9789147018482

frank GUL

Naturkunskap A GUNNAR BJÖRNDAHL

LEIF CARSERUD

LIBER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. DET NATURVETENSKAPLIGA ARBETSSÄTTET

2. ENERGI

Inledning 2

Inledning 22

Historiska exempel på naturvetenskapligt

Energi – vad är det egentligen? 22

arbetssätt 2

Att mäta energimängder 23

Typiskt för det naturvetenskapliga arbetssättet 3

Effekt är energimängd per tidsenhet 24

Forskarens arbete 3

Olika energiformer 26

Skillnaden mellan teori och hypotes 3

Lägesenergi – en form av mekanisk energi 26

Hypoteser som kan prövas – historiskt igen 4

Rörelseenergi – också en form av mekanisk energi 27

Viktigt om hypoteser, experiment och observationer 5

Elektromagnetisk strålning – energi i vågor eller

Slutsatser om hur forskning bör gå till 6

paket 27

Resultaten från hypotesprövning ger oss teorier, modeller och naturlagar 6

Elektrisk energi – egentligen en energibärare 28

Teorier kan förstärkas eller visa sig vara felaktiga 10

Kemisk energi – i kemiska bindningar 28

Undersökningsmetoderna avgör vad vi kan få reda på 10

Kärnenergi – materia, också en energiform 28

Hur vet vi att en viss sak beror på en annan? 13

Energikvalitet och verkningsgrad 29

Försiktighetsprincipen 14

Jorden i energiflödet 30

Forskare är inte alltid överens 15

Exemplet det lilla huset 30

Olika tänkesätt och arbetsmetoder 15

Jordens strålningsbalans och temperatur 31

Labbrapporten – en viktig del av experimentet 18

Energin som resurs i samhället 32 Hur lever familjen Andersson? 33

SAMMANFATTNING 18

Förrådsresurser som energiråvaror 35

PROVA PÅ 19

Stenkol 35

FRÅGOR OM DET NATURVETENSKAPLIGA

Råolja och oljeprodukter 37

ARBETSSÄTTET 20

Naturgas 39 Kärnenergi 39 Torv 41

iv

Fondresurser som energiråvaror 41

Solsystemet och Jorden 64

Bioenergi – historiskt sett 42

Solsystemets uppkomst 64

Olika slags råvaror för bioenergi 42

Jordens utveckling 65 Livets utveckling 65

Flödesresurser som energikällor 43

Kontinenter på drift 68

Vattenkraft 43 Vindenergi 45

Kontinentaldriften bygger på platt-tektonik 69

Solceller 46

En urkontinent delas upp 70

Solfångare 47

Sverige och plattornas rörelser 70

Andra naturresurser som energikällor 48

Berggrunden vittrar 73

Geotermisk energi bygger på reaktioner i Jordens inre 48 Lagrad solenergi – bergvärme, jordvärme, luftvärme

Erosion för bort vittrat material 74 Bergarternas kretslopp 75

och sjövärme 48

Syndaflod och istid 75

Tidvattenenergi 50

Sveriges geologi undersöks 75

Vågenergi 50

Efter isen 78

Vår energianvändning – då, nu och i framtiden 50 Tankar om framtida energisystem 52

Kraftig landhöjning 78

Den globala energianvändningen 53

Massor med smältvatten 79 Rullstensåsar 79

Sjöar och myrmarker 80

SAMMANFATTNING 54

De tusen myrarnas land 81

PROVA PÅ 55

Östersjön – ett ovanligt hav 82

FRÅGOR OM ENERGI 56

Östersjöns salthalt ger problem och möjligheter 83

Jordens tunna skinn 84 Olika jordmån i olika klimat 85

3. UNIVERSUMS OCH JORDENS UTVECKLING

Sammanfattning: jordart och jordmån 86

Vattnets kretslopp 86 Väder och vind 88 Väder och klimat 90 Det oceaniska transportbandet 91

Atmosfären 92 Atmosfärens sammansättning 93 Atmosfärens olika lager 94 Atmosfärens historia 95

Klimatet – historia och framtid 95 Den förstärkta växthuseffekten 97 Klimatet och framtiden 98 SAMMANFATTNING 101 PROVA PÅ 103 FRÅGOR OM UNIVERSUMS OCH JORDENS UTVECKLING 104

Inledning 58 Vår syn på Universum 58 Den antika världsbilden 59 Kopernikus och hans efterföljare 60 Utanför solsystemet finns galaxer 62

v

FÖRKLARINGAR TILL “ PROVA PÅ “ 159 FACIT TILL FRÅGORNA 161 REGISTER 167

4. EKOLOGI OCH VÅR MILJÖ

Inledning 106 Allting hänger ihop 108 Näringsvävar och ekosystem 108

Ingenting försvinner 113 De kemiska grundämnenas kretslopp 113 Kvävet som naturtillgång – och miljöproblem 116 Övergödning av mark och vatten 117 Miljögifter 119 Luftmiljön 127 Vattenmiljön 131

Naturen vet bäst 136 Den biologiska mångfalden har oftast ökat, men ibland minskat i katastrofer 136 Vad menas med biologisk mångfald 137 Varför bör vi bevara den biologiska mångfalden? 138 Varför utarmas mångfalden? 139 Vad gör vi för att stoppa utarmningen av mångfalden? 139 Debatten om biologisk mångfald 142

Det finns inga gratisluncher 143 Utnyttjande och överutnyttjande av vattenresurser 143 Avfall och återvinning 146

I riktning mot en hållbar utveckling 149 Tekniska förbättringar 150 Samhälleliga förbättringar 152 Andra sätt att arbeta för en hållbar utveckling 154 SAMMANFATTNING 155 PROVA PÅ 156 FRÅGOR OM EKOLOGI OCH VÅR MILJÖ 157

vi

DET NATURVETENSKAPLIGA ARBETSSÄTTET

Inledning Den här boken handlar om naturkunskap. Det är ett ämne som sätter in naturvetenskapen i ett vardagssammanhang. Om du ser dig omkring upptäcker du snart att väldigt mycket bygger på kunskap om just naturvetenskap – mobiltelefonen och datorn är både kemi och fysik, komposten, vitamintabletterna och brödjäsningen är biologi, kemi och fysik. Bilar, broar och flygplan är visserligen ingenjörskonst, men är samtidigt praktiska tillämpningar av fysik och kemi. För att begripa hur vi ska hantera miljön på bästa sätt måste vi också ha naturvetenskaplig kunskap. Men vad menar vi egentligen med “naturvetenskaplig kunskap” och hur skaffar vi oss den här sortens kunskap?

