9789147020867

Miljöpolitik omslag

09-10-14

10.00

Sida 1

beskriver människans påverkan på miljön under historien, den tar upp läget idag och framtidens utmaningar.

Miljöpolitik presenterar också de politiska medel som används för att komma till rätta med miljöproblemen, som lagstiftning och ekonomiska styrmedel. Två kapitel ägnas internationell respektive svensk miljöpolitik. Varje kapitel avslutas med instuderingsfrågor.

Boken är främst avsedd som kurslitteratur till kursen Miljöpolitik och som fördjupning på gymnasiets studieförberedande program och Komvux.

Miljöpolitik Fredrik Aksell

Miljöpolitik handlar om människan, politiken och miljön. Boken

Miljöpolitik FREDRIK AKSELL

Miljöpolitik kan läsas från pärm till pärm eller användas som referens vid fördjupningsarbeten. Den kan också med fördel användas i kommunernas Agenda 21-arbete. Övriga böcker i vår miljöserie är

Miljökunskap (Borg, Björndahl, Energi & Miljö (Malm).

Thyberg) och

Best.nr 47-02086-7 Tryck.nr 47-02086-7

Liber

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 4

INNEHÅLL

1. Människan, politiken och miljön 6 Varför miljöpolitik 7 FAKTARUTA

1, ARALSJÖN – FRÅNVARO AV MILJÖPOLITIK 8

Vilka är aktörerna? 8 Argumenten för miljöpolitik 9

2. Människan påverkar miljön 14 Miljöpåverkan – en historisk tillbakablick 15 De tidiga jordbrukssamhällena 15 • Flodkulturerna – fortsatt påverkan 16 • Den grekiska antiken 17 • Romartiden 18 • Medeltiden 19 • Upptäcktsfärderna 20 • Industrialismen 20 • Imperialismen 21 • 1900-talet – det mörka, men också det tekniska, århundradet 22 • Miljöpolitikens framväxt 24 • De gröna partier med den gröna ideologin 25 FAKTARUTA 2, EKOLOGISMEN – DEN GRÖNA IDEOLOGIN 26

3. Nutidens miljö är framtidens utmaning 28 De stora miljöfrågorna för miljöpolitiken 29 4. Miljöpolitiska styrmedel 36 Hur kan man styra miljöarbetet? 37 Ekonomiska styrmedel 38 FAKTARUTA

3, GRÖN SKATTEVÄXLING – FÖR- OCH NACKDELAR 40

Administrativa styrmedel – regler och tvång 40 Stödjande och/eller tekniska styrmedel 42 Styrmedel kräver bra samordning och planering 42 • Styrmedel måste användas så att målkonflikter undviks 44

Fungerar styrmedlen? 44 Miljöarbete ger positiva resultat 44

5. Miljö och ekonomi 48 Tillväxt och miljö 49 Problemen med de allmänna tillgångarna 51 Ägande och marknader 51 FAKTARUTA

4, VEM ÄGER VAD? 53

Externa effekter 53 Företagen och miljön 54 Hur prissätter man miljön? 56

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 5

6. Miljöpolitik på olika nivåer 60 Vem ska åtgärda problemen? 61 Miljöfrågorna i den internationella politiken 62 • Miljön som ekonomiskt intresse 62 • De viktigaste drivkrafterna 63 FAKTARUTA 5, MER HANDEL – ELLER MINDRE? 65

Internationella avtal 66 Bilaterala avtal 66 • Multilaterala avtal 66

Förenta nationerna 67 Stockholmdeklarationen 1972 67 • Brundtlandrapporten 1987 67 • Riokonferensen 1992 68 • Johannesburgkonferensen 2002 69 • FN:s miljöarbete i praktiken 70 FAKTARUTA 6, VATTEN – EN KÄLLA TILL KONFLIKT 74 Kritik mot FN 76

Europeiska Unionen 76 EU:s miljöprogram 77 • Kritik mot EU 78

Nationell miljöpolitik 79 Nationella miljöprogram 79 • Miljöåtgärder i olika länder 80

Det lokala miljöarbetet 81 Lokala planer 81 • Lokal miljö och lokal demokrati 82 • Det lokala arbetet med Agenda 21 82

7. Svensk miljöpolitik 84 Miljöpolitikens utveckling i Sverige 85 Miljön och de politiska partierna 86 FAKTARUTA 7, SKYDDAD NATUR ISVERIGE 87 Miljöbalken – Sveriges samlade miljölagstiftning 88 • Myndigheter 88 • Särskilda miljödomstolar 88

Svenskt miljöarbete 89 De 15 svenska miljömålen 89 • Svenskt miljöarbete i praktiken 90

Sveriges internationella miljöarbete 92 EU 92 • Samarbete kring Östersjön 92 • Nordsjökonferensen – samarbetet kring Nordsjön 92 • Nordiskt samarbete – Nordiska ministerrådet 92 • Sverige och FN 93

Register 94

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 6

1. MÄNNISKAN, POLITIKEN OCH MILJÖN

Användningen av etanoldrivna bussar är ett resultat av politiska beslut som syftar till en bättre miljö. Etanolen är förnyelsebar och förbränning av etanol ger mindre föroreningar är förbränning av bensin och diesel.

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 7

varför mijöpolitik? ⟻

7

Miljöpolitik handlar om lagar och politiska beslut som är inriktade på vår natur och vår miljö. Med begreppet miljö avses vår omgivning. Miljöpolitik kan sammanfattas som politik som syftar till en hållbar utveckling.

Hållbar utveckling Man talar om olika typer av hållbarhet:  E K O N O M I S K H Å L L B A R H E T innebär en hög ekonomisk till-

växt med full sysselsättning och jämnt fördelade resurser i en god miljö. Resurserna används effektivt och långsiktigt. Miljön får inte skadas i jakten på ekonomisk tillväxt.  S O C I A L H Å L L B A R H E T inbegriper god hälsa och jämställd-

het i en god livsmiljö.  E K O L O G I S K H Å L L B A R H E T innebär skydd för djur (inklusi-

ve människan), växter och andra organismer. Allt levande och alla ekosystem ska skyddas och få utvecklas i sin egen takt. Biologisk mångfald och viktiga naturvärden ska skyddas och bevaras.

Varför miljöpolitik?

