9789113038087 by Smakprov Media AB

HANNU SARENSTRÖM

Lundens skugga Här växer trädgårdens vackraste blommor

I entrén till min trädgård har jag gjort en halvlund av växter som trivs i sol och skugga. Den ger en skön och lite rufsig atmosfär som välkomnar mig hem. Lättodlade växter som myskmadra, majbräken och nävor förenar sig ﬁnt. Men funkian ’Patriot’, med de vitbrokiga bladen, trivs inte i myskmadran, så den är det dags att ﬂytta.

Hundtandsliljor är det vackraste som ﬁnns, och deras namnskyltar är också ﬁna att samla på.

Försättsblad: I maj kretsar mitt trädgårdsliv kring lunden. Det är min bästa tid i trädgården och jag fylls av en välbehövlig färgupplevelse efter en lång svartvit tid. Eftersättsblad: Efter några vårveckor i full blom mognar lunden och förenar sig med sommargrönskan. Visserligen blommar där ändå men inte på samma vis som tidigt i maj. Men grönskan kan vara sommarens härligaste trädgårdsupplevelse i svalkan under skuggande träd. Sidan 1: Vårblomningen är kort och intensiv i lunden och större delen av säsongen är det vackra bladmöten som ger upplevelse. Hasselört och plister blir en skön kombination. Norstedts Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052, 103 12 Stockholm www.norstedts.se Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2013 Hannu Sarenström (text och foto) och Norstedts, Stockholm Dikt på sid 117: Yang Mu: ”Återvändande” ur Den gröne riddaren (översättning av Göran Malmqvist), Bokförlaget Tranan 2011. Författarporträtt: Martin Skredsvik Redaktör: Ingegärd Bodén Text & Form Formgivning: Karin Almlöf Prepress: Elanders Fälth & Hässler, Värnamo Tryckt inom EU 2013 isbn 978-91-1-303808-7

innehåll

9 Vårlunden i mina tankar

Urtidsvackert och underbart 112 magnolia

13 Vårens första hopp om blommande kvistar och spirande blad silverlönn kornell myskmadra olvon trollhassel rododendron

Äntligen älskade maj 120 ormbunkar adonis blodört fänrikshjärtan gullﬂocka fransklocka sockblomma svalört guldrams rutor treblad vitsippor

24 Vinterblommornas rike snödroppar snöklockor

36 Tidiga perenner

Önskeväxter i maj 160 pärlemorfjärva lunddocka smörskål vårtandrot haberlea vårbolmört

silverpudra lungört

”Hannu gör vår” 166 44 När trädgårdslivet gnisslar i buxbomen

soﬁero slott

buxbomssjukan

Vårlökar 171 48 Jag är nog en växtsamlare fotblad

52 Jordmuller och spektakulära bladsprång, med tre favoriter

cyklamen klockhyacint hundtandslilja kungsängslilja svart klocklilja skuggtulpaner

Efter stora vårﬂoret 183 förgätmigej stormhattsranunkel akelejruta

parasollblad palmstånds rodgersia

Träd med sidenblad och sommarblom 188 58 Önskelunden skunk-kalla lundmiljöer

pagodkornell tulpanträd näsduksträd katalpa skenkamelia blomsterkornell

64 Våren kommer med blåsippor och julrosor i hybrider

Vårens buskar täcks av skir grönska och vita blomskyar 197

himalayabjörk blåsippor julrosor

apel olvon snöbollsbuske snöﬂocksbuske smällspirea

76 Riddaren som fyller våren med efterlängtad färg nunneört

85 För mycket lök i lunden ramslök

91 Träd behöver en till två tankar magnolia blodbok

95 Hänryckningen kommer med vårblommor i håret slånbär körsbär

102 Under körsbären

Halvlundar ger lättskötta rabatter och härlig blomning 204 körsbär daggkåpa nävor iris höstanemon älggräs

Bästa rabatten ger blomglädje hela säsongen 209 vårlökar pioner vipphortensia aklejor vitlysing

