9789127145658 by Smakprov Media AB

SIMON HJORT AMBJÖRN FURENHED

De fem stora presenterar viktig internationell skolforskning knuten till lärares dagliga komplexa arbete. Natur & Kultur, .

:   :  

Boken vänder sig till alla lärare som vill utveckla sin undervisning och fördjupa sina elevers lärande. När effektiv undervisning skapar meningsfullt lärande är det magiskt att vara lärare – och elev.

Effektiv undervisning

handlar om läraryrkets mest centrala frågor och utmaningar. Framgångsrika undervisningsmetoder och möjliga förhållningssätt diskuteras utifrån grundtanken att lärarens yrke är komplext och utmanande, men också utvecklande. Författarna belyser typiska situationer ur den svenska skolvardagen utifrån ledande forskning, och ger över  konkreta undervisningstips.

SIMON HJORT

M E N I N G S F U L LT L Ä R A N D E

Effektiv undervisning

A MBJÖRN FURENHED

L Ä S ÄV E N :

Effektiv undervisning

SIMON HJORT

är lektor i Linköpings kommun, fil lic i pedagogiskt arbete och leg. lärare. Han arbetar med undervisningsutveckling, samt handleder lärare och rektorer. AMBJÖRN FURENHED

är förstelärare vid Folkungaskolan i Linköping, och arbetar med kollegialt lärande och elevers kunskapssyn. Författarna är uppskattade föreläsare för bland annat skolpersonal.

M E N I N G S FU L LT LÄRANDE

ISBN 978-91-27-14565-8

9 789127 145658

Effektiv undervisning-omslag_orig.indd 1

2016-11-24 20:44

2â&#x20AC;&#x192;KAPITELRUBRIK

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 2

2016-11-24 21:07

KAPITELRUBRIK 5

Innehåll Inledning 13

1. Konsten att undervisa Anna ställer in skärpan Kommentar Vad är undervisning? Att undervisa är att välja Effektiv undervisning Målinriktad Rätt nivå på utmaning Anpassat stöd Ömsesidig återkoppling Positiv lärmiljö Långsiktighet Aktivt tänkande Elever lär sig att lära Lärande lärare Meningsfullt lärande Begriplighet Användbarhet

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 5

20 22 22 24 25 26 26 27 27 27 28 28 29 29 32 32 33

2016-11-24 21:07

EFFEKTIV UNDERVISNING – MENINGSFULLT L ÄRANDE

Identitetsskapande 34 Känsla 34 Lärande som betyder något för eleven 35 Tillbaka till Anna 38 Vetenskaplig grund 40 Två synsätt 40 Verktyg och lovande idéer 42 Praktisk visdom 45 Situationsanpassning 48 Tre logiker 50 Görandelogik 50 Administrativ logik 50 Lärandelogik 51 Logikerna och verkligheten 52 sammanfattning 55 reflektionsfrågor 56

2. Leda och engagera Lärares ledarskap 58 En gynnsam lärmiljö 58 Bosse och Alexandra speglar sig 61 Kommentar 63 En modell för ledarskap 65 Ledarskap utifrån fem nivåer 66 Tillbaka till Bosse och Alexandra 71 Alexandras ledarskap 71 Bosses ledarskap 72

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 6

2016-11-24 21:07

INNEHÅLL 7

KASAM – känsla av sammanhang 73 Engagemang 75 Flow 75 Motivation 78 Strategier för att motivera 79 Användbara verktyg 82 sammanfattning 100 reflektionsfrågor 101

3. Utmana och stödja Den gyllene medelvägen 104 Tre balanspunkter 104 Hans grupperar om 106 Kommentar 109 Utmanande undervisning 112 Strategier för att utmana 114 Förkunskap 117 Anpassat stöd 119 Repetition och övning 121 Fördelning och blandning 122 Tillbaka till Hans 124 Kunskap och kognition 127 Kunskapskategorier 128 Yt- och djupkunskap 130 Målinriktat lärande 133 Tre frågor 134 Lärmål och framstegskriterier 137

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 7

2016-11-24 21:07

EFFEKTIV UNDERVISNING – MENINGSFULLT L ÄRANDE

Bortom lärmål 140 Skapa fokus 142 Användbara verktyg 143 sammanfattning 165 reflektionsfrågor 166

4. Återkoppla och bedöma Föra lärandet framåt 168 Återkopplingsinformation 168 Kristina och Lotta sätter punkt 171 Kommentar 176 Formativ bedömning 177 Fem nyckelstrategier 179 Effektiv återkoppling 181 Sambandet mellan återkoppling och framsteg 182 Återkoppling som leder till reflektion 185 Tillbaka till Kristina och Lotta 187 Betyg och kunskapskrav 190 Problematisering av perspektiven 191 Bilder av kunskap 194 Betyg i praktiken 196 Statiskt och dynamiskt förhållningssätt 198 Uppmuntran och beröm 199 Användbara verktyg 201 sammanfattning 220 reflektionsfrågor 221

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 8

2016-11-24 21:07

INNEHÅLL 9

5. Samarbeta och reflektera Kraften i kamratrelationer 224 Lärgemenskap 224 Fatima och Lennart bjuder upp 226 Kommentar 231 Effektivt grupplärande 232 Utmaningar och strategier 233 Praktiska frågor 235 Kollegialt lärande 237 Lärares professionella lärande 238 Innehåll och former 242 Tillbaka till Fatima och Lennart 245 Lära sig att lära 248 Ägarskap och ansvar 249 Strategier för självständigt lärande 251 Självförklaring 252 Öva på metakognitiva färdigheter 252 Användbara verktyg 255 sammanfattning 272 reflektionsfrågor 273

6. Meningsfull undervisning Att förstå undervisning 276 Tillbaka till lärarna 276 Ur loggboken 278

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 9

2016-11-24 21:07

EFFEKTIV UNDERVISNING – MENINGSFULLT L ÄRANDE

Delarna och helheten 291 Leda och engagera 291 Utmana och stödja 292 Återkoppla och bedöma 293 Samarbeta och reflektera 294 Ett kreativt yrke 295 Engagerat experimenterande 298 Epilog 299