Varför behövs då miljöpolitik? Frågan kan egentligen enklast besvaras med att vi har miljöproblem att lösa idag men även att vi måste försöka förhindra att problem uppstår i framtiden. Det här rör inte bara enskilda människor, utan även hela samhällen, olika stater, djur- och växtarter och i vissa fall hela det globala ekosystemet.

Många miljöproblem är förenade med stora kostnader och har ofta följdverkningar på lång sikt. Åtgärderna bör därför vara långsiktiga, vilket kräver en långsiktig planering. Av det skälet kan vissa problem inte lösas av enskilda individer eller företag, inte heller av olika organisationer – det krävs lagstiftning. Ibland behövs samarbete mellan olika länder och politiska organisationer. Politik handlar ju om hur samhället löser problem och frågor kollektivt. Ett exempel är hur länderna kring Östersjön gemensamt har reglerat fiskekvoterna och försökt minska utsläppen till havet. Andra exempel är artskydd. Flera regeringar har fattat

kollektivt = det som är gemensamt

Miljöpolitik.qxd

8

09-10-22

14.09

Sida 8

⟻ människan,politiken och miljön

beslut om att skydda vissa arter vilket har resulterat i jaktförbud, t.ex. på varg i Sverige och noshörning i Botswana. Man inrättar också nationalparker och naturskyddade områden på alla Jordens kontinenter. Detta har bl.a. gett upphov till ekoturism, som är en växande näring och en viktig inkomstkälla i flera länder.

Men politiska beslut kan också få negativ påverkan på miljön.

Ett exempel är Aralsjön, som du kan läsa om i faktarutan nedan.

FA K TA R U TA 1 . A R A LS J Ö N – F R Å N VA R O AV M I L J Ö P O L I T I K

Politiska beslut kan ha stor påverkan på miljön. I f.d. Sovjetunionen, i nuvarande Kazakstan och Uzbekistan, fattades under 1950-talet flera politiska beslut om att bygga kanaler från floderna Syrdarja och Amudarja, som mynnar ut i Aralsjön. Vattnet skulle sedan transporteras till de omfattande bomullsfälten i Turkmenistan och Uzbekistan, som ligger långt från sjön. Politikerna ville säkra vattentillförseln till den viktiga bomullsindustrin. Följderna blev katastrofala. Eftersom vattentillförseln har minskat så har vattennivån i sjön sänkts med 12 meter och vissa områden har torrlagts helt. Av Aralsjöns totala yta återstår idag endast två tredjedelar. Floderna har också fått ta emot utsläpp från städer, industrier och jordbruk. Flera djur- och växtarter är lokalt utrotade och andra är hotade. Området är utsatt för kraftig erosion, och miljögifter och salter som samlats på sjöbottnen sprids med vinden.

Människors hälsa har troligen också påverkats. Exempelvis så ökade frekvensen levercancer fem gånger i området mellan 1982 och 1992, och antalet missfall ökade närmare sju gånger. Medellivslängden sänktes från 65 år under 1980-talet till 56 år ett decennium senare.

Många människor saknar arbete eftersom det varken går att bedriva jordbruk eller fiske. Under lång tid fattades inga beslut om att förbättra situationen, bomullsodlingarna var helt enkelt för viktiga för ekonomin. Under senare år har det dock gjorts försök att återföra en del vatten till floderna, och förhoppningsvis har situationen för Aralsjön stabiliserats till år 2005. Erfarenheterna från Aralsjön visar hur politiska beslut kan påverka miljön i negativ riktning.

Vilka är aktörerna?

Det finns idag olika aktörer i samhället som ägnar sig åt miljöpolitik. Enskilda stater är kanske de viktigaste aktörerna. Inom de flesta stater finns ofta lägre politiska nivåer, t.ex. de svenska

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 9

argumenten för miljöpolitik ⟻

kommunerna. En avgörande faktor är att stater kan samarbeta med andra stater i olika frågor. Överstatliga eller mellanstatliga organisationer är ett sätt för olika länder att lösa gemensamma problem eller tvister. Exempel på sådana organisationer är FN och EU. Dessa organisationer får i uppdrag av medlemsländerna att diskutera olika frågor och komma med förslag till lösningar.

Olika politiska partier driver miljöfrågor som en del av sin politik. Vissa partier har tydlig miljöprofil, t.ex. Miljöpartiet i Sverige och Die Grüne i Tyskland. Dessa s.k. gröna partier har påverkat andra partier att ta upp miljöfrågor. Det finns även andra viktiga aktörer som för fram miljöfrågor, t.ex. Greenpeace, WWF, Svenska Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna.

Dessa icke-politiska eller ideella organisationer är aktörer som framgångsrikt har pekat på olika miljöproblem. Flera organisationer har kunnat påverka politiska partier att ta med miljöfrågor i den dagliga politiska debatten.

Företag vill gärna profilera sig och sina produkter som miljöanpassade. Detta har blivit en stor del av många företags marknadsföring och det påverkar deras försäljning. I vissa branscher är miljöanpassad produktion eller produkter ett måste för att företaget överhuvudtaget ska kunna överleva på marknaden. Ett exempel är bilbranschen, vars produkter bidrar till flera av dagens miljöproblem. Idag har de flesta tillverkare krav på sig att ta fram bensinsnålare motorer, bilar som går att återvinna och bättre avgasrening. Det är nödvändigt inte bara för att lagen föreskriver detta, utan också för att kunderna kräver det.

Till sist har vi enskilda personer, som med framgång kunnat driva olika miljöfrågor i massmedia. Alla dessa aktörer påverkar, och påverkas av, varandra. I nästa stycke ska vi studera varför miljöpolitik överhuvudtaget finns.

Argumenten för miljöpolitik Miljöfrågor har inte alltid varit självklara för oss, mycket beroende på att de inte alltid har uppfattats som problem. Det finns fle-ra förklaringar till att miljöpolitik på senare tid vuxit fram som en viktig del av den nationella och internationella politiken.

