NATURLIG FÄRGNING
Lina Sofia Lundin
NATURLIG FÄRGNING Mat och kläder i ett kretslopp
Lina Sofia Lundin
Naturliga färgpigment fi nns i mat och i det vi normalt slänger – som avokadokärnor, granatäppelskal, lökskal, morotsblast eller kanske avkoket från middagsriset. I den här praktiska inspirationsboken tar den traditionella växtfärgningen nya former. Du får lära dig hur du på ett enkelt och giftfritt sätt färgar tyg, garn och klädesplagg i naturfiber med pigment från närmiljön. De flesta av våra textilier innehåller idag stora mängder kemikalier som påverkar både människor och natur negativt. I boken får du de baskunskaper som behövs för att komma igång med hemfärgning. Här fi nns ett 20-tal recept på färgbad med kompost, men också med växter för den som söker större utmaning. Lina Sofia Lundin är konstnär och pedagog. 2013 gjorde hon sitt examensarbete på Högskolan för Design och Konsthantverk, där hon skrev Färgningsmanifestet som nominerade henne till vinnare i Svanens konsttävling Nordic Art Insight på temat hållbar konsumtion.
ISBN 978-91-27-13975-6
9 789127 139756
OMSLAG_nytt format.indd 1-3
2014-09-26 15:14
F채rgboken_inlagan#6.indd 1
2014-09-29 08:51
iNNehåll FöRORD
5
Badet och jämnhet
33
Äldre färgningsmetoder
9
Tid och långsamma bad
33
Tunga metaller inom växtfärgningen
11
Tvätta efter färgning
34
Återta förlorade kunskaper
15
Skapa mönster
34
Uppskalning
15
Ta hand om naturfärgat på bästa sätt
38
Med blicken framåt – slow living
16
Utrustning
38
Hållfasthet
21
Tänk på att
38
25
RECEPT
41
Färga med saker från ditt kök
43
Växtfärgningsrecept
73
MATERIAL- OCH FÄRGLÄRA Textila material
25
Färgning
26
Förbered färgmaterialet
28
PROJEKT
Tvätta
28
Tröjan
Temperatur
29
Färgningsmanifestet
101
Betning
29
Through Time
105
Använd dina färggrytor
30
Daily Dyes
Rostigt järnvatten
30
Färgmingel
115
Tanniner
31
En färgares rum
119 126
95 97
111
Alun
31
Vinsten
32
Referenser
Salt
32
Receptregister
127
Vinäger
32
Slutord
128
Pottaska
33
3
Färgboken_inlagan#6.indd 3
2014-09-29 08:51
4
F채rgboken_inlagan#6.indd 4
2014-09-29 08:51
förord Arbetet med textilkonst, hållbarhets- och konsumtionsfrågor har pågått under flera år. I den här boken har jag sammanställt mina undersökningar. Olika upptäckter har fått forma vad mitt arbete handlar om. En av mina startpunkter är frustrationen över hur människan behandlar naturen. Enligt en rapport från Naturvårdsverket konsumerar medelkonsumenten i Sverige 15 kg textilier om året och slänger 8 kg. Studien visar också att Sverige, Danmark och Finland tillsammans har ett textilavfall på 145 000 ton och att det går åt så mycket som 4 kg farliga kemikalier för att producera en t-shirt som leder till kontaminerade och urvattnade områden. Detta är siffror som inte bara chockerar utan som faktiskt inte går ihop. Sveriges befolkning använder i dagsläget resurser för tre jordklot, och i denna ohållbara ekvation väcks drivkraften att skapa förändring. Uppväxten på en gård i Dalarna har bidragit till min syn på livet som en helhet. För mig var det självklart att se maten växa och att ta vara på det marken gav. Att sy, lappa och laga var också något som tillhörde vardagen och kläder ärvdes från det ena syskonet till det andra. Hantverket fick från början ta stor plats och mitt material har alltid varit det som funnits nära. Att det senare kom att handla mestadels om textil var inte direkt någon tillfällighet. 2009 hade jag tröttnat på samhällets masskonsumtion av kläder och avsaknaden av diskussionen om kläder och miljö. Under en upplevelsefestival i Dalarna bestämde jag mig för att erbjuda kläder till låns. Denna interaktiva performance blev klädbiblioteket Låne5