Litteratur 302 Register 308

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 10

2016-11-24 21:07

INNEHÅLL 11

Användbara verktyg Leda och engagera Dela din vision 82 Synliggör förhållningssätt 83 Ansträngningsnivåer 84 Rutiner som gynnar lärande 85 Ett fåtal positivt formulerade regler 87 Etablera gynnsamma beteendemönster 87 Synliggör lektionens struktur 88 Effektiva instruktioner 89 Experiment med röst och kroppsspråk 90 Registrera dina interaktioner 91 Spela en roll 91 Luras 91 Nyfikenhet inför kommande undervisning 92 Intervjua någon utanför skolan 92 Aktivera elevernas tänkande under genomgångar 92 Cirkelplacering 93 Popcornmodellen 94 Låt eleverna formulera hypoteser 95 Frågesport 95 Fråga efter reaktioner eller ställningstaganden 96 Debatter 97 Rita och berätta 97 Odla relationer 99

Utmana och stödja Förberedelser Tankekarta över förkunskap

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 11

143 144

Synliggör vanliga missuppfattningar eller svårigheter 144 Planera utifrån det viktigaste 144 Öka nivån på utmaning rejält 146 Inled med utmaningar istället för lärmål 146 Differentiera med fördjupning istället för kvantitet 147 Undervisa explicit för transfer 147 Lägga faktapussel 148 Lärnät 149 Inleda med att utforska 151 Öppna frågor som startpunkt för lärande 151 Se på kunskap 152 Kunskap och identitet 153 Elevers tankar om lärare 153 Lära om begrepp på djupet 154 Venndiagram 155 Påståenden istället för frågor 156 Betänketid 156 Strategier för djupkunskap vid läsning 157 Analysera utmaningsnivån i din undervisning 157 Analysmodeller 157 Elevarbeten och exempel på olika nivåer 159 Urskilj det relevanta med exempel 159 Baklängesplanering 160 Kritiskt tänkande 161 Lärgropen 162 Utvecklingstriangeln 163

2016-11-24 21:07

EFFEKTIV UNDERVISNING – MENINGSFULLT L ÄRANDE

Återkoppla och bedöma Tre frågor 201 Markera utan att förklara varför 201 Låt eleverna hitta felaktigheter själva 202 Para ihop kommentarer med rätt arbete 202 Mitt nästa steg 202 Utgångspass 202 Fråga vad elever har lärt sig 203 Skapa en tolkningsnyckel 203 Andra vägar till kunskapskvaliteter 204 Recept på lyckad lösning 204 Fördela ordet slumpmässigt 205 Låt alla elever svara 206 Signalsystem under genomgångar 207 Återkoppling på muntlig framställning 207 Låt eleverna visa ditt nästa steg 208 Tre enkla frågor till elever 209 Be en kollega intervjua dina elever 209 Låt elever reflektera över sitt förhållningssätt 210 Utveckling är möjlig 210 Översätt till dynamiskt förhållningssätt 211 Träna på att få återkoppling 211 75 procent betygsfritt 211 Bedömning av språk 212 Bjud in en kollega som ger elever återkoppling 212 Filma en bedömning 213 Visa olika lärares resonemang om kvalitet 213

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 12

Snabb muntlig återkoppling Kamratbedömning Återkopplingsstegen Dynamisk återkoppling i grupp Självbedömning Formativ bedömning i flera steg

213 214 215 216 217 218

Samarbeta och reflektera Enskilt – par – alla Olika roller vid grupparbete Examinera i grupp – och enskilt Fundera på samarbete Synliggör ditt tänkande Analysera svårigheter i lärandet Lär eleverna anteckna effektivt Expertgrupper Fiskskålen Be elever rita upp och förklara vad de har lärt sig Problemlösning i tre steg Snabba parövningar Reflektionsfrågor Utvecklingssamtal – elevledda Kamrathandledning Enkel mötesstruktur för lärgemenskap För- och eftertest tillsammans med kolleger Kollegial lektionsobservation Videoanalys av undervisning Frågor för ämneslaget Intervju med kollega Experimentera med kolleger

255 256 256 257 258 258 259 260 260 261 261 263 263 264 264 265 266 267 268 269 269 270

2016-11-24 21:07

INLEDNING 13

Inledning En utgångspunkt för den här boken är att det är fantastiskt roligt att vara lärare. Vi som har skrivit boken är själva lärare och vet vilken genuin tillfredsställelse yrket kan ge. Att få delta i unga människors kunskapsutveckling och utveckla sina egna kunskaper i ett nyfiket, utforskande sammanhang tillsammans med dem, där strategier för undervisning och lärande ständigt prövas och förfinas – det är något enastående, något som vi ska vara stolta över och som vi oftare borde berätta om. En annan utgångspunkt för boken är att det är svårt att vara lärare. Att möta klass efter klass dag ut och dag in, alla dessa individer med olika förutsättningar och inställningar, och leverera en undervisning som utvecklar var och en – det är ju nästan omöjligt. Dessutom tycks vi ha hela världens ögon och förväntningar på oss. De senaste mätningarna visar ... All forskning säger ... I en förenklad debatt griper man efter enkla lösningar och läraren framstår lätt som den skyldige när den mångfacetterade verkligheten inte anpassar sig efter ideologiska kartbilder. Den här boken är skriven för att bidra till din utveckling som lärare. Vi hoppas att du ska ha nytta av den när det kommer till att utveckla din undervisning och fördjupa dina elevers lärande. Boken samlar insikter från ledande forskning, konkreta klassrumsnära fallbeskrivningar och praktiska tillvägagångssätt som du kan använda i din egen undervisning. Vi vill visa på ett förhållningssätt till det svåra och roliga läraryrket, som vi tror är fruktbart och som vi själva försöker att anamma. Det handlar om att pröva sig fram. Att ta avstamp i forskning om undervisning och lärande, men att inte tro på enkla lösningar på svåra frågor, utan anpassa och justera metoderna efter vår egen erfarenhet. Det handlar i sin tur om