För att förstå saker inom naturvetenskap räcker det inte med allmänt tyckande, istället krävs ett mer genomtänkt arbetssätt. Ofta innebär det att vi gör upprepade experiment eller observationer och sedan sammanställer och jämför resultaten eller iakttagelserna, och drar slutsatser av dem.

När vår uppfattning om någonting är genomtänkt och välgrundad brukar den kallas en teori. Men det går inte att tala om en teori redan från början. Först, när man har en kanske ganska vag idé om någonting, säger man att man har en hypotes. Hypotesen måste utarbetas, formuleras, så att den kan prövas. Prövningen kan göra att man märker att hypotesen inte stämmer. Då får man formulera en ny hypotes och pröva igen. Om denna hypotes stämmer, först då kan man säga att man har en teori.

Historiska exempel på naturvetenskapligt arbetssätt För att förstå vad naturvetenskap egentligen innebär, och hur vi tillämpar det naturvetenskapliga arbetssättet, kan vi se på några historiska händelser.

På den här satiriska teckningen från ca 1802 häcklas Jenner när man antyder att det kan krypa ut små kalvar ur personerna som vaccineras med kokoppor. Det visar att misstänksamheten mot forskare kan vara stor hos allmänheten, i alla fall till dess att metoderna visat sig hålla vad de lovar.

2

Smittkoppor och kokoppor

I slutet av 1700-talet noterar den engelske läkaren Edward Jenner att personer som haft den ganska lindriga sjukdomen kokoppor inte drabbas av den betydligt allvarligare varianten smittkoppor. Det blir inledningen till att

Arternas uppkomst

Under 1830-talet funderar Charles Darwin på varför det finns så många former av djur och växter, och varför det finns olika, om än besläktade, djur i olika världsdelar. Han undrar också varför naturen slösar så väldigt – varför lägger t.ex. en del fiskar flera miljoner ägg? Charles Darwins observationer och funderingar blir grunden för teorin om arternas uppkomst genom naturligt urval.

Till skillnad från Jenners uppfinning vaccinet, kunde Darwin varken använda teorin till att utveckla metoder för att bota sjukdomar eller för att tjäna pengar. Men teorin ledde till en enorm debatt om religion och vetenskap, och om människans plats i tillvaron.

Barnsängsfeber

Den ungerske läkaren Ignaz Philipp Semmelweis blir på 1840-talet förskräckt över att många nyblivna mödrar på sjukhuset där han arbetar dör i barnsängsfeber. Efter att ha prövat olika åtgärder märker han att de nyblivna mammornas dödlighet minskar betydligt om alla läkare och läkarstuderande tvättar händerna ordentligt innan de undersöker kvinnorna.

• att försöka förstå världen, • att försöka lösa besvärliga problem.

Däremot blir vi människor aldrig fullärda eftersom nya forskarrön knappast leder till att vi kan förklara allt. Jenner visste inte hur människans immunförsvar fungerar. Först ca 100 år efter den första smittkoppsvaccinationen kunde forskarna arbeta systematiskt med att framställa vaccin mot andra allvarliga sjukdomar.

Darwin visste inte särskilt mycket om hur det biologiska arvet fungerar, och det dröjde till 1930-40-talen innan andra forskare kopplade ihop Darwins utvecklingsteori med upptäckter inom genetiken.

Semmelweis antog att de nyblivna mödrarna blev sjuka av ’’likpartiklar”, men det dröjde flera årtionden innan man förstod vad bakterier är för något.

Jenners, Semmelweis’ och Darwins insatser kännetecknas också av två viktiga förutsättningar för naturvetenskapligt arbete: • Det finns en verklig värld som är likadan för alla som vill undersöka den.

• Vi kan utforska den verkliga världen med mänskligt förnuft.

Forskarens arbete Hur bär man sig då åt när man forskar och skapar ’’ny” kunskap? Innan vi sammanfattar detta ska vi se lite på några begrepp man ofta använder, och hur våra historiskt intressanta forskare arbetade.

Typiskt för det naturvetenskapliga arbetssättet

Skillnaden mellan teori och hypotes

Jenner, Darwin och Semmelweis ägnade sig alla åt naturvetenskap, och de ökade också den samlade naturvetenskapliga kunskapen.

Deras insatser pekar på två saker som är typiska för naturvetenskaplig kunskap, nämligen att den används till:

Forskarna har som målsättning att komma underfund med hur något är uppbyggt och fungerar. En sådan sammanfattning kallas en teori. Till vardags menar vi kanske med ”teori” ofta alla möjliga slags funderingar, som ”jag har en teori om varför Anna blev

3

DET NATURVETENSKAPLIGA ARBETSSÄTTET

vaccinera hela befolkningar mot smittkoppor. Tidigare under 1700-talet drabbades Europa då och då av förfärande epidemier av den sjukdomen. När man genomförde vaccination i stor skala minskade dödligheten i smittkoppor påtagligt i stora delar av Europa.

Alternativ medicin

Det finns också ofta grupper av personer som tänker helt annorlunda än de mer etablerade inom en vetenskap. Det som diskuteras mest är alternativ medicin. Många av metoderna inom alternativ medicin används numera även av läkare. Det viktiga i bedömningen av alternativ medicin är förstås att man har samma krav på hypotesprövning som i andra vetenskapliga undersökningar.

Vetenskap och pseudovetenskap

Det är viktigt att skilja verklig vetenskap från sådant som ger sig ut för att vara vetenskap men som inte är det, alltså pseudovetenskap. Teorierna måste ju vara väl underbyggda! Men ibland tror vi på saker därför att det skrivs om dem som om de vore vetenskapligt bevisade. Ett exempel är horoskop som man kan läsa i alla möjliga tidningar. Ett annat är slagrutan, detta att vissa personer säger sig kunna hitta vatten genom att hålla en träklyka framför sig. Det finns dock inga som helst vetenskapliga belägg för att vare sig horoskop eller slagruta håller vad de lovar.

Det handlar alltså om pseudovetenskaper.

DET NATURVETENSKAPLIGA ARBETSSÄTTET

Labbrapporten – viktig del av experimentet När du har utfört ett experiment skriver du en labbrapport. Det är viktigt av åtminstone tre skäl: 1. för att komma ihåg exakt hur du gjorde och vilka resultat du fick, 2. säga, om experimentet inte fungerade så är det lättare att förstå varför, om allting du gjort finns nedskrivet, 3. för att du eller någon annan ska kunna upprepa experimentet. För att det ska vara möjligt att jämföra resultat från olika försök, måste de ju vara utförda på samma sätt.

