MALIN NYBERG
NIVÅ 1
INNEHÅLL
Till varje kapitel finns en film. QR-koden som ligger på kapitlets startsida leder dig direkt till filmen på elevwebben.
OM HÄLSA
1.
4. Risk- och friskfaktorer
DIN HÄLSA
5.
arbete och fritid
för sjukdom och friskvård
betydelse
och rekreation i Sverige
Fördjupning: Blir man lättare sjuk om man är utomhus när det är kallt?
Fallbeskrivning: Arbetsmiljön på
VÅR HÄLSA
7. Hälsofrämjande arbete 164
Vad är hälsofrämjande arbete? 166
Grundläggande synsätt
i hälsofrämjande arbete 166
Hälsofrämjande arbete i förskola och skola 168
En säker och trygg arbetsmiljö 170
Goda ledare 173
Goda relationer 174
Rutiner och regler 176
Arbete mot kränkande behandling 178
Elev- och barnhälsoteam 180
Fördjupning: Att anmäla missförhållanden 182
Fallbeskrivning: På Hamntorpsskolan 184
Sammanfattning 186
8. Kommunikation och delaktighet 188
Kommunikation och interaktion 190
Hinder i kommunikationen 190
Informella och formella samtal 192
Att vara en god lyssnare 193
Svåra samtal 194
Motiverande samtal 196
Delaktighet och inflytande 198
Självständighet och motivation 202
Att stärka självständighet och motivation 204
Fördjupning: Mentalisering –att försöka förstå sig själv och andra 206
Fallbeskrivning: Utvecklingssamtal 208
Sammanfattning 210
9. Hälsofrämjande aktiviteter
212
Att genomföra hälsofrämjande aktiviteter 214
Undervisa om, genom och för hälsa 214 Skriftlig planering 216 Dokumentation och utvärdering 218
Fysisk aktivitet och rörelse 220 Bryt stillasittandet 221
Aktiviteter utomhus 222
Aktiva raster och lek på gården 223
Trivsel, värdegrund och kunskap 225
Trivsel och gemenskap 226
Vila, avslappning och pauser 227
Undervisa om hälsa och livsstil 228
Fördjupning: Friskis & Svettis och Friluftsfrämjandet 230
Fallbeskrivning: På Stenbroskolan 232 Sammanfattning 234
10. Folkhälsoarbete i Sverige
Vad är folkhälsa?
Jämlik och jämställd hälsa –
ALLAS HÄLSA
sätt att dela in världen
sätt att dela in världen
Skolgång i världen
Temaarbete –hälsa i världen
KAPITEL 1
VAD ÄR HÄLSA OCH HÄLSOPEDAGOGIK?
Det här kapitlet handlar om vad hälsa och hälsopedagogik är, och är samtidigt en introduktion till centrala begrepp.
Målet med kapitlet är att du ska lära dig
• vad hälsopedagogik är
• vad hälsa är och vad som påverkar hälsan
• vad hälsoarbete och hälsofrämjande arbete är
• grundläggande begrepp
INLEDANDE REFLEKTION
1. Varför läser du kursen hälsopedagogik i din utbildning, tror du?
2. Vad betyder det att arbeta hälsopedagogiskt, tror du?
3. Vad påverkar vår hälsa, tror du?
4. Vad är god hälsa för dig?
5. Hur definierar du begreppet hälsa?
FÖRBERED
Hälsopedagogik – vad är det?
Hälsopedagogik är ett ämne som kan studeras i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och vid universitet och högskolor. Den som läser hälsopedagogik kan gå utbildningar som leder till arbete inom sjukvård, friskvård, skola eller barnomsorg. Det är vanligt att exempelvis barnskötare, undersköterskor, sjuksköterskor eller hälsoutvecklare har läst ämnet.
Hälsopedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne som innehåller både hälsa och pedagogik. Hälsa handlar om hur vi mår, i kroppen, i vårt inre och i våra relationer till andra människor. Pedagogik handlar om fostran, lärande och utveckling. Kombinerade blir detta ett ämne som behandlar kunskapen om människors hälsa kopplat till lärande. Det rör också olika arbetssätt som främjar, alltså är bra för hälsan.
Hälsoarbete
– olika metoder och aktiviteter
Hälsoarbete är det arbete som görs i olika verksamheter och i samhället för att vi ska hålla oss friska och må bra. Det finns många olika arbetssätt, metoder och aktiviteter – exempelvis att vårda någon som blivit sjuk, att ge information och utbildning om kost och motion, att skapa miljöer som är trygga och säkra och att organisera aktiviteter som är bra för hälsan.
Hälsoarbete kan delas in i tre delar: vårdande, förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Vårdande arbete är framför allt att behandla och ta hand om människor som redan är sjuka. Det kan till exempel vara att en patient vårdas på sjukhus för en sjukdom.
