9789140686190 by Smakprov Media AB

Att upptäcka, utforska och utveckla språket

Anita Isakson, förskollärare och specialpedagog med inriktning tal, läs- och skrivförmåga, kommunal språk-, läsoch skrivutvecklare

ATT UPPTÄCKA, UTFORSKA OCH UTVECKLA SPRÅKET

Lisbeth Brogren Anita Isakson

Lisbeth Brogren & Anita Isakson

Bland det viktigaste i ett barns liv och avgörande för den intellektuella, känslomässiga och sociala utvecklingen är att få utveckla sitt språk. Med hjälp av språket lär barnen sig att förstå sig själva, sin omgivning och att sortera sina upplevelser. I förskolan och förskoleklassen har vi ett stort ansvar när det gäller att ge barnen språklig stimulans. Därför behöver barn få ”bada i språk”. Den här boken utgår från den reviderade läroplanen för förskolan samt Lgr 11. Den bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Boken är tänkt för dig som vill utgå från ett arbetssätt som stimulerar och uppmuntrar barn att utveckla sitt språk. Den ger dig stöd och inspiration i den pedagogiska utvecklingsprocessen tillsammans med barnen. Här ﬁnns teori som ger dig stimulans och utmaningar i ditt arbete med barnen och en stor mängd förslag på lätta och roliga lekar och övningar.

Lisbeth Brogren, lärare med lång erfarenhet av skolutvecklingsfrågor inom förskola och skola

Språkutveckling – teori och praktik i förskola och förskoleklass

ISBN: 978-91-40-68619-0

9 789140 686190

40686190_Omslag.indd 1

2013-12-19 12:57

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Språkutveckling – teori och praktik i förskola och förskoleklass © 2013 Lisbeth Brogren, Anita Isakson och Gleerups Utbildning AB Projektledare Ulrica Lejbro Redaktör Catherine Bergman Omslag och omslagsbild Johan Laserna Illustratör Lars Rudebjer Formgivning Ewa Lewitas, Exactform syd AB och Sten Melin Grafisk Form Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-40- 40-68619-0 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Prepress JMS Mediasystem AB, Malmö 2014. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Tryck Dimograf, Polen 2014

40686190.1.1_inlaga.indd 2

2013-12-19 09:25

Så här är boken uppbyggd

”Att utveckla språket är att utveckla tänkandet!” Lev S Vygotskij

Boken, som utgår från den reviderade Lpfö 98 samt Lgr 11, bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Den är tänkt för dig som vill använda ett arbetssätt som stimulerar och uppmuntrar barn att utveckla sitt språk. Under Varför arbeta med språkutveckling i förskola och förskoleklass? beskrivs varför detta arbete är så viktigt. Sedan följer Hur lägger vi grunden till barns läsutveckling? samt Ledord som ger dig stöd och inspiration i den pedagogiska utvecklingsprocessen tillsammans med barnen. Varje avsnitt inleds med uttalanden från kända språkforskare och språkvetare. Därefter följer en vänstersida med korta utdrag som hämtats från läroplanen och som visar och tydliggör ditt uppdrag, samt stärker dig i din roll som pedagog. På högersidan följer kortfattad teori som ger dig stimulans och utmaningar i ditt arbete med barnen. Efter detta följer förslag på lätta och roliga lekar och övningar. Under Varför ska barn lära sig detta? finns det beskrivet, på ett enkelt och kortfattat vis, vad barnen får träna och varför. Uppdraget visar hur ditt arbete har stöd i Lpfö 98 och Lgr 11.

SÅ HÄR ÄR BOKEN UPPBYGGD

40686190.1.1_inlaga.indd 3

2013-12-19 09:25

Innehållsförteckning Så här är boken uppbyggd

................................................

Innehållsförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Varför arbeta med språkutveckling i förskola och förskoleklass? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Hur lägger vi grunden till barns läsutveckling? . 8

Ledord

..........................................................................

Lek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Miljöns betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Flerspråkighet Kan du gissa bilden?

................................................................

