9789127139756

Page 1

NATURLIG FÄRGNING

Lina Sofia Lundin

NATURLIG FÄRGNING Mat och klĂ€der i ett kretslopp

Lina Sofia Lundin

Naturliga fĂ€rgpigment ïŹ nns i mat och i det vi normalt slĂ€nger – som avokadokĂ€rnor, granatĂ€ppelskal, lökskal, morotsblast eller kanske avkoket frĂ„n middagsriset. I den hĂ€r praktiska inspirationsboken tar den traditionella vĂ€xtfĂ€rgningen nya former. Du fĂ„r lĂ€ra dig hur du pĂ„ ett enkelt och giftfritt sĂ€tt fĂ€rgar tyg, garn och klĂ€desplagg i naturïŹber med pigment frĂ„n nĂ€rmiljön. De ïŹ‚esta av vĂ„ra textilier innehĂ„ller idag stora mĂ€ngder kemikalier som pĂ„verkar bĂ„de mĂ€nniskor och natur negativt. I boken fĂ„r du de baskunskaper som behövs för att komma igĂ„ng med hemfĂ€rgning. HĂ€r ïŹ nns ett 20-tal recept pĂ„ fĂ€rgbad med kompost, men ocksĂ„ med vĂ€xter för den som söker större utmaning. Lina Sofia Lundin Ă€r konstnĂ€r och pedagog. 2013 gjorde hon sitt examensarbete pĂ„ Högskolan för Design och Konsthantverk, dĂ€r hon skrev FĂ€rgningsmanifestet som nominerade henne till vinnare i Svanens konsttĂ€vling Nordic Art Insight pĂ„ temat hĂ„llbar konsumtion.

ISBN 978-91-27-13975-6

9 789127 139756

OMSLAG_nytt format.indd 1-3

2014-09-26 15:14


F채rgboken_inlagan#6.indd 1

2014-09-29 08:51


iNNehÄll FöRORD

5

Badet och jÀmnhet

33

Äldre fĂ€rgningsmetoder

9

Tid och lÄngsamma bad

33

Tunga metaller inom vÀxtfÀrgningen

11

TvÀtta efter fÀrgning

34

Återta förlorade kunskaper

15

Skapa mönster

34

Uppskalning

15

Ta hand om naturfÀrgat pÄ bÀsta sÀtt

38

Med blicken framĂ„t – slow living

16

Utrustning

38

HĂ„llfasthet

21

TÀnk pÄ att

38

25

RECEPT

41

FÀrga med saker frÄn ditt kök

43

VÀxtfÀrgningsrecept

73

MATERIAL- OCH FÄRGLÄRA Textila material

25

FĂ€rgning

26

Förbered fÀrgmaterialet

28

PROJEKT

TvÀtta

28

Tröjan

Temperatur

29

FĂ€rgningsmanifestet

101

Betning

29

Through Time

105

AnvÀnd dina fÀrggrytor

30

Daily Dyes

Rostigt jÀrnvatten

30

FĂ€rgmingel

115

Tanniner

31

En fÀrgares rum

119 126

95 97

111

Alun

31

Vinsten

32

Referenser

Salt

32

Receptregister

127

VinÀger

32

Slutord

128

Pottaska

33

3

FĂ€rgboken_inlagan#6.indd 3

2014-09-29 08:51


4

F채rgboken_inlagan#6.indd 4

2014-09-29 08:51


förord Arbetet med textilkonst, hÄllbarhets- och konsumtionsfrÄgor har pÄgÄtt under flera Är. I den hÀr boken har jag sammanstÀllt mina undersökningar. Olika upptÀckter har fÄtt forma vad mitt arbete handlar om. En av mina startpunkter Àr frustrationen över hur mÀnniskan behandlar naturen. Enligt en rapport frÄn NaturvÄrdsverket konsumerar medelkonsumenten i Sverige 15 kg textilier om Äret och slÀnger 8 kg. Studien visar ocksÄ att Sverige, Danmark och Finland tillsammans har ett textilavfall pÄ 145 000 ton och att det gÄr Ät sÄ mycket som 4 kg farliga kemikalier för att producera en t-shirt som leder till kontaminerade och urvattnade omrÄden. Detta Àr siffror som inte bara chockerar utan som faktiskt inte gÄr ihop. Sveriges befolkning anvÀnder i dagslÀget resurser för tre jordklot, och i denna ohÄllbara ekvation vÀcks drivkraften att skapa förÀndring. UppvÀxten pÄ en gÄrd i Dalarna har bidragit till min syn pÄ livet som en helhet. För mig var det sjÀlvklart att se maten vÀxa och att ta vara pÄ det marken gav. Att sy, lappa och laga var ocksÄ nÄgot som tillhörde vardagen och klÀder Àrvdes frÄn det ena syskonet till det andra. Hantverket fick frÄn början ta stor plats och mitt material har alltid varit det som funnits nÀra. Att det senare kom att handla mestadels om textil var inte direkt nÄgon tillfÀllighet. 2009 hade jag tröttnat pÄ samhÀllets masskonsumtion av klÀder och avsaknaden av diskussionen om klÀder och miljö. Under en upplevelsefestival i Dalarna bestÀmde jag mig för att erbjuda klÀder till lÄns. Denna interaktiva performance blev klÀdbiblioteket LÄne5