16

En labbrapport bör ha en rubrik och sedan innehålla följande information: • en inledning med bakgrunden till och syftet med experimentet, • hypotesen du ska pröva, alltså den fråga du vill få besvarad, • en beskrivning av de material och metoder som används i experimentet, • resultatet av experimentet, • slutsatsen som du kan dra av resultatet, • en diskussion om vad slutsatsen kan föra med sig.

Vi kan ta Jenners experiment med kokoppor som ett exempel och försöka skriva en rapport om detta, enligt mallen ovan.

Kan kokoppor skydda mot smittkoppor?

E DWA R D J E N N E R , 1 7 9 8 .

INLEDNING

Det är allmänt bekant att smittkoppor är en väldigt allvarlig sjukdom. Dödligheten är hög, och även om patienten överlever blir han eller hon ofta vanställd till sitt utseende av alla ärr. Dessutom är den här sjukdomen så smittsam att personer som vistas i närheten av smittkoppssjuka ofta drabbas själva.

En märklig egenskap med smittkoppor är att man bara tycks kunna drabbas av sjukdomen en gång i livet. Det är skälet till att man har använt variolation, det vill säga att medvetet utsätta barn för smittkoppor.

Förhoppningen är då att barnet ska drabbas lindrigt och överleva, för att sedan inte få sjukdomen igen. Men variolation har två allvarliga nackdelar.

Dels kan smittkoppor vara dödligt även hos barn, dels kan det sjuka barnet smitta andra, känsligare personer.

Slutsatsen blir att det är mycket angeläget att finna en annan metod för att förebygga smittkoppor. Eftersom mjölkerskor och andra personer som arbetar med kor inte verkar drabbas av smittkoppor, skulle det kunna vara så att den lindriga sjukdomen kokoppor på något vis skyddar mot smittkoppor.

H Y P OT E S

En person som ympas* med vätska från kokoppor drabbas sedan inte av smittkoppor, även om personen ympas med vätska från dessa koppor.

M AT E R I A L O C H M E TO D E R

Försökspersonen, en åttaårig pojke, ympades den 14 maj 1796 med kokoppor. Den 1 juli samma år ympades försökspersonen i stället med smittkoppor. Detta ympningsförsök upprepades den 1 november.

R E S U LTAT DET NATURVETENSKAPLIGA ARBETSSÄTTET

Försökspersonen utvecklade inte smittkoppor efter något av de två ympningstillfällena 1 juli respektive 1 november.

S L U T S AT S

Personer som ympas med vätska från kokoppor är skyddade mot smittkoppor.

DISKUSSION

Metoden att ympa med kokoppor innebär en möjlighet för befolkningen, inte bara i England utan också i andra länder, att bli av med den plåga som smittkoppor innebär. Jag rekommenderar att kokopp-ympning införs i stor skala.

* ympa är detsamma som det vi nu kallar att vaccinera

17

SAMMAN FATTNING

DET NATURVETENSKAPLIGA ARBETSSÄTTET

Naturvetenskapligt arbete skulle kunna beskrivas som en spiraltrappa – se bilden. Man har en hypotes, som man försöker utforma så att den går att pröva, och sedan gör man experiment eller systematiska observationer. På så vis kan man förbättra hypotesen, som så småningom kan bli en teori. Ur teorin kan man sedan formulera nya varianter av hypoteser, och så gör man nya experiment, osv. Så här kan man hålla på och förfina en teori, som en sammanfattning av kunskapen inom ett område.

De allmänna slutsatserna och erfarenheterna man utnyttjar för att formulera sin första hypotes kan vara något som man har kommit på själv – eller så har man fått idén från vad andra forskare har rapporterat.

En “bra” teori kan användas till att • allmänt öka vår förståelse av hur världen är beskaffad, • lösa olika praktiska problem, t.ex. hur vi ska ordna med vår energiförsörjning, hur vi ska producera livsmedel eller hur vi ska bota olika sjukdomar.

Vetenskaplig verksamhet följer inte alltid den här idealbeskrivningen.

Olika grupper av forskare kan ha skilda teorier för att förklara samma saker, och då kan det förstås uppstå missförstånd och konflikter. Ibland leder märkliga forskningsresultat till att man helt får överge en gammal övergripande teori och i stället formulera en ny. Då säger man att forskarna inom ett ämnesområde har gått över till ett nytt paradigm.

18

Ny hypotes som går att pröva

Bättre teori

praktisk användning

Hypotesen prövas

Ny hypotes som går att pröva

Teori

Förbättrad hypotes

Hypotesen prövas

Första hypotes

”Lägg märke till något”

”Spiraltrappan” för hur hypotesprövning leder till bättre och bättre teorier. Teorierna kan efter hand också få praktisk tillämpning.

PROVA PÅ Med hjälp av några vardagliga händelser och föremål kan vi se hur man kan ha användning för ett naturvetenskapligt sätt att tänka. Börja med att göra experimenten som beskrivs nedan. Därefter gäller det att förklara resultatet. Försök då att tänka ut egna hypoteser, och pröva dem. På nästa sida hittar du några förslag på naturvetenskapliga förklaringar till varför resultatet blir som det blir.

1. Vatten-krypning genom glas?

Låt en flaska med vatten stå några timmar i kylskåp. Ta ut den. Vad händer på utsidan av flaskan? Vad kan det bero på?

Ledtråd: I augusti (”rötmånaden”) kan man få imma på glaset på köksbordet när man häller upp mjölk från kylskåpet.Vad är det med luften den tiden på året men inte annars?

Hur skulle du vilja formulera en hypotes om varför det blir vätska på utsidan av glaset? Hur kan du pröva den hypotesen?

2. Läskburken säckar ihop, men varför?

Ta en tom läsk- eller ölburk av aluminium. Häll i lite vatten, och värm burken på en platta så att vattnet i burken börjar koka. Vänd då burken upp och ner i en skål med kallt vatten. Då säckar burken ihop, imploderar, som man ibland också säger. (Jämför med ordet explodera, som betyder motsatsen – att någonting sprängs.)

Hur kan du förklara det här? Det kan vara bra att börja med att ställa sig de här frågorna: DET NATURVETENSKAPLIGA ARBETSSÄTTET

a) Vad hände exakt? b) Vad är det för ämne i ”röken” över burkens öppning när vattnet kokar? c) Varför är röken där? d) Är det rök inne i burken också?

När du har funderat på detta kan du pröva att ändra olika saker i experimentet: a) Använd varmt vatten i stället för kallt. Blir resultatet detsamma? b) Täck snabbt över burkens öppning med tejp. Händer samma sak? c) Värm lite vatten i en glaskolv och vänd sedan snabbt ner kolven i en skål med kallt vatten. Händer samma sak?