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 13

2016-11-24 21:07

EFFEKTIV UNDERVISNING – MENINGSFULLT L ÄRANDE

att bejaka yrkets komplexitet. Vi kommer alltid att ha för många elever, för lite tid och för höga krav att leva upp till. Vi blir aldrig fullärda i vårt arbete och våra metoder blir aldrig perfekta eller slutgiltiga. Det ger oss anledning att lägga ribban högt och fortsätta att hoppa. Den skickligaste läraren i dagens föränderliga skola är kanske den som aldrig nöjer sig, utan fortsätter att utveckla och förbättra sin undervisning på ett klokt och konstruktivt sätt. Som flyttar det möjligas gränser lite grann varje dag. Vi verkar i en målinriktad skola, och därför vill vi att vår undervisning ska vara effektiv. Vi vill leta efter vägar som så snabbt och säkert som möjligt tar oss till målet. Samtidigt vill vi att lärandet ska vara meningsfullt för de lärande och hjälpa dem att växa. Undervisning kan naturligtvis bedrivas utan att något lärande äger rum, och lärande äger ofta rum utan undervisning. Men när effektiv undervisning skapar meningsfullt lärande är det magiskt att vara lärare – och elev. Boken består av sex kapitel: 1. Konsten att undervisa. I första kapitlet lägger vi grunden för resten av boken. Här beskrivs hur undervisning kan förstås och vad som kan sägas känneteckna en effektiv sådan. Meningsfullt lärande, bokens andra huvudbegrepp, diskuteras också. Kapitlet belyser även bland annat vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan innebära i praktiken. 2. Leda och engagera. I andra kapitlet behandlar vi två viktiga beståndsdelar i en effektiv undervisning: lärares ledarskap och förmågan att skapa engagemang. Ett praktiskt användbart perspektiv på ledarskap presenteras och diskuteras. Kapitlet rymmer också viktiga slutsatser från forskning om engagemang och motivation, samt strategier för att påverka detta i undervisningen. 3. Utmana och stödja. I tredje kapitlet diskuterar vi vikten av att varje elev utmanas i undervisningen, och svårigheten att åstadkomma det i praktiken. Olika strategier för att utmana presenteras, samt forskningsbaserade idéer om målinriktat lärande, anpassat stöd, repetition och övning. Vi diskuterar även hur kunskap och kognition kan förstås.

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 14

2016-11-24 21:07

INLEDNING 15

4. Återkoppla och bedöma. I fjärde kapitlet behandlar vi effektiva strategier för återkoppling samt forskning om formativ bedömning. Spänningsförhållandet mellan summativ och formativ bedömning diskuteras och betygsättningens utmaningar berörs. Hur kan vi lärare förhålla oss till bedömning i praktiken? 5. Samarbeta och reflektera. I femte kapitlet utgår vi från klassrummet som social arena och diskuterar potentialen och utmaningarna i grupplärande. Från detta perspektiv på elevers lärande rör vi oss till lärares kollegiala lärande, för att slutligen beröra strategier för självständigt lärande. 6. Meningsfull undervisning. I sjätte kapitlet sluter vi cirkeln genom att lägga fokus på helheten snarare än delarna. En längre fallbeskrivning av ett helt arbetsområde diskuteras utifrån de olika undervisningsaspekter vi fokuserat på i tidigare kapitel. Detta knyts samman i ett avslutande resonemang om effektiv undervisning och meningsfullt lärande. Kapitel 2–5 fokuserar på olika aspekter av att undervisa, vilka behandlas utifrån relevant forskning och i form av fallbeskrivningar där vi får följa enskilda lärare i deras vardag. Teori och praktik förenas i analyser av fallen, baserade på den forskning som presenterats. I kapitlen finns även reflektionsfrågor att fundera över, på egen hand eller – ännu hellre – tillsammans med kolleger. Ett annat viktigt inslag i kapitel 2–5 kallar vi ”Användbara verktyg”. Verktygen är en blandning av praktiska idéer och tillvägagångssätt du kan prova i din egen undervisning. Vi vill betona att verktygen inte är några färdiga, enkla lösningar. Istället betraktar vi dem som lovande och användbara, som värdefulla att experimentera med och att lära av. Idéerna har hjälpt oss och andra lärare att stärka och utveckla sin undervisning. De ligger dessutom i linje med insikterna från den forskning vi byggt boken på. Även om vi tycker att verktygen är användbara är det viktigt att inte betrakta dem som ett facit. Det är goda idéer, men det avgörande är att tänka efter själv, pröva sig fram och justera undervisningen utifrån vad

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 15

2016-11-24 21:07

EFFEKTIV UNDERVISNING – MENINGSFULLT L ÄRANDE

som händer. Det finns tre saker vi tycker är extra viktiga att tänka på. Det första är att inte testa för många saker samtidigt. Det är ofta svårt att förändra sin undervisning och mycket av det vi provar rinner ut i sanden när vardagen blir övermäktig. Det är bättre att välja en sak och faktiskt se till att det blir varaktiga förbättringar av undervisningen. Det andra är att det är viktigt att ge verktygen tid att verka. Många lovande idéer kan vara svåra att genomföra på kort sikt. Vi är ofta för snabba att avfärda saker och ting som inte biter direkt även om de i längden hade kunnat vara värdefulla. Det kan krävas en del inledande ansträngning och experimenterande. Det tredje är att anpassa verktygen efter ditt eget sammanhang. Fråga dig helt enkelt om du har elever som du tror skulle gynnas av upplägget. Vilka möjliga problem kan du se och vilka anpassningar kan du göra för att hantera dem? Gör verktygen till dina egna! I boken hittar du alltså olika typer av texter: resonemang utifrån forskning, fallbeskrivningar, analyser och verktyg. De olika inslagen har av naturliga skäl olika ton och tilltal. Vår ambition är att de ska komplettera varandra och tillsammans skapa en bro mellan teori och praktik som inte är så vanlig i böcker om undervisning. Förhoppningsvis kan bokens växelspel mellan forskningen och klassrummet, mellan detaljer och helhet, ge både fördjupning och inspiration. Vi har velat skriva en bok som inte förenklar i onödan, men ändå blir praktiskt användbar i vardagen. Effektiv undervisning, meningsfullt lärande utgår ifrån en omfattande internationell forskning om undervisning och dess påverkan på elevers lärande. De resonemang som förs om effektiv undervisning bygger på centrala slutsatser från denna forskning. En utgångspunkt har varit John Hatties uppmärksammande böcker om synligt lärande (2009; 2012; med Yates, 2014). En annan har varit Dylan Wiliams sammanställningar och diskussioner om forskning kring formativ bedömning (2013; 2016). Men boken bygger också på psykologisk forskning om hur vi lär oss (Benassi m.fl. 2014), forskningsrapporter om undervisning (Coe m.fl. 2014) samt vetenskapliga artiklar (se litteraturlistan). Vi har sökt forskning som är praktiskt relevant för lärares undervisning.