Färgboken_inlagan#6.indd 5
2014-09-29 08:52
garderoben, som sedan dess har drivits av en grupp hängivna och modeintresserade människor i Stockholm. Gruppen arbetar med frågor om delad konsumtion med förhoppningen om att tjänsteinnovationerna även ska inta modemarknaden. Intresset för utlåning av kläder har spridits och klädbibliotek har öppnats i ett flertal städer runt om i Sverige och utomlands som till exempel Holland, Finland och Frankrike. I arbetet med Lånegarderoben har jag kommit i kontakt med ett flertal företag som satsar på recyclade, ekologiska och rättvist producerade material. Sedan några år tillbaka har det miljövänligare utbudet på marknaden ökat och fler och fler har förstått vikten av att bära naturmaterial som lin, siden och ull i vetskapen om vad bomullsodlingarna orsakar. Men även om ett plagg sägs vara ekologiskt syftar det endast till materialet och dessvärre inte till färgningen. Förutom syntetiska färgpigment, som varit dominerande på marknaden i över 100 år, används ofta blekmedel, tungmetaller, hormonstörande och giftiga ämnen som till exempel ftalater och azofärgämnen. Vid färgerierna i bland annat Indien, Bangladesh och Kina rinner de farliga kemikalierna ofta rakt ner i grundvattnet och förgiftar dricksvattnet i stora områden. Även om det finns reningsanläggningar vid fabrikerna finns det sällan platser för säkra slutförvar. Under de många och långa transporterna händer det även att textilierna impregneras med svamp- och antimögelmedel för att inte kläderna ska bli angripna i containrarna. Detta sitter såklart kvar i plaggen när de slutligen når användaren. Greenpeaces rapport Toxic Threads från 2012 visar tydligt hur alla dessa ämnen från textilindustrin slutligen hamnar i både djur och natur, inte bara i närheten av tillverkningsplatsen utan även under plaggets vidare resa och livstid. Den färg som kräver flest farliga kemikalier och som ibland kräver färgning i flera omgångar är svart – vår tids basfärg i garderoben. Eftersom fibern har bearbetats så hårt minskar också livslängden avsevärt, kanske känner du igen de svarta bomullsplaggen som snabbt känns urtvättade och har tappat lystern? Färg är på många sätt ett intressant område, hur den påverkar våra sinnen och försätter oss i olika sinnestillstånd. Vi mår bra av vissa kulörer på tyger och kläder och gläds av mönster och tryck, men skulle troligen njuta mindre om vi visste hur tillverkningsprocessen sett ut och vilka ämnen som använts.
6
Färgboken_inlagan#6.indd 6
2014-09-29 08:52
För cirka tio år sedan gick jag min första växtfärgningskurs som gjorde att jag fick upp ögonen för naturliga färgningstekniker. Därefter har jag på olika sätt arbetat med att få fram färg från maten, vårt organiska avfall och olika växter. Mitt förhållningssätt har å ena sidan varit oplanerat och lekfullt, å andra sidan mer systematiskt där drivkraften har varit att säga nej till den konventionella färgningen. Jag har sökt mina kunskaper inom den naturliga växtfärgningstraditionen i Sverige och utomlands, både i liten och i stor skala. För mig är det nödvändigt att ha ett globalt perspektiv och samtidigt ha förståelse för hantverket och den egna närmiljön. Det går att färga giftfritt och dessa kunskaper vill jag bjuda er på i denna bok!
Människa, du har kraften att själv bestämma … Joseph Beuys
Lina Sofia arbetar i sin verkstad.
7
Färgboken_inlagan#6.indd 7
2014-09-29 08:52
Efter att ha färgat garn med lac, en insekt som ger stark röd färg.
Ett helt vanligt månadsmöte för de anställda på Avani, Himalaya.