I förebyggande arbete är fokus att se till att så få som möjligt blir sjuka eller får försämrad hälsa. I en kommun kan exempelvis information om narkotika riktas till familjer där det finns ungdomar som riskerar att hamna i missbruk – alltså förebygga och försöka hindra ungdomar från att börja använda narkotika.
Hälsofrämjande arbete handlar om att arbeta utifrån sådant som får människor att må bra och gör oss friska. Det hälsofrämjande arbetet på en förskola handlar exempelvis om att skapa en miljö
som är trygg för barnen, att se till att de får bra och hälsosam mat, att de får både utomhusvistelse och vila och att de får lära sig om hälsa. Det handlar också om att pedagogernas ledarskap ska bjuda in till samarbete och delaktighet.
Samma sak gäller det hälsofrämjande arbetet på ett äldreboende, där de som bor där behöver en trygg miljö, bra mat, utomhusvistelse och vila. Det handlar också om att de boende får ett respektfullt bemötande och information om sin egen hälsa. I båda verksamheterna kan vårdnadshavare eller anhöriga behöva information och själva lära sig vad som är bra för hälsan, så att de i sin tur kan göra bra val som främjar barnets eller den äldres hälsa.
BESVARA
1. Vad handlar ämnet hälsopedagogik om?
2. Vilka läser ämnet hälsopedagogik?
3. Vad innebär vårdande arbete?
4. Vad handlar förebyggande arbete om?
5. Vad är hälsofrämjande arbete?
Hälsofrämjande arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå
Hälsofrämjande arbete är något som ska utföras på alla nivåer i ett samhälle – på individnivå, på gruppnivå och på samhällsnivå.
På samhällsnivå handlar arbetet om att organisera samhället så att det främjar människors hälsa. Samhället ska vara tryggt och säkert och medborgarna måste kunna försörja sig. Viktigt är förstås att det finns lagar, regler, domstolar och polis som fungerar, att alla har rent vatten och avlopp och att alla kan köpa mat. Arbetet handlar också om att se till att skolor, barnomsorg, sjukhus och annan vård som är kostnadsfri fungerar. Samhället ska underlätta för var och en att göra goda val som främjar hälsan.
På gruppnivå kan arbetet handla om att göra särskilda insatser för grupper som har svårt att uppnå god hälsa. Man kan anordna
aktiviteter eller kampanjer, exempelvis sociala aktiviteter som motverkar ensamhet eller psykisk ohälsa, träningsgrupper, grupper för rökavvänjning eller stöd vid viktminskning. Att starta idrottsföreningar eller fritidsgårdar som riktar sig till barn och unga som annars inte skulle ha råd eller möjlighet att delta, är andra exempel.
På individnivå är det viktigt att arbeta för att alla ska kunna göra hälsosamma val. I förskolan och i skolan har alla barn möjlighet att få hälsosam lunch, rörelse, gemenskap och rutiner, information och utbildning, som i sin tur kan lägga grunden för hälsosamma val senare i livet.
På individ- och gruppnivå är det hälsofrämjande arbetet på våra arbetsplatser mycket viktigt eftersom vi tillbringar så mycket tid där. Arbetsplatserna behöver vara trygga och säkra så att ingen skadar sig och så att alla trivs och mår bra.
Olika förhållningssätt
Ett förhållningssätt är den attityd, det synsätt, den inställning eller det perspektiv som vi utgår från. Förhållningssättet påverkar i sin tur hur vi organiserar eller arbetar i en verksamhet. Det påverkar också vår kommunikation och vårt bemötande, alltså hur vi pratar, lyssnar och är mot en person och på vilket sätt vi för information vidare.
Ett pedagogiskt förhållningssätt handlar mer specifikt om vilken syn vi har på lärande, utveckling och fostran. Idag innebär ett pedagogiskt förhållningssätt exempelvis att vi ska utgå från alla människors lika värde och att alla människor kan lära och utvecklas – oavsett ålder eller förutsättningar. Det innebär också att det ska finnas en lyhördhet, alltså en känslighet, för att se till både individens och gruppens behov. Behoven ska i sin tur ligga till grund för hur verksamheten organiseras så att det främjar lärande och utveckling.
I verksamheter som rör människor säger man ofta att det hälsofrämjande arbetssättet ska genomsyra verksamheten. Då är det viktigt med ett hälsopedagogiskt förhållningssätt. Det betyder att allt det som görs i verksamheten ska vara bra för hälsan. Det kan exempelvis vara att vi ska arbeta hälsofrämjande, att vi ska utgå från att alla människor kan lära och utvecklas och att vi ska utbilda i hälsofrågor.
Personalen på en arbetsplats förväntas vara professionell. Ett professionellt förhållningssätt är kopplat till den yrkesroll man har. Inom hälsopedagogik handlar det till exempel om att vara duktig på att planera och organisera verksamheten så att den främjar hälsan. För att kunna göra det behövs kunskap om hälsa utifrån olika perspektiv, om människans utveckling och lärande. Personalen behöver även vara bra på att stötta, leda, bemöta och kommunicera med människor.
