OMVÅRDNADENS GRUNDER HÄLSA OCH OHÄLSA
Anna-Karin Edberg Helle Wijk (red.)
OMVÅRDNADENS GRUNDER HÄLSA OCH OHÄLSA
Redaktörer
Anna-Karin Edberg Helle Wijk Redaktionsgrupp
Ann-Karin Edberg Anna Ehrenberg Febe Friberg Lars Wallin Helle Wijk Joakim Öhlén TREDJE UPPLAGAN
KOPI E RI N GS FÖRBU D
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 33007 ISBN 978-91-44-12316-5 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2009, 2014, 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbilder: Martine Castoriano Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland
Innehåll
Författarpresentation 15 Förord 21 Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder 23 Hur är boken upplagd? 27
Del I Centrala aspekter för hälsa 1. Hälsa och välbefinnande 31 Ania Willman
Hälsa inom omvårdnad 40 Sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnadsinsatser 44 Sammanfattning 47 Referenser 47 Digitalt material Sammanfattning kapitel 1 Övningar kapitel 1 2. Känsla av sammanhang 49
Ann Langius-Eklöf & Kay Sundberg Begreppet Känsla av sammanhang 51 Friskfaktorer 53 Hur utvecklas KASAM? 55 KASAM och forskning 57 KASAM och omvårdnadsåtgärder 59 Salutogent synsätt och sjuksköterskeprofessionen 61 Sammanfattning 63 Referenser 63 Digitalt material Sammanfattning kapitel 2 Övningar kapitel 2 Extramaterial kapitel 2
Plugga smartare digitalt med sammanfattningar, övningar och tester. Använd aktiveringskoden på omslagets insida.
5
3. Kroppen, kroppslig vård och hygien 67 Berit Lindahl & Eva Skyman
Omvårdnad, filosofiska utgångspunkter och tankar om kroppen 69 Patienters personliga hygien och hudvård 77 Vårdhygien 80 Livsmedelsburen smitta 86 Basala hygienrutiner 87 Sammanfattning 90 Referenser 90 Digitalt material Sammanfattning kapitel 3 Övningar kapitel 3 4. Sexuell hälsa 93
Digitalt material Sammanfattning kapitel 4 Övningar kapitel 4 Extramaterial kapitel 4 5. Omgivningens betydelse 119 David Edvardsson & Helle Wijk
Att balansera personens kompetens med kraven från den omgivande miljön 123 Utformning av miljöer för omvårdnad 125 Vårdklimat – det som ”sitter i väggarna” 138 Lokalutveckling och vårdutveckling hand i hand – chefen/ledaren är viktigast 141 Sammanfattning 144 Referenser 144 Digitalt material Sammanfattning kapitel 5 Övningar kapitel 5
6
Innehåll
OCH © F Ö R F A T T A R N A
Sexualitet 96 Sexuell funktion 96 Sexuella rättigheter 99 Olika definitioner av kön 101 Sexuell orientering och attraktion 101 Sexuell utveckling och funktion 102 Sexuella besvär i samband med sjukdom 105 Hot mot sexuell hälsa 111 Patientens upplevelser 112 Bedömning och behandling 112 Sammanfattning 116 Referenser 117
ST U D EN TLIT TER AT U R
Birgitta Hulter & Anna-Karin Edberg
Del II Centrala aspekter vid ohälsa 6. Symtom och tecken 149
Inger Ekman & Sara Wallström Historisk tillbakablick 151 Relationen mellan symtom och tecken 152 Symtom och tecken – kliniska exempel 153 Hur skapas ny kunskap om symtom och tecken? 156 Sjukberättelsen – anamnesen 157 Att kartlägga ett symtom – exemplet trötthet 160 Teamet kring patienten 161 Sammanfattning 162 Referenser 163 Digitalt material
© F Ö R F A T T A R N A
OCH
ST U D EN TLIT TER AT U R
Sammanfattning kapitel 6 Övningar kapitel 6 7. Klinisk bedömning: Intervju och kroppsundersökning 165 Kerstin Prignitz Sluys
Datainsamling i omvårdnadsprocessen 168 Undersökningsteknik och utrustning 174 Allmäntillstånd och akuta situationer 181 Sammanfattning 187 Referenser 188 Digitalt material Sammanfattning kapitel 7 Övningar kapitel 7 8. Akut omhänder tagande 189
Sofia Almerud Österberg & Josefin Rahmqvist Vad är akut omhändertagande? 192 Att vara drabbad av akut sjukdom eller skada 193 Att vara vårdare 197 Omvårdnad vid akut omhändertagande 199 Forensisk omvårdnad vid akut omhändertagande 204 Våld och hälsa 204 Forensisk omvårdnad 205 Hot och våld mot personal vid akut omhändertagande 209 Sammanfattning 210 Referenser 211 Digitalt material Sammanfattning kapitel 8 Övningar kapitel 8