14
Färgboken_inlagan#6.indd 14
2014-09-29 08:52
ÅTERTA FöRLORADE KUNSKAPER På 150 år har vi hunnit förlora mycket viktiga kunskaper om både material och växter. Information som är viktig att återta. För mig började det med en växtfärgningskurs, men mina lärdomar lades i träda under en tid då storkok med kittlar och eldstad krävde större plats än den jag hade. Istället experimenterade jag med smuts, spill och matavfall i köket. Efter några år gick jag åter en växtfärgningskurs och kort därefter for jag till Malaysia och Indien för att besöka olika produktioner som arbetade med växtfärgning. På organisationen Avani, i norra Himalaya, stannade jag en längre period för att arbeta tillsammans med deras skickliga hantverkare. Jag lärde mig om lokala plantor, recept och arbetsrutiner samtidigt som jag befann mig i ett fantastiskt bergslandskap med en stark textil tradition. Avbefolkningen i området var påtaglig och just den problematiken arbetade Avani med, att skapa arbetstillfällen under schysta förhållanden samtidigt som de producerade textila produkter på ett hållbart sätt. Kläder, sjalar och mattor i siden och ull, där sidenet kom från deras egna plantager och färgväxterna fanns inom landet: ett flertal odlades och plockades dessutom i närområdet. Avani är en unik aktör som fått alla arbetsmoment i produktionsledet att ske i ett och samma område. När jag åter installerade mig i Sverige försökte jag översätta mina nya kunskaper till något som passade min egen vardag, boende i lägenhet i en storstad utan tillgång till färgväxter. Den färska komposten fick istället bli min källa till färgpigment, och materialet jag använde var gamla utsorterade och fläckiga kläder. Jag ville koppla samman maten med plaggen jag bar för att peka på livet som helhet, ett arbete som mynnade ut i publikationen Färgningsmanifestet – The Expanded Field of Composting.
UPPSKALNING Med dagens snabba mode, där mängder av nya kläder pumpas ut varje säsong till de krav som ställs på färgtoner och hållfasthet, så skulle en konvertering till växtfärgning vara ett omöjligt uppdrag för vår känsliga natur. Den strikta systematisering som industrin följer skulle genast bli problematisk då färgväxternas pigment och nyansrikedom varierar från planta till planta beroende på var den har vuxit, hur mycket regn eller solljus den fått och vilket vatten som utgör 15
Färgboken_inlagan#6.indd 15
2014-09-29 08:52
24
F채rgboken_inlagan#6.indd 24
2014-09-29 08:52
Materialoch färglära Vetskapen om tiden som lagts på att ta fram ett naturmaterial och omsorgen med att naturfärga och sy ett klädesplagg sätter slit-ochsläng-kulturen på sin spets. Våra kläder behöver omsorgsfullt vårdas, lappas och lagas för att de ska hålla länge. När de gjort sitt kan de istället vävas till en matta, bli till stoppning eller till en ny fiber. Färgmaterial, matavfall eller växter, bör också ha producerats utan farliga kemikalier, besprutningar och hormonstörande ämnen. Det påverkar inte bara färgresultatet utan även våra kroppar när vi förtär eller handskas med dem.
TExTILA MATERIAL Av textila fibrer finns naturfibrer och konstfibrer. En tumregel är att hålla sig till naturfibrer som går att färga med naturliga pigment. Naturfibrer delas in i två olika grupper: djurfibrer som är uppbyggda av proteiner och växtfibrer som är uppbyggda av cellulosa. Ull och siden är djurfibrer som tar åt sig färg väldigt bra. Ull är dessutom ett förnyelsebart material som anpassar sig till vårt klimat och våra kroppar. Den har en isolerande förmåga och kan hålla värmen när det är kallt och faktiskt isolera kyla varma sommardagar. Plagg av ull behöver egentligen inte tvättas utan rengör sig själva när de vädras. Häng ullplagg på balkongen eller i trädgården under riktigt kalla vinterdagar och plocka bort nopporna som bildats. Om du tvättar brukar det räcka med en ljummen handtvätt, men kolla vad som gäller för just den ull du har köpt. Ullgarner och tyger produceras på olika håll i landet, så håll utkik efter ekologiskt och närproducerat. 25
Färgboken_inlagan#6.indd 25
2014-09-29 08:52
Färgade provbitar. De rödaktiga är obetade proteinfibrer och de blåaktiga är cellulosafibrer betade med alun.