BESVARA
1. Vad innebär hälsofrämjande arbete på samhällsnivå?
2. Vad innebär hälsofrämjande arbete på gruppnivå?
3. Vad innebär hälsofrämjande arbete på individnivå?
4. Vad är ett förhållningssätt?
5. Vad är ett pedagogiskt förhållningssätt?
6. Vad är ett hälsopedagogiskt förhållningssätt?
7. Vad är ett professionellt förhållningssätt?
REFLEKTERA
1. Vad får dig att trivas i skolan eller på en arbetsplats?
2. Vad tycker du att det innebär att vara professionell?
Allt vi gör påverkar hur vi mår.
Blå zoner
En blå zon är ett geografiskt område där många människor lever längre än i andra delar av världen. På dessa platser finns det ovanligt många friska och pigga hundraåringar.
För att räknas som en blå zon behöver forskare ha bedrivit forskning i området. I dessa zoner är det ovanligt med demenssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes.
Idag finns det fyra klassiska blå zoner i världen: Sardinien i Italien, Okinawa i Japan, Nicoya i Costa Rica och Ikaria i Grekland. Nya områden hittas fortfarande, och i Sverige har man funnit att det finns små blå zoner i Småland.
Forskare har undersökt vad som gör att människor i dessa områden lever så länge. De har bland annat granskat genetiken, livsstilen och miljön för att fastställa vad som är orsaken. Gemensamt för de blå zonerna är att människorna äter hälsosamt, att de har mycket fysisk aktivitet i vardagen, att de har ett socialt nätverk och att de har mål och mening med sina liv.
Forskarna har funnit att människorna ofta odlar sin egen mat och äter färska råvaror efter säsong. Maten är oftast vegetarisk och köttkonsumtionen är låg. De äter lite socker och processad mat och kosten är både fiberrik och variationsrik. Det är också vanligt att de äter tillsammans med andra, att de äter långsamt och att de äter sig lagom mätta. Måltiden är en viktig, gemensam och social ritual. Det är också vanligt att de äldre inte går i pension, utan är en del av samhället och fortsätter att bidra med vad de kan så länge de orkar. Därför fortsätter de att röra på sig varje dag och har både mål och mening med livet. Forskare har också sett att det genetiska arvet har betydelse, men att det är livsstilen som är avgörande för deras långa och friska liv.
UPPDRAG
Välj två blå zoner, de klassiska eller de som upptäckts senare. Ta reda på mer om dessa zoner. Jämför dem. Vad har det som är lika och vad skiljer dem åt?
KAPITEL 1 – VAD ÄR HÄLSA OCH HÄLSOPEDAGOGIK?
En dag på förskolan Rosenlundsgården
En vanlig dag på förskolan Rosenlundsgården kan se ut så här. Flera av barnen som kommer tidigt till förskolan börjar med att äta frukost. Frukosten äter de tillsammans med pedagogerna. Barnen kan välja att äta yoghurt och flingor eller smörgås och ett glas mjölk. Det brukar vara lugnt och skönt på morgonen eftersom det inte är så många barn där än.
Efter frukosten är det dags att gå ut. Väl utomhus är det fler barn som kommer och lämnas på förskolan. På Rosenlundsgården är man utomhus så mycket som möjligt, även i lite sämre väder. Gården har en stor sandlåda och ett litet skogsparti där barnen kan leka. Det finns även trehjulingar att cykla på. Pedagogerna försöker att göra allt som man kan göra inomhus även utomhus. De tar ut böcker om barnen vill läsa och
gör då i ordning en läskoja bland träden. De kan även ta ut målarfärg och stafflier om barnen vill måla.
Efter leken på gården är det dags att äta lunch. Lunchen äter de tidigt. Barn och pedagoger äter tillsammans. Idag får barnen kokt potatis, kokta gröna ärtor, fisk och vit sås. Det finns även hårt bröd att äta och mjölk att dricka. Lunchen kan vara lite stojigare, men pedagogerna jobbar för att det ska bli lugn och ro. De vill att det ska bli en stund för samtal och matro. Maten som görs på förskolan tillreds av en kock på plats. Kocken försöker planera maten så att den är varierad och så näringsriktig som möjlig.
När barnen ätit är det dags för vila. De stora barnen får vila i mysrummet inomhus och lyssna på avslappningsmusik. De små barnen som fortfarande sover i vagn får sova utomhus. När vilan
är över är det dags för en kort stund av lek inomhus. Efter det går de större barnen på utflykt till ett skogsparti som ligger en bit bort, medan de små barnen är kvar inomhus. Utflyktsplatsen kallar de för ”stora stenen”. Just nu har de tema ”höst” på förskolan och idag ska de titta på alla löv som ändrat färg.
