9789127424418

n t j a a k m t a e i n D LÄRARHANDLE DN I NG

tjakten n a m Dia M AT S

WÄ N B

LA D

Diamantj akt en MA

TS

WÄ

NB

LA D

2A

2B

antjakten m a i D A R B ET S BO K

Q WÖ GJÅ Ingela Felth Sjölund P Pia Hed Andersson R Barbro Westlund M S X Mats Wänblad G KU AN CB L T Y Z Ingela Felth Sjölund Pia Hed Andersson

Diamantjakten_lararbok_Omslag.indd 1

2

2 2012-05-15 10.57

 

Diamantjakten_LHL 2_inlay.indd 2

2012-06-25 15.12

Innehåll

ABC-klubben – läsning på flera nivåer ................................................... 4

Glitteränglar ..................................... 61

ABC-klubben och Lgr 11. ...................... 6

Inga elever i lärarrummet . 69

Barbro Westlund – Meningen med all läsning är att förstå det man läser.... 9

Bakom spegeln . .............................. 73

Mats Wänblad om Diamantjakten . .. 17

Dagboken .............................................. 81

Utveckling av språk och läsförmåga. ........................................ 18

En nalles irrfärder ................... 85

Läsning och läsförståelse ..................... 21 Inledande sidor . ....................................... 25

Resande nallar ................................ 29

Astas fantiska idé . ..................... 65

Kändisklassen ................................ 77

Allt försvinner ................................ 89 Gavinis guld ...................................... 93 Klockan tickar ............................... 97 Feber till frukost ........................ 101

Ödehuset ................................................ 33

Buenos Aires, nästa! .............. 105

Ett överraskande besök . ...... 37

Galna ungar .................................... 109

Ett hemskt besked ....................... 41

Fördröjning ...................................... 113

Astas dagbok .................................... 45

Var är nallen? ............................... 117

Maj-Björns första resebrev .................................................. 49

Önska mig lycka till ............... 121

”Nej, bredsida, sa jag!”. ......... 53

Slut för idag, tack för idag ................................................ 125

Ett nytt jobb ....................................... 57

Kopieringsunderlag och bildkort ... 133

Diamantjakten_LHL 2_inlay.indd 3

2012-06-25 15.12

ABC-klubben – läsning på flera nivåer

Till dig som valt att arbeta med Diamantjakten!

Du som har den här boken framför dig är den viktigaste personen för att dina elever ska lyckas med sin läs- och skrivutveckling. Ni har tillsammans ett fantastiskt roligt arbete framför er!

I den här lärarhandledningen beskriver vi hur arbetet med läsning och skrivning kan gå till, tillsammans med ABC-klubben.

Vi vill lyfta fram vikten av undervisning och din betydande roll som pedagog. Sam­talen under arbetet med texterna är särskilt viktiga. ABC-klubbens böcker i årskurs 2 genomsyras av elevernas möten med olika texttyper samt av en systematisk undervisning i läsförståelse och språkutveckling.

Lärare har en viktig uppgift för att få eleverna att bli aktiva läsare. I denna lärarhandledning vill vi visa olika sätt att arbeta med texter för att öka elevernas läsförståelse. Genom samtal och övningar får eleverna strategier att tillämpa när de möter andra texter. Efter de gemensamma genomgångarna ska de flesta elever kunna arbeta självständigt med arbetsboken.

För att få ut så mycket som möjligt av Diamantjakten är det viktigt att förstå syftet med hela arbetet. Vi hoppas att du tar dig tid att läsa igenom våra tankar på inledningssidorna innan du börjar arbeta tillsammans med barnen.

Lycka till!

Pia och Ingela

Pia Hed Andersson och Ingela Felth Sjölund är båda lågstadielärare och speciallärare med lång yrkeserfarenhet och specialkompetens i läs- och skrivinlärning, dyslexi och tal- och språkutveckling.

