller människor.

– Det kanske blir djurvårdare eller veterinär, jag vet inte säkert. Men i gymnasiet vill jag i alla fall fortsätta med musik, säger Matilda.

38 barn i världen

Matildas favoritämne är musik.

– Jag tycker om att sjunga, Niklas tycker att lärarna i

springa och lära mig! säger

skolan är stränga.

Oana.

Skolans fester är roligast, tycker Sergio.

Hamid tycker att det bästa med skolan är rasterna.

s a m m a n fat t n i n g I rika länder är nästan alla läs- och skrivkunniga.

I många rika länder får skoleleverna skollunch och mer skolmaterial än i fattiga länder.

I fattiga länder dör många barn innan de ens har fyllt ett år.

I många länder använder skolbarnen uniform.

I många av världens länder är disciplinen hård i skolorna. Klasserna är mycket stora och eleverna har många läxor och prov. I många av världens länder måste föräldrarna betala för att barnen ska kunna gå i skolan.

barn i världen

39

Barn som arbetar

Det är fattigdomen som är den största orsaken till att barn måste arbeta.

På många ställen i världen räcker inte de pengar som föräldrarna tjänar för att försörja familjen. Kanske är mamma eller pappa sjuk eller rentav död, och barnen måste hjälpa till med försörjningen. Då finns det ingen annan utväg än att arbeta trots att man är liten. Men det finns också barn som arbetar för att de själva och familjen ska kunna köpa de saker de annars inte skulle ha råd till. I de flesta länder är det tillåtet för barn att arbeta från 12 eller 13 års ålder om arbetet är lätt.

Hur många barn arbetar runt om i världen?

Det finns ungefär 200 miljoner barnarbetare i världen. Med barnarbetare menas att barn som är mellan 5 och 14 år arbetar. De flesta bor i Afrika, Asien och Latinamerika. Cirka hälften av dessa barn arbetar heltid, oftast inom jordbruket eller med hushållsarbete.

40 barn i världen

Fattigdomen är värst Rädda Barnen arbetar för barns rättigheter i världen. För några år sedan frågade de ut barn mellan 10 och 14 år vad de tyckte om sitt arbete. Barnen kom från Etiopien, Bangladesh, Filippinerna, El Salvador, Guatemala och Nicaragua. De arbetade med jordbruk, fiske, försäljning, på fabrik eller som hembiträden.

De flesta av dem bodde med sina föräldrar eller hos någon släkting.

Lite mer än hälften av barnen gick också i skolan. De barn som inte kunde gå i skolan var ledsna för det. Andra hade gått i skolan tidigare, men slutat för att de tyckte att lärare och kamrater behandlade dem illa. Barnen tyckte inte att det var arbetet som var det jobbigaste i deras

I Sverige arbetar många ungdomar extra. Men här liksom i övriga Europa och i USA går de flesta i skolan också.

om barnarbete Finns det något barnarbete som är värre än något annat?

– Ja, när barn måste prostituera sig och ställa upp på pornografiska bilder och i filmer. Det finns barn som bor och arbetar på stora bordeller eller i gatuprostitution. I vissa länder tvingas barn att bli barnsoldater. Det finns också barn som blir soldater frivilligt. En del arbetar med att springa med meddelanden, andra deltar i strider och dödande.

Hur kan barnen få hjälp bort ifrån sådant arbete?

– Många organisationer arbetar för att barn inte ska behöva ha så här farliga

jobb. Men man kan också göra mycket själv genom att protestera mot att barn utnyttjas. Om riktigt många reagerar kan de tillsammans tvinga dem som har makt och inflytande att förbättra situationen för barnen. Men det viktigaste är att försöka komma åt dem som tjänar pengar på att utnyttja barn på olika sätt. Det är svårt för barn som utnyttjas att komma tillbaka och leva ett vanligt liv. En del barn är starka, har de tur träffar de en social­arbetare eller någon annan som kan hjälpa dem att få ett tryggt ställe att bo på. Då kan de få börja skolan.

FÖRDJUPNING

liv, utan fattigdomen. För många var arbetet naturligt och de var stolta över att till exempel kunna betala sina skolböcker själva.

Det viktigaste för barnen var att bli rättvist behandlade och att få beröm för arbetet de gjort.

barn i världen

41

Gatubarn

100 miljoner barn i världen lever och arbetar på gatan!