Väl tillbaka på förskolan är det dags för mellanmål, utomhus på gården. Oftast serveras frukt. Alla barnen sätter sig vid den lilla samlingsplatsen, som består av stockar som lagts ut i en ring. Pedagogerna genomför dagens samling. De sjunger tillsammans med barnen och utvärderar dagen genom att fråga barnen hur den varit. Ibland har de även en gemensam lek. Många barn blir hämtade redan klockan två, halv tre och
andra barn får vara kvar längre. De barn som blir kvar längre får vara inomhus tills dess att de blir hämtade. Då är det fri lek. Barnen har leksaker att leka med och de kan också rita, klippa och klistra. Pedagogerna har arbetat mycket med att låta barnen få vara med och påverka sin miljö, vad de vill leka med och göra på dagarna. När de började med rutinen att fråga barnen hur deras dag varit, fick pedagogerna många nya idéer om hur verksamheten kunde utvecklas.
De frågar också barnen om vad de tyckt varit roligast och vilka platser de tycker bäst om. Genom barnens svar har personalen sedan försökt utveckla verksamheten. Läskojan är exempelvis något som barnen själva fått vara med och bygga och inreda.
UPPDRAG!
Granska förskolan Rosenlundsgårdens rutiner, arbetssätt och förhållningssätt utifrån det du lärt dig hittills om hälsofrämjande arbetssätt. Vad i verksamheten främjar hälsan för barn och personal, alltså vilka friskfaktorer kan du se?
Läs det som står i läroplanen för förskolan (Lpfö18) kapitel 1 under rubriken ”Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande”. Vad gör förskolan som stämmer överens med det som står i denna del av läroplanen?
Sammanfattning
Hälsopedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne som behandlar hälsa och pedagogik. De som läser ämnet hälsopedagogik går utbildningar som leder till arbete inom exempelvis sjukvård, friskvård, skola och barnsomsorg. Det går att läsa ämnet på gymnasiet och på högskolan.
Hälsoarbete kan delas in i vårdande arbete, förebyggande arbete och hälsofrämjande arbete. Vårdande arbete innebär att ta hand om och behandla människor som redan är sjuka. I förebyggande arbete ligger fokus på att så få som möjligt ska bli sjuka eller få försämrad hälsa. Hälsofrämjande arbete handlar om att planera och organisera verksamheten utifrån sådant som gör oss friska och det som får oss människor att må bra.
Förhållningssätt är den attityd, det synsätt eller den inställning vi människor utgår från. Ett hälsopedagogiskt förhållningssätt handlar exempelvis om att vi ska arbeta utifrån det som främjar hälsan och att vi tror på att alla människor kan lära och utvecklas. Ett professionellt förhållningssätt utgår från den yrkesroll vi har. Inom hälsopedagogik handlar det om att vi har kunskaper om människors hälsa och att vi kan planera och organisera verksamheten så att den främjar hälsan.
Hur vi definierar begrepp påverkas av exempelvis tidsperiod, religion och kultur. Idag har vi ett holistiskt synsätt på begreppet hälsa. Idag menar man att hälsa handlar om vårt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsa ses som en helhet, där alla delar påverkar varandra. I Världshälsoorganisationens definition av hälsa står att hälsa inte bara handlar om ”frånvaro av funktionsnedsättning eller sjukdom”, utan att det snarare handlar om välbefinnande utifrån ett holistiskt synsätt.
Hälsokorset är en modell som visar subjektiva och objektiva aspekter av hälsobegreppet. Objektivt utvärderas personens hälsa av exempelvis en läkare. Subjektivt utvärderas hälsan av personen själv. Hälsokorset visar bland annat att en människa kan vara sjuk men samtidigt må bra, och att personen kan vara frisk men samtidigt må dåligt.
Det finns inre och yttre faktorer som påverkar vår hälsa. De inre faktorerna är ofta medfödda och finns inom oss. De yttre faktorerna handlar om den fysiska, psykiska och sociala miljön runt oss. Friskfaktorer är det som påverkar vår hälsa positivt och riskfaktorer är det som påverkar vår hälsa negativt. Vissa faktorer kan vi påverka och andra inte. Det kan till exempel handla om familj, vänner, samhällets uppbyggnad och om vi drabbas av krig, naturkatastrofer eller fattigdom. Livsstilen och de levnadsvanor vi har påverkar också vår hälsa.
AVSLUTANDE UPPGIFT
Intervjua någon som arbetar på en förskola eller skola. Hur organiseras verksamheten för att barnen ska må bra fysiskt, psykiskt och socialt i verksamheten?
Vad tycker de är viktigt i ett hälsofrämjande arbete?
Hur organiseras dagen utifrån ett hälsofrämjande arbetssätt?
DIN HÄLSA
KAPITEL 4
RISK OCH FRISKFAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN
Det här kapitlet handlar om livsstilens betydelse för hälsan. Fokus är på hur levnadsvanor och livsvillkor påverkar hälsan. Centralt är vad som är bra för hälsan och vad som kan utgöra risker för hälsan.
Målet med kapitlet är att du ska lära dig
• livsstilens, levnadsvanornas och livsvillkorens betydelse för hälsan
• vilka risk- och friskfaktorer som påverkar din egen och andras hälsa, exempelvis stress, motion, kost, sömn, missbruk och skärmtid.