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 16

2016-11-24 21:07

INLEDNING 17

Vi som har skrivit boken heter Ambjörn Furenhed och Simon Hjort och är båda verksamma i Linköpings kommun, där Ambjörn är förstelärare och Simon lektor. En utgångspunkt för vårt skrivande är vår egen erfarenhet som undervisande lärare. En annan erfarenhet är att vi båda har utbildat och föreläst för lärare och skolledare runt om i Sverige. I försteläraruppdraget arbetar Ambjörn med utveckling av det kollegiala lärandet på sin skola. Som lektor arbetar Simon med att handleda kolleger och utveckla undervisning på vetenskaplig grund på många olika skolor. I kombination med observationer av undervisning i länder som Kanada, Finland och England har detta spelat en stor roll för innehållet i denna bok. Sammantaget innebär detta att vi har mött och samtalat med otaliga engagerade kolleger och elever under åren vars insikter betytt mycket för vårt arbete. Vi står i tacksamhetsskuld till dem alla. Att skriva tillsammans har varit fascinerande. Genom många långa samtal om undervisning, forskning, läraryrket och skolvardagen vaskade vi fram de idéer som har blivit bokens kärna. Vi hittade ganska snart våra roller i projektet, vilket innebar att Simon fick huvudansvaret för forskningsavsnitten samt de flesta av verktygen, och Ambjörn för fallbeskrivningarna och analyserna. Utkast och korrigeringar har skickats fram och tillbaka, och vi har provat, diskuterat, kritiserat och putsat. En återkommande uppenbarelse har varit hur de idéer om lärande som vi skriver om i boken, också har beskrivit vår egen skrivprocess och återspeglats i den. Det är egentligen inte så konstigt – att skriva tillsammans är att lära tillsammans. Vi hoppas naturligtvis att du, och i förlängningen dina elever, ska ha glädje av den här boken. För att få ut så mycket som möjligt av den så räcker det inte med att bara läsa den. Du behöver experimentera med dess idéer i verkligheten, i ditt klassrum. Läraryrket har en oerhörd potential. Det är ett kreativt och handlingsinriktat yrke. Det är genom att pröva oss fram som vi utvecklas och blir bättre på att undervisa. Kom ihåg – misstag är lärtillfällen! Simon Hjort & Ambjörn Furenhed

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 17

2016-11-24 21:07

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 18

2016-11-24 21:07

1 Konsten att undervisa

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 19

2016-11-24 21:07

EFFEKTIV UNDERVISNING – MENINGSFULLT L ÄRANDE

ANNA STÄLLER IN SKÄRPAN Anna har fått sin första lärartjänst och ska pröva sina vingar i en fotokurs. Anna, som själv älskar att fotografera, ser fram emot arbetet. Efter att ha lekt med olika idéer bestämmer hon sig för att dela upp kursen i fem olika delar, utifrån fem typer av bildmotiv. Det första området kommer att handla om bilder på människor. Anna tänker att hon ska välja motivtyper för de tre första områdena och låta gruppen rösta fram motivet för det fjärde. I det sista kursmomentet ska varje elev få välja själv. För att skapa en struktur som eleverna fort blir trygga med lägger Anna upp varje arbetsområde på samma sätt: Första lektionen delar hon ut en uppgift och förklarar den för eleverna. Sedan ger hon dem några lektioner till att ta bilder och lösa uppgiften på egen hand. Eleverna mejlar sina bästa bilder till Anna som bedömer dem. När de träffas i klassrummet igen har Anna med sig ett papper till varje elev, med ett betygsresultat och en personlig kommentar. Sedan börjar nästa område med en ny uppgift och ett nytt motiv. Anna känner sig nöjd med upplägget. Hon tycker att hon har hittat en form som ger både styrning och frihet, och hon har ordnat arbetsområdena så att uppgifterna kommer att bli allt svårare i takt med att eleverna blir skickligare fotografer. Eftersom Anna själv tycker så mycket om att fotografera är hon glad att upplägget ger eleverna mycket tid till just detta – en fotokurs ska handla mer om praktiskt fotograferande än om katederundervisning. När halva kursen har gått låter Anna eleverna fylla i en utvärderingsenkät, för att ta reda på vad de tycker om upplägget och uppgifterna. Det visar sig att nästan alla elever är missnöjda. De enda som verkar gilla kursen är en liten grupp på tre elever som inte har lämnat in en enda bild ännu. Anna blir närmast chockad. Vad har hon g jort fel? Annas första reaktion är att eleverna har varit orättvisa mot henne. Hon har gått in helhjärtat för kursen och satsat mycket av sig själv för att ge dem den undervisning hon själv skulle ha drömt om som elev. Vad begär de egentligen av henne? Hon går tillbaka till utvärderingsenkäterna och börjar leta efter ledtrådar, men får inte mycket hjälp.