Sommarjuveler 216 anemoner tolvgudablomma gullpudra presidentsippa guckusko kobrakalla bergvallmo

Mogna augusti för tankarna till höst 226 liljekonvalj vintergröna liljor paraplyblad höstanemon stormhatt trumpetklematis snödroppe klätterklocka

vivor

Växtregister 235

Vårlunden i mina tankar ibland när mina vildaste stunder belägrar min trädgårdsfantasi ser jag min trädgård omgjord till en lund, och då menar jag verkligen hela trädgården. Jag ser skyar av rosa och vitblommande körsbärsträd tillsammans med magnolior och skenkamelior. Jag tänker att tulpanträden står vuxna med breda kronor och svullna knoppar, samtidigt som näsduksträdens foderblad lyser vita högt uppe i trädkronorna. På marken myllrar vivor, hundtandsliljor och förgätmigej. Jag tror att det bara är den kaukasiska sorten som inte vissnar ner och har vackra bladtuvor hela säsongen, kanske har de också både mörkgröna och ljusvita blad. De blommar naturligtvis i förgätmigejblått och sommarmolnsvitt i sällskap av rosa krypflox och fyllda vitsippor, och då ska det vara sorten ’Pink Delight’. I min lund finns det inga ogräs eller växter som beter sig, allt är som i en saga och ur den plockar jag blommor varje dag. Ja, om det vore så skulle världen rämna eller inte, men en sak är säker, jag skulle aldrig vilja lämna min lund när den blommade. Och jag tänker mig, att om våra världsherrar eller -kvinnor hade en lund i sitt hjärta skulle nog världen se annorlunda ut. Då menar jag såklart inte att hus och gator skulle vara målade i fina blommönster, utan om de fick tid att vistas i en lund så skulle nog många beslut se annorlunda ut. Lunden är för oss alla, och då tänker jag nog mest på nordbor, den ljuvligaste platsen. Vi har alla präglats av årstiderna och vårens ankomst sitter djupt rotad i våra minnen. Jag minns känslan av att ta av mig vintertröjan när jag lekte med kamraterna i kvarteret, kvällarna blev långa och vi plockade vitsippor på vägen hem. De vissnade såklart i våra varma händer, men ändå fick mammorna buketterna. Det kanske är därför man i Malmö, på den sidan av Kungsparken som är riktad mot centrum, har planterat en stor vårlund med de vackraste julrosor, som visar sina ansikten mot hela staden.

Föregående uppslag: Körsbärsblom i fonden, spirande hasselblad och lundväxter i blom – jag älskar denna ljuva tid med fågelsång i luften och blommor i marken. Motstående sida: Vårlundsmagi i kvällssol med skimrande blad och blommor. Min lund öppnar sig mot väster och välkomnar kvällssolen in i bladmyllret. Följande uppslag: Lundens skugga kan vara blommande körsbärsträd. Att de blommar en kort tid ger närhet åt skådespelet och det är i den stunden vi njuter som mest.

I Malmö blommar julrosor i stora stråk och de som passerar Kungsparken stannar upp och njuter en stund – storsint och vältänkt av dem som bestämmer där.

Kejsarolvonens doft och blå vårhimmel hör till vårens ljuva upplevelser. Det är berikande på alla sätt och även kvisten som man tar med in.