De arbetar i Sollentuna kommun.

Diamantjakten

Diamantjakten

2A

2B

M ATS WÄ N BLAD

M ATS WÄ N BLAD

Kapitel 3

Kapitel 3

Ett överraskande besök

Ett överraskande besök

Det började som en vanlig dag för Bea. Men sedan skulle hon ta nallen och gå till skolan.

Det var sant att hon inte brydde sig om nynallen. Den luktade fel och var alldeles för hård. Inte alls som Hickeman. Men ändå …

Nynallen var ju en present från pappa.

Kunde hon verkligen ge bort den?

Men hon hade ju lovat.

Bea la ner nynallen i skolväskan.

Bea klädde på sig och åt frukost. Precis som en vanlig dag. Det var sedan det började. När hon skulle ta nallen och gå.

Det hon sagt till Olle i skolan var sant. Hon brydde sig inte ett dugg om nynallen. Den luktade fel och var alldeles för hård. Inte alls som hennes älskade Hickeman. Bea sov fortfarande med honom varje natt.

Nynallen hade hon ingen nytta av. Och ändå …

Den var ju en present. Hon mindes hur glad pappa sett ut när han kom hem och gav Bea nallen. Han såg liksom … stolt ut, trots att nallen var en vanlig lotterivinst från ett tivoli. Kunde hon verkligen ge bort den?

EnMen överraskning väntade i klassrummet. nu hade hon ju lovat.

– Maja! skrek Asta. och Bea öppnade skolväskan proppade snabbt ner nynallen.

Hon sprang fram och kramade Maja.

I ettan hade Maja varit deras lärare, innan de fick Olle.

18

18

Asta och Cesar stod vid korsningen oc Bea kom springande.

– Tog du med dig nallen? frågade C – Tänk för att jag gjorde det, fräste gå nu?

Cesar hade tänkt be att få se nallen kunna smyga ner momman i Beas väsk kände han att det inte var någon bra i Momman var egentligen bara en ho med tejp runt. Varje morgon försökte varandra med momman. Den som had de kom fram till skolan fick ha den til Nu blev det Cesar. Igen.

En överraskning väntade barnen när de kom in i klassrummet.

– Maja! skrek Asta så fort hon såg vem det var.

Hon sprang fram och kramade Maja hårt, hårt.

19

Läseböckerna

Läseboken Diamantjakten är skriven av Mats Wänblad. Boken finns i två svårighetsnivåer, A och B. Båda böckerna innehåller samma berättelse, men A-boken har inte lika mycket text som B-boken. B-boken fungerar även som högläsningsbok, där läraren kan utgå från innehållet i texten för bok- och bildsamtal. Alla barn får en gemensam upp­levelse av spänning, konflikter, mystik, humor och glädje.

I enlighet med Lgr11 får eleverna utöver den skönlitterära texten även möta andra typer av texter, som dagbok, brev, instruktionstext och tidningsartikel. Läseböckerna finns även som digitala böcker med intalat ljud.

4 Diamantjakten_LHL 2_inlay.indd 4

2012-07-05 17.26

Arbetsboken

Diamantjakten A R B ETS BOK

Q WÖ J G Å P R M G K U AS X N CB L T Y Z Ingela Felth Sjölund Pia Hed Andersson

Diamantjakten

2

Läxboken

Gavinis guld Jag har läst sidorna 96 –101 för ________________________________________________ Så här kände jag mig när jag läste:

LÄXBOK

Kommentar från den som lyssnat: Datum: __________________________

_______________________________________________

Q W Ö J G P Å OR MD G K U AS X N CB L 2 Z T Y

I arbetsboken utvecklar barnen sin läsning och skrivning. Arbetet utgår från texten i läseböckerna.

Den gemensamma läsupplevelsen lockar till diskussioner och därefter arbetar eleverna både enskilt och i grupp.