Vilka olikheter hittar du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Vilka likheter hittar du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Vad har skeppet lastat? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

...............................................

Språkförsening

...............................................................

Kan du lyssna efter språkljud?

...........................

Vad är motsatsen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Var har nallen ont? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Hur håller du ordning i kön?

...........................

Språkstörning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Vem är jag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Hur gör du roliga grimaser?

Vem kan det vara? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Var är mina kattungar? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

.............................

Talspråk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Vad tänker du på?

...................................................

Vad ska vi prata om idag?

.....................................

Vad tänker jag på? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Vad bygger jag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Vem kan gissa vad jag tänker på? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Begrepp och ordförråd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Kan du gissa gåtor?

.................................................

Vilka djur kan göra vad?

........................................

Vad hör ihop?

Vilka passar till ordet en? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

Vad är tvärtom? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

40686190.1.1_inlaga.indd 4

.........................................................

Vilka passar till ordet ett?

..................................

65 67

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2013-12-19 09:25

Språklig medvetenhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Vilka ord slutar lika? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Vilka låter lika i slutet?

............................................

Vilka ord börjar lika? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Vad rimmar?

...............................................................

Högläsning

Varför rimmar orden? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Hur vet du om ordet är långt eller kort?

.....

Kan du måla ramen runt det korta ordet? Hur vet du att ordet är långt?

...

..........................

.....................................................................

Vad betyder samma sak? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Vilken mening är rätt?

............................................

Kan du återberätta sagan om Bockarna Bruse? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Berättande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Vad finns i korgen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Vilka bokstäver känner du igen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

Vilka tycker du hör ihop? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

Vilka bokstäver är lika?

Hur slutar sagan? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Hur gör du poesi utan rim?

....................................... ..............................

94 95

Skriftspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Kan du skriva ett meddelande? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

Kan du dra streck till rätt ord? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

Vilka hör ihop? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101

Vad vill du skriva på datorn?

Hur gör vi ett korsord?

........................................

..........................

104

102

Arbetsminne . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Känner du till Kims lek? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

Vad har jag gömt?

Kan du göra en lista? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

Vad har hänt?

Kan du tippa rätt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

Vad kommer du ihåg? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

Kopieringsunderlag

..............................................

111

.......................................................

112

......................................................

Språkforskare och språkvetare

......................................

114 133

Tips på litteratur och länkar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

40686190.1.1_inlaga.indd 5

2013-12-19 09:25

Utdrag ur läroplanerna Lpfö 98 språket är grunden till all kommunikation och lärande språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barns nyfikenhet och intresse för den språkliga världen

Lgr 11 eleven ska ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk och få tilltro till sin språkliga förmåga undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva undervisningen ska stärka elevens medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan

40686190.1.1_inlaga.indd 6

VARFÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK I FÖRSKOLAN?

2013-12-19 09:25

Varför arbeta med språkutveckling i förskola och förskoleklass? Bland det viktigaste i ett barns liv och avgörande för en intellektuell, känslomässig och social utveckling är att få utveckla sitt språk. Med hjälp av språket lär barn sig att förstå sig själva, sin omgivning och att sortera sina upplevelser. Att i tal och skrift kunna uttrycka sig är en förutsättning för att aktivt kunna delta i samhället. Förskolan och skolan har ett stort ansvar när det gäller att ge barnen språklig stimulans. Därför behöver barn få ”bada i språk”. Nationella proven, som införts redan från årskurs 3, har gjort att skolan fått ökade krav på sig. Internationella undersökningar av elevers kunskaper i språk-, läs- och skrivförmåga under de senaste åren, har visat att svenska elever når allt sämre resultat. Förskolan har visserligen inga uppnåendemål, men är ändå den verksamhet som ska sträva efter att lägga den första och kanske viktigaste grunden för ett barns språkutveckling. Det är varje barns rättighet att ha ett funktionellt språk, därför är det också varje pedagogs ansvar att ha de kunskaper som behövs för att tillgodose det.

VARFÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR ARBETA MED SPRÅKUTVECKLING I FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS?