INLEDANDE REFLEKTION
1. Varför ska du läsa om hälsa och livsstil, tror du?
2. Vilka är människans största hälsoproblem idag, tror du?
3. Vad är god hälsa för dig?
Livsvillkor, levnadsvanor och livsstil
Både livsvillkor och livsstil påverkar hälsan. Livsvillkoren är de sociala och fysiska förhållandena runt en person, alltså miljön. Det kan handla om var man är född, vilken familj man är uppvuxen med, hur samhället är uppbyggt och om man har tillgång till utbildning och sjukvård.
Livsstilen är sättet som vi lever. Det är levnadsvanor som motion, sömn, kost, alkohol- och tobaksvanor. Livsstilen är också kopplad till identitet, alltså hur vi uppfattar oss själva och hur andra uppfattar oss. Med livsstilen signalerar vi vilka vi vill vara och hur vi vill uppfattas.
Riskfaktorer utgör risker för vår hälsa, exempelvis rökning, för lite motion eller dåliga relationer i familjen. Friskfaktorer skapar förutsättningar för att vi ska ha en god hälsa som bra kost, tillräckligt med motion och goda relationer i familjen. Våra livsvillkor och vår livsstil kan innehålla både risk- och friskfaktorer. Vissa kan vi påverka och andra inte.
Vilken hälsa någon har beror alltså på ett samspel mellan livsvillkor och livsstil. Livsvillkoren kan vara svåra att påverka, speciellt om man är ett litet barn eller har svårt att ta hand om sig själv. Livsstilen kan också vara svår att påverka, eftersom vi ofta ärver vanor och beteende från de som är närmast oss. För att skapa den livsstil vi själva önskar behöver vi förutsättningar, vilja och kunskap.
BESVARA
1. Vad är livsvillkor?
2. Vad är levnadsvanor och livsstil?
3. Vad är riskfaktorer och friskfaktorer?
Sociala och kulturella aspekter
Sociala och kulturella aspekter påverkar våra levnadsvanor, livsvillkor och hur vi uppfattar världen. Kulturen och människorna runt oss påverkar hur vi blir behandlade, vilka möjligheter vi får, vilka vanor vi har och hur vi behandlar andra. Vi påverkas alltså av de normer och värderingar som samhället vilar på.
Ett exempel: Om någon eller några i vår familj talar illa om en grupp människor, kan det påverka oss att tycka likadant. Om politiker eller andra beslutsfattare gör på samma sätt, påverkas många fler. Konsekvensen kan bli att en grupp människor som vi talar illa om utsätts för våld och diskriminering, både av oss och av samhället. Det skapar ohälsa för alla, eftersom osämja, otrygghet och våld snabbt kan sprida sig.
Ett annat exempel är rökning. När det blev vanligt med cigaretter var det socialt accepterat att röka, och rökning var tillåten överallt, även på arbetsplatser. Programledare i tv och kändisar rökte öppet och överallt såg man reklam för cigaretter. Det fanns till och med chokladcigaretter som godis till barn.
Idag får man inte göra reklam för cigaretter i Sverige, det finns varningstexter på cigarettpaketen, det är förbjudet att röka på allmänna platser och det är inte många kändisar som vill synas på bild med cigaretter. Man får heller inte sälja godiscigaretter. Allt detta påverkar hur vi ser på rökning. Nu är den inte lika socialt accepterad längre och det påverkar hur många som väljer att röka.
De sociala och kulturella aspekter som finns i samhället förändras alltså över tid och de normer och värderingar som vi har i samhället, bland vänner och i våra familjer påverkar både oss själva och andra.
REFLEKTERA
Vilka kulturella och sociala aspekter påverkar en människas livsstil mest, tror du?
Att mäta hälsa
Med jämna mellanrum genomför WHO olika enkätundersökningar för att mäta hur olika länders medborgare mår. Frågorna handlar om livsvillkor och levnadsvanor. Resultaten av undersökningarna används för att mäta och jämföra hälsa i olika länder. Med resultaten kan sedan ländernas politiker planera för vilka folkhälsofrågor de måste arbeta med. I Sverige gör även Folkhälsomyndigheten enkätundersökningar för att ta reda på hur folkhälsan i Sverige ser ut.
Om man jämför svenska barn med barn från andra länder så har de svenska barnen god hälsa och relativt få hälsoproblem. Under de senaste åren har matvanorna bland barn och unga blivit något bättre och alkoholanvändningen har minskat. Användningen av nikotinprodukter minskade fram till år 2022 då man ser en ökning igen, särskilt av snusning och användning av e-cigaretter. Något som står ut i statistiken är att svenska barn har bättre relationer till vuxna, som lärare och föräldrar, än barn i andra länder.
