I natt ånen m t o m p titta up efter: n n ä k h oc odig? m u d r Ä way på Farra p p u r e r, k rake dy ta vilddju d n n y s e l l r ä ä s N för och djurpark n mörk n e e f , l l l U a n H ojke s med var ul vsp r ja ö l samman s l v l i a T . t e a och emligh an Tian v l hemsk h ä s g o k inär, rson, s ns veter e k r a p jätten O r dju ltielding, maste vi m y r g n doktor F de lf stoppa måste U ! i världen jägaren
MATTHEW MORGAN DAVID SINDEN GUY MACDONALD
Varulv_omslag.indd 1
09-03-23 14.59.11
MATTHEW MORGAN , DAVID SINDEN OCH GUY MACDONALD
Översättning: Anna Falk
1
Varulven_inlaga.indd 1
09-03-30 14.35.43
Rabén & Sjögren Bokförlag Box 2052, 103 12 Stockholm www.raben.se Copyright © 2008 Matthew Morgan, David Sinden & Guy MacDonald Bild: Jonny Duddle Originalets titel: An Awfully Beastly Business – Werewolf versus Dragon Översättning: Anna Falk Published by arrangement with Simon & Schuster UK Ltd Africa House, 64–78 Kingsway, London WC2B 6AH A CBS Company All rights reserved. No part of this book may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopying, recording or by any information storage and retrieval system without permission in writing from the Publisher. Tryckt hos ScandBook AB, Falun 2009 ISBN 978-91-29-66983-1 Rabén & Sjögren Bokförlag ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 2
Varulven_inlaga.indd 2
09-03-30 14.35.46
I natt ånen m t o m p titta up den å p a g o n se en stirra på d ter: f e n n ä k och ig? d o m u d r Ä
3
Varulven_inlaga.indd 3
09-03-30 14.35.46
Kapitel ett Ulf såg på radarskärmen där en grön linje hastigt svepte runt som visaren på en klocka. Radarn blinkade två gånger när två gröna prickar dök upp på skärmen. ”Det är drakarna!” sa Ulf till doktor Fielding. ”De kommer hitåt!” Ulf och doktor Fielding var uppe i observatoriet, utkiksrummet högt ovanför taket på Farraway Hall. Doktor Fielding stod framför en jättestor karta på väggen. Hon hade följt två drakars flykt från deras boplats på andra sidan jordklotet. ”De har flugit hela vägen från De stora vulkanerna”, sa hon och pekade på en utritad röd linje på kartan som visade hur drakarna flugit. ”Det är eldsprutande drakar. En vuxen hona och 5
Varulven_inlaga.indd 5
09-03-30 14.35.46
hennes unge. De är ungefär fyra mil söder om oss och de kommer hitåt.” Doktor Fielding flyttade försiktigt två röda knappnålar som markerade drakarnas position på kartan. Ulf hade aldrig sett en drake förut. Han tittade ut genom observatoriets fönster. Det var mörkt. Ovanför molnen syntes månen som var nästan full. Den lyste över djurparken med ett silvrigt sken och nere på De stora betesmarkerna kunde han se stora skuggor som lufsade omkring. Djuren började bli oroliga. De kunde också känna drakarnas närvaro. Ulf plockade upp en kikare och tittade i den. Bortanför Mörka skogen kunde han se hur ormarna på medusans huvud slingrade sig när hon såg upp mot himlen. En pansarbening viftade med sin snabel och den långhalsade piraffan kikade fram över sitt staket och öppnade och slog igen käftarna. Jätten Orson stod på bron ovanför köttätarnas inhägnader och höll vakt över djurparken. I månskenet såg han ut som ett stort klippblock, där hans breda axlar avtecknade sig mot midnattshimlen. Plötsligt flammade någonting till högt ovanför molnen. ”Doktor Fielding, titta!” ropade Ulf. 6
Varulven_inlaga.indd 6
09-03-30 14.35.46
I nästa ögonblick kom en ännu större eldflamma. ”Det är drakmamman”, sa doktor Fielding. Det mullrade i skyn. Molnen färgades röda när drakarna närmade sig De stora betesmarkerna och Mörka skogen och styrde rakt emot dem. Hela himlen lystes upp av drakarnas eld. Ulf höll andan. Mullrandet blev allt starkare. Plötsligt dök två mörka varelser fram ur molnen. Ulf tittade upp genom glaskupolen i observatoriets tak. ”TITTA, DOKTOR FIELDING!” Han såg hur de jättelika drakarnas vingar arbetade och hur deras svansar styrde dem genom luften som ett par väldiga roder. Drakmamman skymde nu hela månen och kastade en svart skugga ner över Farraway Hall. Hon höll sig nära ungen och gav ifrån sig några gälla skrik. ”Hon pratar med ungen”, viskade doktor Fielding upphetsat. Drakungen rätade upp sig och flög tätt intill sin mamma när båda drakarna var rakt ovanför observatoriet. ”Vart är de på väg?” undrade Ulf. 7