9

ideell = utan eget vinstintresse

Miljöpolitik.qxd

10

09-10-22

14.09

Sida 10

⟻ människan,politiken och miljön

KUNSKAP

Nuförtiden känner vi till effekterna av många utsläpp, främmande ämnen, rovdrift, förändringar i ekosystemen och andra miljöstörningar. Vi vet också att vissa sjukdomar kan kopplas till miljön. Vi har helt enkelt större kunskap om och därmed större intresse för vår miljö än tidigare. Idag finns avancerade mätinstrument som in i minsta detalj kan analysera tillståndet i naturen och innehållet i mat och andra produkter. Man kan även förutse vissa problem långt innan de uppstår. Det bedrivs omfattande forskning för att minska problemen. Trots detta nås vi ofta av rapporter om nya miljöhot och upptäckter av nya skadliga ämnen.

VÄ L J A R N A S K R AV

Inte bara politiker har kunskap. Numera finns det välinformerade väljare och en opinion som kräver att olika politiska partier ska ha miljöfrågorna högt på den politiska dagordningen. I de flesta demokratiska länder finns idag etablerade miljöpartier som har inflytande över politiska beslut. Viktigt är att dessa ibland lyckats få andra partier att ta med miljöfrågor i sina program.

Miljöfrågor kan uppfattas som neutrala och opolitiska eller som något som förenar människor oavsett vilka andra åsikter de har. Ibland har miljöfrågor påverkat ett helt lands politik. Den första opposition som tilläts i det kommunistiska Bulgarien under 1980-talet var just miljörörelsen. Den blev sedan en viktig del av landets demokratirörelse.

ETIK

Vad som uppfattas som etik skiljer sig mellan olika människor och olika kulturer. Detta gäller även det som kallas för miljöetik.

Inom miljöetiken menar man att både växter, djur och natur ska tillmätas andra värden än rent ekonomiska. Dessa värden kan vara att djuren får rätt till ett naturligt liv, att biologisk mångfald ska råda och att natursköna områden ska bevaras – människan har ett ansvar för miljön och naturen. Ansvaret kan innebära att man inte utnyttjar eller missbrukar djur, inte förstör mer än absolut nödvändigt och att man undviker vissa produkter. Ofta beskrivs naturen och den oskadade miljön som vacker, oskuldsfull och något som inte bör påverkas av människan. Människan framstår därför ofta som den destruktiva delen av naturen. Inte

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 11

argumenten för miljöpolitik ⟻

sällan används kraftigt stötande bilder och skildringar för att skapa debatt inom miljöpolitiken. Bilderna visas för att vädja till människors etikuppfattning.

Människan har även ansvar för andra människor. Genom att inte exportera avfall till andra länder eller låta bli att släppa ut föroreningar i luft och vatten tar man ansvar för andra människor. Kritik har riktats mot de rika ländernas masskonsumtion, som ses som en orsak till vissa miljöproblem i fattiga länder där lagstiftning och kontroll av hälso- och miljöstörande produktion ofta är bristfällig eller saknas. Det krävs ett ansvar från konsumenten, dels för miljön och dels för medmänniskorna, menar man. Även politiskt ansvarstagande och politiska beslut krävs för att lösa problemen.

A N S VA R F Ö R K O M M A N D E G E N E R AT I O N E R

Många menar också att de som lever nu har ett ansvar för de generationer som ska leva på Jorden i framtiden. Människan ska därför inte skjuta problemen framför sig utan lösa dem här och nu. Ett stort problem som diskuteras är var man ska slutförvara radioaktivt avfall som används idag för att generera elektricitet i kärnkraftverk.

11

Av etiska skäl köper många människor hellre ägg från frigående höns än från burhöns, trots att de är dyrare. Hönsen har rätt till ett naturligt liv, anser man.

Miljöpolitik.qxd

12

09-10-22

14.09

Sida 12

⟻ människan,politiken och miljön

EKONOMI – KOSTNADER OCH VINSTER

Som i alla samhällssituationer spelar ekonomin en avgörande roll. Ekonomi betyder hushållning med resurser. All ekonomi grundar sig på att det råder brist. Bristen kan bestå av pengar, arbetskraft, råvaror eller vad som helst som tvingar fram ett val.

I många fall är miljövård och sanering av miljöskador förenat med stora kostnader mätt i pengar. Ett sätt att minska kostnaderna är att förhindra att problemen uppstår. När Öresundsbron mellan Sverige och Danmark byggdes gjordes ett omfattande arbete för att förebygga framtida problem med vattengenomströmningen i Öresund. Hur väl dessa undersökningar kunde förutsäga framtiden får vi veta först så småningom.

Det är ibland svårt att se direkta ekonomiska vinster med att göra en insats för miljön. Forskning, reningsanläggningar, avfallshantering och hälsosäkra produkter kräver stora resurser.

Kostnaderna ökar och företagen tvingas höja priserna. Det kan därför vara svårt för vissa företag att överleva på marknaden.

Men med en ökad medvetenhet och kunskap hos konsumenter och företag har efterfrågan på miljöanpassade produkter ökat.

Konsumenter och företag är villiga att betala mer och det är möjligt att göra vinster för den som miljöanpassar sina produkter.

Genom olika skatter och lagar kan staten styra företag och människor att agera miljövänligt. Genom att hushålla med resurser kan också vinst skapas på lång sikt, t.ex. genom återvinning.

Instuderingsfrågor 1. Vad menas med ekonomiskt, socialt respektive ekologiskt hållbar utveckling?

2. Varför kräver miljöfrågor ofta kollektiva lösningar?

3. Hur har ekologiska och ekonomiska värden påverkats kring Aralsjön till följd av människans framfart?

4. Vilka är de olika aktörerna i dagens miljöpolitik?

5. Miljöfrågorna har blivit en viktig del av det politiska arbetet.

Varför?

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 13

människan, politiken och miljön ⟻

DISKUSSIONSFRÅGOR

Etik är en del av miljöfrågorna. Diskutera följande frågor i grupp. e Under vilka förutsättningar får människan ändra naturens ordning, t.ex. ändra floders lopp, jaga vissa utrotningshotade arter? e Vilket ansvar har västvärlden för miljöarbetet i tredje världen?

13

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 14

2. M Ä N N I S K A N PÅ V E R K A R MILJÖN

Människan har påverkat miljön sedan urminnes tider. Städernas tillväxt har på kort tid förändrat hela landskapsbilden.