40686190.1.1_inlaga.indd 7

7 7

2013-12-19 09:25

Hur lägger vi grunden till barns läsutveckling? Att få lära sig läsa och att få ta del av det skrivna ordet är i högsta grad en demokratifråga. För att klara sig i samhället behöver man kunna läsa och förstå vad man läser. Läsningen blir då ett redskap för att inhämta kunskap och stimulera till ett abstrakt tänkande. I skolan är läsning en viktig förutsättning för inlärning och i skolans alla ämnen behöver man kunna läsa. De barn vi möter i förskolan och i förskoleklassen har olika förutsättningar att lyckas i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Det är vårt uppdrag att nå dem alla. Barns läs- och skrivutveckling börjar tidigt och forskning har visar på vikten av tidig och informell socialisation in i skriftspråket. Miljön i hemmen har stor betydelse för hur barnen ska lyckas. De barn som växer upp i hem där det finns böcker, där föräldrarna läser, och där barnen ofta får lyssna på högläsning har bättre förutsättningar att lyckas i sin läsinlärning och få ett framtida läsintresse. Men alla barn har inte tillgång till en sådan miljö. Då gör arbetet i förskolan och förskoleklassen stor skillnad. Genom att arbeta medvetet och strukturerat med språket, med leken som verktyg, kan vi skapa goda förutsättningar för varje barns läsutveckling. Andra viktiga förutsättningar för en lyckad läsinlärning är talspråk, ett rikt ordförråd och fonologisk medvetenhet. Motivationen spelar självklart också stor roll vid all inlärning.

40686190.1.1_inlaga.indd 8

VARFÖR ARBETA MED SPRÅKUTVECKLING I FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS?

2013-12-19 09:25

Ledord Appar App är en förkortning av applikation som är ett datorprogram, mjukvara, som kan användas i datorn, mobilen eller i en surfplatta.

Arbetsminne Arbetsminne är förmågan att upprätthålla och hantera information under kortare tidsperioder. Arbetsminnet ses som centralt i förmågor som språkutveckling, läsförståelse, problemlösning och matematiskt tänkande.

Begrepp och ordförråd Ord och begrepp är språkets byggstenar och att bygga upp ett rikt ordförråd är viktigt för barns språkutveckling.

Boksamtal Att ha boksamtal innebär att barn och vuxna samtalar om bokens innehåll och delger varandra sina tankar och erfarenheter.

Demokrati Ett demokratiskt samhälle bygger dels på människors förmåga att kunna ta del av både muntlig och skriftlig information dels på att de själva kan medverka och göra sin röst hörd.

Dokumentation Förskolans pedagogiska kvalitet, samt varje barns lärande och utveckling, ska regelbundet följas upp, dokumenteras och analyseras. Dokumentationen är till för att utveckla den pedagogiska verksamheten, följa varje barns utveckling och att användas vid samtal med föräldrar.

Fantasi Fantasi är ett viktigt ledord som omfattar glädje, nyfikenhet, tankeverksamhet, kreativitet och som utmanar såväl barn som personal i förskola och förskoleklass.

VARFÖR ARBETA MED SPRÅKUTVECKLING I FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS?

40686190.1.1_inlaga.indd 9

2013-12-19 09:25

Flerspråkighet Många barn i Sverige växer upp i flerspråkiga familjer. I förskolan och i förskoleklassen har vi stora möjligheter att hjälpa, påverka och utveckla barns språkliga kompetenser och kunskapsutveckling.

Fånga stunden Passa på att fånga stunden och att samtala mycket och ofta med barnen i vardagssituationer.

Förberedelser Det är viktigt att planera sin verksamhet och att veta vilka mål man vill uppnå.

Förtrogenhet Förtrogenhet betyder att man uppnår en kompetens så att man snabbt kan få en uppfattning om vilka konsekvenser olika åtgärder kan innebära.

Förundran Genom att skapa och bygga upp förväntningar väcks barnens nyfikenhet och förundran.

