9789127423800 by Smakprov Media AB

FRITIDSHEM

Inspiration meningsfull verksamhet

Inspiration

Dagen på fritidshemmet ska vara meningsfull för både barn och pedagoger, det ska finnas möjlighet till utveckling och relationsskapande. Här finns en tydlig beskrivning av hur man kan nå dit genom lek, utevistelse och andra aktiviteter. FRITIDSHEM Inspiration är fylld av konkreta och praktiska tips som underlättar det vardagliga arbetet och sätter lite knorr på tillvaron!

n o i t a r i p s n I l l u f s g n i men t e h m a s verk

Boken vänder sig till alla pedagoger som arbetar på fritidshem. På ett inspirerande sätt berättar författarna hur de jobbar för att bli mer medvetna om sitt uppdrag och mer professionella som fritidspedagoger. Jessica Bergkvist och Helena Fuhrman är båda verksamma som fritidspedagoger. Tillsammans har de många års erfarenhet av arbete på fritidshem.

Jessica Bergkvist Helena Fuhrman ISBN 91978-91-27-42380-0 97827- 41983-4

9 8 9 1 2 7 4419834 23800 9 7789127

3_omslag.indd 1

11-11-03 16.32.06

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 2

11-11-03 18.04.43

l l å h e inn Bakgrund Våra förutsättningar

Vår målsättning i dag

Kvalitetssäkring

Att arbeta som fritidspedagog

12 12

Fritidspedagoger är viktiga

Utvärdering för utveckling Sociogram Barnsamtal Observationer Enkäter

Att synas och våga ta plats

Fritidspedagogik i skolan Skolsamverkan Arbetssätt Arbetslagets ansvar

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 3

Fritidspedagogens status

Meningsfullt fritidshem

F R I T I D S H E M I N S P R I AT I O N

16 17 17 20 21 21 23

25 25 27 30

11-11-03 18.04.43

Barns relationsskapande

Att skapa förutsättningar

Värderingsövningar Heta stolen Linje ja – nej – kanske Fyrahörns-övningar

Kompissamtal Viktig stund för barnen Fallgropar och goda råd

Forumspel

Den viktiga leken Sociala lekregler Hur gör vi leken oemotståndlig?

Leklådor Regler för leklådorna

Lekdagar Planering Genomförande De vuxnas deltagande

Skogens möjligheter Praktiska tips Skogenlåda och skogenhylla Kläder

Mat i skogen

34 35 35 37 39 41 42 45

47 48 48 51 51 54 54 56 58

61 63 63 65 65

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 4

11-11-03 18.04.43

Leken i skogen Festligheter Bjuda in gäster

Happenings och roligheter

F R I T I D S H E M I N S P R I AT I O N

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 5

69 76 76

Spa

Bagarstugans dag

Tårtbyggartävling

Cirkusdag

Personalbus

Burträskbingo

Fritidshemmets dag

Kurser

Äventyr

Avslutning

Källförteckning

11-11-03 18.04.43

Att arbeta som fritidspedagog har förändrats väldigt mycket under de dryga 20 år som vi har varit verksamma. Förr var barngrupperna betydligt mindre än i dag, då kunde två heltider ha ansvar för 15–17 barn. Fritidshemmen tillhörde socialförvaltningen och samverkade med förskolan. De hade egna lokaler utanför skolan som oftast var väl anpassade för verksamheten. I dag är det alltför vanligt med stora barngrupper i förhållande till personaltätheten. Fritidshemmen tillhör skolförvaltningen och har flyttat in i skolans lokaler som många gånger inte är anpassade för fritidshemmets verksamhet. Alla vi som arbetar som fritidspedagoger inom fritidsverksamheten vet att barngruppens storlek har en avgörande betydelse för kvaliteten på det som görs. Med för stora grupper hinner och kan vi inte möta alla barn som vi skulle vilja. Många fritidshem har under resan med för stora barngrupper därför tappat greppet om sin verksamhet och förlorat sin geist, eller i värsta fall gett upp. När fritidshemmen ingick äktenskap med skolan hamnade många fritidspedagogers fokus och energi på skoldagen och verksamheten där, vilket gjorde att verksamheten på fritidshemmet förlorade mycket kvalitet och innehåll. ARBETET SOM FRITIDSPEDAGOG