Innehåll
7
9. Multisjuklighet 215 Marie Ernsth Bravell
Definition och förekomst av multisjuklighet 218 Multisjuk eller skör? 219 Att tänka på i omvårdnaden av personer med multisjuklighet 222 Organisation och samverkan kring de mest sjuka äldre 229 Att vara multisjuk 231 Sammanfattning 233 Referenser 234 Digitalt material Sammanfattning kapitel 9 Övningar kapitel 9 10. Läkemedelsbehandling 237
Digitalt material Sammanfattning kapitel 10 Övningar kapitel 10
Del III Omvårdnad vid ohälsa 11. Kommunikationssvårigheter 267
Eva Carlsson & Elisabeth Björk Brämberg Allmänt om orsaker till kommunikationssvårigheter 271 Att leva med kommunikationssvårigheter 274 Hur kan sjuksköterskan bedöma patientens kommunikationsförmåga? 281 Hur kan man stödja patientens kommunikation? 282 Sammanfattning 289 Referenser 290 Digitalt material Sammanfattning kapitel 11 Övningar kapitel 11 Extramaterial kapitel 11
8
Innehåll
OCH © F Ö R F A T T A R N A
Farmakokinetik och farmakodynamik 240 Utveckling av läkemedel 241 Patientens upplevelser av läkemedelsbehandling 245 Olika beredningsformer 247 Läkemedelsrelaterade problem 251 Äldre och läkemedel 251 Läkemedelsgenomgångar 253 Sjuksköterskans ansvar för en säker läkemedelsbehandling 255 Omvårdnad i samband med läkemedelsbehandling 260 Sammanfattning 262 Referenser 262
ST U D EN TLIT TER AT U R
Johanna Ulfvarson & Monica Bergqvist
12. Mat och ätande 293 Albert Westergren
Allmänt om mat och måltider 295 Att äta mat 297 Orsaker till och förekomst av ätproblem och felnäring 303 Medicinska konsekvenser 305 Personers upplevelser 305 Beroende av hjälp 306 Nutritionsomvårdnadsprocessen 306 Hur bedömer man svårigheter att äta? 307 Hur hjälper man personer? 313 Uppföljning och rapportering 318 Livets slutskede 319 Sammanfattning 319 Referenser 320
© F Ö R F A T T A R N A
OCH
ST U D EN TLIT TER AT U R
Digitalt material Sammanfattning kapitel 12 Övningar kapitel 12 Extramaterial kapitel 12 13. Munhälsa 323 Pia Andersson
Munslemhinnorna 326 Tänder och tandkött 326 Tandersättningar 328 Saliv 330 Munhälsa och ätande 330 Tuggning 331 Sjukdomar, skador och förändringar i munhålan 332 Bedömning av munhälsa 338 Åtgärder i munhålan 340 Åtgärder vid sjukdomar i munhålan 343 Etiska aspekter vid munbedömningar och munvård 345 Sammanfattning 346 Referenser 347 Digitalt material Sammanfattning kapitel 13 Övningar kapitel 13 Extramaterial kapitel 13 14. Aktivitet och rörlighet 349 Ann-Marie Rydholm Hedman
Allmänt om rörelseapparaten 351 Aktivitet 355 Rörelse 360 Upplevelse av rörelsebesvär 367 Bedömning och hjälp vid rörelsebesvär 368 Innehåll
9
Omvårdnadsåtgärder vid rörelsebesvär 373 Sammanfattning 374 Referenser 374 Digitalt material Sammanfattning kapitel 14 Övningar kapitel 14 Extramaterial kapitel 14 15. Trötthet, vila och sömn 377
Margareta Asp & Mirjam Ekstedt Trötthet 379 Vila 387 Sömn 400 Sammanfattning 417 Referenser 417 Digitalt material ST U D EN TLIT TER AT U R
Sammanfattning kapitel 15 Övningar kapitel 15 Extramaterial kapitel 15 16. Andningsbesvär 421 Ingela Henoch
© F Ö R F A T T A R N A
OCH
Allmänt om andning 424 Symtom från luftvägarna 426 Patientens upplevelser 431 Hur kan man hjälpa patienten? 432 Sammanfattning 442 Referenser 442 Digitalt material Sammanfattning kapitel 16 Övningar kapitel 16 Extramaterial kapitel 16 17. Cirkulation 445 Anna Strömberg
Hjärt-kärlsjukdom – ett folkhälsoproblem 448 Kroppens blodcirkulation 448 Problem med cirkulationen 449 Kranskärlssjukdom 456 Arytmier 462 Hjärtsvikt 467 Sammanfattning 473 Referenser 474 Digitalt material Sammanfattning kapitel 17 Övningar kapitel 17 10