Föräldramedverkan Samtal mellan föräldrar och personal om barns utveckling och lärande är ett viktigt steg i förskolans arbetssätt och ska ske kontinuerligt.

Föräldramöten Föräldrar till barn i förskolan är oftast mycket intresserade av att ta del av sina barns vardag och föräldramötet är ett bra tillfälle att berätta om förskoleklassens och förskolans målsättning och arbetssätt.

Genus Jämställdhet och likabehandling är väl förankrat i förskolans och skolans styrdokument. Jämställdhet omnämns i skollagen och uppdraget preciseras i läroplanerna där jämställdhet ingår i den värdegrund som förskola och skola ska bygga sin verksamhet utifrån.

40686190.1.1_inlaga.indd 10

VARFÖR ARBETA MED SPRÅKUTVECKLING I FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS?

2013-12-19 09:25

Kommunikation I en stimulerande miljö utvecklas språkinlärning snabbare. Barn vill kunna kommunicera med andra och lära sig språket och språkets regler. Den bild som barn möter av sig själva genom andras reaktioner påverkar deras språkutveckling.

Leken Rätten till lek står inskriven i FN:s barnkonvention om barns rättigheter. Alla barn behöver leka och förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att stimulera och inspirera dem att använda sin fantasi och förmåga att låtsas samt utveckla sin förståelse för att själva tillämpa och skapa regler i lekar.

Medvetenhet Det är viktigt att vi som arbetar i förskolan lär barnen att bli medvetna om vad, hur och varför de gör som de gör.

Motorik I förskolan ska barnen ges möjlighet till att utvecklas efter sina förutsättningar och att träna såväl sin finmotorik som sin grovmotorik.

Måste jag kunna svara på allt? Det är omöjligt att kunna allt. Ibland vet man inte svaret på en fråga och då får man säga till barnen att man ska leta upp svaret i en bok eller på nätet. Förklaringar kan ligga på olika nivåer beroende på vad man vill förklara och hur gamla barnen är. Ofta räcker det med att barn känner glädje eller förundran över vad de upplever.

Nyfikenhet Barns nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras undersökande, utforskande sätt och lust att lära, ska stimuleras.

Reflektera Att reflektera tar tid. Barn både kan och behöver träna på att tänka efter och fundera över sina nya erfarenheter. Ge barnen den tid de behöver.

Samspel Barns kognitiva och språkliga kompetenser utvecklas och kommer till uttryck i samspel med andra.

VARFÖR ARBETA MED SPRÅKUTVECKLING I FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS?

40686190.1.1_inlaga.indd 11

2013-12-19 09:25

Samtalet Involvera barn i samtal som inte bara handlar om här och nu. Tala med barnen, inte till dem och prata om vad som ska hända i morgon eller vad som hände igår.

Språket Det man kanske först kommer att tänka på är det talade språket, orden. Men språket består även av kroppsspråk, bildspråk, tankespråk och skriftspråk. Barn har olika erfarenheter när de kommer till förskolan och det gäller att ta reda på varje barns förutsättningar och arbeta därifrån.

Språkutrymme Utforma verksamheten så att alla barn får språkutrymme under många olika tillfällen under dagen. I vardagssituationer kan barnen uppmuntras till eget berättande och lyssnande. Dela in barnen i små grupper och gör sammansättningen så även de tysta får komma till tals. Öppna frågor som inte bara kan besvaras med ett ja eller nej utvecklar språket.

Styrdokument Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg ingår i ett målstyrt system. För att styra verksamheterna finns styrdokument som utarbetas på olika nivåer: i riksdagen (skollagen), i regeringen (förordningar där läroplanerna ingår) och på Skolverket (föreskrifter och allmänna råd).

Surfplatta En surfplatta är en handdator med pekskärm. Surfplattan är lättstartad och lättanvänd speciellt för små barn. Den är lagom stor, smidig, lätt och förhållandevis billig.