Fritidspedagogens status Vi som är fritidspedagoger i dag har ett positivt, utmanande och oerhört utvecklande jobb. Vi har stora möjligheter och förmånen att kunna påverka verksamhetens innehåll vilket ger 12

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 12

11-11-03 18.04.44

en enorm frihet i arbetet. Det skapar möjligheter för oss att följa barnens resa en bit in i livet och se dem utvecklas på många olika fantastiska sätt. Eftersom vi arbetar med oss själva som redskap kräver det att vi vågar granska oss själva kritiskt. Vi måste ta ett steg åt sidan och titta på oss själva som pedagoger och ledare med analyserande ögon. Det är viktigt att ha självkännedom, att kunna reflektera över hur vi tänker, hur vi väljer att göra, vad vi har med oss i bagaget och hur de egna erfarenheterna används. Många gånger borde vi påminna oss själva om detta kritiska sätt till självgranskning och inte alltid lasta dålig kvalitet på nedskärningar och andra faktorer. Margareta Öhman formulerar det på följande sätt i boken Hissad och dissad (2009): Att arbeta med att levandegöra värden är en kontinuerlig, pågående process. Varje dag och varje stund måste pedagogen skapa och upprätthålla relationer till barnen som levandegör och ger dem upplevelser av värden som tolerans och solidaritet, gemenskap och diskriminering. Både i sitt sätt att vara och den samtalston hon anger talar pedagogen om vad som är önskvärt och eftersträvansvärt.

Att införa en legitimering för oss fritidspedagoger skulle i längden innebära en viktig kvalitetsgaranti för barnen på våra fritidshem. I dag signalerar regering och riksdag i stället att vi borde utbilda oss till förskollärare eller lärare. Det visar bara vilken dålig insikt beslutsfattarna har om fritidspedagogens roll ute på våra skolor och fritidshem. Det sociala samspelet hos barnen som vi fritidspedagoger arbetar med är en viktig förutsättning för deras lärande. Därför är det viktigt att en legitimering av yrket genomförs, i annat fall finns det risk för att professionen fritidspedagog blir mindre attraktiv och att statusen blir lägre. Kunskapen om fritidspedagogik måste spridas uppåt i systemet, så att de som har makten att fatta beslut också äger kunskapen. I det arbetet har vi alla en viktig roll. Positivt är att den nya skollagen är tydligare än någonsin när det gäller F R I T I D S H E M I N S P R I AT I O N

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 13

11-11-03 18.04.44

fritidshemmets verksamhet. I kapitel 14, som bara handlar om fritidsverksamheten, står det bland annat att fritidshemmet ska komplettera utbildningen i samtliga skolformer och att fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Vidare står det att utbildningen i skolan ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Att fritidshemmet ska stimulera eleverna kräver mer av oss pedagoger än att enbart erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation – detta är något som måste ses som en värdefull utveckling av vår profession.

Fritidspedagoger är viktiga Barn behöver fritidspedagoger som engagerar sig. För att skapa bra förutsättningar är det därför viktigt att vi tänker om, tänker nytt, tänker roligt och tänker tokigt för att komma vidare. Det gäller också att vi är när varande för barnen – både kroppsligen och mentalt. Fritidshemmet är viktigt för barnen och gör stor skillnad i deras liv om det fungerar bra. Allt lärande som sker på fritidshemmet sker i möten mellan barnen och mellan barnen och oss vuxna. I detta är vår roll som fritidspedagoger oerhört betydelsefull – den ger en stor möjlighet att påverka barnens utveckling.