19

Inledning Vi påminns ständigt både om hur mycket energi vi människor utnyttjar och hur ojämnt fördelad energianvändningen är. Ett sätt är att se på nedanstående bild över Jorden nattetid.

De ljusa områdena visar var man använder stora mängder energi. Det rör sig förstås om tättbefolkade områden med hög levnadsstandard. Det går att urskilja den rika världens storstäder, som Stockholm, Köpenhamn, London, New York och Tokyo. Andra lika tättbefolkade områden i Asien och Sydamerika är helt mörka. Också i Europa verkar energianvändningen vara ojämnt fördelad – det utnyttjas betydligt mer energi i västra än i östra Europa. I vårt samhälle är vi alltså beroende av god tillgång på energi. Problemet är att så snart vi utnyttjar energin riskerar vi också att påverka miljön. Hur ska vi lösa det problemet, alltså, hur ska vi få fram ett långsiktigt hållbart energisystem? Det här hållbara energisystemet måste dessutom vara rättvist, det vill säga, alla människor på Jorden bör ha rätt till samma tillgång på energi.

För att få en rättvis fördelning i världen måste vi utnyttja naturvetenskap, helst ny kunskap från pågående forskning med tillämpningen i form av teknik, och dessutom olika politiska medel.

Den här bilden av Jorden nattetid är sammanställd av flera satellitbilder – det är ju givetvis aldrig mörkt samtidigt på hela Jorden.

22

Alla människor tänker inte på samma sak när de hör ordet “energi”. En del kanske tänker på något diffust som “produceras” i energiverk, flyter runt i elkablar och slutligen “förbrukas” när det uträttar något mer eller mindre nyttigt.

Inom naturvetenskapen tänker man på energi som drivkraften i alla förändringar – i kroppens celler, i stjärnexplosioner, i havets strömmar och i ljusflödet från lampan. Vi kan faktiskt beskriva alla händelser i naturen som sammanhängande energiomvandlingar.

Det här betyder inte att det är så lätt att säga vad energi egentligen är. Ibland kan man säga att energi är förmåga att utföra arbete, men fysiker och andra naturvetare sammanfattar begreppet energi i två naturlagar, termodynamikens huvudsatser.

1. Energi kan varken skapas eller förstöras. Vid alla omvandlingar är mängden energi konstant.

2. Energi kan av sig själv bara omvandlas från ett tillstånd med hög kvalitet, till ett tillstånd med lägre kvalitet.

Den andra huvudsatsen anger i vilken riktning eller på vilket sätt en energiomvandling går till. Energin kan alltså omvandlas från en form till en annan, men inte hur som helst.

Huvudsatserna kan också uttryckas enklare, och då får vi även koppling till kapitlet om ekologi och miljöfrågor.

1. Ingenting försvinner.

2. Allting sprider sig.

Det viktiga att komma ihåg är att ingen energi kan försvinna, och att vid varje energiomvandling så sprids energin. Det är svårare att utnyttja energi som är utspridd. Det kan också uttryckas som att energin får lägre kvalitet. Värme vid låg temperatur är ett exempel på energi med låg kvalitet.

Att mäta energimängder För att kunna räkna på något, så måste man först kunna mäta det. Det kan gälla hur mycket äppelträdet växer på ett år. Då måste vi mäta det med jämna mellanrum. Eller hur mycket fiskmat det går åt på en månad.

Då måste vi väga den varje gång vi ska mata fiskarna.

Kanske har du träffat på begreppet SIsystemet för mätningar. Då utgår man från storheter, som längd och massa, som mäts i meter och kilogram. De här storheterna och enheterna kan ibland kännas lite förvirrande, men det är mest en fråga om träning.

Vi nämnde tidigare att energi kan definieras som förmåga att utföra arbete. Det finns en strikt naturvetenskaplig definition på arbete, nämligen kraften gånger sträckan.

Det är inte så svårt att föreställa sig att man utför arbete när man med kraft släpar någonting en viss sträcka. Förutsättningen är förstås att kraften utövas i förflyttningens riktning. Alltså: arbete = kraft · sträcka, eller förkortat: W=F·s F

s

Enheten för kraft är en newton. Enheten för arbete blir då en newtonmeter (Nm).

Enheten för energi skulle alltså kunna vara newtonmeter, men för att inte skapa förvirring har den enheten fått ett eget namn, nämligen en joule (1 J). Du har kanske stött på enheten joule – den används för att tala om hur mycket energi olika livsmedel innehåller. Men då handlar det oftast om tusentals joule. Jämfört med de energimängder vi använder i vårt dagliga liv är alltså en joule väldigt lite energi.

23

Mannen drar lådan med kraften F utefter sträckan s.

Arbetet är kraften gånger vägsträckan. Om den starke mannen drar lådan en meter med kraften 100 N så uträttar han arbetet 100 Nm som kräver energin 100 J. ENERGI

Energi – vad är det egentligen?

Andra naturresurser som energikällor Geotermisk energi bygger på reaktioner i Jordens inre Jordens inre är ju varmt – annars skulle det inte förekomma vulkanutbrott och varma källor. Värmen i Jordens inre kommer från radioaktivt sönderfall, så man kan säga att man utnyttjar kärnenergi när man tar vara på värmen i Jorden. Också i geologiskt lugna områden händer det att temperaturen en bit ner i berggrunden är så pass hög att det lönar sig att installera ett värmepumpsystem. Ännu mer användbar är förstås den geotermiska energin i områden med vulkanisk aktivitet, som på Island. Där planerar man att efter hand basera hela landets energiförsörjning på geotermisk energi och vattenkraft.

ENERGI

En ganska vanlig syn på Island – bad i en bäck som kommer från en varm källa. Källvattnet värms av geotermisk energi från Jordens inre.

Att bada i vatten från varma källor är en gammal tradition på Island.

48

Lagrad solenergi – bergvärme, jordvärme, luftvärme och sjövärme Under de varma månaderna på våren värms berg, jord, luft och vatten upp av solen. Det här har vi lärt oss utnyttja. För att ta till vara energin använder man en värmepump som i princip fungerar som ett “omvänt kylskåp”.