Sämre är att barn ägnar sig mindre åt fysisk aktivitet och är mer stillasittande. Digitala medier används mer och mer. Det leder till att barn och unga inte deltar i aktiviteter och inte träffar vänner och familj lika mycket som tidigare. Skolstress och psykosomatiska
Vi själva och vår omgivning påverkar vilka levnadsvanor vi har och tar med oss i livet.
besvär som sömnsvårigheter och nedstämdhet har också ökat de senaste åren.
I undersökningarna jämförs även resultaten inom ett land. Då jämför man barnens hälsa med vilka livsvillkor de har. Detta kallas också för socioekonomiska villkor. Resultaten är tydliga. De barn som har föräldrar med högre utbildning och bra löner har bättre hälsa än barn som har föräldrar med låg utbildning och sämre löner.
BESVARA
1. Hur ser hälsan ut för barn i Sverige jämfört med andra länder?
2. Vad har blivit sämre när det gäller barns hälsa i Sverige?
3. Vilka barn har generellt sämre hälsa i Sverige?
REFLEKTERA
1. Vad gör att barn i Sverige upplever att de har goda relationer till vuxna i jämförelse med barn i andra länder, tror du?
2. Varför har skolstress och sömnproblem blivit ett större problem för barns hälsa, tror du?
UPPDRAG
Undersök vidare vilka frisk- och riskfaktorer det finns i svenskars livsstil. Gå in på Folkhälsomyndighetens hemsida, klicka dig vidare till statistik och rapportering och sedan till folkhälsans utveckling. Välj ett eller flera områden du tycker är intressanta, exempelvis stress, sjukdomar, övervikt och fetma eller något annat.
Vad innebär det för risker för hälsan? Hur många människor har problem med detta? Vilka grupper, exempelvis kön, ålder eller utbildningsnivå, blir mest drabbade av dessa hälsoproblem?
Stress
Har du någon gång känt hur kroppen spänns, hjärtat börjar pumpa och händerna blir kalla och lite svettiga? Du blir kanske iskall, torr i munnen och kan knappt få luft. Troligtvis är det du upplever ett starkt stresspåslag.
Stress betyder anspänning. Stress är kroppens sätt att förbereda sig på att fly eller slåss. Den amerikanska fysiologen Walter Bradford Cannon (1871–1945) myntade begreppet fight-or-flight response, på svenska flykt- eller kamprespons. Det är en viktig överlevnadsinstinkt som är inbyggd för att skydda oss mot faror.
När vi utsätts för fara eller tänkt fara, sätter kroppen instinktivt igång ett stort antal kroppsliga reaktioner. Bland annat frigörs adrenalin och olika stresshormoner som gör att hjärtat börjar pumpa hårdare, blodtrycket höjs, musklerna spänns och alla sinnen skärps. Kroppen slår även av på funktioner som hunger, fortplantning och att behöva gå på toaletten. Om du skulle behöva slåss eller fly, är kroppen både förberedd och lite extra stark.
Stress är reaktionen på påfrestningar, alltså utmaningar, press eller ansträngningar. Det kan vara yttre påfrestningar, yttre stressorer, som krig och svält men också prov i skolan, för mycket på jobbet, ett dödsfall i familjen, en flytt eller en skilsmässa.
Flykt- och kampresponsen är viktig för vår överlevnad.
Om tandhälsa
Det finns olika sjukdomar och tillstånd som vi kan få i munnen och tänderna. De vanligaste är hål i tänderna och tandlossning. Karies är när skadliga bakterier skadar tänderna, det vi kallar hål i tänderna. Nästan alla har någon gång haft karies. Parodontit, när tänderna lossnar och ramlar ut, orsakas av inflammation som är kronisk, alltså långvarig eller ihållande. Idag har ungefär 60 % av befolkningen över sextio år tecken på parodontit och 10–20 % får svår parodontit.
Tandhälsan har sett olika ut genom historien och länge var den mycket dålig. I början av 1900-talet började man intressera sig för folkhälsa i Sverige och då även för god tandhälsa. År 1938 bildades Folktandvården, och i samband med det utvecklades tandläkaryrket och dess utbildningar.
På 1940-talet ville man undersöka vad som orsakade karies. Det fanns misstankar om att sockerrik mat var anledningen.
Flera studier, de så kallade Vipeholmsstudierna, genomfördes på ett av dåtidens mentalsjukhus, Vipeholm i Lund. Där gav man ett antal patienter kola och choklad mellan måltiderna för att se vad som hände. Patienternas tänder undersöktes och antal hål dokumenterades. Experimenten pågick i tio år och resulterade i att patienterna fick karies. Vissa av dem fick sina tänder helt förstörda. Studierna var oerhört oetiska och debatten om etik och forskning tog fart efteråt.
Resultaten visade alltså tydligt att det fanns en koppling mellan socker och kariesangrepp. De utmynnade i råd och riktlinjer för intag av sockerrika livsmedel, exempelvis läsk och godis. Om man åt godis vid flera tillfällen under en vecka, var det större risk att få karies än att bara äta vid ett tillfälle. Uttrycket ”lördagsgodis” myntades.