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 14

11-11-03 18.04.44

Den viktiga leken är att utveckla alla barn till lekskickliga barn. I Lgr 11 står det: ”Skapande arbete, rörelse och lek är väsentliga delar i barnens aktiva lärande. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskaper.” Lek har en central plats på vårt fritidshem. Leken är ett viktigt sätt för barnen att förstå hur kompisarna tänker, lära sig turtagande, känna igen och följa regler som gäller i leken samt lyssna och lära av varandra. En del behöver träna mer än andra. Alla har kommit olika långt med att vara en bra kompis, precis som de har kommit olika långt med att lära sig andra saker, till exempel läsa, ta lyra eller åka skidor. Oavsett var barnen befinner sig i sin lekutveckling har de rätt att leka. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet i form av bland annat lek inom ramen för hela skoldagen. ETT AV VÅRA MÅL

Att leka är en barnslig rättighet! Elsa

Det handlar mycket om hur vi fritidspedagoger ser på detta – om vi bara ser leken som något som barnen ägnar sig åt medan vi gör något annat, eller om leken är något barnen använder för att lära sig saker. Det är därför viktigt att fritidshemmet blir en trygg miljö för barnen att leka i. Ett ställe där leken är självklar och får ta tid och plats, och där alla barn, oavsett ålder och kön, vågar leka. Att få leka är barns rättighet, men det innebär inte nödvändigtvis att alla barn leker. Bara för att barn är tillsammans är det inte självklart att de ägnar sig åt samspel eller lek. Den identitet barnen tillägnar sig i leken bär de med sig till andra sociala sammanhang, det är därför som lekens innehåll och kvalitet är så avgörande. Det är vårt ansvar att se till att det blir mycket lek och olika sorters lek.

F R I T I D S H E M I N S P R I AT I O N

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 47

11-11-03 18.04.55

Sociala lekregler De sociala lekregler som gäller för barnens lek kan sammanfattas i begreppen samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Samförstånd innebär att alla som deltar är införstådda med leken, ömsesidighet att barnen leker på lika villkor och turtagande att barnen turas om att göra saker (Knutsdotter, 2003). Det gäller för barnen att kunna dessa sociala regler för att leken ska vara utvecklande för dem och upplevas som positiv. Bland det svåraste för många barn är att lära sig turtagande – att det ibland är din tur och ibland min. Här kan de mindre lekskickliga barnen lära mycket om de får vara tillsammans och leka med barn som kan dessa regler.

Hur gör vi leken oemotståndlig? Som vuxna på fritidshemmet har vi i uppgift att hjälpa alla barn in i aktiviteter och kompisrelationer, att nå fram till barnet helt enkelt. I detta behöver en del barn mer stöttning än andra. Vissa barn behöver hjälp av en vuxen för att komma igång och för att kunna leka över huvud taget. En lek utan en vuxens aktiva närvaro kan dessutom bli väldigt negativ, där det starkaste barnet bestämmer och ägnar sig åt ett slags maktutövande. Ska man vara självkritisk är det mycket den typen av lek som förekommer ute på fritidhemmen, under begreppet fri lek. Här gäller det att vi arbetar medvetet med att ge förutsättningar för alla barn att kunna inta olika roller i leken, att säga vad vi tycker och ta avstånd från negativa beteenden. Det är vårt ansvar om barnen leker, hur barnen leker och vad barnen leker. Följande ord ur Maud Ihrskogs bok Kompisar och kamrater (2006) beskriver på ett bra sätt pedagogens betydelse: Barn kan inte enbart vara hänvisade till varandra, de behöver vuxna som svarar för att de mår bra och att de har det bra. När barn vistas i grupp inom formella institutioner som exempelvis förskola, skola och fritidshem utgörs de vuxna av professionella pedagoger. 48

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 48

11-11-03 18.04.55

Arbetet med att utveckla lekskickliga barn på fritidshemmet och skapa utrymme för mer lek kan vara svårt i konkurrensen med allt annat som händer i barnens vardag. Det är också så att föräldrar av olika anledningar väljer bort och säger upp fritidsplatsen. Ibland kan fokusering på en viss aktivitet på fritids, som till exempel bandy och pysslande, ta överhand för vissa barn, något som i längden inte är särskilt utvecklande för dem. Även rasterna och annan utevistelse är tillfällen då barnen kan träna sig på att hitta på egna lekar och engagera sig i sitt lekande, så att de inte enbart serveras med detta. Tänk på att vara lyhörda och påhittiga för att få rasterna att fungera för alla barn, något som ibland kräver förändring och förnyelse. Arbetet med att utveckla barnens lekförmåga är en av fritidshemmens och fritidspedagogernas verkligt stora och viktiga utmaningar. Hur kan vi göra lekandet så attraktivt och oemotståndligt att barnen utan att tveka låter sig dras in i lekandets fantastiska värld? En viktig del i detta är att vi ofta samtalar och funderar runt leken i arbetslaget. Här följer några användbara frågeställningar att ha med i utvecklandet av ett mer lekinriktat fritidshem:

F R I T I D S H E M I N S P R I AT I O N

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 49

11-11-03 18.04.56

FRÅGESTÄLLNINGAR KRING LEK

Hur kan vi utveckla vår kartläggning av barnens lek och relationer till andra barn som rör vem som leker med vem och om någon är ensam? Hur gör sig våra barn lekbara? Säger reglerna och rutinerna på vårt fritidshem något om personalens syn på leken? Säger möbleringen och valet av material något om vilka lekar och aktiviteter personalen föredrar? Vad säger vårt arbetssätt om inställningen till lek? Kan vi förändra regler och vår syn på leken så att det leder till att leken får frodas? Kan vi stötta och utmana barnen i leken så att de blir mer lekskickliga? Vad händer när vi har fullständigt fokus på leken och deltar i leken på barnens villkor? Vad händer när vi släpper på ordning och rutiner? Vad händer när vi kliver in i leken? Kan vi vid planeringen tänka ur ett barnperspektiv i högre grad för att tillgodose leken, och lägga bort vuxenperspektivet? Ger vi barnen möjlighet till ostörd och fungerande lek? Kan vi prioritera det ännu mer? Går det att göra ännu bättre?

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 50

11-11-03 18.04.56

Skogens möjligheter funderade vi på vad vi skulle kunna erbjuda för verksamhet utomhus. Vi ville göra något som kunde bidra till att nå de mål vi satt upp utifrån våra styrdokument. Eftersom skogen är full av möjligheter beslöt vi oss för att skapa en fast återkommande aktivitet som skulle äga rum där. I skollagen står det att ”Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation”. I skogen kan vi arbeta för detta och många av våra andra mål. Resultatet blev att vår verksamhet numera flyttar ut i Fritidshemskogen en dag i veckan, året runt, vecka ut och vecka in, oavsett väder. Detta har blivit en viktig del av vår vardag. met ska erbjuda Dagen i skogen säkerställer att barnen får en eftermiddag en meningsfull som innehåller många meningsfulla och viktiga moment, som fritid och till exempel längre sammanhängande utevistelse i naturen, rekreation härlig gruppgemenskap samt rörelse och fysisk aktivitet. Barnen erbjuds ett rikt och varierat innehåll av aktiviteter. En utmaning är att få alla barn att vilja gå till skogen och upptäcka dess möjligheter. Det kräver att man är påhittig och rolig, och tänker om och tänker nytt. Genom att gå dit regelbundet är barnen inställda på skogen den specifika dagen i veckan, vilket är en stor fördel. Målet med eftermiddagen i skogen är lek, gemenskap och att ha roligt tillsammans. Tanken är också att barnen ska lära sig att klä sig efter väder och årstid för att klara av att vara ute några timmar. Skogen är helt enkelt en ”lokal” som erbjuder fantastiska och unika möjligheter till samspel, gemenskap och lärande. FÖR NÅGRA ÅR SEDAN

F R I T I D S H E M I N S P R I AT I O N

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 61

11-11-03 18.05.06

Utöver huvudsyftet med dagen i skogen har vi satt upp några delmål som vi vill att barnen ska ha uppnått innan de lämnar vårt fritidshem. De ska ges möjlighet att: göra upp eld tälja sätta upp och använda stormkök laga mellanmål ute på något sätt vara ute alla årstider och veta hur de ska klä sig ha roligt i naturen och kunna leka ute veta att det som de kan leka inne kan de kanske också leka ute lära sig naturvett och allemansrätt lära sig mer om hälsa, friskvård och rörelse i skogen.