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 20

2016-11-24 21:07

1. KONSTEN AT T UNDERVISA 21

Eleverna har tagit ställning till olika påståenden om undervisningen genom att kryssa i siffror på en skala och bara några enstaka elever har skrivit kommentarer, av typen ”Bra jobbat” och ”Slapp kurs”. Nästa lektion tar Anna med sig en sammanställning av enkäterna och visar för eleverna. ”Jag är faktiskt inte alls nöjd med det här resultatet”, säger hon. Det verkar inte som att ni lär er så mycket och det känns inte heller som att ni har blivit särskilt engagerade i fotografi. Nu har vi halva kursen kvar och jag vill veta vad jag kan göra för förbättringar, så att det här blir riktigt bra!” Anna ger eleverna ett papper med några rubriker som utgångspunkt och ber var och en att skriva ner sina reflektioner och idéer. Hon lämnar klassrummet en stund och låter eleverna tänka i fred. Vid skrivbordet läser Anna vad eleverna har skrivit och får en helt ny bild, både av klassen och av sin undervisning. De allra flesta verkar ha tagit henne på allvar och har skrivit uppriktigt och konstruktivt. En elev skriver: ”Jag har ingen nytta av all egen fotograferingstid när jag knappt vet hur man sätter på kameran. Jag lär mig inget och är rädd att komma efter.” En annan elev skriver: ”Det är svårt att bli bättre. Jag är inte nöjd med betygen jag får, men vet inte vad jag ska ändra på. Du skriver typ ’Fina färger, men jobba mer med kontrast och perspektiv’ – jaha liksom, hur gör man det?” En tredje elev skriver: ”Jag kan redan fotografera och får bra kommentarer till alla bilder. Jag hade hoppats att den här kursen skulle ge mer inspiration och nya idéer. Visa oss lite mer av din egen passion!” Elev efter elev ger sin bild av undervisningen och sina behov och Annas uppgift som lärare i gruppen blir på sätt och vis allt mer komplex. Samtidigt känner hon sig allt mer utmanad. Eleverna som hon hittills mest mött som åhörare av hennes genomgångar och i form av inskickade bilder förvandlas under läsningen till individer med likheter, olikheter, svårigheter och möjligheter. Anna blir alltmer besluten att anta utmaningen och ge de här eleverna den bästa undervisning hon överhuvudtaget kan. Hon tar med sig de mest tänkvärda formuleringarna ur elevernas texter till nästa lektion, tillsammans med ett förslag till ett annorlunda upplägg för resten av terminen.

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 21

2016-11-24 21:07

EFFEKTIV UNDERVISNING – MENINGSFULLT L ÄRANDE

Kommentar

Anna får en kalldusch när det visar sig att eleverna inte alls uppskattar kursen, trots hennes goda föresatser. Många av hennes beslut ter sig helt rimliga på pappret, men något verkar ha gått snett i mötet mellan planeringen och verkligheten. Kanske känner du igen dig i detta från din egen undervisning – det blir inte alltid som vi har tänkt oss. Varför är Annas elever missnöjda? Det verkar inte som att undervisningen har träffat rätt. I elevcitaten ser vi hur en elev tycker att kursen är för svår. En annan förstår inte Annas återkoppling och den tredje hade väntat sig något annat av kursen. Det verkar som att Annas utvärderingsenkät efter halva kursen är hennes första försök att ta reda på vad eleverna tänker om undervisningen. Det verkar också som att det här är första gången som Anna faktiskt reflekterar över elevernas förkunskaper och behov. Kanske finns en viktig ledtråd till deras missnöje där – att Annas första kursupplägg enbart utgår från henne själv, från hennes egna tankar om ämnet och från de behov hon själv skulle ha om hon vore elev – istället för de utgångspunkter som hennes verkliga elever faktiskt har. Det upplägg som ser optimalt ut i lärarens ögon behöver inte vara det i elevens, och det är i slutändan eleven som ska lära sig något. Vi ska återkomma till Anna lite längre fram. Först vill vi diskutera vad undervisning är och utveckla begreppen från bokens titel något: effektiv undervisning och meningsfullt lärande.

Vad är undervisning? Undervisning äger rum när någon försöker lära någon annan något. Ett klassiskt sätt att belysa detta på är att utgå från en modell som kallas den didaktiska triangeln. Den tar fasta på att undervisning rymmer lärare, elever och ett innehåll. Här finns en modifierad variant av triangeln (figur 1.1, Hjort, 2014; jfr. Hopmann, 1997). Den är en grundläggande modell som kan användas för att fundera över undervisning. Även om modellen kan tyckas enkel så aktualiserar den frågor som inte är enkla att ge entydiga svar

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 22

2016-11-24 21:07

1. KONSTEN AT T UNDERVISA 23

på. I centrum hamnar de så kallade didaktiska grundfrågorna som rör vad som ska läras, hur det ska läras och varför det ska läras (Selander, 2010).

ÄL ST AM

HUR?

TÅ

LÄRARE

VAD?

FÖ

INNEHÅLL

VAR F Ö R?

I N T E R AKTIO N

ELEVER

Figur 1.1: Den didaktiska triangeln (Hjort, 2014).

Modellen pekar ut tre centrala dimensioner av undervisning. Den första utgörs av hur läraren framställer innehållet. När vi undervisar väljer vi att presentera ett visst innehåll på ett visst vis. Det betyder att andra tänkbara sätt väljs bort. Vad vill vi egentligen att eleverna ska lära sig? På vilket vis ska innehållet struktureras? Precis som Anna behöver vi fundera på vad undervisningen ska behandla och hur det ska gå till. Den andra dimensionen utgörs av elevernas förståelse av innehållet. Poängen med att separera de två första dimensionerna är att vi inte ska blanda ihop att något har presenterats med att eleverna också förstått det på det vis som var avsett. Elever är olika, har skilda förkunskaper och tolkar innehållet på olika vis. Som lärare funderar vi över hur olika elever förstår innehållet, vilka missförstånd som kan uppstå och vad vi behöver göra för att de ska ta nästa steg i sitt lärande. När vi reflekterar över undervisning är distinktionen mellan framställning och förståelse ofta värdefull att ha i