FĂ€rgboken_inlagan#6.indd 5

2014-09-29 08:52


garderoben, som sedan dess har drivits av en grupp hĂ€ngivna och modeintresserade mĂ€nniskor i Stockholm. Gruppen arbetar med frĂ„gor om delad konsumtion med förhoppningen om att tjĂ€nsteinnovationerna Ă€ven ska inta modemarknaden. Intresset för utlĂ„ning av klĂ€der har spridits och klĂ€dbibliotek har öppnats i ett flertal stĂ€der runt om i Sverige och utomlands som till exempel Holland, Finland och Frankrike. I arbetet med LĂ„negarderoben har jag kommit i kontakt med ett flertal företag som satsar pĂ„ recyclade, ekologiska och rĂ€ttvist producerade material. Sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka har det miljövĂ€nligare utbudet pĂ„ marknaden ökat och fler och fler har förstĂ„tt vikten av att bĂ€ra naturmaterial som lin, siden och ull i vetskapen om vad bomullsodlingarna orsakar. Men Ă€ven om ett plagg sĂ€gs vara ekologiskt syftar det endast till materialet och dessvĂ€rre inte till fĂ€rgningen. Förutom syntetiska fĂ€rgpigment, som varit dominerande pĂ„ marknaden i över 100 Ă„r, anvĂ€nds ofta blekmedel, tungmetaller, hormonstörande och giftiga Ă€mnen som till exempel ftalater och azofĂ€rgĂ€mnen. Vid fĂ€rgerierna i bland annat Indien, Bangladesh och Kina rinner de farliga kemikalierna ofta rakt ner i grundvattnet och förgiftar dricksvattnet i stora omrĂ„den. Även om det finns reningsanlĂ€ggningar vid fabrikerna finns det sĂ€llan platser för sĂ€kra slutförvar. Under de mĂ„nga och lĂ„nga transporterna hĂ€nder det Ă€ven att textilierna impregneras med svamp- och antimögelmedel för att inte klĂ€derna ska bli angripna i containrarna. Detta sitter sĂ„klart kvar i plaggen nĂ€r de slutligen nĂ„r anvĂ€ndaren. Greenpeaces rapport Toxic Threads frĂ„n 2012 visar tydligt hur alla dessa Ă€mnen frĂ„n textilindustrin slutligen hamnar i bĂ„de djur och natur, inte bara i nĂ€rheten av tillverkningsplatsen utan Ă€ven under plaggets vidare resa och livstid. Den fĂ€rg som krĂ€ver flest farliga kemikalier och som ibland krĂ€ver fĂ€rgning i flera omgĂ„ngar Ă€r svart – vĂ„r tids basfĂ€rg i garderoben. Eftersom fibern har bearbetats sĂ„ hĂ„rt minskar ocksĂ„ livslĂ€ngden avsevĂ€rt, kanske kĂ€nner du igen de svarta bomullsplaggen som snabbt kĂ€nns urtvĂ€ttade och har tappat lystern? FĂ€rg Ă€r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt ett intressant omrĂ„de, hur den pĂ„verkar vĂ„ra sinnen och försĂ€tter oss i olika sinnestillstĂ„nd. Vi mĂ„r bra av vissa kulörer pĂ„ tyger och klĂ€der och glĂ€ds av mönster och tryck, men skulle troligen njuta mindre om vi visste hur tillverkningsprocessen sett ut och vilka Ă€mnen som anvĂ€nts.