Jag tänker mig att beslutsfattarna, inte alla men att några av dem, går förbi på väg till sina kontor och kanske stannar upp en stund och njuter av det vackra som händer kring deras skor. Det kan vara mina fantasier som överglittrar, men jag tror ändå att alla som tar del av lundstråket i Kungsparken berusas av vårens ankomst och berikas av den nyutslagna julrosvåren. Och det är inte illa även om man bor mitt i staden. Om jag ska göra min trädgård rättvisa kan den inte bli en lund. Jag kan inte plantera märkliga blommande buskar och träd, eftersom jag redan har vackra äppelträd som kräver sin plats för att synas och givetvis trivas. Växtmötena skulle bli alltför konstiga och till slut skulle det mesta bli en stor röra som inte gagnade någon annan än mig som älskar lundblommor och våren. Som trädgårdsmänniska har vi alla våra dispyter om vad som fungerar eller vad som är ﬁnt, men en lund har jag ändå gjort under de gamla äppelträden. Jag älskar den även om den inte är politiskt korrekt planterad under näsduksträd, skenkamelior eller kanske vildplommonsblom med skimrande lönnar i ytterkanten. Lunden har jag gjort för att jag inte kan stå emot vårblomningen och för att den fyller mig med energi när det som mest behövs. Jag är barnsligt förtjust i dess tuttifruttikänsla när den blommar som mest, och då är det okej att blanda rosa, gult och alla andra färger för njutningens skull. Då sitter jag still långa stunder på en trädgårdsstol med ansiktet riktat åt söder och på eftermiddagen när solen slår till ser jag skapelsen upplösas i motljuset. Blad och blommor blir genomskinliga av det starka solljuset och jag sitter på kortändan till paradiset och njuter. Ja, att njuta det är vad jag har min lund till. Den kan inte påstås likna en skogsbacke, snarare en tydlig konstruktion, men den är min och den fyller min längtan med färg efter en lång svartvit tid. Jag kan inte släppa tanken på två stolar och en beslutsfattare och om det skulle hända något då.

Vårens första hopp om blommande kvistar och spirande blad silverlönn kornell myskmadra olvon trollhassel rododendron

Vårsolen bländar så starkt att det nästan gör ont i ögonen, jag kisar hårt men vill helst inte blunda bort solen nu när den äntligen är tillbaka. Du känner säkert igen dig i den första snöfria dagen, när man kan ha jackan på armen och njuta in värmen i vinterkroppen. Det är inga stora nyanser och skådespel som drar igång i den tidiga våren, men ändå kan man glädjas åt purpurröda björkkvistar, hasselhängen, spirande bladskott på syrenerna, nya fågelljud, kaffe i solhörnan med ansiktet vänt mot solen. För en trädgårdsmänniska är dessa dagar en stor seger även om man så väl vet att det med all säkerhet kommer bistra bakslag, dock ska du inte låta vetskapen skugga din glädje och sol en dag som idag, njut av den tillfälliga segern i stället. Till en av den tidiga vårens storslagna upplevelser hör att ställa sig under en silverlönn, Acer saccharinum, och kisa högt upp i den väldiga kronan, helst i motljus. Då plötsligt ser du att kvistar och grenar är täckta av små korallröda bladskott och det ser ut som om trädet är fyllt av små exotiska vårfåglar. Mycket mer än så behövs inte för att stärka dagen och sätta igång vårruset i kroppen. Silverlönnen blir ett stort träd, upp emot tjugo meter, med en bred krona som behöver mycket plats i en trädgård, men har du en stor tomt tveka inte. Trädet växer fort och förutom den tidiga vårupplevelsen får det vackra, djupt ﬂikade blad med en silvervit undersida som ger ett vackert skimmer i luften. På min tomt har jag fortfarande plats för ett par större träd och det skulle förvåna mig om det inte blir en silverlönn, som dessutom prisas för sin gyllene höstupplevelse. Mars och april kan vara svåra månader för den blomtörstande, men det ﬁnns många sköna upplevelser i kvistar och bark som ännu inte börjat blomma. Korallkornellen, Cornus alba ’Sibirica’, är en av de vanligaste. Den blir upp emot 3 meter hög och är lättodlad i hela landet. De unga kvistarna är röda och det är en fantastisk upplevelse att se grenverket lysa i klaraste rött i vårsolen. Det ger mig lust och energi och ett underbart blickfång från vinterfönstret. Man ser ofta korallkornellen samplanterad i stora snår med den gulkvistade gullkornellen, Cornus sericea ’Flaviramea’, vilket absolut är en spektakulär upplevelse. Dock är det kvistarna som gör grejen och i gamla trädgårdar har jag sett välklippta korallkorneller stå lysande röda i vita mattor av nyutslagna snödroppar, helt makalöst och inte alls oförsiktigt. Jag skulle inte tveka om att ha dem som en fond i en lund, men då för vintervärdet – bladen blir gröna och tillför inte så mycket.