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 23

2016-11-24 21:07

EFFEKTIV UNDERVISNING – MENINGSFULLT L ÄRANDE

åtanke. Avsikten med undervisningen och det lärande den ger upphov till är helt enkelt olika saker. Den tredje dimensionen är interaktion. Den pekar ut samspelet mellan läraren och eleverna samt mellan olika elever. Som lärare funderar vi på hur vi ska agera i förhållande till eleverna i olika situationer samt hur vi kan göra för att elevernas interaktion ska gynna lärandet. Hur kan vi exempelvis läsa av vad eleverna har svårt för i klassrummet? Och hur kan vi dra nytta av kamrateffekterna, alltså elevernas påverkan på varandras lärande, på bästa sätt? Den didaktiska triangeln lägger alltså fokus på tre dimensioner som är viktiga att fundera över. I praktiken betonas de ofta olika mycket av olika lärare. En lärare kan vara mycket intresserad av sitt ämne och innehållet som sådant, men mindre av eleverna. En annan kan vara inriktad på det sociala samspelet med eleverna i första hand. Skulle den förstnämnda intressera sig lite mer för eleverna, och den andra något mer för innehållet vore en hel del vunnet. Samtliga dimensioner är betydelsefulla.

Att undervisa är att välja

Triangeln visar också att läraren hela tiden ställs inför didaktiska val. När vi funderar på vår undervisning i efterhand visar det sig ofta att det inte blev precis som vi hade tänkt. Kanske är det bara de lärare som har väldigt låga ambitioner som kan känna att de lyckas med allt de föresätter sig. Om vi exempelvis skulle bortse från förståelse- och interaktionsdimensionerna i undervisningen, och enbart fokusera på vårt eget sätt att framställa innehåll, försvinner mycket av den komplexitet som gör det så svårt att bli riktigt nöjd. Om vi istället har höga mål och ser undervisningen som ett växelspel mellan vår planering och vad som händer i stunden, och dessutom tänker kritiskt och konstruktivt på vilka effekter undervisningen har på elevernas lärande – då kommer vi att se att det finns ett glapp mellan våra föresatser och våra resultat. Det kan vara frustrerande, men sanningen är nog att det där glappet alltid kommer att finnas där, och att frustrationen är ett sundhetstecken. Den visar att vi tar vårt yrke på allvar.

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 24

2016-11-24 21:07

1. KONSTEN AT T UNDERVISA 25

Samtidigt måste vi hantera glappet varje dag, och försöka göra det så litet som möjligt. Det tvingar oss att välja. Att undervisa är att välja. Men för att välja väl behöver man veta vad man vill uppnå, varför man vill uppnå det samt vad man står för som lärare. Detta är undervisningens existentiella sida. Hur vi funderar, väljer och undervisar säger något om vilka lärare vi vill vara. Ibland är besluten riktigt svåra, som när vi inser att eleverna bara kommer att lära sig det vi arbetar med om vi ägnar så mycket tid åt det att vi tvingas hoppa över andra viktiga arbetsområden. Då ställs vi inför ett verkligt dilemma: Vi är ålagda att behandla allt det centrala innehållet, men gör vi det kommer eleverna i värsta fall inte att lära sig något eftersom tempot blir för högt. Det blir i slutändan ett val mellan kvantitet och kvalitet, men också ett existentiellt val: Är jag läraren som pliktskyldigt bockar av samtliga arbetsområden och sedan konstaterar att eleverna inte har lärt sig vad de borde, eller läraren som sliter med det första arbetsområdet tills alla elever har nått målen, men sedan ändå inte kan godkänna dem eftersom vi inte hunnit skaffa betygsunderlag i de andra områdena? I varje klass finns elever med olika drivkrafter, behov och förkunskaper, och vi ska möta dem alla samtidigt. För att lyckas med det behöver vi bästa möjliga verktyg – vi måste utforma effektiv undervisning.

Effektiv undervisning Effektivitet kan förstås som en fråga om ändamålsenlighet eller verkningsgrad. Om syftet med undervisningen är att fördjupa elevers lärande handlar effektivitet om i vilken utsträckning den bidrar till detta mål. Effektivitet har också med resursanvändning att göra. Vi har som lärare en viss tid, en viss kraft och vissa verktyg till vårt förfogande. Och vi vill naturligtvis använda oss av dessa resurser på bästa vis. Om två tillvägagångssätt gynnar elevers lärande lika mycket men skiljer sig åt ifråga om den tid och kraft de tar i anspråk så kan det mer ”resurssnåla” sättet ses som det mest effektiva.

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 25

2016-11-24 21:07

EFFEKTIV UNDERVISNING – MENINGSFULLT L ÄRANDE

Effektiv undervisning blir ur detta perspektiv en fråga om att gynna elevernas lärande i förhållande till de resurser som tas i anspråk. Hur kan vi undervisa så att elevers lärande gynnas så mycket som möjligt, utifrån de ramar vi verkar inom? Det är en viktig fråga som saknar ett enkelt svar, och vi som arbetar i skolan behöver diskutera den fortlöpande. Här presenterar vi en rad kännetecken för effektiv undervisning, hämtade från ledande forskning, som kan fungera som utgångspunkter för en sådan diskussion. Vi fördjupar dem i de följande kapitlen.

Målinriktad

Ett första kännetecken för effektiv undervisning är att den är målinriktad. För lärarens del innebär detta att ha en klar uppfattning om vad eleverna ska lära sig. Det underlättar också om eleverna har en tydlig bild av vad de ska kunna: Vad är det de ska försöka uppnå? Om målet är oklart är det svårare att nå det. För eleven handlar det ofta om att initialt ha en riktning där målet sedan klarnar successivt under lärprocessen. Att lära sig innebär inte sällan att få en allt klarare bild av det man lär sig. Läraren har en central roll när det gäller att synliggöra kvalitet för eleven och visa på de framsteg som görs.