Varulven_inlaga.indd 7
09-03-30 14.35.46
8
Varulven_inlaga.indd 8
09-03-30 14.35.46
Han såg två eldkvastar och sedan ett rött sken när drakarna försvann bakom molnen. ”De ska till Isbergen på Grönland”, sa doktor Fielding. ”De flyger i ett sträck och vilar inte förrän de är framme.” Ulf tittade ut genom observatoriets norra fönster och såg hur drakarnas eld bleknade i fjärran. Han försökte föreställa sig Grönlands isberg långt borta någonstans där de vilda djuren strövade fritt omkring. Han la ifrån sig kikaren och tittade på radarskärmen igen. Där såg han hur de två gröna prickarna blinkade längre och längre norrut. ”Det måste vara härligt att vara vild som en drake”, sa han. Doktor Fielding drog ut en låda och fiskade upp ett gammalt tidningsurklipp. ”Titta på det här. Drakmamman har inte alltid varit vild.” Hon räckte urklippet till Ulf. Överst stod en rubrik: PROFESSOR FARRAWAYS DRAKE Nedanför fanns ett fotografi av en man och en pojke som tittade på en liten drake som höll på att lyfta från en gräsmatta. 9
Varulven_inlaga.indd 9
09-03-30 14.35.52
”Det är drakmamman”, sa doktor Fielding. ”Den som vi såg alldeles nyss.” Ulf såg på fotot och kliade sig på näsan. ”Den bilden togs för över femtio år sedan”, förklarade doktor Fielding. ”Draken var liten på den tiden. Hon föddes här. Professor Farraway hjälpte henne att kläckas ur ett ägg.” Ulf tittade upp på doktor Fielding. ”Vem var professor Farraway?” frågade han. ”Professor Farraway dog för mycket länge sedan, han var världens främste kryptozoolog, expert på utrotningshotade vilda djur. Han bodde här på Farraway Hall.” Hon tog tidningsurklippet ur Ulfs hand och la det på bordet vid fönstret. ”Kom nu, det är dags att krypa i säng.” ”Kan jag inte få vara uppe och se på radarn?” frågade Ulf och kikade på de gröna prickarna på radarskärmen. ”Det är ingen fara, jag har koll på dem.” Doktor Fielding strök Ulf över håret. ”Du behöver sova lite nu”, sa hon och öppnade en trälucka i golvet. 10
Varulven_inlaga.indd 10
09-03-30 14.35.52
”Ja, god natt då”, sa Ulf och började gå nerför den långa spiraltrappan i observatoriets torn. ”Sov så gott”, ropade doktor Fielding efter honom. När Ulf kommit ända ner till botten av tornet öppnade han dörren och gick ut på gården. Han tittade bort mot grindarna på framsidan och undrade hur det skulle kännas att leva ute i vildmarken. I månskenet såg de stora grindarna ut som vingar av silver. Högst upp på dem stod det med metallbokstäver: KSFGD. Kungliga sällskapet för förhindrande av grymhet mot djur var Ulfs hem. Han hade bott där så länge han kunde minnas. Det var ett räddningscenter för sällsynta och utrotningshotade varelser av alla slag, från troll och älvor till sjöormar och demoner. Doktor Fielding, som var KSFGD:s veterinär, hade räddat Ulf när han bara var en månad gammal. Hon skötte om alla de vilda djuren tills de var redo för att släppas ut i friheten igen. Ulf kastade en blick upp mot observatoriet. Doktor Fielding stod i fönstret och såg på honom. Han vände sig om och gick bort mot en rad 11
Varulven_inlaga.indd 11
09-03-30 14.35.52
med lador och betongskjul: matförrådet, redskapsboden, avdelningarna för röntgen och karantän. Han följde en stig som ledde ut från gården och kom fram till en liten stenhydda vid kanten av inhägnaden. Den hade galler för dörren och fönstren och färsk halm på golvet. Det var Ulfs lya. Han gick in och la sig på höet där månskenet bildade en ljus fläck. Om man såg honom där han låg hopkrupen i sina jeans och sin T-tröja kunde man lätt tro att han var en människopojke. Men när man tittade närmare upptäckte man hans bara, lurviga fötter, buskiga ögonbryn och håriga kinder och handflator. Ulf var ett vilddjur. Varje månad, den natt när det var fullmåne, fick han uppleva ett av de märkligaste fenomenen i vilddjurens värld: en total förvandling från pojke till varg. Ulf var en varulv.
12
Varulven_inlaga.indd 12
09-03-30 14.35.52