Uppmärksamhet För att hjälpa barn att behålla sin uppmärksamhet behövs tydlig struktur och trygga rutiner. Det gäller såväl vid planerade aktiviteter som vid leksituationer. Bestämda platser både vid måltider och vid samlingar samt användning av bildschema tydliggör dagen. Det skapar trygghet, lugn och ro och underlättar för barnen att behålla sin uppmärksamhet.

Utmana barns föreställningar Barn har ofta en bestämd förklaring till vad, hur och varför något händer. Lyssna på barns tankar och kommentarer och utmana dem genom att göra små ändringar i deras påståenden. 12

40686190.1.1_inlaga.indd 12

VARFÖR ARBETA MED SPRÅKUTVECKLING I FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS?

2013-12-19 09:25

Så säger forskare och språkvetare om lek

Lek handlar om så mycket: om lust, känslomässig bearbetning och reglering, om utforskande och inlärning och inte minst om kommunikation. Ulf Jederlund

Leken utmärks av att den är motiverad inifrån. Den är ofta förknippad med spänning och lustkänsla och har därför en stark dragningskraft på barnen. Den är i sig själv belöning nog. Ole Fredrik Lillemyr

Leken är en språkutvecklande aktivitet som ger barnen möjlighet att tala och informera varandra, till exempel rollekar som kräver att tala och handla rolltypiskt. Birgitta Knutsdotter Olofsson

På sidan 133–135 kan du läsa mer om personerna ovan.

LEKEN

40686190.1.1_inlaga.indd 13

2013-12-19 09:25

Utdrag ur läroplanerna Lpfö 98 ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att leka förskolan ska erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande

Lgr 11 skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende

40686190.1.1_inlaga.indd 14

2013-12-19 09:25

Lek Att få lov att leka är viktigt för barns utveckling och lärande och ska prägla verksamheten i förskolan. Leken utvecklar barns sociala och språkliga förmåga och är en förberedelse för vuxenlivet. Där stimuleras fantasi, kreativitet, inlevelse, problemlösning, kommunikation och samarbete samt förmåga till symboliskt tänkande. Barn kommunicerar hela tiden i leken och tränar på så vis språket men också förmågan att lyssna. I leken förhandlas även olika roller och händelseförlopp. Barnen planerar hur och var de ska utföra olika aktiviteter. I rollekar använder de dessutom ett språk anpassat till den roll de har i leken vilket bidrar till ett rikt och nyanserat ordförråd. På förskolan ansvarar vi för att skapa ett klimat och en miljö där lek är möjlig och ges utrymme. Vi ska utgå från barns behov och gärna stödja och utveckla dem genom att själva delta när de leker. I leken återskapar barn vad de vet om sin omvärld och eftersom de härmar vad de har sett i det verkliga livet blir det också betydelsefullt för lärandet. Som pedagog ska man därför gå in och göra leken extra lärorik.

LEK

40686190.1.1_inlaga.indd 15

2013-12-19 09:25

Så säger forskare och språkvetare om miljöns betydelse

Det är pedagogens roll att skapa en miljö där barnen får lov att upptäcka och komma på egna lösningar på de problem de stöter på. Den utmanande miljön ska lägga en grund i att stimulera barnens intresse, kreativitet och motivation. Gunilla Dahlberg, Gunnar Åsén

Miljön ska utmana barnen i deras tankar och fantasier samt inspirera dem till kunskapsmöjligheter. Karin Wallin

40686190.1.1_inlaga.indd 16

MILJÖNS BETYDELSE

2013-12-19 09:25

Miljöer som erbjuder och inbjuder till samtal om olika företeelser där barnen kan samspela i mindre grupper är gynnsamma för språkutvecklingen. Elisabeth Nordin-Hultman

Den pedagogiska miljöns utformning har stor betydelse för barns inlärning. Miljön sänder ut viktiga budskap om vad som förväntas ske i den pedagogiska verksamheten och därför ska den pedagogiska miljön vara utformad på ett sådant sätt att barns lärande både underlättas, stimuleras och utmanas. Ingrid Pramling Samuelsson, Sonja Sheridan

På sidan 133–135 kan du läsa mer om personerna ovan.