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 62

11-11-03 18.05.07

Leken i skogen Lekar som involverar samtliga barn är bra för att skapa vi-känsla i barngruppen. När man är i skogen finns det dessutom gott om utrymme för lekar som bygger på fysisk aktivitet och rörelse. Här följer förslag på roliga lekar som passar för skogen eller på skolgården.

Riddare och rövare Dela in barnen in i två lag där ett lag är riddare och det andra rövare. Riddarna ska ordna två läger som ska ligga ca 40–100 meter från varandra, beroende på hur terrängen ser ut. Rövarna ska gömma sig i skogen mellan de två lägren. Några av riddarna börjar med att gömma guldpengar (låtsaspengar eller guldpapper), till exempel i sina fickor, i mössan eller vantarna, dock inte under kläderna. Man väljer vilka i gruppen som ska ha guldet på sig, det kan gömmas hos en, flera eller alla. Sedan gäller det för riddarna att ta sig från det ena lägret till det andra utan att bli fångade av en rövare. När rövaren fångar en riddare ska riddaren räkna högt till tio medan rövaren letar efter guldpengarna. Allt som rövaren hittar får hon/ han behålla. När riddaren räknat klart får hon/han springa vidare. (Observera att samma rövare inte får ta henne/honom igen – någon annan måste hinna emellan.) När alla riddare har kommit till sitt läger ska de räkna hur många guldpengar de lyckats behålla, och rövarna räknar hur många guldpengar de lyckats ta. Flest pengar vinner. Låt barnen byta roller efter ett tag.

F R I T I D S H E M I N S P R I AT I O N

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 69

11-11-03 18.05.16

Happenings och roligheter att ibland förgylla vardagen med lite påhitt och andra roligheter. Det är dessutom bra för gruppgemenskapen. Här följer några förslag från oss. Säkert har ni själva också en massa egna fantastiska idéer! DET ÄR TREVLIGT

Ananasmask Riv en halv gurka tillsammans med ett par skivor färsk eller konserverad ananas, eller kör det i en mixer eller med mixerstav.

Spa Att genomföra en spa-eftermiddag är ett otroligt uppskattat, mysigt, roligt och populärt inslag i verksamheten. Bjud barnen på ett ”smörgåsbord” av välgörande och hälsosamma aktiviteter!

Ansiktsbehandling med hemmagjord kräm Blanda ihop en egen rengörande ansiktsmask som barnen får massera in i ansiktet på varandra, på rengjord och fuktad hud. Sedan får barnen ligga med detta och gurka på ögonen, och njuta till ljudet av lugn och avslappnande musik.

Bananmask Mosa en banan med 5 msk havregryn. Rör ner 1 msk honung och 2 msk yoghurt.

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 78

11-11-03 18.05.20

Fotbad med olika oljor Massage Skapa en massagehörna med lugn musik och stearinljus som stimulerar barnen att massera varandra eller låt dem få hjälp av någon vuxen.

Handmassage Gör en handolja av rapsolja och vanligt salt. Låt sedan barnen få en liten klick i handen som de masserar in på sig själva eller på en kompis.

Ge barnen fotbad med havssalt och doftolja. Avsluta med fotkräm och skön fotmassage av en kompis.

Spikmatta Låna ihop flera spikmattor och gör ett avslappningsrum. Låt barnen ligga med eller utan tröja och njuta.

Smoothie Låt barnen komponera och tillaga sin egen smoothie med till exempel hallon, jordgubbar, blåbär, naturell yoghurt, melon, päron, banan eller ananas. Det är bara att välja och vraka och njuta av säsongens alla härliga frukter och bär.

F R I T I D S H E M I N S P R I AT I O N

Text section_978-91-27-42380-0_2Slovenia.indd 79

11-11-03 18.05.20

FRITIDSHEM

Inspiration meningsfull verksamhet

Inspiration

n o i t a r i p s n I l l u f s g n i men t e h m a s verk

Jessica Bergkvist Helena Fuhrman ISBN 91978-91-27-42380-0 97827- 41983-4

9 8 9 1 2 7 4419834 23800 9 7789127

3_omslag.indd 1

11-11-03 16.32.06