Med en måttlig insats av elenergi går det att samla stora mängder värmeenergi, exempelvis för husuppvärmning. År 1999 stod värmepumpar för 15 % av uppvärmningsbehovet i Sverige; år 2010 räknar man med att 30 % av all uppvärmning kommer att ske med hjälp av värmepump. Det är alltså en teknik på stark frammarsch. Populariteten beror mycket på att investeringskostnaden för hela värmepumpsanläggningen har betalat sig efter bara några år. Man måste förstås stoppa in elenergi i sin värmepump, men man får ut drygt tre gånger så mycket värme som man stoppar in el. En annan sak som är tillfredsställande är att energiformen är ren – det blir inga utsläpp alls.

Bergvärme tar energi ur berget via en vätska som cirkulerar i slangen i ett borrat hål

Ytjordvärme tar energi via en vätska som cirkulerar i nedgrävda plaströr

Luftvärme tar energi ur uteluften

DEN GENIALA VÄRMEPUMPEN

ENERGI

inomhus

vägg

utomhus

Idén med en värmepump är att “samla in” stora mängder värmeenergi av låg temperatur, och ur denna energimängd få fram (en något mindre mängd) värme av högre temperatur, t.ex. för att värma ett hus. För att en värmepump ska fungera behövs också elenergi, men den mängden är betydligt mindre än den värmeenergi man får fram med hjälp av värmepumpen.

Man kan betrakta en värmepump som ett omvänt kylskåp. I kylskåpet tas värme bort från insidan av skåpet, och denna värme avges på utsidan. Det känns på baksidan av ett kylskåp att det är varmt!

Bilden visar en värmepumps principiella uppbyggnad. Man måste alltså ha en slinga med rör och en plats för uppvärmning respektive avkylning, en kompressor och en expansionsventil. I slingan cirkulerar ett köldmedium – en vätska med låg kokpunkt.

Värmepumpens idé bygger på att det går åt energi när en vätska avdunstar, medan det avges energi när en gas övergår till vätska igen.

Värmepumpens arbetar i flera steg: 1) Köldmediet är i gasform, vid lågt tryck.

2) Med hjälp av kompressorn höjs trycket. förångare 5 1 3) Vid det höga trycket övergår köldmedigas lågt tryck vätska lågt tryck et från gas till vätska. Då frigörs värme, 4 2 kompressor expansionsventil som t.ex. kan värma ett hus.

4) Vätskan får passera en expansionsvengas högt tryck vätska högt tryck til, så att den kommer till “lågtrycksdekondensor 3 len” av värmepumpsslingan.

5) Vid det låga tryck som nu råder kan vätskan ta upp värme från omgivningen och förångas.

Den tillförda elenergin används alltså till att driva kompressorn.

FAKTARUTA

Bergvärme, ytjordvärme och luftvärme kan utnyttjas för att, med hjälp av en värmepump ("lådan" intill väggen), värma upp ett hus. En nackdel med ytjordvärme är att trädgårdslanden kyls ner!

49

Inledning På bilden på föregående sida tittar några personer på en solförmörkelse. Det som händer på himlavalvet tycks aldrig sluta fascinera oss människor. Vi vill sätta in oss i ett större samanhang än bara vår egen planet. Det här kapitlet handlar om just världsrymden och hur vår jord befinner sig i planetsystemet och i energiflödet från solen. Det handlar också om hur Jorden och atmosfären har utvecklats och vad det är som styr klimatet. Och allting hänger ihop.

Vi försöker förstå det som sker på himlavalvet genom att göra oss en modell – alltså en sammanfattande förklaring – av hur rymden fungerar, och hur det som sker i stort blir synligt för oss här på Jorden. Modellen har forskarna gjort utifrån matematiska beräkningar och observationer med olika tekniska hjälpmedel, som teleskop och rymdsonder. Tekniska hjälpmedel behöver vi också för att studera jordskorpan och Jordens inre, för att analysera atmosfärens sammansättning och för att göra datorsimuleringar som kan förutspå det framtida klimatet. Alla stora förändringar påverkar oss människor och vi behöver ha kunskap för att exempelvis kunna bygga rätt och på rätt ställe, vare sig det gäller att skydda oss mot jordbävningar eller mot extrema vädersituationer.

UNIVERSUMS OCH JORDENS UTVECKLING

Vår syn på Universum Tidigt insåg människan att hon kunde ha en del praktisk nytta av kunskap om rymden och vad som sker där. Det handlade till exempel om tideräkning, som årets längd och om navigation, alltså hur man hittar rätt när man seglar på öppet hav och inte ser land.

Vi lever i en del av världen där det inte är så enkelt att titta på stjärnhimlen. Ofta är det mulet, och om det är klart väder under den mörka årstiden är det oftast för kallt för att det ska vara behagligt att vistas utomhus.

På sommaren är det i stället för ljust. I moderna samhällen med väl utbyggd gatubelysning kommer också stjärnhimlen lätt bort – våra ögon får inte tillfälle att anpassa sig ordentligt till svagt ljus, och en del av gatlyktornas ljus sprids åt alla håll i luften, också uppåt.

Allt det här gör att det kan vara svårt att förstå det stora intresse som människor

58

ägnade stjärnhimlen i äldre tider. Men i torra och varma trakter har man större möjlighet att se stjärnhimlen än hos oss. Det är ganska långa och mörka nätter hela året, och klimatet är behagligt. Många människor var förr dessutom tvungna att tillbringa natten utomhus, som exempelvis herdar och soldater. Vad var då mer naturligt än att fundera över stjärnhimlen? Om det hände något oväntat på stjärnhimlen tolkade man det ofta som att det påverkade människornas liv här på Jorden.

Gynnsamt klimat och mänsklig nyfikenhet samverkade alltså till att människan tidigt började fundera på hur världsrymden är uppbyggd. Här ska vi begränsa oss till att titta på hur en vetenskaplig syn på rymden växer fram. Då börjar vi som så ofta annars med de gamla grekerna.

Den antika världsbilden

Eratosthenes' metod för att räkna ut Jordens omkrets. I Assuan (dåvarande Syene) i södra Egypten står solen i zenit, alltså mitt på himlavalvet, mitt på dagen vid sommarsolståndet. I våra dagar inträffar det den 21 juni. I Alexandria i norra Egypten kommer solen aldrig lika högt, utan som mest 7° (graders) vinkel från zenit – alltså vinkel a och b i figuren. Avståndet mellan Alexandria och Assuan är då 7/360 av Jordens omkrets. Avståndet mellan Assuan och Alexandria är 80 mil och med den kunskapen kunde Eratosthenes räkna ut att Jordens omkrets är ca 4 000 mil.

rörliga himlakropparna ansågs sitta på varsin sfär, som kunde röra sig oberoende av varandra. I centrum på alla sfärer fanns förstås Jorden.