Följande uppslag: T.v. Triss i vårgult – trollhassel, sol och solskenshjärta i kroppen. Då är det enkelt att älska livet och de blommor som kommer först. T.h. Första gången jag stod under en spirande silverlönn blev jag kär i de röda bladskotten, och den kärleken håller ännu. Smått och pytte är underbart i den tidiga våren.

Kejsarolvon växer sakta och ska planteras så fort man 16 tänker vårblommande buskar, mitt har just hittat fontänen som är ett loppisfynd jag gjorde för länge sedan.

Föregående uppslag: T.v. Den röda trollhasseln ’Diane’ ger dramatik till våren. T.h. Trollhasseln ’Nina’ är den som är blomvilligast av släktet, och det är härligt att möta våren på det viset.

Det finns vitbrokiga korneller och till den vackraste hör Cornus alba ’Ivory Halo’, som inte blir mer än 1,5 meter hög och lika bred med ett mörkt brunrött skirt grenverk, dock inte alls upplevelselysande på något vis. Men den har ett vackert vitbrokigt bladverk som ger en ljus sommarlyster även om det är molnigt och den passar fint i lundens ytterkanter. I min trädgård står den planterad i mattor av myskmadra, Galium odoratum. Vilket ger en skön bröllopsvit blomupplevelse på senvåren när myskmadran slår ut med små vita blommor. Denna har ett fint bladverk som är friskt grönt och blir en tät matta under kornellens vitlystriga blad. Dock ska det tilläggas att myskmadran är invasiv och att den lätt konkurrerar ut svagare växter. För de sköna kornellblommornas skull bör du plantera en körbärskornell, Cornus mas. Den blommar tidigt på våren på bar kvist och det ser ut som om det sitter en stor flock talgoxar i busken när den står i full blom. Jag älskar dem och de är anspråkslösa och tåliga och lämpliga att beskära. Jag har sett häckar, klot, välformade arkader och solfjäderklippta exemplar som alla varit underbara. I min trädgård växer de upp över en bokhäck och mötet mellan bokhäckens vintrigt rödrostbruna bladverk och de nyutslagna blommorna ger härligt löftesrik effekt. Sommarvärdet är marginellt men de får vackra röda blad på hösten. Släpper man dem fritt blir de 4–6 meter höga men de går som sagt att beskära. Dock växer de inte fort, så ett vuxet exemplar är talgoxguld värt. Jag älskar vinterblommande buskar och en av favoriterna är hybridkejsarolvon, Viburnum x bodnatense. De kan blomma med små väldoftande blommor redan under senhösten. När de tappar bladen inför vintern sitter blommorna fruset kvar, inte så rikligt som på vårvintern men många nog för att ge en skön upplevelse. Och trots att vintern kommer med bister snö, blåst och is tar blommorna ingen större skada och plötsligt, redan i mars om det är plusgrader, slår även nya blommor ut. Det är en känslostormande upplevelse att stå inför ett kejsarolvon i blom och att känna doft av syren och honung en solig midvinterdag, ja nästintill oslagbart. Till de vanligaste sorterna hör Viburnum x bodnatense ’Charles Lamont’ och ’Dawn’, båda blommar i rosavitt när jag som mest behöver dem. De trivs i lundmiljöer i en näringsrik och lite fuktighetshållande jord. I gränslandet mellan vinter och vår är det de modigaste som kommer först. De trotsar alla väderutmaningar och för dig som inte bor i kalkhaltiga trakter är den kinesiska trollhasseln, Hamamelis mollis, en riktig vinterlycka. Ibland efter en köldknäpp med efterföljande milda dagar kan de börja blomma före jul, visserligen blygt men vårgult ändå. Och jag har sett gamla välvuxna exemplar lysa som solguld ovanför tjocka lager av sen vintersnö. Jag älskar dem men de trivs dåligt här på Kinnekulle på grund av kalken. De vill växa i en sur närings- och humusrik jord som håller fukten, men ändå är väldränerad. I kompakt lerjord kan de lätt drabbas av mjöldagg, men det kan du undvika genom att blanda i grovt grus i lerjorden. I all litteratur står det att man ska undvika att beskära dem, men i en liten villaträdgård såg jag en hårt beskuren trollhassel, i princip pelarklippt som en flaggstång, och i allra högsta grad välmående där den blommade upp ur kraftiga vita snödroppstuvor!