Under två kartonger ligger två gatubarn och sover mitt i rusningstrafiken i Honduras i Latinamerika.

42 barn i världen

Gatubarn kallas barn som bor på gatan och som ibland tigger och stjäl för att få mat för dagen. De säljer frukt, cigaretter och krimskrams och putsar skor. För att stå ut i en väldigt tuff tillvaro missbrukar många droger och lever i gäng. I Latinamerika är det vanligt att barnen på gatan sniffar kontaktlim som är billigt och lätt att få tag på, men som ger skador både på kropp och hjärna.

Ofta lever gatubarn ett farligare liv än andra barn, och det är vanligt att både flickor och pojkar utsätts för sexuella övergrepp. Det händer att flickorna, men också en del pojkar, dras in i prostitution.

De flesta gatubarn har föräldrar, men rymmer hemifrån och börjar leva på gatan. Orsaker kan vara en styvförälder som de inte kommer överens med eller att föräldrarna missbrukar droger. Ofta har de här barnen misshandlats i sina hem.

Det finns andra barn som inte bor på gatan utan bara arbetar där.

De säljer saker, putsar skor eller tvättar vindrutor. De bor oftast hemma hos föräldrar eller släktingar, men har gatan som sin arbetsplats.

Amnesty International och gatubarnen

Inga gatubarn i världen får allt det som de har rätt till enligt Barnkonventionen. I vissa länder förekommer det till och med ”städkampanjer” för att få bort barnen från gatorna. Affärsmän betalar poliser eller andra för att jaga bort eller till och med döda barnen. Tidigare straffades ingen för sådana brott.

Till Candeláriakyrkan i Rio de Janeiro i Brasilien kom en grupp män i juli 1993. De hade rånarluvor på sig och började skjuta på cirka 50 barn som låg utanför kyrkan och sov. Åtta barn dog.

Detta väckte enorma protester utomlands. De styrande i Brasilien tvingades att börja söka efter barnamördarna, och fann dem till slut.

De var män som tidigare arbetat som militärpoliser. En av dem dömdes i domstol till 309 års fängelse och en annan till 204 års fängelse.

Egentligen är det konstigt att just poliser ”städar undan” gatubarn, barnen borde ju i stället kunna lita på poliser och kunna få deras hjälp.

Amnesty International arbetar för att de som gör sådana övergrepp mot barn ska dömas till straff i domstol. De arbetar också för att barn som vittnar när sådana saker händer ska få ett ordentligt skydd. Annars finns det risk att de blir misshandlade och hotade. Om barnen är rädda för hämndaktioner vågar de inte berätta vad de sett. barn i världen

43

ISBN 978-91-21-19733-2 ©2003 Ulla Andersson, Per Ewert, Uriel Hedengren och Liber AB Redaktör: Charlotte Olsson Projektledare: Christian Laring Projektgrupp: Lennart Holmgren, Ludvig Myrenberg, Eva Skarp Formgivare: Lotta Rennéus Layout: Sara Ånestrand Bildredaktör: Sanna Johansson, Mikael Myrnerts Tecknare: Johnny Dyrander, Monica Hellström, Tomas Karlsson Produktion: Björn Trygg Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Korotan, Ljubljana, Slovenien 2008