6

FĂ€rgboken_inlagan#6.indd 6

2014-09-29 08:52


För cirka tio Är sedan gick jag min första vÀxtfÀrgningskurs som gjorde att jag fick upp ögonen för naturliga fÀrgningstekniker. DÀrefter har jag pÄ olika sÀtt arbetat med att fÄ fram fÀrg frÄn maten, vÄrt organiska avfall och olika vÀxter. Mitt förhÄllningssÀtt har Ä ena sidan varit oplanerat och lekfullt, Ä andra sidan mer systematiskt dÀr drivkraften har varit att sÀga nej till den konventionella fÀrgningen. Jag har sökt mina kunskaper inom den naturliga vÀxtfÀrgningstraditionen i Sverige och utomlands, bÄde i liten och i stor skala. För mig Àr det nödvÀndigt att ha ett globalt perspektiv och samtidigt ha förstÄelse för hantverket och den egna nÀrmiljön. Det gÄr att fÀrga giftfritt och dessa kunskaper vill jag bjuda er pÄ i denna bok!

MÀnniska, du har kraften att sjÀlv bestÀmma 
 Joseph Beuys

Lina Sofia arbetar i sin verkstad.

7

FĂ€rgboken_inlagan#6.indd 7

2014-09-29 08:52


Efter att ha fÀrgat garn med lac, en insekt som ger stark röd fÀrg.

Ett helt vanligt mÄnadsmöte för de anstÀllda pÄ Avani, Himalaya.

14

FĂ€rgboken_inlagan#6.indd 14

2014-09-29 08:52


ÅTERTA FöRLORADE KUNSKAPER PĂ„ 150 Ă„r har vi hunnit förlora mycket viktiga kunskaper om bĂ„de material och vĂ€xter. Information som Ă€r viktig att Ă„terta. För mig började det med en vĂ€xtfĂ€rgningskurs, men mina lĂ€rdomar lades i trĂ€da under en tid dĂ„ storkok med kittlar och eldstad krĂ€vde större plats Ă€n den jag hade. IstĂ€llet experimenterade jag med smuts, spill och matavfall i köket. Efter nĂ„gra Ă„r gick jag Ă„ter en vĂ€xtfĂ€rgningskurs och kort dĂ€refter for jag till Malaysia och Indien för att besöka olika produktioner som arbetade med vĂ€xtfĂ€rgning. PĂ„ organisationen Avani, i norra Himalaya, stannade jag en lĂ€ngre period för att arbeta tillsammans med deras skickliga hantverkare. Jag lĂ€rde mig om lokala plantor, recept och arbetsrutiner samtidigt som jag befann mig i ett fantastiskt bergslandskap med en stark textil tradition. Avbefolkningen i omrĂ„det var pĂ„taglig och just den problematiken arbetade Avani med, att skapa arbetstillfĂ€llen under schysta förhĂ„llanden samtidigt som de producerade textila produkter pĂ„ ett hĂ„llbart sĂ€tt. KlĂ€der, sjalar och mattor i siden och ull, dĂ€r sidenet kom frĂ„n deras egna plantager och fĂ€rgvĂ€xterna fanns inom landet: ett flertal odlades och plockades dessutom i nĂ€romrĂ„det. Avani Ă€r en unik aktör som fĂ„tt alla arbetsmoment i produktionsledet att ske i ett och samma omrĂ„de. NĂ€r jag Ă„ter installerade mig i Sverige försökte jag översĂ€tta mina nya kunskaper till nĂ„got som passade min egen vardag, boende i lĂ€genhet i en storstad utan tillgĂ„ng till fĂ€rgvĂ€xter. Den fĂ€rska komposten fick istĂ€llet bli min kĂ€lla till fĂ€rgpigment, och materialet jag anvĂ€nde var gamla utsorterade och flĂ€ckiga klĂ€der. Jag ville koppla samman maten med plaggen jag bar för att peka pĂ„ livet som helhet, ett arbete som mynnade ut i publikationen FĂ€rgningsmanifestet – The Expanded Field of Composting.