MILJÖNS BETYDELSE

40686190.1.1_inlaga.indd 17

2013-12-19 09:25

Utdrag ur läroplanerna Lpfö 98 förskolan ska erbjuda barn en miljö som utmanar och lockar till lek miljön ska inspirera barn att utforska omvärlden miljön ska vara öppen, innehållsrik och inspirerande

Lgr 11 varje elev ska i skolan mötas av respekt för sitt arbete strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskap

40686190.1.1_inlaga.indd 18

2013-12-19 09:25

Miljöns betydelse Barn är redan från födelsen aktiva, nyfikna och utforskande i relation till sin omgivning. Som pedagoger bör vi fundera över den miljö som barn möter i förskolan och planera den lika noggrant som vi planerar övrig verksamhet. Att lägga ner tid på lokalen, som barnen vistas i, är viktigt för lärandet. En förskola eller en skola kan förbättra sin lärandemiljö genom att många olika inlärningsmaterial finns tillgängliga för barnen. Barn tycker om små mysiga vrår. Skapa vackra inbjudande miljöer som lockar till lärande och gör det roligt och utmanande för barnen. Bygg upp platser för samtal, högläsning, enskild läsning, skrivhörna och lekhörna. Visa barnen olika material som stimulerar deras fantasi och väcker deras nyfikenhet för att skapa egna alster. Språkandet ska vara aktivt och det ska finnas gott om böcker i olika genrer.

BYGGÖVNINGAR MILJÖNS BETYDELSE

40686190.1.1_inlaga.indd 19

19 19

2013-12-19 09:25

Så säger forskare och språkvetare om dokumentation

Dokumentationsmetoden används för att man ska kunna återvända till den faktiska situationen flera gånger och ger möjlighet att tillsammans med kollegor vända och vrida på det som skett för att på så vis finna multipla tolkningar, innebörder och hypoteser. Karin Wallin

Varje medium har ett eget språk. Kamerans uttryckssätt är inte detsamma som videokamerans och det skrivna ordet skiljer sig från det talade. Om samma skeende dokumenteras med olika metoder, varierar tolkningen. Hillevi Lenz Taguchi

40686190.1.1_inlaga.indd 20

DOKUMENTATION

2013-12-19 09:25

Det är genom de diskussioner och samtal som förs, med utgångspunkt i det dokumenterade, som det finns potential att knyta samman teori och praktik. Anna Barsotti

Pedagogisk dokumentation ökar barns delaktighet, motivation och intresse för att lära, samt att de får möjlighet till att reflektera över sitt eget lärande. Mehmet Buldu

På sidan 133–135 kan du läsa mer om personerna ovan.

DOKUMENTATION

40686190.1.1_inlaga.indd 21

2013-12-19 09:25

Utdrag ur läroplanerna Lpfö 98 förskolan ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras förskolan ska ansvara för att verksamheten i sin helhet dokumenteras, följs upp och utvärderas förskolan ska ansvara för att uppföljningar och utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet

Lgr 11 skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen verksamheten måste ständigt prövas, resultaten följas upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas läraren ska svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer

40686190.1.1_inlaga.indd 22

2013-12-19 09:25

Dokumentation Den pedagogiska dokumentationen är ett viktigt verktyg för att följa upp, utveckla och utvärdera verksamheten. Det handlar om att se och förstå vad som händer i förskolan och förskoleklassen, att vi som pedagoger ska bli medvetna om vårt sätt att arbeta och att följa barns progression. Därför måste alltid barnens tankar, frågor, funderingar, reflektioner om vad som gick bra och vad som gick mindre bra dokumenteras och användas i arbetet för att stödja barnens fortsatta framsteg. Pedagogisk dokumentation ska vara ett arbetsredskap som bygger på gemensamma reflektioner i arbetslaget. Barnen ska vara delaktiga i dokumentationen. Involvera dem i ett reflekterande över vad som händer. Dokumentation gör det möjligt för barnen att återuppleva och berätta om sina nya erfarenheter. Det ger dem också tillfälle att reflektera över hur deras tankar har förändrats och utvecklats. Dokumentationen kan även ligga som grund för våra samtal med föräldrarna. Dokumentation kan ske på olika sätt såsom genom teckningar, bilder, fotografering och filminspelning med hjälp av surfplatta, digitalkamera och dator.

