9789127411470

SET

lärare gÜr

Social och emotionell träning

lärare gÜr

– en introduktion

SET

Social och emotionell träning – en introduktion

Det viktigaste barn kan lära sig i skolan är att fungera tillsammans med andra!

Man kan se skolans uppgift som att den ska fÜrbereda vüra barn och ungdomar fÜr livet. Visst är det sü, men vi für inte glÜmma att livet pügür här och nu fÜr eleverna i skolan. Skolan är deras vardag full av glädjeämnen och bekymmer.

I vardagen fÜrväntas de att kunna samarbeta, ha kamrater, passa in i gruppen och att lära sig saker.

Här är en introduktion till arbetet med att utveckla elevers sociala och emotionella kompetens. De 46 Üvningarna som presenteras i boken gür att använda frün fÜrskoleklass till och med gymnasiet.

Boken kan med fÜrdel användas som fortbildning i studiecirkelform fÜr pedagoger som vill lära sig att arbeta med social och emotionell träning.

Birgitta Kimber är speciallärare och psykoterapeut med müngürig erfarenhet av

arbete med att utveckla büde lärares och elevers sociala och empatiska fÜrmügor.

Lärare GÜr Lärare GÜr-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. BÜckerna är avsedda att fungera som handbÜcker i den konkreta klassrumssituationen.

*4#/

LG Sagoskogen.indd 1

Birgitta Kimber

07-09-03 13.42.32

SET inlagan.indd 3

07-09-07 16.48.42

Innehåll Inledning 4

24. Stresshantering, 2 36

SET – en introduktion 5

25. Att läsa av människor och situationer, 2 37

SET i praktiken 9 övningar

1. Första blomman 11 2. Känslohav 12 3. Andra blomman 13 4. Känsloloppa 14

27. Problemlösning, 3 39 28. Vägen 40 29. Skruvar och muttrar 41

5. Lyssnandets konst 15

30. Gör mer av det som får dig att må bra 42

6. Levande skulpturer 16

31. Regler i min familj 43

7. STOP 17

32. ”Heta stolen” 44

8. Stresshantering – Avslappning 18

33. Att hantera starka känslor 45

9. Trafiksignalen 19

34. Att sätta upp mål, 2 46

10. Att framföra ett budskap – KÖRA – Jagbudskap 21

35. Känslor 47

11. Problemlösning, 1 22 12. Gör det som du mår bra av 23 13. Att läsa av människor och situationer, 1 24 14. Lika och olika 25 15. Handen 26 16. Lyssnarposition 27 17. Problemlösning, 2 28 18. Att sätta upp mål, 1 29 19. Sänkningar, 1 30

SET inlagan.indd 3

26. Skillnader och likheter i våra familjer 38

36. Problemlösning, 4 48 37. Sänkningar, 2 49 38. ”Lyft” 50 39. Problemlösning, 5 51 40. Familjeträd 52 41. Aktiva värderingar: Fyrahörnsövning 53 42. Hitta alla som … 54 43. Positiv feedback, 2 55 44. Att sätta upp mål, 3 56

20. Grupptryck, 1 31

45. Charader eller skulpturer om känslor 57

21. Kommunikation – Att ge och få kritik 33

46. Grupptryck, 2 58

22. Min familj 34

kopieringsunderlag

23. Positiv feedback, 1 35

Kopieringsunderlag 1–9 60–68

07-09-07 16.48.42

Inledning Den här boken vänder sig till lärare som är intresserade av att arbeta med barns och ungdomars sociala och emotionella utveckling, men som inte riktigt vet hur ni ska göra eller var ni ska börja. Boken kan ses som en introduktionskurs till arbetet med social och emotionell träning (SET) – både för lärare och för elever.

Efter att ni har läst boken och prövat på de övningar som presenteras är ni redo att börja arbeta långsiktigt och strukturerat med social och emotionell träning. Övningarna är tänkta att kunna användas med elever från förskolan upp till och med gymnasieskolan och är utformade så att de går att anpassa efter elevernas ålder. Övningarna görs med fördel i den ordning de presenteras i boken.

En del övningsmoment upprepas och återkommer i olika varianter, och det av ett speciellt skäl. Studier visar mycket tydligt att det är just upprepningen som är viktig. Ska vi öva på att befästa ett visst beteende måste övningen upprepas många gånger.

I arbetsmodellen spelar lärarens eget exempel en stor roll. Flera övningar innehåller moment där läraren lämnar ut en del om sig själv och sina egna förhållanden. Här är det upp till den enskilda läraren att avgöra hur mycket han/hon är beredd att tala om sig själv. Om du inte kan eller vill använda egna exempel – hitta på!