UPPSKALNING Med dagens snabba mode, dÀr mÀngder av nya klÀder pumpas ut varje sÀsong till de krav som stÀlls pÄ fÀrgtoner och hÄllfasthet, sÄ skulle en konvertering till vÀxtfÀrgning vara ett omöjligt uppdrag för vÄr kÀnsliga natur. Den strikta systematisering som industrin följer skulle genast bli problematisk dÄ fÀrgvÀxternas pigment och nyansrikedom varierar frÄn planta till planta beroende pÄ var den har vuxit, hur mycket regn eller solljus den fÄtt och vilket vatten som utgör 15

FĂ€rgboken_inlagan#6.indd 15

2014-09-29 08:52


24

F채rgboken_inlagan#6.indd 24

2014-09-29 08:52


Materialoch fÀrglÀra Vetskapen om tiden som lagts pÄ att ta fram ett naturmaterial och omsorgen med att naturfÀrga och sy ett klÀdesplagg sÀtter slit-ochslÀng-kulturen pÄ sin spets. VÄra klÀder behöver omsorgsfullt vÄrdas, lappas och lagas för att de ska hÄlla lÀnge. NÀr de gjort sitt kan de istÀllet vÀvas till en matta, bli till stoppning eller till en ny fiber. FÀrgmaterial, matavfall eller vÀxter, bör ocksÄ ha producerats utan farliga kemikalier, besprutningar och hormonstörande Àmnen. Det pÄverkar inte bara fÀrgresultatet utan Àven vÄra kroppar nÀr vi förtÀr eller handskas med dem.

TExTILA MATERIAL Av textila fibrer finns naturfibrer och konstfibrer. En tumregel Àr att hÄlla sig till naturfibrer som gÄr att fÀrga med naturliga pigment. Naturfibrer delas in i tvÄ olika grupper: djurfibrer som Àr uppbyggda av proteiner och vÀxtfibrer som Àr uppbyggda av cellulosa. Ull och siden Àr djurfibrer som tar Ät sig fÀrg vÀldigt bra. Ull Àr dessutom ett förnyelsebart material som anpassar sig till vÄrt klimat och vÄra kroppar. Den har en isolerande förmÄga och kan hÄlla vÀrmen nÀr det Àr kallt och faktiskt isolera kyla varma sommardagar. Plagg av ull behöver egentligen inte tvÀttas utan rengör sig sjÀlva nÀr de vÀdras. HÀng ullplagg pÄ balkongen eller i trÀdgÄrden under riktigt kalla vinterdagar och plocka bort nopporna som bildats. Om du tvÀttar brukar det rÀcka med en ljummen handtvÀtt, men kolla vad som gÀller för just den ull du har köpt. Ullgarner och tyger produceras pÄ olika hÄll i landet, sÄ hÄll utkik efter ekologiskt och nÀrproducerat. 25

FĂ€rgboken_inlagan#6.indd 25

2014-09-29 08:52


FÀrgade provbitar. De rödaktiga Àr obetade proteinfibrer och de blÄaktiga Àr cellulosafibrer betade med alun.

44

FĂ€rgboken_inlagan#6.indd 44

2014-09-29 08:53


Svart riS (Oryza sativa)

Avkoket frĂ„n svart ris kan ge kraftig plommonröd fĂ€rgton, tillsĂ€tter du lite alun i fĂ€rgbadet slĂ„r fĂ€rgen mot skarp lila. BĂ„de protein- och cellulosafibrer gĂ„r bra att fĂ€rga. Jag tycker att fĂ€rgerna blir sĂ€rskilt bra pĂ„ siden, sliten bomull (till exempel ett gammalt klĂ€desplagg) eller grova gamla linnedukar. Det gĂ„r att göra fĂ€rgningen utan betning, men hĂ„llbarheten ökar om du vinĂ€gereller tanninbetar materialet (se sidan 31-32). ca 1 liter avkok frĂ„n svart rĂ„ris (lagat till 4–6 pers) ca 3 liter vatten 100 g textila fibrer 3 g alun (valfritt) NĂ€r du kokar svart rĂ„ris till mĂ„ltiden tillsĂ€tter du mer vatten Ă€n vad receptet anger. NĂ€r riset Ă€r klart silar du av avkoket i ett rostfritt kĂ€rl och tillsĂ€tter den vattenmĂ€ngd du behöver till din fĂ€rgning. TĂ€nk dig att hela materialet ska tĂ€ckas i badet. Du kan Ă€ven tappa upp avkoket pĂ„ flaska och spara det i kylskĂ„pet nĂ„gra dagar, om du inte hinner fĂ€rga samma dag. TillsĂ€tt eventuellt alun i badet och rör om. LĂ€gg i den fuktiga textilen och öka temperaturen. Var noga med att röra om för jĂ€mnare fĂ€rgresultat. HĂ„ll badet pĂ„ hög temperatur (se sidan 29) under cirka 1 timme. LĂ„t textilierna ligga kvar i badet nĂ„gon dag för att fĂ€rgen ska bli mer hĂ„llfast. NĂ€r det Ă€r klart tar du upp textilen ur badet, sköljer och hĂ€nger pĂ„ tork. TvĂ€tta med en pH-neutral tvĂ„l vid ett senare tillfĂ€lle. ➟ 45