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

394

Bildförteckning Martina Huber/Scanpix 4(1) Camilla Cherry/Scanpix 4(2) Jörgen Hildebrandt/Scanpix 16 Magnus Hartman/Scanpix 19 Fredrik Persson/Scanpix 21 Susanne Sandström/Scanpix 23 Birgitta Rydbeck 24 Elisabet Omsén/Scanpix 26(1) Daniel Pedersen/Scanpix 26(2) Claudio Brescani/Scanpix 28(1) Åke Ericson/Scanpix 28(2) Sebastian D’Souza/AFP/Scanpix 29 Matias Recart/AFP/Scanpix 40 Jan E Carlsson/Scanpix 41 Luis Elvir/AP/Scanpix 42 Moacyr Lopes JR/AP/Scanpix 43 Stockholms Stadsmuseum 44 Stefan Larsson 45 (1,2) Fredrik Funck/Scanpix 46 Jonas Ekströmer/Scanpix 48(1) Alfred Stieglitz/Hulton Archive/Getty Images 48(2) Erich Stering/Scanpix 51 Greg Parker/AP/Scanpix 54 Lennart Hyse/Scanpix 58(1) Katrine Nordli/Aftenposten/Scanpix 58(2) Geert Van Kesteren/Camera Press/Scanpix 60 Stefan Larsson 61 Jan E Carlsson/Scanpix 62 David Longstreath/AP/Scanpix 63 Carl Erik Bergwall/Scanpix 64 Caroline Tibell/SvD/Scanpix 65 Patrick Degerman/Scanpix 72 Jan-Morten Björnbakk/Scanpix 73 Peter Frennesson/Sydsvenskan/IBL 75 Sam Stadener/Scanpix 78 Beatrice Lundborg/DN/Scanpix 80 Action Press/Scanpix 81 Jan Nordén/IBL 85 Erich Stering/Scanpix 91 Alexander Farnsworth/Scanpix 93 Torbjörn Andersson/Scanpix 94 Stefan Larsson 95 Tobias Röstlund/Scanpix 96 Science Photo Library/IBL 100(1) Jan Nordén/IBL 100(2) Jörgen Hildebrandt/Scanpix 101 Ragnar Ness/NPS/IBL 103 Kamerareportage/Scanpix 107 Jens Wolf/DPA/Scanpix 113 Ulf Palm/Scanpix 120(1) Per Knutsson/Nerikes Allehanda/Scanpix 120(2) Marcus Lindblad/Scanpix 123 Fredrik Persson/Scanpix 125 Bobbo Lauhage/Kamerareportage/Scanpix 128 Tomas Oneborg/Scanpix 132 (1) Göran Stenberg/Helsingborgs Dagblad/Scanpix 132 (2)

Per-Olof Sännås/Scanpix 134 Mikael Sjöberg/Scanpix 144 Michael Mann/Scanpix 146 Rolf Carlsson/DN/Scanpix 150 Fred Seelig/AP/Scanpix 151 (1) Scanpix 151 (2) Kamerareportage/Scanpix 155 Richard Lindor/Kamerareportage/Scanpix 160(1) Peter Hamberg/Kamerareportage 160(2) Anette Nantell/Scanpix 162 Peter Hoelstad/Scanpix 165(1,2) Adam Butler/AP/Scanpix 169 Peter Hoelstad/Scanpix 173 Keystone/Scanpix 175(1) Science Photo Library/IBL 175(2) Jan Düsing/Scanpix 176(1) Werner Baum/DPA/Scanpix 176(2) Peter Dejong/AP/Scanpix 180(1) Torbjörn Andersson/Scanpix 180(2) Jan Collsiöö/Scanpix 183(1,2) Richard Jones/Rex Features/IBL 187 Jeff Widener/AP/Scanpix 190 Scanpix 192 Simms/Greenpeacce/EPA/Scanpix 193 United Press/Scanpix 194 Dick Gillberg/Scanpix 195 Jan E Carlsson/Scanpix 198-199 Ola Torkelsson/Scanpix 201 Pontus Lundahl/Scanpix 202 Jan Collsiöö/Scanpix 203 Stockholms Stadsmuseum 205 Wide world photo/Scanpix 207(1) Popperfoto/IBL 207(2) Fredrik Persson/Scanpix 210 Fredrik Persson/Scanpix 215 Roland Bengtsson/Helsingborgs Dagblad/ Scanpix 216 Fredrik Funck/Scanpix 217 Björn Larsson Ask/Scanpix 222 Sven-Erik Sjöberg/Scanpix 226 Scanpix 228(1) Bertil Ericson/Scanpix 228(2) Weine Lexius/Scanpix 228(3) Ola Torkelsson/Scanpix 228(4) Inga Kundzina/EPA/Scanpix 228(5) Fredrik Persson/Scanpix 232 Jessica Gow/Scanpix 234 Fredrik Persson/Scanpix 238 Frida Hedberg/Scanpix 240(1) Maria Annas/Scanpix 240(2) Rolf Carlsson/DN/Scanpix 240(3) Maria Annas/Scanpix 240 (4) Tomas Oneborg/Scanpix 247 Erich Stering/Scanpix 254 Spencer Platt/AFP/Scanpix 260(1) Ernesto Mora/AP/Scanpix 260(2) Jan Ehnemark/FLT-Pica/Scanpix 263 Roger Turesson/Scanpix 266