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 15

miljöpåverkan – en historisk tillbakablick ⟻

15

Människan skiljer sig från andra djur och från växter genom att hon medvetet och snabbt kan anpassa sig till sin omgivning. Hon kan tillverka kläder och bostäder för att klara av värme och kyla och är inte beroende av någon enskild föda, utan kan tillgodogöra sig näringen från en mängd växter och djur. Människan har även skapat avancerade kommunikations- och transportsystem med vilkas hjälp hon kan transportera livsmedel och andra produkter över stora avstånd. Människan kan förändra naturen omkring sig, t.ex. ta bort eller anlägga skogar och ändra floders lopp. Likaså kan människan utrota vissa arter och gynna andra. Dessa egenskaper har gjort människan till en framgångsrik art som har kunnat breda ut sig över hela Jorden. Det har fått till följd att människan idag påverkar alla ekosystem på Jorden.

Miljöpåverkan – en historisk tillbakablick Människan har påverkat sin omgivning under lång tid. Tidigt uppstod olika kulturlandskap, dvs. landskap formade av människan. Vid sidan av människans aktiviteter pågår ständigt naturliga processer som påverkar miljön. Vissa växt- och djurarter dominerar för att sedan minska till förmån för andra arter. Floder ändrar lopp och sjöar uppstår för att sedan försvinna. Klimatet förändras, vind och vatten orsakar erosion och kemiska processer vittrar sönder berg och mark. Jordbävningar och vulkanutbrott ger upphov till nya bergskedjor och förändrar på så vis jordklotets utseende och miljö. Människan kan påverka, förändra, påskynda eller fördröja vissa av dessa processer. Ibland har enskilda människor bidragit till detta, ibland den politiska makten – historiskt sett ofta en ensam härskare eller dennes närmsta omgivning.

De tidiga jordbrukssamhällena Ända sedan de första jordbrukssamhällena bildades för 8 000 till 10 000 år sedan finner man spår av människans inverkan i miljön. Denna förhistoriska miljöpåverkan kan studeras genom arkeologiska undersökningar. Arkeologerna har funnit att det odlades vete i området mellan Eufrat och Tigris, i nuvarande

erosion = nedbrytning och bortförsel av berggrund och jord, t.ex. när en kustlinje spolas bort vittring = kemisk eller mekanisk nedbrytning av mineral

Miljöpolitik.qxd

16

09-10-22

14.09

Sida 16

⟻ människan påverkar miljön

Irak, samt i södra Turkiet för ca 6 000 år sedan. Människorna höll sig även med getter, får, kor och grisar. Från olika delar av världen finns spår från andra tidiga kulturer. Squash, majs och bönor odlades i Amerika redan för 7 000 år sedan. Människor som levde i dessa tidiga kulturer måste alltså ha haft kunskap om olika grödor och deras egenskaper.

Människorna hade dessutom kunskap om hur de skulle röja och odla marken. En av de tidigaste teknikerna var svedjebruk, som innebär att skog bränns ner för att ge plats åt jordbruksmark. Människan lärde sig också tidigt att tämja vissa djurarter.

Hundar, hästar och boskap tämjdes för att kunna tjäna människan, både som föda och som jakt- och dragdjur. Den större mängden boskap innebar att marken kring bosättningarna betades ner. Vind och vatten utsatte marken för erosion och vittring och hedlandskap uppstod. Dessa hedlandskap består än i dag och kan ses i södra Sverige, Storbritannien och Irland samt längst kusterna i Frankrike, Belgien, Holland, Tyskland, Danmark och Norge. Även om det var i liten omfattning så påverkade människan tidigt miljön på ett bestående sätt. Idag försöker man genom politiska beslut bevara delar av detta förhistoriska kulturlandskap.

Flodkulturerna – fortsatt påverkan De stora flodkulturerna uppstod längs viktiga vattenleder som Eufrat och Tigris samt Nilen, Indus och Huangho i Kina, och är tydliga exempel på hur människan påverkat miljön. Här utvecklades tekniskt avancerade och organiserade samhällen. Många människor bodde i städer som hade förvaltning och organisation, där fanns gator och avloppssystem. De bedrev handel och hade ett välutvecklat jordbruk. Stora byggnadsverk som vittnar om rikedom och välstånd finns kvar att beskåda än idag.

De egyptiska rikena är väl dokumenterade och stora lämningar finns kvar, t.ex. pyramiderna i Giza. Från år 3600 f.Kr. uppstod stora samhällen kring städer som Memfis. Efterfrågan på olika varor ökade i takt med rikedom och befolkningstillväxt.

Egyptierna bedrev handel utanför de egna gränserna och kom i kontakt med nya grödor. Den egyptiska flottan var t.ex. beroende av cederträd från nuvarande Libanon. Efterfrågan på olika metaller och ädla stenar medförde att det utvecklades hantverk och gruvteknik. Genom bevattningsteknik, främst med kanaler,

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 17

miljöpåverkan – en historisk tillbakablick ⟻

kunde bönderna säkra vattentillgången men även odla upp nya områden. Nu började de påverka vattnets lopp och försökte kontrollera flöde och översvämningar med hjälp av dränering.

Mark som inte kunde odlas användes till betesmark. Även de andra flodkulturerna utvecklade väl organiserade samhällen och avancerade tekniker. I staden Ur i Mesopotamien (nuvarande Irak), vid Eufrat och Tigris, har arkeologerna t.ex. hittat det äldsta hjulet, daterat till 3500 f.Kr. Hjulet innebar att människorna kunde transportera stora mängder gods över betydande avstånd. Ett skriftspråk utvecklades och det har därför varit möjligt att följa utvecklingen i området. Ett alltför hårt nyttjande av jorden tycks ha lett till försaltning och vattenbrist. Den slutsatsen går att dra av att vete, som vid 3500 f.Kr. var det dominerande sädesslaget, successivt byttes ut mot korn.

Korn är betydligt mer salttolerant än vete. Vid 1700 f.Kr. skördades inget vete överhuvudtaget och södra Mesopotamien övergavs – människorna kunde inte längre försörja sig där. Även induskulturen gick under, ca 1600 f.Kr., och det finns många tecken som tyder på att det åtminstone delvis berodde på att miljön utnyttjats för hårt. Grunden för rikedomen i induskulturen var jordbruket och en del teorier bygger på att människorna där skövlat skogar och utarmat marken. Marken skulle därför ha varit obrukbar och öppen för erosion. Andra hypoteser pekar på klimatförändringar och naturkatastrofer.