Den som vill vara extra förberedd i arbetet med SET kan först göra en eller flera övningar i arbetslaget och sedan diskutera metoden.

Nästa steg blir att göra övningen/övningarna tillsammans med eleverna.

Slutligen diskuterar ni i arbetslaget hur varje övning fungerade och om det finns något ni kan göra för att få arbetssättet att fungera ännu bättre.

Boken kan med fördel användas i studiecirklar för lärare som vill lära sig att arbeta med social och emotionell träning. I en studiecirkel är det inte alls nödvändigt att alla arbetar med elever i samma ålder, utan det kan vara en tillgång om en del arbetar med yngre barn och andra med tonåringar.

SET form.indd 4

07-08-31 14.50.11

SET – en introduktion Det finns mer än en anledning till att utveckla elevernas sociala och emotionella förmåga, och innan vi kommer till den praktiska delen vill jag gärna visa varför jag tycker att det är så viktigt med social och emotionell träning.

Att kunna skapa och bevara relationer är något av det viktigaste vi kan lära oss för att få ett fullödigt liv. Många barn i dag saknar denna kunskap och möter svårigheter av olika slag. Vi slänger ut barnen ” i kylan” och säger: ”Gör så gott du kan, du ska se att det går bra.”

Vi låter dem pröva sig fram. Det tycker jag är oförsvarligt. Barn som inte har kamrater far illa, de hamnar utanför och de blir olyckliga. En stor del av det fina som livet har att erbjuda förnekas dem. Det behöver inte vara så. Eftersom kunskapen finns om hur vi lär ut den sociala och emotionella förmågan borde vi också göra det i större utsträckning än vad som sker i dag. Därför borde social och emotionell träning ingå i alla barns och ungdomars utbildning.

Barn och ungdomar mår mycket sämre nu än för 20 år sedan, den psykiska ohälsan hos unga har trefaldigats. Vi måste göra vad vi kan för att hejda denna utveckling. Ett sätt att komma åt problemet är att stärka barns och ungdomars sociala och emotionella förmåga. Det finns både internationella och svenska studier som visar på betydelsen av detta.

Vi kan se skolans uppgift som att den ska förbereda barn och ungdomar för livet. Visst är det så, men vi får inte glömma att livet pågår här och nu för eleverna. Skolan är deras vardag – fylld av glädjeämnen och bekymmer. Eleverna har fullt upp med att klara av denna vardag. De förväntas bland annat kunna samarbeta, ha kamrater, passa in i gruppen och lära sig nya saker. Ju äldre eleverna blir, desto större krav ställs på dem.

Eleverna behöver hjälp med att klara dessa krav. De behöver träna upp förmågor som hjälper dem att samarbeta, skapa relationer, hantera konflikter och lösa problem. Kort sagt; de behöver utveckla sin mellanmänskliga förmåga – sin sociala och emotionella kompetens.

Denna kompetens är avgörande för hur eleverna klarar av det som förväntas av dem. Allt lärande sker i samspel med andra och om en elev har svårt att samarbeta får han/hon oftast också svårt att lära sig, inte på grund av inlärningssvårigheter, utan just för att eleven inte kan samspela.

Som lärare vill vi att eleverna ska inhämta kunskaper och utvecklas utifrån den potential som var och en av dem har. Tyvärr är det så

SET form.indd 5

07-08-31 14.50.11

att många elever i våra skolor inte alls får tillfälle att använda sina inneboende resurser. De har svårt att koncentrera sig eftersom det är så mycket annat som pågår runt dem och som de inte klarar av att hantera.

De hamnar lätt i konflikt med andra och har ofta svårt att samarbeta.

För att dessa elever ska ges en möjlighet att ta tillvara sina egna resurser måste de få en chans att träna sig i att samspela med andra. Att inte ge eleverna den möjligheten är grymt. Alla barn har rätt att utvecklas utifrån de förutsättningar de har.

Riskfaktorer och skyddsfaktorer Barns och ungdomars utveckling påverkas av många faktorer. Något som vi vet en hel del om är risk- och skyddsfaktorers inverkan. Om vissa riskfaktorer föreligger kan psykisk ohälsa eller något problembeteende, exempelvis asocialitet, kriminalitet och missbruk, utvecklas.

Riskfaktorer återfinns på flera nivåer: Individnivå (till exempel aggressivitet, koncentrationssvårigheter och skolk).

Familjenivå (till exempel kriminalitet, psykisk sjukdom, våld i familjen, tillåtande attityd till droger).

Kamratnivå (till exempel kamratproblem, umgänge i asociala kretsar).

Skolnivå (till exempel otrivsel, låg kunskapsnivå, låga förväntningar på eleverna).