VÅRA SINNEN DOKUMENTATION

40686190.1.1_inlaga.indd 23

23 23

2013-12-19 09:25

Förslag på arbetsgång för dokumentation och utvärdering Låt barnen, genom att rita, skriva, filma, fotografera eller berätta för dig, visa hur deras utvecklingskurva förändrats. Synliggör denna dokumentation för både barn och föräldrar. Dokumentationen kan användas vid utvecklingssamtal. Utgå gärna från de olika områdena i boken och fundera över varje barns utveckling. Här följer frågor ni kan fundera över inför dokumentationen:

Hur har det gått? Har verksamheten planerats och genomförts så att barnet haft möjlighet att utvecklas inom de olika områdena?

Vad är nästa steg? Vilket stöd behöver barnet för att ta nästa steg i sin utveckling?

Flerspråkighet Har barnet lärt sig nya ord och begrepp?

Språkförsening Har barnet förbättrat sin förmåga att uttrycka sig via språket?

Språkstörning Har barnet utvecklat sin förmåga att använda språket i kommunikation och i samspel med andra?

Talspråk Har barnet utvecklat sitt sätt att samtala och använda sitt språk för att utveckla tankar och idéer?

Ordförråd Har barnet förbättrat sitt ordförråd och använder ett rikare språk?

40686190.1.1_inlaga.indd 24

DOKUMENTATION

2013-12-19 09:25

Språklig medvetenhet Kan barnet koncentrera sig på språkets form, inte bara dess innehåll?

Högläsning Har barnet visat intresse för högläsning och kan reflektera över texten?

Berättande Tycker barnet om att berätta och lyssna på andra?

Skriftspråk Har barnet visat intresse för bokstäver och det skrivna språket?

Arbetsminne Kommer barnet ihåg instruktioner i flera led?

DOKUMENTATION

40686190.1.1_inlaga.indd 25

2013-12-19 09:25

Så säger forskare och språkvetare om flerspråkighet

Vart femte barn i förskolan har ett annat modersmål än svenska. Lärarledda aktiviteter med de yngsta och ett medvetet arbetssätt med sikte på språklig utveckling kan betyda mycket för de flerspråkiga barnen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Anne Kultti

Det har stor betydelse att pedagogen har en grundläggande respekt för barnens kultur och språk. Dessutom är det inte pedagogens uppgift att ersätta barnets första språk och kultur med svenska och svensk kultur. Louise Bjar, Caroline Liberg

40686190.1.1_inlaga.indd 26

FLERSPRÅKIGHET

2013-12-19 09:25

Personalen ska lyfta fram barnens språk genom att visa respekt och intresse för språket. De kan lära sig att uttala fraser och de kan lära sig ramsor, lekar eller sånger på föräldrarnas språk. Men det allra viktigaste kan vara att personalen anstränger sig att uttala barnens och föräldrarnas namn rätt och inte försvenska eller förvränga dem. Gunilla Ladberg

Förskolan har ett speciellt mål när det gäller invandrarbarn och det är att ”lägga grunden till en aktiv tvåspråkighet”. Kerstin Nauclér

På sidan 133–135 kan du läsa mer om personerna ovan.