Troligen berodde undergången på en kombination av faktorer.

Vid Huangho var situationen uppenbarligen annorlunda. Det är oklart varför, men till skillnad från de andra stora flodkulturerna gick inte huanghokulturen under, utan bestod och utvecklades. Den siste kejsaren avgick ju så sent som 1912. Städerna vid Huangho var byggda av bränt tegel och man konstruerade avancerade avloppssystem redan 2 000 år innan romarna utvecklade motsvarande teknik. Mäniskorna vid Huangho lärde sig tidigt att spinna siden och bearbeta jade, en grönskimrande sten. De byggde även omfattande väg- och kanalsystem för att underlätta transporter och kommunikationer i det växande riket.

Den grekiska antiken Under den grekiska antiken utvecklades teknik och handel.

Samtidigt började människan påverka miljön i större omfattning. I Grekland uppstod statsstater, oftast en stad med

17

Miljöpolitik.qxd

18

09-10-22

14.09

Sida 18

⟻ människan påverkar miljön

Akvedukten i Pont du Gard, som byggdes 63–13 f.Kr., är ett exempel på högteknologi under romartiden.

omkringliggande land. Där högg människorna tidigt ned skog och marken blev därmed blottad för erosion och sol. I de karga bergslandskapen som bildades kunde ingenting odlas; de dög bara till betesmark för får och getter. Landskapet ser likadant ut idag, men på vissa ställen, särskilt i dalgångarna, odlar man oliver och vindruvor.

Den växande befolkningen gjorde att man måste importera livsmedel från de olika kolonierna runt Medelhavet och Svarta havet. Det blev nödvändigt att konstruera kommunikationsmedel, oftast fartyg, och att upprätthålla goda relationer med grannstaterna. Händelser i det grekiska samhället fick alltså effekter utanför de egna gränserna.

Romartiden Den romerska perioden, som följde efter den grekiska storhetstiden, visar även den prov på tekniska framsteg. Romarna byggde akvedukter och anlade vägar. Handel och efterfrågan på nya varor ökade. Ull kom från Gallien, siden och kryddor från områ-

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 19

miljöpåverkan – en historisk tillbakablick ⟻

den i öst. I Rom och Italien minskade odlingen av sädesslag till förmån för lyxprodukter som vin och oliver. När befolkningen ökade blev det därför svårt med livsmedelsförsörjningen. Då uppmanade den politiska ledningen i Rom folk att flytta till de nya kolonierna i det vidsträckta väldet. Behoven och problemen inom Rom fick alltså effekter långt utanför den italienska halvön.

Medeltiden Tiden mellan ca 500 och 1450 e.Kr. brukar kallas medeltiden.

Möjligen minskade befolkningen i början av medeltiden – forskarna är oense. Om övriga delar av världen är forskarna ännu mer osäkra. De vet att städer och mark övergavs och att omfattande epidemier härjade i Europa. Men efter år 1000 ökade troligen befolkningen i Europa. Den slutsatsen drar forskarna av att det då skedde en expansion av jordbruket. Undan för undan introducerades nya grödor och ny teknik.

Under 700-talet utvecklades bogträet, en revolutionerande uppfinning som innebar att hästen kunde börja användas som dragdjur. Bogträ var en trä- eller läderring som lades kring hästens hals. Dessförinnan hade man använt sig av en halssnara.

Om den drogs åt fick hästen inte luft och det var skälet till att hästen aldrig hade använts som dragdjur till plogar. Hästen övertog nu oxens roll i jordbruket och blev en viktig del av ekonomin.

Det så kallade treskiftet fick stor betydelse för livsmedelsproduktionen – genom att dela in fälten i tre delar, ett för vintersäd, ett för vårsäd och en del som fick ligga i träda, ökade mängden producerad spannmål. Det är viktigt att komma ihåg att teknik och kunskap inte fanns tillgängligt överallt, men generellt ökade efterfrågan och därmed produktionen av varor under den senare delen av medeltiden. Ökad kunskap om olika jordar och sädesslag medförde bättre avkastning på varje skörd.

Efterfrågan på gruvprodukter resulterade i fler och större gruvor. Bättre fartyg ökade handeln, och städerna blev fler och större. Kunskap om vattenkraft gjorde att tidiga industrier placerades längs strömmande vatten. Människan kontrollerade mer och mer av naturen. I takt med en växande befolkning ökade trycket på marken och miljön. Tillfälliga farsoter, t.ex. digerdöden under 1300-talets mitt, minskade dock befolkningen.

19

Miljöpolitik.qxd

20

09-10-22

14.09

Sida 20

⟻ människan påverkar miljön

Upptäcktsfärderna

conquistador = spanska erövrare som koloniserade Amerika under 1500-talet

Med de stora upptäcktsfärderna under 1400-, 1500- och 1600talen ökade människans påverkan på miljön ytterligare. Den politiska makten, ofta en kung, en furste eller kyrkan, uppmuntrade till nya upptäcktsfärder och erövringar. Hästen togs till Amerika med de spanska conquistadorerna, liksom en rad sjukdomar. Många nya växt- och djurarter introducerades över hela världen. Potatis och tobak var två produkter som senare efterfrågades i Europa. Båda dessa grödor började senare odlas i stora delar av världen. Handeln blev internationell och efterfrågan i ett land fick konsekvenser i ett annat. Denna utveckling accelererade under industrialismen och kolonialismen.

Industrialismen

urbanisering = stadstillväxt, människor flyttar till städer

Under 1700-talet satte industrialiseringen fart i Storbritannien och spreds över Europa under nästföljande sekel. En rad tekniska genombrott och ökad efterfrågan medförde enorma förändringar framför allt i Europa, men industrialismen kom senare att spridas även till andra kontinenter. Landskapet blev mer och mer påverkat av människans allt effektivare skogs- och jordbruk. Carl von Linné beskriver i sin skånska resa från 1749 hur ”skogen är skövlad och marken ligger blottad för vinden”.

Genom att ny teknik möjliggjorde större avkastning inom jordbruket, frigjordes stora mängder arbetskraft på landsbygden.

Arbetskraften flyttade då till städerna, en process som kallas för urbanisering och som innebar enorma samhälleliga förändringar.