FĂ€rgboken_inlagan#6.indd 45

2014-09-29 08:53


72

F채rgboken_inlagan#6.indd 72

2014-09-29 08:54


vÀxtfÀrgNiNgSrecept I naturen finns en mÀngd olika nyttovÀxter som vi Àtit, anvÀnt som lÀkemedel, textilfiber och fÀrgmaterial. Ibland anvÀndes en och samma vÀxt för flera olika ÀndamÄl. HÀr Àr ett urval av vÀxter som jag tycker Àr viktiga att kÀnna till och som kan ge bra fÀrg med god hÄllfasthet. Innan du ger dig ut i naturen och plockar vÀxter behöver du be markÀgaren om tillÄtelse. FörsÀkra dig ocksÄ om att vÀxten inte Àr fridlyst och plocka aldrig mer Àn en tredjedel av bestÄndet du ser. De som jag har valt att ta med Àr alla vanliga och har god ÄtervÀxt. Vid fÀrgningen bör du ha ordentligt med luftdrag, dÀrför passar det bÀst att vara utomhus. Vissa fÀrgvÀxter Àr dessutom giftiga och Ängorna frÄn fÀrgbadet bör undvikas att andas in. De kan Àven innehÄlla Àmnen som huden Àr kÀnslig mot. AnvÀnd handskar och var vaksam pÄ eventuella hudreaktioner. I dessa recept kan du öka mÀngden vatten per 100 gram textil för att fÀrgmaterialet ofta tar större plats och bör tÀckas ordentligt vid uppkokning. Innan du sÀtter igÄng Àr det viktigt att du tvÀttar textilen, gör eventuell betning och sköljer den i vatten innan du lÀgger ner den fuktig i fÀrgbadet. Det gör sÄ att textilen lÀttare drar Ät sig fÀrgpigmenten. Om inget annat anges utgÄr alla recept frÄn att fÀrgningen görs i rostfria kÀrl som inte pÄverkar fÀrgen. Testa dig fram sjÀlv med exempelvid jÀrn- eller koppargryta, kombinera gÀrna dessa bad med vinÀger men undvik pottaska som förhindrar metallfÀllningen i badet. FÀrgresultatet kan ocksÄ bli olika beroende pÄ vilka mineraler och metaller som finns i just ditt vatten. Att öka till hög temperatur innebÀr Àven hÀr att badet vÀrms upp till maxtemperatur. Maxtemperaturen skiljer sig beroende pÄ vilket textilt material du fÀrgar (se sidan 29). För att fÀrgen ska bli sÄ bestÀndig som möjligt, pÄ framförallt cellulosafibrer som bomull, hampa och lin, kan du förutom lÄnga fÀrgtider göra en lÀtt sköljning direkt efter fÀrgningen och hÀnga materialet pÄ tork för att vid ett senare tillfÀlle tvÀtta med ett pH-neutralt tvÀttmedel. 73

FĂ€rgboken_inlagan#6.indd 73

2014-09-29 08:54


74

F채rgboken_inlagan#6.indd 74

2014-09-29 08:54


nÀSSl a (Urtica dioica)

Den nÀringsrika brÀnnÀsslan kan bÄde Àtas, drickas och anvÀndas i textila sammanhang. StjÀlkens fibrer kan spinnas till en trÄd och avkoket gÄr att fÀrga med. Vid fÀrgning pÄ cellulosafibrer ger blad och stjÀlkar sandgrÄgröna toner och vid basiska förhÄllanden mer gulaktiga toner. Du kan fÀrga bÄde proteinoch cellulosafibrer med nÀsslan. Jag tycker att den ger sÀrskilt fina toner pÄ lin och hampa. Vid lÀngre fÀrgningstid sÀtter sig fÀrgen utan förbetning (som receptet nedan). Gör du en kortare fÀrgning kan du beta textilen med tanniner och alun (se sidan 31) eller anvÀnda en koppar- eller jÀrngryta. Du kan ocksÄ undersöka salt, vinÀger och pottaska.