Sven Nackstrand/Scanpix 267 Claudio Brescani/Scanpix 268 Jan Düsing/Scanpix 274 Roger Turesson/Scanpix 277 Lars Epstein/Scanpix 279 (1,2) Roger Vikström/Scanpix 282 Abaca/Scanpix 283 Scanpix 284 Scott Olson/Getty Images/AFP/Scanpix 286(1) Jan Bauer/AP/Scanpix 286(2) Erich Lessing/IBL 288 Fredrik Persson/Scanpix 292 Rikard Kilström/Scanpix 295 Doug Kanter/AFP/Scanpix 299 Jonas Ekströmer/Scanpix 305 Sam Stadener/Scanpix 310 Courau/Explorer/Mary Evans/IBL 311 Eugene Hoshiko/AP/Scanpix 314(1) Mauri Rautkari/Kuvapörssi/IBL 314(2) Stephane/Gamma/IBL 315 Maurice Rougemont/Gamma/IBL 316 Roberto Arcari/Contrasto/Gamma/IBL 317 VLOO/Scanpix 324(1) Hossam Abu Alan/AFP/Scanpix 324(2) Silvio Avila/Reuters/Scanpix 327 Michael Probst/AP/Scanpix 328 Ian Berry/Magnum/IBL 331 Njugunda/SIPA/Scanpix 335 Lennart Romberg/Scanpix 337 Richard Vogel/AP/Scanpix 338 Ulf Berglund/Scanpix 340(1) Nina Boström/IBL 340(2) Jason DeCrow/AP/Scanpix 343 Terry Payne/PA Photos/Scanpix 347(1) Julien Behal/PA Photos/Scanpix 347(2) Aamir Qureshi/AFP/Scanpix 348 Oka Budhi/AFPI/Scanpix 349 Eric Lee/AP/Scanpix 351 Dan Gair/IndexStock/Scanpix 352 Marcia Ciriello/AP/Scanpix 353 Mike Kolloffel/Still Pictures/Lucky Look 354 Dave Bartruff/IndexStock/Scanpix 355 Rolf Öman/Scanpix 356 Jayanta Shaw/Reuters/Scanpix 357 Denny Lorentzen/Scanpix 360(1) Atta Oweisat/AFP/Scanpix 360(2) APN/Scanpix 362 John Moore/AP/Scanpix 363 Ira Chaplain/ZUMA/Scanpix 364 David Longstreath/AP/Scanpix 366 El Pais/EPA/Scanpix 368 Tobias Röstlund/Scanpix 371 Pontus Lundahl/Scanpix 372 Ron Haviv/Scanpix 373

Tecknare Jonas Burman: 294 , 296, 298, Johnny Dyrander: 8, 30-39, 63, 68-69, 71, 76, 90, 93, 117, 145, 169, 171, 173, 184, 185, 186, 187, 191, 212-213, 214, 215, 216, 220, 223, 224, 229, 257, 269, 318, 319, 321, 332-333, 341, 348, 365, 375 Monica Hellström: 5, 6-7, 11, 12-13, 14, 16-17, 50, 52, 53, 55, 78-79, 82, 83, 89, 97, 124, 126, 129, 130, 163, 170, 174, 177, 262, 264-265, 276, 281 Tomas Karlsson: 102, 105, 106, 109, 114, 118, 135-142, 147, 148, 152, 153, 154, 157, 158, 204, 206, 218, 219, 225, 230, 231, 233, 235, 236, 244, 245, 246, 246, 249, 251, 252, 255, 256, 288, 289, 290, 291, 300, 303, 304, 307, 312 Liber kartor: 382–384

393

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

SAMHÄLLE

SAMHÄLLE Ämnesboken 

SO·S Samhälle ingår i SO·Serien från Liber.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skol­ arbetet i So. I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 6–9, dels som fyra årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial för kopiering, ett temahäfte, en cd och overheadbilder.

Best.nr 47-08279-7 Tryck.nr 47-08279-7

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

SAMHÄLLE  Ämnesboken 

Ulla Andersson Per Ewert Uriel Hedengren