En arbetarklass uppstod liksom grupper av tjänstemän och småföretagare, som brukar kallas för medelklass. Dessa grupper var ofta politiskt aktiva och en grogrund bildades för olika politiska ideologier. Socialisterna, som fann sina anhängare bland arbetarklassen, och medelklassens liberaler, blev politiska maktfaktorer att räkna med. Inledningsvis fokuserade de politiskt aktiva inte på miljöfrågor, utan på demokratiska rättigheter, frihet, jämlikhet, arbetstider och löner. De traditionella politiska maktfaktorerna fick motstånd. Motståndet skulle senare visa sig vara starkt och bestående för en lång tid framöver.

Stora framsteg gjordes samtidigt inom naturvetenskapen.

Kunskap om exempelvis fysiska lagar och om olika materials egenskaper skapade utveckling. Efterfrågan på olika slags pro-

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 21

miljöpåverkan – en historisk tillbakablick ⟻

dukter ökade som en följd av välstånd och handel. Konsumtion i ett land fick effekter i andra delar av världen.

Med industrialismen ökade konsumtionen och utsläppen, och med växande stadsbefolkning och industrier koncentrerades utsläppen. Kol ersatte ved och torv av flera skäl. Kolet var lättare att transportera och mer energirik per viktenhet än trä. Kolet bröts ur gruvor och verkade då finnas i oändliga mängder, till skillnad från skogarna, som på många platser runt de växande städerna var fullständigt skövlade. Trä behövdes dessutom till byggnader och skepp. Det här fick miljökonsekvenser – smogen i London är väl omskriven, bland annat i Sherlock Holmes böcker. Smog är en blandning av avgaser från kol och dimma och anses särskilt hälsofarlig eftersom den inte skingras så lätt av vinden. Så småningom klarade man av att använda kolkraft i fartyg, och därmed kunde man öka mängden transporterade varor.

Imperialismen Samtidigt med industrialismen påbörjades en ambitiös kolonialism, som brukar kallas för imperialismen. Främst var det de industrialiserade länderna i Europa som tog stora områden i Asien och Afrika i besittning. Efterfrågan på vissa varor, t.ex. kryddor, elfenben, bomull, guld och mineraler, drev företag från de industrialiserade länderna till kolonierna för att göra stora vinster. Ofta hade man militärt och politiskt stöd från regeringarna i moderländerna. Ännu idag har västerländska företag stort inflytande i de forna kolonierna. Det fanns även andra drivkrafter bakom imperialismen – maktkamp, religiösa motiv, storhetsvansinne och äventyrslust drev många ut i världen. Överbefolkningen och bristen på odlingsmark i Europa gjorde att många människor emigrerade i hopp om ett bättre liv. I jakten på land och framgång koloniserades stora områden.

Kolonierna försörjde hemländerna med varor och arbetskraft och anpassade därmed sin produktion efter behov långt borta.

Gruvor öppnades, bördig mark odlades upp, främmande grödor och djurarter introducerades. Tobak, majs, kaffe och bananer är exempel på grödor som idag odlas också på andra platser än i ursprungsländerna. Djur transporterades över stora avstånd. På Nya Zeeland fanns inga större däggdjur förrän nybyggare intro-

21

Miljöpolitik.qxd

22

09-10-22

14.09

Sida 22

⟻ människan påverkar miljön

ducerade dem. Främst var det får, getter och boskap man tog med sig till de nya miljöerna. På Falklandsöarna i södra Atlanten finns idag stora fårfarmer och på Sydgeorgien introducerades norska renar för köttproduktion. Men människans framfart hade gett viss eftertanke. Makthavarna insåg att vissa djurarter och natursköna områden hade påverkats negativt och för att råda bot på detta infördes naturskydd och jaktförbud. Visserligen hade detta ibland tillämpats tidigare, men då främst av ekonomiska skäl. År 1872 inrättades så Yellowstones nationalpark i USA. Yellowstone blev en förebild för många länder, som också började göra nationalparker av skyddsvärda områden.

Det blev också uppenbart att vissa ämnen och utsläpp hade negativa effekter. Några av ämnena förbjöds eller byttes ut. I Sverige reglerades arsenik i lag så tidigt som 1876.

1900-talet – det mörka, men också det tekniska, århundradet

exploatera = utnyttja, bearbeta

sanitär = hygienisk

1900-talet kan te sig mörkt när man ser tillbaka. Vid seklets början bodde fortfarande de flesta människor på landsbygden, men urbaniseringen skulle komma att öka undan för undan. Stora delar av världen var fortfarande förhållandevis oförstörda, framför allt i Afrika, och delar av inre Asien, Sydamerika, Australien och Kanada låg ännu oexploaterade. Klimatet var ogästvänligt där och transporterna svåra.

I de ekonomiskt utvecklade länderna odlades mer och mer mark upp, fler gruvor och städer växte fram. Skogar skövlades för att ge plats åt bete och odlingsbar mark. Ännu saknades djupare kunskap om och insikt i de ingrepp som faktiskt gjordes i naturen.

Industrin var oftast koncentrerad kring vattendrag och i städerna. De negativa hälsoeffekterna av industriutsläpp, främst i vattnet, var uppenbara, liksom de sanitära effekterna av orenat avloppsvatten från de växande städerna med sina fattiga arbetarkvarter. Diarrésjukdomar härjade regelbundet i städerna.

Miljöpolitik fanns ännu inte i dagens bemärkelse, men vid 1900-talets början fanns en viss politisk medvetenhet om att människan skadade naturen på ett sätt som skulle kunna bli kostsamt i framtiden. Denna medvetenhet resulterade i politiska beslut som syftade till att i första hand skydda natursköna områden, men, av sanitära orsaker, också viktiga vattenleder.

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 23

Industrins framväxt har medfört en hel del miljöproblem. I Karabash i södra Ural öppnades detta smältverk för koppar år 1914. Ännu idag saknas reningsanläggningar så att bly, arsenik och andra giftiga ämnen kommer ut i vattendraget, där två män försöker fånga fisk. Enligt FN är området ett av det mest förorenade i världen.

1900-talet präglades också av en omfattande teknisk utveckling.