Till texterna finns läsförstå­else- och skrivupp­ gifter där barnen bl.a. tränar att själva skriva de typer av texter de mött i läseboken. Inom de första språkläremomenten övas vokalerna, ordbildning, meningsbyggnad m.m.

Vad tyckte morfar att Maj-Björn liknade på bilden i tidningen?

Vad tror du att man kan köpa för saker i den nyöppnade ateljén?

Leta hemma efter saker gjorda av metall. Vad hittar du?

Rita och skriv.

Till varje kapitel i läseboken finns en sida i läx­ boken. Eleven utvärderar sin läsning och föräld­ ern återkopplar. Därefter följer uppgifter om inne­ hållet i texten att lösa hemma. Boken gör det lätt för föräldrarna att hjälpa till med lästräningen.

Längst bak i läxboken finns plats för att doku­ mentera andra böcker som barnet läst under året.

Ingela Felth Sjölund Pia Hed Andersson

19

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Diamantjakten_Laxbok.indd 19

2012-03-07 21.29

Diamantjakten LÄRARHANDLE DN I NG

mantjakten Dia M ATS

Diamantj akt en

WÄ N BLAD

M AT

S WÄ

N BL

AD

2A

2B

antjakten Diam

Lärarhand­ledningen

Lärarhandledningen innehåller både den veten­ skapliga grunden till metodiken i ABC-klubben och en lättanvänd handledning till arbetet med läsebokens texter och uppgifterna i arbetsboken.

Varje kapitel avslutas med ett kopieringsunderlag som bl.a. består av ytterligare övningar för att förenkla individualiseringen i klassrummet.

A R B ETS BOK

Q WÖ GJÅ Ingela Felth Sjölund P Andersson R Pia HedWestlund M S X Barbro Mats Wänblad G KU AN CB L T Y Z 2 Ingela Felth Sjölund Pia Hed Andersson

2

5 Diamantjakten_LHL 2_inlay.indd 5

2012-07-05 17.26

ABC-klubben och Lgr 11

Hösten 2011 trädde läroplan Lgr 11 i kraft. Innehållet i ABC-klubben svarar väl mot kursplanens centrala innehåll och lärarhandledningen är ett värdefullt verktyg för att genomföra den undervisning som betonas i avsnittet om svenskämnets syfte. I detta avsnitt i kursplanen anges ett antal långsiktiga mål som beskriver vilka kunskaper och förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla. Genom undervisningen i svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att – formulera sig och kommunicera i tal och skrift, – läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, – anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, – urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och – söka information från olika källor och värdera dessa.”

Det är dessa förmågor som ligger till grund för kunskapskraven.

Det centrala innehållet anger vad undervisningen i ämnet ska behandla. I ämnet svenska är det centrala innehållet uppdelat i årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9. Det är dessutom indelat i följande fem övergripande kunskapsområden: • Läsa och skriva • Tala, lyssna och samtala • Berättande texter och sakprosatexter • Språkbruk • Informationssökning och källkritik Inom varje kunskapsområde finns ett antal innehållspunkter. Vissa av dessa kan återkomma för flera årskurser men skiljer sig då åt när det gäller omfattning och komplexitet. Kursplanen kompletteras med kunskapskrav. Läs mer om kunskapskraven nedan.

På www.skolverket.se finns kommentarmaterial och diskussionsunderlag som rör kursplanernas syfte, centrala innehåll och kunskapskrav, läroplanens övergripande mål och deras relation till kursplanerna.

Centralt innehåll i årskurs 1–3 Här följer en översikt där vi kopplar ABC-klubben för förskoleklass och åk 1, 2 och 3 till de olika punkterna i det centrala innehållet i svenska för åk 1–3. Vi har markerat med F de punkter som tydligt ingår i arbetet med ABC-klubben för förskoleklass och med f de punkter som ABC-klubben ”nosar” på under förskoleklassåret.