För att försöka förbättra den svenska tandhälsan genomfördes obligatorisk fluorsköljning i skolorna mellan 1960 och 1980.
Fluor är ett ämne som gör att tänderna stärks och kan stå emot syraangrepp. Eleverna fick en liten mugg med fluor som sköljdes mellan tänderna och hölls i munnen i två minuter. ”Fluortanten” kallades den tandhygienist eller tandsköterska som besökte eleverna och som hade till uppgift att utbilda och informera eleverna om tandhälsa. Resultaten visade att tandhälsan blev bättre och man slutade med insatserna på 1990-talet. Idag har barns tandhälsa återigen blivit något sämre och fluortanten har kommit tillbaka i vissa regioner.
Rekommendationerna för tandhälsa idag är att borsta tänderna noga, på morgonen och på kvällen, i två minuter med två centimeter fluortandkräm. Daglig rengöring mellan tänderna exempelvis med tandtråd är också viktig. Undvik sockerrika eller sura drycker och att småäta mellan måltiderna, låt tänderna vila mellan måltiderna och välj vatten som dryck. Den som absolut måste äta godis eller andra sockerrika livsmedel, ska helst göra det vid ett enstaka tillfälle under veckan.
Den svenska tandhälsan har successivt blivit bättre. Folkhälsomyndighetens enkätundersökningar visar att 78 % av befolkningen anser att de har god tandhälsa. Det finns skillnader mellan olika grupper i samhället, och de som inte har eftergymnasial utbildning har generellt sämre tandhälsa än de med högre utbildning. För de 22 % som känner att de inte har god tandhälsa är lidandet stort och deras livskvalitet påverkas.
UPPDRAG
Undersök utvecklingen av tandvården i Sverige genom historien. Vilka insatser har gjorts? Vad har det kostat samhället? Vad har individen själv behövt betala? Vad betalar individen själv idag?
Kim 16 år
Kim är 16 år och bor med sin familj i en förort till en större stad i Sverige. Familjen består av mamma, pappa och två yngre syskon. Familjen fungerar väl och Kim tycker om att umgås med dem. Båda föräldrarna har jobb och de har en ekonomi som fungerar.
Kim har målsättningar i livet och vet vad hen vill i framtiden. Just nu går Kim en gymnasieutbildning och trivs mycket bra med den. Men Kim har svårt att bli godkänd i alla kurser eftersom hen är
borta mycket från skolan. Det gör att
Kim halkar efter med jämna mellanrum och ibland är det mycket svårt att komma i kapp.
Kim har periodvis svårt att sova och vet inte riktigt vad det beror på. Att hänga med kompisar på kvällarna är det
bästa Kim vet och ibland kan de till och med ”dygna” tillsammans. Då och då skrollar Kim bort en hel kväll på sociala medier. Kim har ofta svårt att komma till ro på kvällen och känner ofta oro.
Kim äter nästan aldrig grönsaker och frukt. Hen älskar däremot hamburgare, kebab och pommes. Frukost är något
Kim sällan äter – istället dricker hen en energidryck. På eftermiddagarna när
Kim blir trött dricker hen mer energidryck och äter godis för att bli pigg igen. Ibland hjälper det inte, och Kim kan somna en stund på eftermiddagen.
Kim gillar inte att bli svettig och tränar ingen idrott. Den rörelse Kim får är när hen hänger med kompisarna nere i centrum eller tar sig till skolan.
Nour 40 år
Nour lever ihop med sin partner och
har två barn som är 5 och 8 år. Nour
älskar sin familj, har vänner och ett jobb som hen trivs med. Ibland har hen svårt att hinna med allt i livet och hen känner sig ofta stressad.
Nour började gå upp i vikt efter barnen och har haft svårt att gå ner igen. Vikten har satt sig runt magen. Det är inte så mycket övervikt än, men hen vill inte gå upp mer nu.
Nour älskar serier och när barnen gått och lagt sig slukar hen program efter program. Det blir ofta sent när Nour väl somnar. Ibland vaknar Nour klockan fem på morgonen och har svårt att somna om. Då tänker hen på sitt jobb och allt som ska hinnas med nästa dag. Nour kan då känna oro och ångest.
Nour älskar kött och äter det gärna. Det blir grönsaker och frukt bara någon gång i veckan. Fisk och baljväxter tycker Nour inte om. För att varva ner dricker Nour gärna något eller några glas vin eller öl på kvällen. En annan last är choklad. Speciellt på eftermiddagarna när Nour är lite trött kan en chokladkaka slinka ner.
Nour har gymkort, men har svårt att hinna till gymmet. Kanske blir det två gånger i månaden. Nour älskar att gå på spinning och skulle egentligen vilja göra det mer. I Nours jobb sitter hen mycket still framför skärm och hen kör bil till och från jobbet. Jobbet ligger bara ett par kilometer bort. Förskolan där Nours femåring går ligger på vägen till jobbet.
UPPDRAG
Välj Kim eller Nour.