Rätt nivå på utmaning

Nästa aspekt vi vill lyfta fram är betydelsen av utmaning. Om målen för undervisningen inte är utmanande för eleven, där extremfallet är att eleven redan kan det hen förväntas lära sig, så är det inte troligt att det kommer att ske mycket nytt lärande. Den motsatta situationen är lika problematisk: Om nivån på utmaningen är alldeles för hög kan eleven inte tillgodogöra sig undervisningen överhuvudtaget. För att kunna utmana på rätt nivå måste läraren ha god förståelse för vad eleverna kan, vad de förstår, vad de kämpar med och hur de tänker. Detta ger läraren goda förutsättningar att göra didaktiska val som gynnar elevernas lärande.

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 26

2016-11-24 21:07

1. KONSTEN AT T UNDERVISA 27

Anpassat stöd

På väg mot det utmanande målet kommer eleven att behöva stimulans och stöd. Stödet måste vara anpassat efter var eleverna befinner sig i sitt lärande. Initialt behöver eleverna troligen en relativt hög nivå av stöd direkt från läraren, men kanske också genom olika typer av instruktioner, mallar, exempel, datorprogram eller andra tänkbara stödstrukturer. När eleverna blir kunnigare behöver stödet succesivt fasas ut så att rätt nivå på utmaning bibehålls. För mycket stöd alltför sent i denna process riskerar att hämma lärandet. En av de stora utmaningarna i konsten att undervisa är just detta: att avväga rätt nivå på stöd och utmaning, inte minst i en situation där läraren har många elever som befinner sig på väldigt olika nivå i sin förkunskap och förståelse. Detta är en avgörande orsak till att det krävs stor skicklighet för att undervisa effektivt.

Ömsesidig återkoppling

Med rätt stöd från en kunnig person, som har höga förväntningar på eleverna, som tror att de kan lyckas och som låter dem känna det, är mycket vunnet. Men för att stödet ska fungera krävs en fungerande kommunikation. En effektiv undervisning bygger på att det finns en ömsesidig återkoppling mellan lärare och elever. Eleverna får framåtsyftande återkoppling som hjälper dem att justera sina ansträngningar mot målen för undervisningen. Nästa steg synliggörs för eleverna och progression ligger hela tiden i fokus. Läraren ser lärandet ur elevens ögon, och betraktar elevernas agerande som återkopplingsinformation till sig själv för att sedan kunna göra justeringar i undervisningen som gynnar lärandet. Lyhördhet och förtroendefulla relationer blir därmed avgörande för en effektiv undervisning. Saknas förtroende mellan lärare och elever är det inte sannolikt att återkoppling leder till relevanta justeringar som gynnar lärandet.

Positiv lärmiljö

Betydelsen av förtroendefulla relationer pekare vidare mot lärmiljön. Effektiv undervisning bygger på att en positiv och produktiv miljö skapas i klassrummet, som inbjuder till experimenterande, kreativitet och presti-

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 27

2016-11-24 21:07

EFFEKTIV UNDERVISNING – MENINGSFULLT L ÄRANDE

gelöshet. Misstag ska välkomnas och ses som lärtillfällen, möjligheter att lära. Motsatsen till en sådan lärmiljö är en situation där eleverna ständigt känner sig granskade, är rädda för att prova sig fram och söka återkoppling eller för att ge ”fel” svar. Lärarens ledarskap är avgörande för hur detta fungerar i praktiken. I en gynnsam lärmiljö blir eleverna resurser för varandra genom att samarbeta och stödja varandras lärande. Genom sitt ledarskap stakar läraren ut riktningen, motiverar och inspirerar eleverna samtidigt som störningar minimeras. Detta bäddar för en effektiv tidsanvändning som skapar förutsättningar för ett gott lärande.

Långsiktighet

Det är viktigt att betona att lärande tar tid – för såväl elever som lärare. Om vi glömmer skillnaden mellan framställning och förståelse kan vi förledas att tro att vår undervisning är effektiv om vi hinner gå igenom så mycket innehåll som möjligt under en lektion. Men lärande fungerar inte som produktion på ett löpande band: Effektiv undervisning kännetecknas av långsiktighet. Detta innebär att elever ges många, upprepade möjligheter till målmedveten övning. Därmed skapas förutsättningar för elever att befästa nyvunna kunskaper och att överinlära centrala färdigheter så att de kan utföras genom att begränsad kraft tas i anspråk. Genom sådan undervisning tränas elever i att upprätthålla fokus och koncentration samtidigt som de tränas i uthållighet och ansträngning. Långsiktigheten kräver variation, att elever ges möjlighet att lära på olika sätt och med olika människor. En alltför likriktad undervisning blir i längden uttråkande och underminerar motivationen. Genom att erbjuda en varierad undervisning förbättrar vi elevernas möjligheter att lära.

Aktivt tänkande

Resonemanget om långsiktighet riktar fokus mot tänkande. Effektiv undervisning kännetecknas av att elever är aktivt engagerade i medvetet tänkande. När elever är fysiskt närvarande i klassrummet utan att vara kognitivt engagerade i innehållet är det svårt att tala om en verkningsfull undervisning. Vi behöver aktivt bearbeta, strukturera och organisera kun-

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 28

2016-11-24 21:07

1. KONSTEN AT T UNDERVISA 29

skap för att lära oss på djupet. Därför är det värdefullt att elever bland annat ägnar tid åt att diskutera och relatera centrala idéer, problem och frågor med relevans för vad de ska kunna. Detta är avgörande för att eleverna ska kunna utveckla en djupare förståelse för vad de lär sig.

Elever lär sig att lära

Förutom att tänka kring ämnet när de lär sig behöver eleverna också lära sig att uppmärksamma och resonera kring sitt eget lärande och tänkande. Effektiv undervisning kännetecknas av att eleverna ges förutsättningar att utveckla metakognitiva strategier. Det kan handla om att eleverna tränas i att själva bedöma sitt arbete, sätta upp mål för sitt eget lärande och ställa frågor till sig själva kring vad de kan och inte kan, för att nämna några exempel. Eleverna får därmed lära sig att lära. Ett mål är att eleverna ska uppnå ett mått av självreglering: att de ska kunna planera, övervaka och utvärdera sitt eget lärande. Eleven har då tagit ett kliv mot att bli sin egen lärare. När lärarens stöd inte längre behövs, när eleven själv kan klara av eller förstå det hen från början inte kunde – då har vi som lärare lyckats i vår undervisning.