Läsa och skriva F

1

2

3

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

f

1

2

3

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­ byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

2

3

Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.

1

2

3

Handstil och att skriva på dator.

1

2

3

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

f

1

2

3

Alfabetet och alfabetisk ordning.

f

1

Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala F

1

2

3

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

F

1

2

3

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

3

Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

6 Diamantjakten_LHL 2_inlay.indd 6

2012-06-25 15.13

Berättande texter och sakprosatexter F

1

2

3

Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

F

2

3

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelse­ förlopp och avslutning samt litterära person­beskrivningar.

f

2

3

Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

f

2

3

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

2

3

Instruerande texter, till exempel spel­ instruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

3

Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

2

3

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

f

Språkbruk F

F

1

2

3

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

f

1

2

3

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

2

3

Skillnader mellan tal och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Bedömning Från åk 1 ska lärarna bedöma elevernas kunskaper. De ska upptäcka vad eleven behöver utveckla vidare samt om någon form av stöd behöver sättas in. Till grund och som stöd för detta finns kunskapskraven i Lgr 11. I åk 3 används kunskapskraven för att bedöma om eleven har godtagbara kunskaper i ämnet och i åk 6 och 9 för att bedöma vilket betyg elevens kunskaper motsvarar.

Flertalet elever i åk 3 ska ha en högre kvalitet på sina kunskaper än vad som anges i kunskapskraven. För åk 6 och 9 finns kunskapskrav på tre nivåer. Läs kunskapskraven för t.ex. åk 6 och se hur kraven ökar från betyget E till C och sedan till det högsta betyget A. Skillnaden kan uttryckas som grundläggande kunskaper, goda kunskaper respektive mycket goda kunskaper. På samma sätt kan skillnader finnas även i åk 3, även om de inte särskiljs i kunskapskraven.

Kunskapskraven tolkas mot kursplanens syfte och det centrala innehållet. Läs och diskutera Skolverkets material om bedömning på www.skolverket.se.

Kunskapsmål efter årskurs 2 Hur långt bör eleven ha kommit efter andra skolåret? På nästa sida följer förslag på kunskapsmål efter årskurs 2 som kan fungera som avstämningspunkter och riktlinjer att gå efter.

Informationssökning och källkritik

2

3

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

3

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

7 Diamantjakten_LHL 2_inlay.indd 7

2012-06-25 15.13

Här är jag!

Jag heter: Jag är född den: Mina syskon:

Så här ser jag ut:

Min favoritmaträtt är:

På fritiden brukar jag:

Om jag vore ett djur, skulle jag vilja vara: för att:

Min högsta önskan:

28

Kopieringsunderlag © 2012 Ingela Felth Sjölund, Pia Hed Andersson och Natur & Kultur ABC-klubben Åk 2 Diamantjakten, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-42441-8

Diamantjakten_LHL 2_inlay.indd 28

2012-06-25 15.14

KAPITEL 1

Resande nallar Moment Rubriker

Att samtala om • ABC klubbens hemliga uppdrag är att ta reda på

Sammansatta ord Alfabetet och bokstavsformer

•

I kapitel 1 får vi följa barnen i ABC-klubben när de är på väg till skolan. De upptäcker då att det står en lastbil utanför ödehuset. I skolan berättar läraren Olle att han läst om en klass som skickat ut en nalle i världen. Tillsammans bestämmer klassen att de också ska göra det.

•

•

Förslag på arbetsordning Läs kapitlet ur B-boken högt för eleverna och var uppmärksam på de ord och fraser som kan behöva förklaras före eller under läsningen. Samtala om rubriker och vad en rubrik är, innan eleverna börjar arbeta med s. 6 i arbetsboken. I åk 1 arbetade eleverna med sammansatta ord; repetera vad ett sammansatt ord är innan de börjar arbetar med s. 7. Sidorna 8–9 kan eleverna arbeta självständigt med. På dessa sidor repeteras alfabetet och här tränar eleverna på att skriva bokstäverna fint.