44
Färgboken_inlagan#6.indd 44
2014-09-29 08:53
Svart riS (Oryza sativa)
Avkoket från svart ris kan ge kraftig plommonröd färgton, tillsätter du lite alun i färgbadet slår färgen mot skarp lila. Både protein- och cellulosafibrer går bra att färga. Jag tycker att färgerna blir särskilt bra på siden, sliten bomull (till exempel ett gammalt klädesplagg) eller grova gamla linnedukar. Det går att göra färgningen utan betning, men hållbarheten ökar om du vinägereller tanninbetar materialet (se sidan 31-32). ca 1 liter avkok från svart råris (lagat till 4–6 pers) ca 3 liter vatten 100 g textila fibrer 3 g alun (valfritt) När du kokar svart råris till måltiden tillsätter du mer vatten än vad receptet anger. När riset är klart silar du av avkoket i ett rostfritt kärl och tillsätter den vattenmängd du behöver till din färgning. Tänk dig att hela materialet ska täckas i badet. Du kan även tappa upp avkoket på flaska och spara det i kylskåpet några dagar, om du inte hinner färga samma dag. Tillsätt eventuellt alun i badet och rör om. Lägg i den fuktiga textilen och öka temperaturen. Var noga med att röra om för jämnare färgresultat. Håll badet på hög temperatur (se sidan 29) under cirka 1 timme. Låt textilierna ligga kvar i badet någon dag för att färgen ska bli mer hållfast. När det är klart tar du upp textilen ur badet, sköljer och hänger på tork. Tvätta med en pH-neutral tvål vid ett senare tillfälle. ➾ 45
Färgboken_inlagan#6.indd 45
2014-09-29 08:53
72
F채rgboken_inlagan#6.indd 72
2014-09-29 08:54
växtfärgNiNgSrecept I naturen finns en mängd olika nyttoväxter som vi ätit, använt som läkemedel, textilfiber och färgmaterial. Ibland användes en och samma växt för flera olika ändamål. Här är ett urval av växter som jag tycker är viktiga att känna till och som kan ge bra färg med god hållfasthet. Innan du ger dig ut i naturen och plockar växter behöver du be markägaren om tillåtelse. Försäkra dig också om att växten inte är fridlyst och plocka aldrig mer än en tredjedel av beståndet du ser. De som jag har valt att ta med är alla vanliga och har god återväxt. Vid färgningen bör du ha ordentligt med luftdrag, därför passar det bäst att vara utomhus. Vissa färgväxter är dessutom giftiga och ångorna från färgbadet bör undvikas att andas in. De kan även innehålla ämnen som huden är känslig mot. Använd handskar och var vaksam på eventuella hudreaktioner. I dessa recept kan du öka mängden vatten per 100 gram textil för att färgmaterialet ofta tar större plats och bör täckas ordentligt vid uppkokning. Innan du sätter igång är det viktigt att du tvättar textilen, gör eventuell betning och sköljer den i vatten innan du lägger ner den fuktig i färgbadet. Det gör så att textilen lättare drar åt sig färgpigmenten. Om inget annat anges utgår alla recept från att färgningen görs i rostfria kärl som inte påverkar färgen. Testa dig fram själv med exempelvid järn- eller koppargryta, kombinera gärna dessa bad med vinäger men undvik pottaska som förhindrar metallfällningen i badet. Färgresultatet kan också bli olika beroende på vilka mineraler och metaller som finns i just ditt vatten. Att öka till hög temperatur innebär även här att badet värms upp till maxtemperatur. Maxtemperaturen skiljer sig beroende på vilket textilt material du färgar (se sidan 29). För att färgen ska bli så beständig som möjligt, på framförallt cellulosafibrer som bomull, hampa och lin, kan du förutom långa färgtider göra en lätt sköljning direkt efter färgningen och hänga materialet på tork för att vid ett senare tillfälle tvätta med ett pH-neutralt tvättmedel. 73
Färgboken_inlagan#6.indd 73
2014-09-29 08:54
74
F채rgboken_inlagan#6.indd 74
2014-09-29 08:54
näSSl a (Urtica dioica)
Den näringsrika brännässlan kan både ätas, drickas och användas i textila sammanhang. Stjälkens fibrer kan spinnas till en tråd och avkoket går att färga med. Vid färgning på cellulosafibrer ger blad och stjälkar sandgrågröna toner och vid basiska förhållanden mer gulaktiga toner. Du kan färga både proteinoch cellulosafibrer med nässlan. Jag tycker att den ger särskilt fina toner på lin och hampa. Vid längre färgningstid sätter sig färgen utan förbetning (som receptet nedan). Gör du en kortare färgning kan du beta textilen med tanniner och alun (se sidan 31) eller använda en koppar- eller järngryta. Du kan också undersöka salt, vinäger och pottaska.