Lärande lärare

Till sist vill vi nämna att effektiv undervisning kännetecknas av att lärare ser sig själva som lärande i sin egen undervisning. Som lärare är vi aldrig färdiga, utan vi befinner oss i en ständig process av utveckling där vi justerar vårt sätt att undervisa. En aspekt av detta är att betrakta det som sker i klassrummet som återkopplingsinformation, som något som kan bidra till att stärka vårt eget lärande och utveckla undervisningen. Men det handlar också om att samarbeta med kolleger och på så vis stödja varandras lärande, att exempelvis observera varandras undervisning samt analysera påverkan på elevernas lärande. I grunden handlar det om att ständigt återkomma till vad vi gjort i undervisningen och fråga oss vad eleverna egentligen har lärt sig samt hur vi kan göra för att avancera deras lärande på ett ännu bättre vis i framtiden.

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 29

2016-11-24 21:07

EFFEKTIV UNDERVISNING – MENINGSFULLT L ÄRANDE

synlt lrande

”

Det anmärkningsvärda med beläggen är att de största effekterna på elevernas inlärning sker när lärarna blir

de lärande i sin egen undervisning och eleverna blir sina (Hattie, 2012, s. 33) egna lärare.

Citatet ovan återfinns i en av John Hatties uppmärksammade böcker om synligt lärande. Han är en ledande utbildningsvetenskaplig forskare. Hattie har sammanställt en stor mängd forskning som fokuserar på i vilken utsträckning olika påverkansfaktorer gynnar elevers lärande (200). Ett exempel på en sådan faktor är läxor. Hur stor är egentligen effekten av dessa på elevers studieprestationer? I sin forskningsöversikt använder sig Hattie av ett mått som kallas effektstorlek (d ) för att kunna jämföra effekterna av olika faktorer på samma skala. Den genomsnittliga effektstorleken Hattie kommer fram till är 0,4. För hemläxor är siffran 0,2. Det betyder att den typiska effekten av hemläxor är relativt liten, men positiv. En effektstorlek på 0, skulle däremot vara stor, eftersom den skulle motsvara en fördubbling av hastigheten i lärandet. Av alla de effekter Hattie undersöker ligger  procent över noll. Därför drar han slutsatsen att det är mycket enkelt att visa på att något gynnar elevers lärande! Frågan vi bör ställa oss är inte om effekten är positiv, utan hur stor påverkan egentligen är. Hattie anser därför att 0,4 är en bättre referenspunkt för att diskutera påverkan än 0. Nedan har vi sammanställt ett urval av tio påverkansfaktorer som ligger över brytpunkten på 0,4.

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 30

2016-11-24 21:07

1. KONSTEN AT T UNDERVISA

PÅVERKANSFAKTOR

Videoanalys av undervisning

0,88

Undervisning i problemlösning

0,61

Klassrumsdiskussion

0,82

Användning av begreppskartor

0,60

Återkoppling

0,75

Konkreta exempel

0,57

Relationen lärare – elev

0,72

Kamrathandledning

0,55

Metakognitiva strategier

0,69

Mål

0,50

Tabell 1.1: Påverkansfaktorer och effektstorlekar (Hattie, 2012).

Om vi jämför påverkan av läxor (0,2) med exempelvis återkoppling (0,) så kan vi konstatera att skillnaden är betydande. Betyder detta att vi ska undvika läxor i skolan och ge eleverna mer återkoppling? Svaret är naturligtvis inte så enkelt. Det gäller att minnas att elever typiskt sett lär sig mer om de får läxor. Men det verkar också finnas stora skillnader om man fördjupar sig ytterligare i läxors påverkan. En av de viktiga skillnaderna gäller elevernas ålder. För elever som går i högstadiet och gymnasiet är effekterna exempelvis större och ligger över brytpunkten. När det gäller återkoppling visar det sig också att effekterna är väldigt spridda. Det är inte alltid så att mer är bättre (vilket diskuteras utförligt i kapitel fyra). En viktig slutsats här är därför att sammanställningar som den i tabell 1.1 kan vara en värdefull utgångspunkt för en fördjupad diskussion. Men för den som vill förbättra sin undervisning finns inget enkelt facit. Forskning behöver problematiseras och det är aldrig enkelt att gå ifrån det generella till det specifika. Hattie utvecklar i sina böcker ett argument där han gör sin tolkning av all den data han undersökt. Han menar att vi bör sträva efter att på olika vis synliggöra lärande – men han kommer inte med en enkel metod eller en ”quick fix”. Budskapet är därför att vi själva behöver undersöka den påverkan vi har på våra egna elevers lärande och lära av detta (Hattie, 2012).

Inlaga_Effektiv undervisning_final.indd 31

2016-11-24 21:07

SIMON HJORT AMBJÖRN FURENHED

De fem stora presenterar viktig internationell skolforskning knuten till lärares dagliga komplexa arbete. Natur & Kultur, .

:   :  

Effektiv undervisning

SIMON HJORT

M E N I N G S F U L LT L Ä R A N D E

Effektiv undervisning

A MBJÖRN FURENHED

L Ä S ÄV E N :

Effektiv undervisning

SIMON HJORT

är lektor i Linköpings kommun, fil lic i pedagogiskt arbete och leg. lärare. Han arbetar med undervisningsutveckling, samt handleder lärare och rektorer. AMBJÖRN FURENHED

är förstelärare vid Folkungaskolan i Linköping, och arbetar med kollegialt lärande och elevers kunskapssyn. Författarna är uppskattade föreläsare för bland annat skolpersonal.

M E N I N G S FU L LT LÄRANDE

ISBN 978-91-27-14565-8

9 789127 145658

Effektiv undervisning-omslag_orig.indd 1

2016-11-24 20:44