Varje dag föddes nya produkter – man pratar om massproduktion för masskonsumtion. Under 1900-talet ökade Jordens befolkning, först blygsamt, sedan kraftigt för att under seklets slut vara explosionsartad. Fler människor kräver mer odlingsmark och fler produkter. Fler människor producerar också mer avfall och utsläpp. I takt med att jordbruket blev effektivare flyttade människor in till städerna. Urbaniseringen gav upphov till mer koncentrerade utsläpp.

Efter andra världskriget ökade bilismen och förbränningen av fossila bränslen, framför allt olja. Användningen av klyvbart material, främst för att utvinna energi, bidrog till utsläpp av radioaktiva ämnen. Tjernobylkatastrofen i april 1986 resulterade i ökat antal cancerfall i de värst kontaminerade områdena, Ukraina och Vitryssland.

kontaminerad = nedsmittad, förorenad

Miljöpolitik.qxd

24

09-10-22

14.09

Sida 24

⟻ människan påverkar miljön

1900-talet präglades även av flera förödande krig. Förutom allt mänskligt lidande, prövades växter och djur hårt av tungmetaller, radioaktiva ämnen och kemiska stridsmedel. Genetiska defekter och cancer kan spåras till olika kärnvapentester som utfördes under 1950- och 60-talen av USA, Sovjetunionen och andra kärnvapenmakter. Under Vietnamkriget användes avlövningsmedel under namnet Agent Orange i krigföringen. Det är troligen orsaken till att så många barn har fötts med grava handikapp i de berörda områdena.

Efter 1950-talet har det rapporterats om den ena miljökatastrofen efter den andra. Miljögifter som koncentreras i näringskedjorna har påverkat människor och andra toppkonsumenter.

Miljöproblemen, som man tidigare trodde var lokala, eller i värsta fall nationella, visade sig vara internationella eller globala.

Genombrottet för den moderna miljödebatten kom med diskussionerna kring kvicksilver under 1960-talet. Forskare kunde nu koppla skadade och döda fåglar till kvicksilverbetat utsäde.

I början av 1960-talet skrev också biologen och författaren Rachel Carson boken Tyst vår. Carson beskriver hur användningen av kemiska bekämpningsmedel påverkar vår miljö, och hur vi själva kommer att drabbas i slutändan. Debatten och forskningen som följde med Carsons bok kom att bli starten för den moderna miljöpolitiken.

Miljöpolitikens framväxt Men 1900-talet präglades inte bara av elände – kunskap och erfarenhet bidrog i många fall till en positiv utveckling. Människans hälsa förbättrades och kunskap om miljön gjorde att det blev möjligt att förebygga många katastrofer och negativa effekter. Inledningsvis var det främst forskare, debattörer och olika organisationer som drev frågorna, men i takt med ökad kunskap och massmediernas allt viktigare roll, ökade under 1960-talet miljömedvetenheten hos allmänheten. Då fick också TV sitt stora genomslag i hemmen och människor kunde se på sin omvärld med egna ögon.

Miljöproblemen födde olika miljörörelser, där Greenpeace kanske är den mest kända. I Sverige har bl.a. Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna fört fram miljöfrågor under lång tid.

I andra länder finns motsvarande organisationer. Genom demonstrationer och andra manifestationer fick man snart ut sitt

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 25

miljöpåverkan – en historisk tillbakablick ⟻

budskap. Stor uppmärksamhet ägnades de koncentrerade punktutsläppen; DDT, PCB, bly och kvicksilver var i fokus i början på 1970-talet. Därefter har listan på skadliga ämnen blivit längre. Det faktum att man insett att miljöproblemen inte är knutna till enskilda nationer, har resulterat i flera internationella avtal och konventioner som främst gäller luften och haven. Miljöproblemen har blivit både politiska och internationella.

De gröna partierna med den gröna ideologin På Nya Zeeland bildades det första gröna partiet 1972, och något senare under 1970-talet uppstod de första gröna politiska partierna i Europa, vilkas främsta frågor rörde miljön. Schweiz fick som första land i världen en miljöpolitiker invald i sitt parlament 1979, samtidigt som Finland som första land i Norden fick ett miljöparti invalt i sitt parlament. Därefter har gröna partier valts in i de olika folkrepresentationerna runt om i Europa. En drivkraft bakom dessa partier var motståndet mot utbyggnaden av kärnkraftsreaktorer, som ökade under 1970talet. Engagerade människor ifrågasatte även tidigt vårt sätt att leva och vår konsumtion, och menar att vi inte kan fortsätta med massproduktion för masskonsumtion.

De redan etablerade politiska partiernas intresse för miljöfrågorna fortsätter att öka. Idag har alla större politiska partier någon form av miljöprofil. Orsakerna till detta politiska intresse kan diskuteras – en del menar att det enbart är för att vinna röster, andra att intresset är genuint. Men det är först när de statsbärande och etablerade partierna tar upp miljöfrågorna som regler införs och lagar stiftas. Tidigt insåg politikerna att miljövård kostar pengar. Många menade att ekonomisk tillväxt och välfärd hotades med alltför hårda regler och lagar. Miljöfrågorna fick alltså, och får fortfarande, konkurrera med andra viktiga samhällsfrågor.

25

Miljöpolitik.qxd

26

09-10-22

14.09

Sida 26

⟻ människan påverkar miljön

FA K TA R U TA 2 . E K O LO G I S M E N – D E N G R Ö N A I D E O LO G I N

Vid sidan av de stora ideologierna har ekologismen, den gröna ekologin, vuxit fram som en politisk rörelse. Ekologism och miljörörelser sågs länge som ett särintresse, men är nu en politisk kraft med stöd i olika politiska läger.

Grunden för den gröna ideologin är ekologisk balans, där människan måste acceptera den balans som finns i naturen och underordna sig denna. Anhängarna av ekologismen ser ekologi som en politisk fråga och inte som ett naturvetenskapligt forskningsfält. Ofta menar de att den västerländska, materialistiska livsstilen inte bara förstör miljön utan även sociala strukturer mellan människor. Som politisk rörelse växte ekologismen sig som starkast under 1970- och 80-talen och finns nu representerad i de flesta demokratiska länder.

Ekologismen utmärks av en hög medvetenhet om vår natur och miljö.