Den här sammanfattningen av den antika världsbilden brukar knytas till den grekisk-egyptiske astronomen Ptolemaios. Det var ett litet och välordnat universum. Det var bara det att det var omöjligt att göra matematiska beräkningar och modeller för hur planeterna rör sig!

Den antika civilisationens världsbild enligt Ptolemaios. Jorden är i centrum av världsalltet, och solen, månen och planeterna kretsar kring Jorden i var sin sfär.

59

UNIVERSUMS OCH JORDENS UTVECKLING

Tvärtemot vad vi i nutiden kanske föreställer oss hade många redan ca 500 f.Kr. klart för sig att Jorden är rund. Antagandet byggde på det faktum att på skepp som närmar sig, ser man master och överbyggnad på däck innan man ser hela skrovet och vattenlinjen. Greken Eratosthenes (276–194 f.Kr.) lyckades också beräkna Jordens omkrets på ett genialiskt sätt – och hans resultat ligger nära det nu accepterade värdet på ca 40 000 km. Men eftersom grekerna inte kände till så mycket mer av Jorden än länderna kring Medelhavet, verkade värdet på Jordens omkrets alldeles för stort. När några andra personer gjorde om Eratosthenes’ mätningar och fick ett mindre (som vi nu vet är felaktigt) värde på Jordens omkrets föreföll det alltså rimligare.

Kanske var det genom att lita till det mindre värdet som Columbus vågade sig på försöket att segla västerut från Spanien för att komma till Indien.

Men det var betydligt svårare att få en vettig uppfattning om var olika himlakroppar befann sig, och hur de rörde sig i förhållande till varandra. Flertalet stjärnor verkar vara placerade på samma inbördes ställen på himlen hela tiden – sådana himlakroppar brukar man kalla fixstjärnor. Med blotta ögat går det inte heller att se att de befinner sig på olika avstånd från Jorden. Slutsatsen blev då att Universum är ett väldigt klot med flera olika sfärer inuti varandra, och med fixstjärnornas sfär ytterst. Där utanför skulle ingenting finnas.

Det finns också diverse himlakroppar som inte står stilla på himlen i förhållande till fixstjärnorna. I början kallades alla sådana för “planeter”, och dit räknades även solen och månen. Dessutom kände man redan tidigt till fem, som vi nu anser vara egentliga planeter, nämligen Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. De här

Kontinenter på drift

UNIVERSUMS OCH JORDENS UTVECKLING

För mer än 500 år sedan upptäcktes Amerika av Columbus, och Magellan försökte segla Jorden runt. Kunskapen om Jorden vidgades och jordglober och kartor var högintressanta. Det var många som under århundradenas lopp lade märke till att Afrika och Sydamerika passade ihop som bitarna i ett pussel. En del trodde att kontinenterna hade rivits isär i samband med syndafloden, men de flesta såg det hela mer som en lustig tillfällighet. Få såg det som ett vetenskapligt fenomen.

Det var en meteorolog, Alfred Wegener, som först tog upp ämnet på allvar. Han samlade bevis för att kontinenterna en gång hade hört ihop. Ett av de bästa argumenten var att Sydamerika, Afrika, Australien, Antarktis och Indien hade haft samma växter och djur för 300 miljoner år sedan. Det kunde man se av fossilfynd som gjorts.

Wegener påpekade också att det fanns spår av istider i Indien och lager av kol i Antarktis, vilket inte kunde förklaras med förändringar i det globala klimatet, det insåg han som meteorolog. Någon bra förklaring till varför kontinenterna rörde sig hade inte Wegener. Hans åsikter blev mycket hårt kritiserade av geologer, som ansåg att en meteorolog inte hade med deras ämne att göra.

Alfred Wegener på en polarexpedition till Grönland 1912. Wegener sitter i stugan på Borg, expeditionens hus vid Storströmmen. På nästan alla porträtt har han en pipa i munnen. Han gillade tuffa debatter och gav aldrig upp.

Han blev näst intill mobbad på kongresser, möten och i debatter. Att Wegener till sist frös ihjäl på en vetenskaplig expedition till Grönland 1930 var nästan symboliskt.

Wegener hade dock gjort ämnet intressant. Under nästan 60 år diskuterades hans åsikter och efterhand samlades allt flera indicier för att kontinenterna faktiskt rör sig. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet bytte den vetenskapliga världen åsikt. Från att ha varit en rolig idé blev kontinentaldriften en accepterad sanning. Det är ett fint exempel på ett paradigmskifte – ett byte av grunduppfattning som får teorier att bättre passa med verkligheten.

Fossila lämningar av Lystrosaurus, en landreptil från Triasperioden

Afrika

Indien

Sydamerika Australien Antarktis

Fossilfynd visar att kontinenterna en gång har hängt samman.

68

Fossila lämningar av Cynognathus, en ca 3 m lång landreptil från Triasperioden

Fossila lämningar av sötvattenreptilen Mesosaurus

Fossila lämningar av ormbunken Glossopteris. Fynd har gjorts på alla sydliga kontinenter, vilket är ett besvis för att de en gång suttit ihop

Kontinentaldriften bygger på platt-tektonik mittoceanisk rygg spridningszon

spridningszon

KO

NVE

KTIONSRÖR E L

SE

R

Jorden i genomskärning. Man antar att plattornas rörelse orsakas av konvektionsrörelser i manteln. I gränszonen mellan plattor kan vulkaner bildas.

oceanisk jordskorpa kontinental jordskorpa mantel magma, vulkanism

Problemet är att det är svårt att bevisa att det faktisk finns konvektionsrörelser, eftersom de sker på ett djup av flera hundra kilometer. Det bästa beviset för konvektion är därför att plattorna rör sig, det har forskarna lyckats mäta med hjälp av satelliter. Det är fråga om några centimeter per år!

öbåge, t.ex. Japan

De största plattorna som bygger upp jordskorpan. Plattektoniken ger en god förklaring till jordbävningar, bildningen av vulkaner, berg och kontinenter. Uppfattningen av plattornas storlek och utseende grundar sig på var det finns vulkaner och var det inträffar jordbävningar.

spridningszoner kollisionszoner förkastningszoner område där rörelser pågår utanför plattgränserna

Eurasiska plattan Nordamerikanska plattan

Him

alay

a

Pacifiska plattan

Indiska plattan

Pacifiska plattan

Afrikanska plattan Sydamerikanska plattan Anderna

Australiska plattan

Scotiapl.

69

UNIVERSUMS OCH JORDENS UTVECKLING

Wegener hade problem att hitta en mekanism som kunde förklara hur kontinenterna rör sig. Den teori som idag förklarar kontinentaldriften kallas plattektonik. Jordklotet täcks av flera olika sammanhängande plattor, som rör sig i förhållande till varandra.