Ord och fraser att förklara i ganska dåligt skick, plankor, flyttbil, ingen syntes till, kartong, hemliga uppdrag, muttrade, sprang ikapp, kilade in, blek, föste mot, lurig min, biljetter, skickat ut, äventyr, guldsmed, guldsmedsaffär, lagts ner

•

vem som ska flytta in i det öde huset. Låt eleverna ge förslag på vem de tror kommer att flytta in och varför. Samla elevernas förslag.

Diskutera hur författaren Mats Wänblad beskriver ödehuset. Vilka ord gör att vi förstår att huset är fallfärdigt? Ge förslag på andra ord han skulle kunna ha använt. Samla ord som beskriver ett ödehus.

Prata om uttrycken sisten till skolan är sämst, försten till skolan är en fuskis. Är det här uttryck som används av eleverna i klassen? Finns det andra liknande uttryck?

På s. 10 i B-boken använder Olle uttrycken Det var på håret och Inte den blekaste. Vad betyder dessa?

Vad menas med resande nallar? Har någon i klassen hört talas om något liknande?

Sammansatta ord – sammansättning Sammansättning innebär att två eller flera ord (t.ex. fot och boll) bildar ett sammansatt ord (fotboll).

De ursprungliga orden kallas led.

I fogen mellan sammansättningsleden kan det behöva läggas till ett inskott av ett s (som i bordsben) eller en vokal (juletid). En annan variant av förändring kan vara att vokalen byts ut (kyrkogård) eller plockas bort (flickskola).

Resande nallar

Diamantjakten_LHL 2_inlay.indd 29

29 2012-06-25 15.14

KAPI T E L 1

Rubriker 1 Skriv av rubriken till kapitel 1.

Lastbilen utanför ödehuset

Resande nallar

1 Titta på bilden.

Varför tror du att det står en lastbil utanför ödehuset?

Här är förslag på andra rubriker som kan passa till kapitlet.

En nalles äventyr 2 Lastbil är ett sammansatt ord som går att dela upp i last + bil.

Vilka är de här sammansatta orden gjorda av?

Vad händer i ödehus et ? uppdrag AB C-klubbens hemliga

3 Berätta för en kamrat varför du valde den rubriken.

6

Resande nallar s. 8 –12.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

2 Skriv av den rubrik du tycker passar bäst.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Olles nya idé

Eleverna arbetar med kapitlets rubrik och testar andra rubriker. En rubrik ska ge en kort beskrivning av vad texten kommer att handla om och locka till läsning.

rygg öde träd väg

säck hus gård bana

ryggsäck =

____________________________________________

+

____________________________________________

ödehus

=

____________________________________________

+

____________________________________________

trädgård =

____________________________________________

+

____________________________________________

vägbana =

____________________________________________

+

____________________________________________

3 Sätt ihop de här orden till sammansatta ord.

backspegel grindstolpe fönsterrutor taktegel

back + spegel

=

________________________________________________________________________________

grind + stolpe

=

________________________________________________________________________________

fönster + rutor =

________________________________________________________________________________

tak + tegel

________________________________________________________________________________

=

Att konstruera och dela upp sammansatta ord tränar den språkliga medvetenheten och ordkunskap. Tänk på att orden ska skrivas ihop – inga mellanrum!

7

s. 6

s. 7

Rubriker

Lastbilen utanför ödehuset

Eleverna arbetar med kapitlets rubrik och testar andra rubriker.

Samtala om rubriker. Läseboken är indelad i 25 kapitel som alla har en rubrik. En rubrik ska locka till läsning och ge en kort beskrivning av vad texten ska handla om.

• Titta på innehållsförteckningen på s. 3 i läseboken.

• Hur många ord har den rubrik som har flest ord? (Rubriken till kapitel 25 har 6 ord.)