för att fĂ„ jĂ€mnare fĂ€rgning. BehĂ„ller du bladen ökar fĂ€rgens intensitet men dĂ„ kan textilen Ă€ven bli lite flĂ€ckig. LĂ€gg ner den fuktiga textilen i avkoket och öka till hög temperatur under cirka 1 timme. För en sandfĂ€rgad grĂ„ ton lĂ„ter du textilierna ligga kvar i badet till dagen efter. För en djupare grönaktig ton lĂ„ter du dem ligga kvar i badet minst 2–3 dagar. Skölj sedan och hĂ€ng pĂ„ tork. Du kan Ă€ven göra ett mer lĂ„ngsamt bad genom att koka upp nĂ€sslorna och hĂ€lla upp allt i en glasburk med lock tillsammans med det textila materialet. LĂ„t stĂ„ 1 vecka innan du tar upp textilen, sköljer och torkar den.

300 g fĂ€rska nĂ€sselblad (eller ca 100 g torkade) 100 g textila fibrer ca 4–5 liter vatten Plocka bladen till din fĂ€rgning nĂ€r som helst under sommarsĂ€songen, anvĂ€nd handskar sĂ„ du inte brĂ€nner dig. Repa av bladen och hacka stjĂ€lkarna i bitar. LĂ€gg dem i en gryta och koka cirka 45 minuter. LĂ„t badet stĂ„ till dagen efter och behĂ„ll nĂ€sslorna i badet. Innan du sĂ€tter igĂ„ng din fĂ€rgning kan du vĂ€lja att sila av bladen

➟ 75

FĂ€rgboken_inlagan#6.indd 75

2014-09-29 08:54


Kl채nning i lin och viskos f채rgad med ljung.

82

F채rgboken_inlagan#6.indd 82

2014-09-29 08:55


83

F채rgboken_inlagan#6.indd 83

2014-09-29 08:55


118

F채rgboken_inlagan#6.indd 118

2014-09-29 08:57


EN FÄRGARES RUM 2014 INSTALLATION CA 100 M 2 FREDRIKSDAL MUSEER OCH TRÄDGÅRDAR, HELSINGBORG I denna utstĂ€llning har jag byggt ett hem till en samtida fĂ€rgare. Ett platsspecifikt verk dĂ€r ett pĂ„gĂ„ende liv och arbete utspelar sig. 119

FĂ€rgboken_inlagan#6.indd 119

2014-09-29 08:57


120

F채rgboken_inlagan#6.indd 120

2014-09-29 08:57


121

F채rgboken_inlagan#6.indd 121

2014-09-29 08:57


122

F채rgboken_inlagan#6.indd 122

2014-09-29 08:57


123

F채rgboken_inlagan#6.indd 123

2014-09-29 08:57


ISBN 978-91-27-13975-6

9 789127 139756

OMSLAG_nytt format.indd 1-3

Lina Sofia Lundin

Lina Sofia Lundin Àr konstnÀr och pedagog. 2013 gjorde hon sitt examensarbete pÄ Högskolan för Design och Konsthantverk, dÀr hon skrev FÀrgningsmanifestet som nominerade henne till vinnare i Svanens konsttÀvling Nordic Art Insight pÄ temat hÄllbar konsumtion.

NATURLIG FÄRGNING

Naturliga fĂ€rgpigment ïŹ nns i mat och i det vi normalt slĂ€nger – som avokadokĂ€rnor, granatĂ€ppelskal, lökskal, morotsblast eller kanske avkoket frĂ„n middagsriset. I den hĂ€r praktiska inspirationsboken tar den traditionella vĂ€xtfĂ€rgningen nya former. Du fĂ„r lĂ€ra dig hur du pĂ„ ett enkelt och giftfritt sĂ€tt fĂ€rgar tyg, garn och klĂ€desplagg i naturïŹber med pigment frĂ„n nĂ€rmiljön. De ïŹ‚esta av vĂ„ra textilier innehĂ„ller idag stora mĂ€ngder kemikalier som pĂ„verkar bĂ„de mĂ€nniskor och natur negativt. I boken fĂ„r du de baskunskaper som behövs för att komma igĂ„ng med hemfĂ€rgning. HĂ€r ïŹ nns ett 20-tal recept pĂ„ fĂ€rgbad med kompost, men ocksĂ„ med vĂ€xter för den som söker större utmaning.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.