Samhällsnivå (till exempel fattigdom och segregation).

Om vi vill att ett barn ska klara sig bra och inte hamna i kriminalitet eller liknande, trots att det föreligger många riskfaktorer, bör vi försöka stärka de skyddande faktorerna. De skyddande faktorerna kan neutralisera eller reducera eventuella riskfaktorers inflytande.

SET form.indd 6

07-08-31 14.50.11

Skyddsfaktorerna finns också på flera nivåer: Individnivå (till exempel social kompetens, stark KASAM (se nedan), god emotionell stabilitet).

Familjenivå (till exempel god familjesammanhållning, kärleksfulla relationer och monitoring, det vill säga att föräldrarna vet vad barnet gör utanför hemmet eftersom barnet självt väljer att berätta).

Kamratnivå (till exempel en strukturerad fritidsaktivitet eller hobby, att kunna skapa och behålla relationer).

Skolnivå (till exempel god social ordning, förväntningar på att eleverna ska klara målen, skickliga skolledare och pedagoger).

Samhällsnivå (till exempel en väl utvecklad välfärdsstat).

Det finns också något man brukar kalla ”en annan viktig vuxen”. Det är en person (annan än föräldrarna) som finns som en god förebild och som stöttar och hjälper den unga människan.

Känsla av sammanhang KASAM (Känsla av sammanhang) beskrivs som ”en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomgripande och varaktig men dynamisk tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar och att det finns en hög sannolikhet för att saker och ting kommer att gå så bra som man rimligen kan förvänta sig” (Antonovsky, Hälsans mysterium).

KASAM kan delas in i tre delar: Begriplighet handlar om i vilken utsträckning vi upplever yttre och inre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, det säga som strukturerad och tydlig information snarare än som ett slumpmässigt och oförklarligt brus.

Hanterbarhet handlar om i hur hög grad vi upplever att vi har resurser till vårt förfogande som hjälper oss att möta de krav som ställs av de stimuli vi utsätts för.

Meningsfullhet handlar om i vilken utsträckning vi känner att livet har en känslomässig innebörd, och att åtminstone en del av de problem och krav vi möter är värda att investera energi i – att de till och med kan vara spännande utmaningar snarare än bördor som vi helst vill slippa.

SET form.indd 7

07-08-31 14.50.12

15. Handen Syfte: Att lära känna sig själv och andra lite bättre.

Förberedelse: Rita en hand på tavlan. Skriv på varje finger: Något som gör mig orolig. Något som gör mig glad. Något jag är rädd för.

Något jag tycker om att göra. Något jag tycker är spännande.

Berätta för eleverna om vad du själv skulle skriva på två av fingrarna.

ÖVNING: Låt eleverna rita av sin egen hand och fylla i fingrarna enligt ovan; vad de tycker om att göra osv. Dela sedan in eleverna i grupper och låt dem berätta för varandra.

Om tid finns, låt dem även berätta för de övriga grupperna.

Reflektion: Var du och dina kompisar lika/olika? Hur känns det?

sp

än

na

nd

e

tycker om

rädd

glad

orolig

Läxa: Fråga någon i din familj vad de skulle ha skrivit.

26

SET form.indd 26

07-08-31 14.50.30

SET form.indd 27

07-08-31 14.50.30

SET

lärare gÜr

Social och emotionell träning

lärare gÜr

– en introduktion

SET

Social och emotionell träning – en introduktion

Det viktigaste barn kan lära sig i skolan är att fungera tillsammans med andra!

Man kan se skolans uppgift som att den ska fÜrbereda vüra barn och ungdomar fÜr livet. Visst är det sü, men vi für inte glÜmma att livet pügür här och nu fÜr eleverna i skolan. Skolan är deras vardag full av glädjeämnen och bekymmer.

I vardagen fÜrväntas de att kunna samarbeta, ha kamrater, passa in i gruppen och att lära sig saker.

Här är en introduktion till arbetet med att utveckla elevers sociala och emotionella kompetens. De 46 Üvningarna som presenteras i boken gür att använda frün fÜrskoleklass till och med gymnasiet.

Boken kan med fÜrdel användas som fortbildning i studiecirkelform fÜr pedagoger som vill lära sig att arbeta med social och emotionell träning.

Birgitta Kimber är speciallärare och psykoterapeut med müngürig erfarenhet av

arbete med att utveckla büde lärares och elevers sociala och empatiska fÜrmügor.

Lärare GÜr Lärare GÜr-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. BÜckerna är avsedda att fungera som handbÜcker i den konkreta klassrumssituationen.

*4#/

LG Sagoskogen.indd 1

Birgitta Kimber

07-09-03 13.42.32