• Är det någon rubrik som endast består av ett ord? (Ja, 5 stycken rubriker.)

• Vilken rubrik lockar mest till läsning? Låt eleverna ge förslag och förklara varför.

• Låt eleverna tillsammans med en kamrat välja en av rubrikerna i innehållsförteckningen och ge förslag på vad de tror att kapitlet kommer att handla om.

• Alternativt får alla elever samma rubrik att fundera över. Samtala om de olika innehållsförslagen.

Att konstruera och dela upp sammansatta ord tränar ordkunskap och den språkliga medvetenheten.

Sista ordet eller ledet i det sammansatta ordet bär betydelsen.

Inled med att göra en gemensam övning om sammansatta ord innan eleverna arbetar självständigt med s. 7. Utgå t.ex. från ordet ”bil” och bilda så många sammansatta ord som möjligt.

Låt eleverna arbeta två och två och skriva ner så många ord de kommer på under ca 3–5 min.

Samla alla ord och titta på hur de är sammansatta.

Vilket är huvudordet, det första eller det sista?

Sortera orden: • Ord där bil står sist, t.ex. lastbil, polisbil, leksaksbil. Bil är då huvudord (olika typer av bilar).

• Ord där bil kommer först, t.ex. bilradio, bilbarnstol, bilväg. Samtala om vilket ord som är huvudord och stryk ev. under det.

• Ord där bil står inuti i ordet, t.ex. lastbilsflak, racerbilsförare.

• Ibland försvinner en bokstav när två ord sätts samman, som i flyttbil eller trampbil.

• Ibland måste man lägga till en bokstav i sammansättningen, som i lastbilsflak eller leksaksbil.

30

Resande nallar

Diamantjakten_LHL 2_inlay.indd 30

2012-06-25 15.14

Alfabetet

2 Hemligt meddelande!

Titta på siffrorna och fyll i bokstäver från sidan 8.

Läs orden du får och svara på frågan.

1 Skriv färdigt alfabetet.

Skriv både de stora och de små bokstäverna.

Bb

1.

2.

•

•

Cc

•

•

•

•

6.

•

Jj

•

Pp Q q

Rr

16.

•

17.

Ss •

Åå

26.

27.

•

.

8

Resande nallar

23.

•

•

24.

Yy

•

•

25

Ää Ö ö •

•

•

28.

•

29

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Zz

•

Ö D E H U S E T

?

____________________________________________________________________________________________________________________________

4 Skriv ord i larven.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

22.

I N

och ge till en kamrat.

20

•

21.

Tt

19.

•

.

9. 14

3 Skriv ett eget hemligt meddelande på ett löst papper

•

•

•

•

Svar:

•

•

18.

•

•

F L Y T T A

.

. 29. 4. 5. 8. 21. 19. 5. 20

I

15

U u Vv Ww X x •

S K A . 9.

•

14.

•

•

.. 6. 12. 25. 20. 20. 1.

10

•

13.

•

•

19. 11. 1.

•

•

•

T R O R

•

•

12.

D U

•

•

9.

•

4. 21.

V E M

•

•

8.

•

11.

.

Ii

22. 5. 13. . 20. 18. 15. 18. .

•

Ll M m Nn Oo

•

.

5

•

7.

Kk •

4.

Hh

•

•

.

Ee

•

3.

F f Gg •

Dd •

Den sista bokstaven i ordet ska vara den första i nästa ord.

t dia

Eleverna tränar på samtliga bokstavsformer, versaler och gemener. Börja vid pricken.

I lärarhandledningen finns kopieringsunderlag för ytterligare träning.

s. 8–9

Alfabetet För att kunna läsa svenska måste man kunna de svenska bokstäverna. I ett mångkulturellt klassrum är det viktigt att visa eleverna att det finns andra alfabet. Även i Sverige finns flera alfabet, t.ex. morsealfabetet, blindskrift och handalfabetet. Visa gärna olika exempel på alfabet. Kanske finns det elever i klassen som kan läsa något av dem?