för att få jämnare färgning. Behåller du bladen ökar färgens intensitet men då kan textilen även bli lite fläckig. Lägg ner den fuktiga textilen i avkoket och öka till hög temperatur under cirka 1 timme. För en sandfärgad grå ton låter du textilierna ligga kvar i badet till dagen efter. För en djupare grönaktig ton låter du dem ligga kvar i badet minst 2–3 dagar. Skölj sedan och häng på tork. Du kan även göra ett mer långsamt bad genom att koka upp nässlorna och hälla upp allt i en glasburk med lock tillsammans med det textila materialet. Låt stå 1 vecka innan du tar upp textilen, sköljer och torkar den.
300 g färska nässelblad (eller ca 100 g torkade) 100 g textila fibrer ca 4–5 liter vatten Plocka bladen till din färgning när som helst under sommarsäsongen, använd handskar så du inte bränner dig. Repa av bladen och hacka stjälkarna i bitar. Lägg dem i en gryta och koka cirka 45 minuter. Låt badet stå till dagen efter och behåll nässlorna i badet. Innan du sätter igång din färgning kan du välja att sila av bladen
➾ 75
Färgboken_inlagan#6.indd 75
2014-09-29 08:54
Kl채nning i lin och viskos f채rgad med ljung.
82
F채rgboken_inlagan#6.indd 82
2014-09-29 08:55
83
F채rgboken_inlagan#6.indd 83
2014-09-29 08:55
118
F채rgboken_inlagan#6.indd 118
2014-09-29 08:57
EN FÄRGARES RUM 2014 INSTALLATION CA 100 M 2 FREDRIKSDAL MUSEER OCH TRÄDGÅRDAR, HELSINGBORG I denna utställning har jag byggt ett hem till en samtida färgare. Ett platsspecifikt verk där ett pågående liv och arbete utspelar sig. 119
Färgboken_inlagan#6.indd 119
2014-09-29 08:57
120
F채rgboken_inlagan#6.indd 120
2014-09-29 08:57
121
F채rgboken_inlagan#6.indd 121
2014-09-29 08:57
122
F채rgboken_inlagan#6.indd 122
2014-09-29 08:57
123
F채rgboken_inlagan#6.indd 123
2014-09-29 08:57
ISBN 978-91-27-13975-6
9 789127 139756
OMSLAG_nytt format.indd 1-3
Lina Sofia Lundin
Lina Sofia Lundin är konstnär och pedagog. 2013 gjorde hon sitt examensarbete på Högskolan för Design och Konsthantverk, där hon skrev Färgningsmanifestet som nominerade henne till vinnare i Svanens konsttävling Nordic Art Insight på temat hållbar konsumtion.
NATURLIG FÄRGNING
Naturliga färgpigment fi nns i mat och i det vi normalt slänger – som avokadokärnor, granatäppelskal, lökskal, morotsblast eller kanske avkoket från middagsriset. I den här praktiska inspirationsboken tar den traditionella växtfärgningen nya former. Du får lära dig hur du på ett enkelt och giftfritt sätt färgar tyg, garn och klädesplagg i naturfiber med pigment från närmiljön. De flesta av våra textilier innehåller idag stora mängder kemikalier som påverkar både människor och natur negativt. I boken får du de baskunskaper som behövs för att komma igång med hemfärgning. Här fi nns ett 20-tal recept på färgbad med kompost, men också med växter för den som söker större utmaning.