FLERSPRÅKIGHET

40686190.1.1_inlaga.indd 27

2013-12-19 09:25

Utdrag ur läroplanerna Lpfö 98 förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmågan att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmågan att uttrycka sina tankar och åsikter förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

Lgr 11 undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på svenska undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska undervisningen ska utveckla språket för att tänka och lära

40686190.1.1_inlaga.indd 28

VÅRA SINNEN

2013-12-19 09:25

Flerspråkighet Barn i Sverige växer upp i ett mångkulturellt samhälle där de får möta flera olika språk och socialiseras i samhället på många olika sätt. En del barn växer upp i rika språkmiljöer, medan andra växer upp i torftiga. Skolverket skriver ”När man arbetar med flerspråkiga barn krävs andra kunskaper än när man arbetar i en barngrupp där alla har svenska som modersmål.” Det är viktigt att reflektera över vilken kompetens och inställning din förskola har till flerspråkighet. I Skolverkets publikation Flera språk i förskolan, får du tips och idéer förankrade i teori. När ett flerspråkigt barn anländer till förskolan måste vi ge barnet gott om tid och prioritera dess språk och kultur. Ställ lika stora krav och förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de enspråkiga. Barn som lär sig ett andra språk bör stimuleras till att delta i många aktiviteter som uppmuntrar interaktion och få möta ett språk som är baserat på egna erfarenheter.

VÅRA SINNEN FLERSPRÅKIGHET

40686190.1.1_inlaga.indd 29

29 29

2013-12-19 09:25

Kan du gissa bilden? Du behöver • kopieringsunderlag 1 på sidan 114

Gör så här Q Kopiera,

laminera och klipp ut korten på kopieringsunderlaget. Titta tillsammans på dem och prata om vad ni ser.

Q Ett

barn tar sedan upp ett kort utan att de andra kan se vilket kort det är. Barnet beskriver bilden på kortet för sina kamrater som ska gissa vilken bild som beskrivs.

Q Du

kan göra leken svårare genom att lägga korten i en påse och låta ett barn i taget ta ett kort med en bild, som han/hon ska beskriva för sina kamrater.

Varför ska barn lära sig detta? Flerspråkiga barn får här lära sig att känna igen och namnge ord och begrepp samt beskriva och berätta om vardagliga ting.

Uppdraget Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskola och skola. Barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd.

40686190.1.1_inlaga.indd 30

FLERSPRÅKIGHET

2013-12-19 09:25

Vilka likheter hittar du? Du behöver • kopieringsunderlag 2 på sidan 115

Gör så här 

Laminera och klipp ut bilderna från kopieringsunderlaget.



Lägg ut korten på bordet och prata tillsammans om vad ni ser på bilderna.



Fråga sedan barnen vilka kort som hör ihop, varför de hör ihop och vilka likheter de har.

Varför ska barn lära sig detta? Det är viktigt att flerspråkiga barn tidigt får möta ett rikt och varierat språk. Här tränas vardagliga ord och begrepp och barnet får använda sitt språk för att förklara likheter.

Uppdraget Förskola och skola ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Genom undervisningen ska eleven få tilltro till sin språkliga förmåga.

FLERSPRÅKIGHET

40686190.1.1_inlaga.indd 31

2014-01-28 07:37

Vilka olikheter hittar du? Gör så här Q Laminera

och klipp ut bilderna från kopieringsunderlaget.

Q Lägg

ut korten på bordet och prata tillsammans om vad ni ser på bilderna.

Du behöver • kopieringsunderlag 3 på sidan 116

Q Diskutera

likheter och olikheter. Låt sedan barnen beskriva på vilket sätt bilderna är olika.

Uppdraget Förskollärare har ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnet stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Undervisningen i skolan syftar till att utveckla elevernas förmåga att kommunicera i tal och skrift.

40686190.1.1_inlaga.indd 32

FLERSPRÅKIGHET

2013-12-19 09:25

Att upptäcka, utforska och utveckla språket

Anita Isakson, förskollärare och specialpedagog med inriktning tal, läs- och skrivförmåga, kommunal språk-, läsoch skrivutvecklare

ATT UPPTÄCKA, UTFORSKA OCH UTVECKLA SPRÅKET

Lisbeth Brogren Anita Isakson

Lisbeth Brogren & Anita Isakson

Lisbeth Brogren, lärare med lång erfarenhet av skolutvecklingsfrågor inom förskola och skola

Språkutveckling – teori och praktik i förskola och förskoleklass

ISBN: 978-91-40-68619-0

9 789140 686190

40686190_Omslag.indd 1

2013-12-19 12:57