Det svenska alfabetet består av 29 bokstäver som står i en bestämd ordning. Alfabetisk ordning används ofta för att lättare hitta det man söker i t.ex. ordlistor och uppslagsböcker.

Eleverna får här träna på samtliga bokstavsformer: versaler och gemener. Låt dem skriva så fina bokstäver de kan, med blyertspenna, i bokstavshusen. Påminn om att alla bokstäver (utom x) börjar skrivas uppifrån. Börja vid pricken. Alla versaler är två våningar höga. De flesta gemener är en våning höga. Vissa gemener går ner ”i källaren” (g, j, p, q, y) och andra upp ”på vinden” (b, d, f, h, k, l, t). På s. 32 finns ett kopieringsunderlag för mer träning.

På s. 8 står bokstäverna i alfabetisk ordning. Under varje skrivhus finns en siffra. Eleverna kan använda siffrorna för att lista ut meddelandet, och skriva egna hemliga meddelanden till varandra.

ma

nt

Aa •

Ordkedjor kan också göras muntligt, som leken ”Ett skepp kommer lastat”.

9

Ordkedjor kan även göras muntligt, som i leken ”Ett skepp kommer lastat”. Låt eleverna säga ord i tur och ordning. Den bokstav ordet slutar på ska nästa deltagares ord börja med. Olika teman, t.ex. djur eller mat gör det ännu lite svårare.

Förslag att arbeta vidare med • Dela ut en bokstav till varje elev. Låt dem sedan

ställa sig i alfabetisk ordning. Alternativt kan några elever få placera de övriga i rätt ordning.

• Eleverna kan ställa sig i alfabetisk ordning efter förnamn.

• Leta ord ur kapitel 1, s. 8–12 i läseboken. Orden ska antingen börja med bokstaven eller ha bokstaven i mitten eller i slutet av ordet. Gör en tabell, se nedan. Ni kan få max 5 poäng per bokstav. Använd miniräknare för att räkna ut hur många poäng ni fick.

I början av ordet = 2p

I ordet = 1p

Sist i ordet = 2p

Resultat

Aa Bb Cc Dd Osv.–Öö

Resande nallar

Diamantjakten_LHL 2_inlay.indd 31

31 2012-06-25 15.15

Alfabetet Skriv alfabetet. Börja vid pricken.

Skriv både de stora och de små bokstäverna.

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

• •

•

•

•

•

•

•

•

•

• •

•

•

•

•

32

•

•

•

•

•

•

•

•

• •

•

• •

•

•

•

•

•

• •

•

•

• •

• •

•

Kopieringsunderlag © 2012 Ingela Felth Sjölund, Pia Hed Andersson och Natur & Kultur ABC-klubben Åk 2 Diamantjakten, Lärarhandledning ISBN 978-91-27-42441-8

Diamantjakten_LHL 2_inlay.indd 32

2012-06-25 15.15

KAPITEL 2

Ödehuset Moment Text till själv-koppling Synonymer

Att samtala om • Barnen är tveksamma till om de vågar gå in i •

Vokaler Namn skrivs med versal initialt

På vägen från skolan tar sig ABC-klubben an dagens uppgift som är att ta reda på vem som flyttat in i ödehuset. De smyger och spionerar i buskarna för att ta reda på vad som händer.

•

• •

Förslag på arbetsordning Läs kapitlet ur B-boken högt för eleverna och gör textkopplingar. Använd ”läsa högt”- och ”tänka högt”-skyltarna på s. 133–134 här i handledningen. Läs om hur du kan gå tilväga med dessa skyltar på s. 22. Samtala om innehållet och var uppmärksam på de ord och fraser som kan behöva förklaras före eller under läsningen.