Att de kommer igång tidigt med blommorna är ingen fara, de tar ingen skada av kölden och fortsätter att blomma som om ingenting hade hänt när vädret vänder igen, magiskt att vara så uthållig. Trollhasselns blomrufs doftar sött av honung och den som doftar mest är Hamamelis mollis ’Pallida’. Hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia, med en del olika korsningar hör till de vanligaste eftersom blommorna är större och klarare i färgen. Det ﬁnns några namnsorter; ’Nina’ som anses blomma mest av de gula och ’Diane’ som skiner vackert i kopparrött. Personligen tycker jag att den rödtonade färgen inte ger samma härliga lyster som de gula gör, men den är läcker att uppleva ändå. Rododendron hör traditionellt till lunden, men då behöver du stora ytor. I England är det mycket vanligt med både kamelior och rododendron. Personligen tycker jag att de blir lite klumpiga och att de döljer skimret i lunden, men det kan bero på att jag har ett Kinnekulleperspektiv och älskar spirande blad och lätta blommor på bar kvist, förutom ”problemet” med kalkhalten i min jord. Men dock är min lund allt för liten för att den ska kunna rymma storväxta buskar som just rododendron. Ändå har jag en stor förkärlek för bladfällande rododendron som blommar tidigt på bar kvist. Det är magiskt att i april se små tunna rosavioletta skyar mot vårblå himmel, jag blir tokkär och begäret drar genast igång. Generellt ska bladbärande rododendron stå i halvskugga under dagens varmaste tid och bladfällande i sol, men det har du säker sett och märkt att det kan vara lite hur som med den saken. I lunden fungerar det utmärkt med bladfällande i de ljusaste delarna där sol faller ner då och då, och till en av favoriterna hör storblommig vinteralpros, Rhododendron mucronulatum. Jag älskar de tunna kvistarna med papperstunna blommor genomlysta av den starka vårsolen, ömsint och väldigt svårslaget. R. mucronulatum ﬁnns det hybrider av, dock är det arten som är vackrast med sina rosableka blommor som påminner om fjärilar i skyn.

Nedan. Skenhassel blommar tidigt på säsongen innan bladen har spirat. Tyvärr trivs den inte i en kalkhaltig jord, men om den hade gjort det hade den passat perfekt i lunden med sitt spröda växtsätt. Svalört har jag redan och vägrar att betrakta den som ett ogräs. Trädgårdslivet blir enklare om man ser svalörten som en vårblomma i stället. Följande uppslag: Vinteralprosens tunna blad mot en naken vårhimmel väcker alla mina surjordbegär, jag älskar de fjärilslätta blommorna på naken kvist.

hannu sarenström tar oss med på en sällsamt vacker vandring genom en överdådigt blommande värld, långt inne i den svalkande skuggan. Det blir som att hamna i skattkammaren från sagorna. Från det att snödropparna bryter sig upp ur tjälen, mullrar det i jorden, växterna spirar och grönskan är ljuv och skir. Blomningen kommer slag i slag under de tre–fyra veckorna i maj, som är lundens storhetstid, med ett fantastiskt begärelseframkallande överdåd. Men det är inte bara perenner som utgör lundens skönhet, buskar och träd hör också hit och självklart är de ﬂesta blommande. Det gäller att välja rätt sorter till platsen, så att de vackra kronorna mot himlen och skira buskarna på marken, släpper igenom blicken och ger det rätta skimret till lunden … Lundens skugga är fylld av skön läsning med vackra bilder, härliga växtupptäckter, skötselråd och samplanteringsförslag.