Den kritiserar de traditionella lösningarna i samhället och menar att de etablerade partierna sätter ekonomisk tillväxt framför andra viktiga frågor. Anhängarna av ekologismen ifrågasätter masskonsumtion och onödig produktion, och menar att de traditionella partierna inte klarar av att lösa dessa frågor. Främst kritiserar de tankar om att ekonomisk tillväxt är nödvändig för samhället. De menar att marknadsekonomi inte klarar av att lösa ekologiska frågor eftersom den har ökad produktion och konsumtion som målsättning. Ekologismen strävar efter en radikal omorganisation av det västerländska industrisamhället, och en attitydförändring.

Ekologismen är både internationell och nationell. Anhängarna känner stor samhörighet med de fattiga länderna, som de menar lider av de rika ländernas konsumtion och är offer i internationell handel. Anhängarna vill förändra samhällets struktur med genomgripande reformer.

För att stärka de fattiga länderna gentemot de rika, förespråkas nationellt självbestämmande.

Ekologismens förslag till samhällsförändring liknar i en del avseenden vänstersocialistiska idéer. Precis som andra ideologier finns olika grupperingar som förespråkar både direkta aktioner och andra som förespråkar mer moderata parlamentariska former. De gröna partierna har fått störst politiskt inflytande i de länder som tillämpar proportionella valsystem, t.ex. Sverige, Finland och Tyskland, som har två gröna partier. Gröna partier finns idag representerade i många länders parlament och i EU-parlamentet i Bryssel. I Norge och Danmark har de ekologiska programmen övertagits av socialistiska vänsterpartier.

I Sverige har ekologismen främsta förespråkare funnits inom Miljöpartiet, där sociologen Per Garthon varit en tongivande person och gett partiet en svensk, ekologisk parti-ideologi. Miljöpartiet bildades 1980 och kom in i den svenska Riksdagen 1988. Vid valet hösten 2002 fick partiet 4,6 % av rösterna.

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 27

människan påverkar miljön ⟻

Instuderingsfrågor 1. På vilket sätt påverkade de tidiga jordbrukssamhällena sin miljö?

2. Hur bildades de förhistoriska hedlandskapen i norra och västra Europa?

3. De egyptiska rikena påverkade områden utanför sitt eget.

På vilket sätt?

4. Den tekniska utvecklingen inom jordbruket gjorde stora framsteg under medeltiden. Vilka var framstegen och hur påverkade den tekniska utvecklingen landskapet?

5. Ge exempel på varor som spreds under upptäcktsfärderna och imperialismen.

6. Vilken betydelse hade massmedier och olika miljöorganisationer för miljöpolitikens framväxt?

7. Vilken var den kanske viktigaste drivkraften bakom bildandet av olika miljöpartier under 1970-talet?

8. Hur ställer sig ekologismen till tanken kring ekonomisk tillväxt och massproduktion för masskonsumtion?

DISKUSSIONSFRÅGA

e Trots en lång teknisk utveckling dröjde det ända till 1960-talet innan en viss medvetehet om miljöproblemen uppstod. Diskutera varför man inte reagerat tidigare.

27

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 28

3. NUTIDENS MILJÖ ÄR FRAMTIDENS UTMANING

Den tekniska utvecklingen av förnyelsebara energikällor är avgörande för vår framtida miljö. Denna är i sin tur beroende av bl.a. politiska beslut. Bilden visar en experimentell solcellsanläggning i New Mexico. Plattorna är speglar som fångar in solstrålarna och som vinklas mot en mottagare i mitten av anläggningen. I mottagaren finns vatten som förångas – ångan driver en turbin som genererar elektricitet.

Miljöpolitik.qxd

09-10-22

14.09

Sida 2

ISBN 978-91-47-02086-7

BILDFÖRTECKNING

© 2003 Fredrik Aksell och Liber AB

Aksell Fredrik 31 Bergman Tomas/Bildbyrån 040/Scanpix 58 Bruno Luca/AP/Pressens Bild 45 Degerman Patrik/Pressens Bild 84 Desmazes Philippe/Epa/Pressens Bild 60 Dobel Mike/Masterfile/IBL 18 Drachev Victor/Epa/Pressens Bild 54 Epa/Pressens Bild 23, 48 Fröberg Sören/Megapix 6 Hansson Krister/Pressens Bild 11 Jansen Stephan/Epa/Pressens Bild 77 Magnusson Björn 33, 34 McConnico John/AP/Pressens Bild 73 Morejohn Ingrid/Pressens Bild 36 PhotoAlto omslag Science Photo Library/IBL 28 Sipa Press/Scanpix 64 Sjöberg Sven-Erik/Pressens Bild 14 Svensson Tommy/Pressens Bild 52, omslag Tilly Björn/Pressens Bild 43 Ziesler G/Peter Arnold Inc/Lucky Look 71

Redaktörer: Cecilia Söderpalm-Berndes och Görel Ericsson Formgivare: Inge-Britt Smedmark Bildredaktör : Elisabeth Westlund Omslagsfoto: PhotoAlto Tommy Svensson/Pressens Bild Andra upplagan 1 Tryck: Elanders 2009

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommun/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas avallmän åklagare och dömas till böter eller fängelse upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman / rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

Miljöpolitik omslag

09-10-14

10.00

Sida 1

beskriver människans påverkan på miljön under historien, den tar upp läget idag och framtidens utmaningar.

Miljöpolitik presenterar också de politiska medel som används för att komma till rätta med miljöproblemen, som lagstiftning och ekonomiska styrmedel. Två kapitel ägnas internationell respektive svensk miljöpolitik. Varje kapitel avslutas med instuderingsfrågor.

Boken är främst avsedd som kurslitteratur till kursen Miljöpolitik och som fördjupning på gymnasiets studieförberedande program och Komvux.

Miljöpolitik Fredrik Aksell

Miljöpolitik handlar om människan, politiken och miljön. Boken

Miljöpolitik FREDRIK AKSELL

Miljöpolitik kan läsas från pärm till pärm eller användas som referens vid fördjupningsarbeten. Den kan också med fördel användas i kommunernas Agenda 21-arbete. Övriga böcker i vår miljöserie är

Miljökunskap (Borg, Björndahl, Energi & Miljö (Malm).

Thyberg) och

Best.nr 47-02086-7 Tryck.nr 47-02086-7

Liber