Alltså rör sig inte bara kontinenterna, utan också havsbottnarna. Att plattorna kan röra sig anses bero på konvektionsströmmar. Konvektionsströmmarna uppstår i manteln av värmen som det radioaktiva sönderfallet i Jordens inre ger upphov till.

Det mesta av värmen kommer faktiskt från jordskorpan, som är rikare på radioaktiva ämnen än manteln. Man kan kanske tro att det är fråga om små energimängder, men tydligen räcker de till för att orsaka konvektionsrörelser och plattektonik, med kontinentaldrift, vulkanutbrott och jordbävningar. Ett skäl är att berg och jord fungerar som isolerande lager. Den samlade energiutvecklingen under lång tid i stora volymer ger alltså upphov till en betydande uppvärmning.

bergskedja, kollisionszon

Inledning I en by i Kenya plockade byinvånarna pinnar för att elda med. De fick också hugga ner en del träd för att täcka behovet av energiråvara. Men det här var inte en hållbar utveckling, eftersom träden blev färre och färre. Något måste alltså göras för att trygga byns försörjning med bränsle. Man såg sig omkring för att finna en lösning. Sjön en bit från byn var helt igenväxt av vattenhyacinter – det var knappt att det gick att fiska längre. Då kom någon på idén att man kunde “skörda” vattenhyacinterna och röta i stora kärl. Bakterier som bryter ner vattenhyacinterna bildar metangas, alltså biogas. Vattenhyacinterna kom att ersätta veden som energiråvara. Byborna fick på så vis ett mer hållbart samhälle – energiråvaran behövdes inte till något annat och den hade dessutom varit en plåga för fiskande bybor, som så småningom kunde återuppta fisket.

EKOLOGI OCH VÅR MILJÖ

En kvinna skördar vattenhyacinter. Eftersom vattenhyacinten ofta växer alltför bra – den kallas ibland "världens vackraste ogräs" – är den också en resurs som kan utnyttjas exempelvis för att få energi.

Alla bör ha som målsättning en hållbar utveckling för att skapa just ett hållbart samhälle. Det innebär att vi låter naturresurserna ingå i ett kretslopp, så att de inte överutnyttjas eller tar slut. Så som vi har utnyttjat resurserna de senaste århundradena har risken för detta tyvärr varit stor.

106

I det svenska samhället har regering och riksdag blickat framåt och formulerat 15 nationella miljömål för att på så sätt arbeta för ett hållbart samhälle. I tabellen nedan nämns de tillsammans med de sidor i boken som tar upp dem. Vi har kommit olika långt med att uppnå målen.

MILJÖMÅL

HAR VI NÅTT MÅLEN?*

SIDA

Begränsad klimatpåverkan

nej

97–100

Frisk luft

på god väg

127–130

Bara naturlig försurning

på god väg

135–136

Giftfri miljö

nej

119–126

Skyddande ozonskikt

på god väg

127–129

Säker strålmiljö

på god väg

27–28; 39–40

Ingen övergödning

nej

116–119; 131–133

Levande sjöar och vattendrag

på god väg

117–119; 131–136

Grundvatten av god kvalitet

på god väg

145

Hav i balans, levande kust och skärgård

på god väg

82–84; 118–119; 133; 145

Myllrande våtmarker

på god väg

81–82

Levande skogar

nej

108–113; 140–142

Ett rikt odlingslandskap

på god väg

140–142 (något)

Storslagen fjällmiljö

på god väg

140–142 (något)

God bebyggd miljö

på god väg

146–154 (bara delvis)

För att förstå hur vi ska utnyttja naturresurserna bättre och vad vi ska göra åt de miljöproblem som redan har uppstått, krävs naturvetenskaplig kunskap. Vi har redan tagit upp en del grundläggande fysik och frågor om energi och om Jorden och klimatet. Det ger en bra grund, men den behöver kompletteras med kunskap i biologi, speciellt ekologi. När det gäller frågor om resursutnyttjande är det också bra att kunna arbeta experimentellt.

I vardags- och samhällslivet kan “ekologi” betyda olika saker. Du har nog hört talas om ”ekologiskt kaffe”, ”ekologisk mjölk” och ”ekologiskt smink”. Men egentligen så är alltså ekologi vetenskapen som studerar samspelet i naturen. Det omfattar hur energin och de kemiska ämnena rör sig i naturen, och hur olika arter av växter, djur och mikroorganismer lever och påverkar varandra. Här tar vi bara upp den del av ekologin som kan användas för att förstå miljöproblemen och för att göra någonting åt dem. Vi utgår då från fyra principer som har formulerats av den amerikanske författaren och miljödebattören Barry Commoner: Allting hänger ihop Ingenting försvinner Naturen vet bäst Det finns inga gratisluncher

107

EKOLOGI OCH VÅR MILJÖ

* enligt Miljörådets uppföljning av Sveriges 15 miljömål 2003

BILDFÖRTECKNING

Siffrorna anger sida och bildens placering på sidan Eriksson Per-Olov/N-Naturfotograferna Omslag Abaca/Scanpix 47(1) AKG-Images/British Library/Nordic Photos 43(2) Alaska Stock/Lucky Look 11(1) Alfred Wegener/Arktisk Institut, Köpenhamn 68 Andrén Björn/Great Shots 88 Archivo Iconografico, S.A./Corbis/Scanpix 61(1) Aventurier Patrick/Gamma/IBL 51 Bettmann/Corbis/Scanpix 9(1),125 Billeson Göran/Pressens Bild 43(1) Björndahl Gunnar 67, 81, 85(2) Breider Jan Michael/N-Naturfotograferna 87 British Antarctic Survey/Science Photo Library/IBL 96 Broborn Lennart/N-Naturfotograferna 44(2) Brookhaven National Laboratory/American Institute of Physics/ Science Photo Library/IBL 3(2) Brännhage Bo/Naturfotografernas Bildbyrå 15(1,2) Burgess Jeremy Dr./Science Photo Library/IBL 12 Carlsson Eivon/Scanpix 44(1) Carlsson Jan E./Pressens Bild 142 Carserud Leif 77 Celestial Image Co./Science Photo Library/IBL 63 Cherry Camilla/Pressens Bild 120 Chillmaid Martyn F./Science Photo Library/IBL 26 Clatot-PIG Jean Pierre/AFP/Pressens Bild 97 CNRI/Science Photo Library/IBL 13(2) Corbis/Scanpix 61(2, 3) Cubo Images/CUBO/Nordic Photos 21 Damberg Anders/Geobild 74(2), 75, 76(1) Danmarks Natur- og Lægevidenskabelige Bibliotek 14(1) ur Journal des Sçavans, 1676 Danmarks Natur- og Lægevidenskabelige Bibliotek 14(2) ur Peder Horrebow, Basis Astronomiæ, 1735 Dennemo Bosse/Eskiltunakuriren/Pressens Bild 118(1) Ehrenström Fredrik/N-Naturfotograferna 135 Epstein Lars/Pressens Bild 132 Ericson Bertil/Pressens Bild 147 Esranges Bildarkiv 127 Forsberg Jonas/N-Naturfotograferna 46 Fraser Simon/Science Photo Library/IBL 47(2) Främst Johan/Kamerareportage/Pressens Bild 126 Grundsten Claes/Bildhuset 76(2) Gustafsson Jeppe/Scanpix 30 Hagman Tore/N-Naturfotograferna 42(2) Hagströmer Biblioteket, Karolinska Institutet 6 ur Semmelweis, Die Aetiologie, der Begriff und die Prophylaxis des Kindbettfiebers, 1861 Hart Davis Adam/Science Photo Library/IBL 32 Husmofoto/IBL 143 Håndskriftafdelingen/Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn 14(3) ur Ole Rømer, Triduum, 1706 Jennersten Ola/N-Naturfotograferna/Pixelfactory 141 Jordan Davis/AP/Pressens Bild 7