1. Beskriv och förklara vilka hälsoproblem personen har och motivera varför det kan anses vara hälsoproblem.
2. Informera på ett pedagogiskt sätt genom att beskriva, förklara och motivera vilka livsstilsförändringar personen behöver göra och varför det är viktigt att personen ändrar sina vanor. Diskutera och resonera kring olika alternativ och argumentera för det du anser vara det bästa alternativet.
Sammanfattning
Både inre och yttre faktorer påverkar människans hälsa – vissa kan man göra något åt, andra inte. Livsvillkor och levnadsvanor är hur en människa vuxit upp och vilka vanor hen fått med sig. Livsstilen är sättet som någon lever på, vanorna och det hen vill signalera till andra om sig själv. I livsstilen finns både riskfaktorer och friskfaktorer som kan påverka hälsan negativt eller positivt. Sociala och kulturella aspekter påverkar hur vi ser på oss själva, andra och samhället, det påverkar också hur vi väljer att leva våra liv.
Stress är reaktionen på inre och yttre påfrestningar och en naturlig del av människans liv. Det autonoma nervsystemet är det system som automatiskt styr kroppens funktioner och stressreaktioner. Walter Bradford Cannon (1871–1945) myntade begreppet flykt- eller kamprespons, vilket är ett sätt att beskriva kroppens reaktioner på stress. När vi blir stressade sker reaktioner i kroppen som förbereder den på att slåss eller fly. Kortvarig stress gör att vi skärper oss och kan prestera bättre. Långvarig stress påverkar oss negativt och kan göra oss sjuka.
Idag förklaras ofta människans stressreaktioner genom ett historiskt perspektiv. Forskare menar att människans kropp och hjärna inte är anpassad till de livsvillkor och den livsstil vi har idag. För att bli bättre på att hantera stress har man sett att det är viktigt med exempelvis stark KASAM, starka familjeband, goda vänner, humor, tid för återhämtning, att vara i naturen, daglig rörelse och motion.
Rörelse är livsviktig för oss människor och påverkar hälsan, exempelvis immunförsvar, sömn, koncentrationsförmåga, minne, humör och förmågan att hantera stress. Stillasittande är när vi sitter, ligger eller står stilla. Rörelse kan delas in i låg, måttlig och hög intensitet
För att må bra behöver vi äta rätt, tillräckligt och varierat. Tallriksmodellen är en pedagogisk modell som visar hur måltiden
kan se ut. Vi behöver få i oss näringsämnen som kolhydrater, fett, protein, vitaminer, antioxidanter, fibrer, salt, mineraler och vatten. Rekommendationen är att vi ska äta näringstät och fiberrik mat, mer frukt, grönsaker, bär, baljväxter, nötter, fröer, fisk och skaldjur. Vi ska äta mindre rött kött och charkprodukter och livsmedel som innehåller mycket socker och salt.
Att få tillräckligt med sömn och sömn av god kvalitet är mycket viktigt. Om vi sover bra får vi bland annat bättre minne, immunförsvar, socialt liv, förmåga att koncentrera oss, lösa problem och hantera stress. När vi sover repareras kroppens celler, musklerna stärks, stresshormonerna sjunker och i hjärnan sker bearbetning, sortering och lagring av minnen och kunskaper.
ANDTS är en förkortning av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar. ANDTS är något som en person kan bli beroende av. Beroende kan övergå i missbruk, vilket är när någon använder något felaktigt, för mycket, olämpligt eller så att hen gör skada på sig själv eller andra.
Idag är frågor om digital hälsa centrala då det påverkar alla delar av våra liv. Dopamin är en signalsubstans i hjärnan som får oss att rikta vår uppmärksamhet mot något; man kan säga att det är vår motor. Den digitala teknologi som finns runt oss är programmerad för att skapa enkla dopaminkickar vilket gör det svårt att lägga ifrån sig skärmen.
AVSLUTANDE UPPGIFT
Hur lever man ett hälsosamt liv? Svara på frågan genom att göra ett hälsorecept åt dig själv. Vad ingår i receptet?
Hur mycket behöver du av varje ingrediens?
HÄLSOPEDAGOGIK
Hälsopedagogik nivå 1 för Gy25 är en lärobok i ämnet Hälsopedagogik för barn- och fritidsprogrammet. Boken är indelad i fyra delar som utgör fyra perspektiv på hälsa: Om hälsa, Din hälsa, Vår hälsa och Allas hälsa.
Här kompletteras faktatexter med fallbeskrivningar, reflektionsfrågor, faktafrågor och uppdrag vilket underlättar förståelsen och tydliggör kopplingen mellan teori och praktik. Varje kapitel innehåller också en fördjupning, en sammanfattning och en avslutande uppgift.
HÄLSOPEDAGOGIK NIVÅ 1 BESTÅR AV:
• Lärobok
• Lärobok Digital
• Elevwebb
• Lärarhandledning
Läs mer om de olika komponenterna på nok.se/halsopedagogiknivå1
ISBN 978-91-27-46884-9