På s. 10 i arbetsboken tränar eleverna att göra textkopplingar, s.k. text till själv-kopplingar. (Se vidare nedan och på s. 12 och 21–22 här i handledningen).

På s. 11 i arbetsboken möter eleverna synonymer, som först kan behöva en liten presentation, innan de arbetar vidare på egen hand med sidans uppgifter.

Innan eleverna börjar arbeta med s. 12–13 i arbetsboken bör ni ha repeterat vilka bokstäver som är vokaler och vilka som är konsonanter och påminna om att alla vokaler har minst två vokalljud.

ödehuset. Varför?

Barnen smyger i buskarna på paret som bär möbler och saker utanför ödehuset. Har eleverna själva smugit eller spionerat någon gång?

Har de egna erfarenheter av liknande skrämmande situationer när de inte riktigt vågat?

Paret bar ut en tung gammal spegel ur huset.

Asta erbjöd sig att ta hand om den. Varför var spegeln speciell för Asta?

Bea såg inte så glad ut när Asta och Cesar påminde henne om nallen. Varför?

Härled ord. Var härstammar orden ifrån? Svära– svor–svurit, stjäla–stal–stulit, dyka–dök–dykt, smyga–smög–smugit.

Textkopplingar Det finns tre strategier för skönlitterära texter:

Ord och fraser att förklara syntes, tveksamt, läskigt, övergivet, dystert, en flock med kajor, blängde på, gnisslande, hålla utkik, en skräll (jfr brak-sensation), svor, pinnstolar, flämtade, tjuvar, stjäl, darrade av skräck, åbäket, en prins vars spegel alltid sa sanningen, värd, knappast, brak, paret, stirrade, blixtsnabbt, plötsligt dök upp, förvånat, ryckte på axlarna, det var värst, buske, vinden, övervåning, butik, bördan, kunnat ana, krånglade sig ut, magi, imorgon bitti, förvirrat

Text till själv-koppling (den egna bakgrundskunskapen aktiveras). ”När en bok får mig att tänka på mitt eget liv.”

Text till text-koppling (olika texter jämförs). ”När boken jag läser påminner mig om en annan bok.”

Text till världen-koppling (vad betyder detta för mig). ”När jag förstår hur läsningen kan koppla till världen utanför.”

På s. 10 i arbetsboken tränar eleverna den första av dessa strategier: text till själv-koppling.

Ödehuset

Diamantjakten_LHL 2_inlay.indd 33

33 2012-06-25 15.15

Bea såg redan på långt håll att det var för sent.

Det satt ingen nalle vid skolgrinden. Hon letade runt grindstolpen, i gräset runtomkring, till och med i diket – men Maj-Björn var borta.

Och med Maj-Björn mormors diamantring ...

Läs med ABC-klubben!

Läseboken Diamantjakten, skriven av Mats Wänblad, finns i två versioner. Båda böckerna innehåller samma berättelse, men A-boken har inte lika mycket text som B-boken. Alla kapitel börjar och slutar på samma sidor i de båda versionerna.

Till läseböckerna hör en arbetsbok med varierade och roliga språk-, läs- och skrivövningar samt en läxbok som gör det lätt för föräldrarna att hjälpa till med lästräningen.

I lärarhandledningen ges metodisk vägledning till arbetet med läsebokens texter och uppgifterna i arbetsboken.

Här finns också kopieringsunderlag som förenklar individualiseringen i klassrummet.

Lärarhandledningen inleds med ett avsnitt om läsförståelse skriven av Barbro Westlund, lärarutbildare och doktorand vid Stockholms universitet.

ABC-klubben är ett läromedel i svenska för FK­­–åk 3.

Läromedlet bygger på vetenskaplig grund, har tydlig progression och ger stora möjligheter till individualisering.

Läs mer på www.nok.se/abc-klubben

2

ISBN 978-91-27-42441-8

9 789127 424418

Diamantjakten_lararbok_Omslag.indd 2

2012-05-15 10.57