Kaehler Wolfgang/Corbis/Scanpix 106 Karmhed Ingvar/SvD/Scanpix 152 Kennedy Layne/Corbis/Scanpix 24 Kongbäck Hans/N-Naturfotograferna/Pixelfactory 73(2) Kustbevakningen/Pressens Bild 133 Larsson Niklas/Pressens Bild 112 Latreille Francis/Corbis/Scanpix 137 Leifur/Nordic Photos 48 Lessin Leonard/Photo Researchers, Inc/IBL 52(2) Lilja Torbjörn/N-Naturfotograferna 140 Martin Gilles/Still Pictures 138 Mary Evans Picture Library 4 James Gillray, The Cow Pock 1802 Mikrut Jack/Pressens Bild 79 Morris Kevin R./Corbis/Scanpix 9(2) NASA 89 NASA/Science Photo Library/IBL 22 Nutan/Rapho/IBL 41 Olofsson Patrik/N-Naturfotograferna 118(2) Olsson Gunnar/Windh/Pixelfactory 111 Operation Migration Inc. 105 PhotoDisc Volume 33, 37, 92 Plejel Håkan/Göteborgs Universitet 130 Psaila Philippe/Science Photo Library/IBL 13(1) Purcell Team/Alamy/Lucky Look 81(1) Rasmussen John/Polfoto/Pressens Bild 94 Raymond W.A./Bettmann/Corbis/Scanpix 42(1) Ring Hans/N-Naturfotograferna 136 Risberg Ulf/N-Naturfotograferna 80, 108 Rosenfeld Alexis/Science Photo Library/IBL 3(3) Rune Klas/N-Naturfotograferna 117 Röhsman Björn/N-Naturfotograferna 110(1) Sabel Sofia/Pressens Bild 146 Sackermann Jörn/Bilderberg 36 Sandgren Jan-Olof 11(2) Science Photo Library/IBL 62 Sen Gupta Alex/Argo Float 91(2) Sjöstedt Ulf/Pix Gallery 84(2) Soqui Ted/Corbis/Scanpix 52(1) Stammers Sinclair/Science Photo Library/IBL 16 STF/Nordiska Museet 116 Stillwell John/PA/Pressens Bild 25 STR/Reuters/Scanpix 145 Storm P Museet, Köpenhamn 53 Suehiro K./Argo Float 91(1) Svanteson Claes-G/Pix Gallery 73(3) Svensson Tommy/Pressens Bild 57, 84(1) Söderpalm-Berndes Cecilia 34, 74(1), 144 Tano Markku/Kuvapörssi/IBL 82 Thornell G. 71, 73(1) Tirba-STF Martin/AFP/Pressens Bild 110(2) Wikström Jeppe/Pressens Bild 131 Yves Gellie/Gamma/IBL 85(1) Åklundh Peter/Pressens Bild 3(1)

ISBN 978-91-47-01848-2 © 2005 Gunnar Björndahl, Leif Carserud och Liber AB Redaktörer Cecilia Söderpalm-Berndes, Anders Sörensen Formgivare Ingmar Rudman Bildredaktörer Inga-Britt Liljeroth, Elisabeth Westlund Illustratörer Cicci Lorentzson, Jan-Olof Sandgren, Björn Magnusson Omslagsbild Per-Olov Eriksson/Naturfotograferna Första upplagan 2 Repro: Printing Malmö AB Tryck: Nørhaven Books AS, Viborg, Danmark 2007 KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommun/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

'SBOL HVM /BUVSLVOTLBQ " 'SBOL HVM UjDLFS NFS jO WjM LVSTQMBOFO J /BUVSLVOTLBQ " GzS HZNOBTJFU PDI ,PNWVY #PLFO jS JOEFMBE J GZSB LBQJUFM %FU OBUVSWFUFOTLBQMJHB BSCFUTTjUUFU &OFSHJ 6OJWFSTVNT PDI +PSEFOT VUWFDLMJOH TBNU &LPMPHJ PDI WlS NJMKz *OOFIlMMFU jS BOQBTTBU UJMM FMFWFS TPN MjTFS FMMFS TLB MjTB BOESB OBUVSWFUFO TLBQMJHB jNOFO VOEFS TJO HZNOBTJFVUCJMEOJOH %FU QBTTBS jWFO EFN TPN jS BMMNjOU OZ¾ LOB Ql OBUVSWFUFOTLBQ * TFSJFO JOHlS LVSTCzDLFS

'SBOL SzE /BUVSLVOTLBQ "

'SBOL CMl /BUVSLVOTLBQ "

'SBOL HVM /BUVSLVOTLBQ "

MjSBSIBOEMFEOJOHBS 'SBOL HVM MjSBSIBOEMFEOJOH 'SBOL SzE CMl MjSBSIBOEMFEOJOH XFCCTUzE 'SBOL PO MJOF jS FO HFNFOTBN FMFWIBOEMFEOJOH Ql XFCCFO NFE TBNNBOGBUUOJOHBS BOJNBUJPOFS GSlHPS PDI MjOLBS Ql XXX MJCFS TF GSBOL

#FTU OS 5SZDL OS