Innehåll
18. Kroppstemperatur 477 Märta Sund Levander
Feber 480 Reglering av kroppstemperatur 481 Feberns faser 483 Normal kroppstemperatur 484 Att mäta kroppstemperatur 486 Bedömning av om patienten har feber 490 Omvårdnadsbehov och åtgärder vid feber 492 Sammanfattning 499 Referenser 499 Digitalt material Sammanfattning kapitel 18 Övningar kapitel 18 19. Smärta 503
© F Ö R F A T T A R N A
OCH
ST U D EN TLIT TER AT U R
Beata Molin & Ingrid Bergh Smärta som ett flerdimensionellt begrepp 506 Smärtfysiologi 507 Sjuksköterskans uppgifter inom omvårdnad vid smärta 512 Bedömning av smärta 514 Dokumentation 518 Behandling av smärta 518 Sammanfattning 524 Referenser 524 Digitalt material Sammanfattning kapitel 19 Övningar kapitel 19 20. Hud och hudbesvär 529 Agneta Gånemo
Huden och dess funktion 532 Hudsjukdomar 535 Olika hudsjukdomar 536 Tecken och symtom vid olika tillstånd i huden 540 Bedömning av patientens hud 542 Beröring 543 Omvårdnadsåtgärder vid hudsjukdomar 544 Sammanfattning 545 Referenser 545 Digitalt material Sammanfattning kapitel 20 Övningar kapitel 20
Innehåll
11
21. Sår och sårbehandling 547
Christina Lindholm & Carina Bååth Sår och sårbehandling i medicinhistorien 549 Definitioner av sår 551 Sårläkning 552 Hur bedömer man en person med sår? 554 Läkningshämmande faktorer 555 Omvårdnadsåtgärder vid vissa vanliga typer av sår 558 Trycksår 563 Fotsår hos personer med diabetes 568 Maligna tumörsår 570 Patientens upplevelser av sår 570 Grundläggande generella behandlingsprinciper 571 Lokal sårbehandling 575 Sammanfattning 576 Referenser 577
Mariette Bengtsson
Magen och tarmarnas funktion 582 Vanliga symtom 585 Hur bedömer man och hjälper personer med mag- och tarmbesvär? 594 Allmänt om inflammatoriska tarmsjukdomar 598 Allmänt om funktionella tarmbesvär 601 Allmänt om kolorektal cancer 603 Allmänt om leverfunktionsnedsättning 606 Sammanfattning 609 Referenser 609 Digitalt material Sammanfattning kapitel 22 Övningar kapitel 22 Extramaterial kapitel 22 23. Besvär från urinvägarna 613 Karin Stenzelius
Allmänt om elimination 615 Toalettvanor 616 Goda vanor kan förebygga besvär 618 Allmänt om blåsfunktionen 619 Allmänt om symtom från urinvägarna 622 Upplevelse av symtomen 629 Hur bedömer man och hjälper personer med urinvägssymtom? 630
12
Innehåll
OCH
22. Mag- och tarmbesvär 579
© F Ö R F A T T A R N A
Sammanfattning kapitel 21 Övningar kapitel 21
ST U D EN TLIT TER AT U R
Digitalt material
Konservativa åtgärder vid blåsfunktionsstörningar 632 Sammanfattning 637 Referenser 637 Digitalt material Sammanfattning kapitel 23 Övningar kapitel 23 24. Psykisk ohälsa 639
© F Ö R F A T T A R N A
OCH
ST U D EN TLIT TER AT U R
Ingela Skärsäter & Lilas Ali Allmänt om psykisk ohälsa – stress, oro, ångest och nedstämdhet 643 Oro, ångest – en del av livet 646 Ångestsyndrom 646 Förstämningssyndrom 647 Suicidalitet 651 Samsjuklighet 652 Förutsättningar att möta livet 653 Stress–sårbarhetsmodellen 653 Patientens upplevelser 654 Hur stödjer man patienten? 657 Sjuksköterskans roll i mötet 658 Sammanfattning 666 Referenser 666 Digitalt material Sammanfattning kapitel 24 Övningar kapitel 24 25. Kognitiv svikt 671
Anna-Karin Edberg & Anneli Orrung Wallin Vad är kognitiv svikt? 674 Orsaker till kognitiv svikt 675 Upplevelsen av att drabbas av kognitiv sjukdom 680 Hur kan man bedöma och hjälpa personer vid misstanke om kognitiv sjukdom? 683 Akut konfusion 695 Orsaker till akut konfusion 696 Att drabbas av akut konfusion 697 Hur kan man bedöma och hjälpa personer med akut konfusion? 699 Sammanfattning 701 Referenser 702 Digitalt material Sammanfattning kapitel 25 Övningar kapitel 25 Extramaterial kapitel 25
Innehåll
13
26. Omvårdnad i livets slut 707
Anette Alvariza, Olav Lindqvist, Joakim Öhlén & Birgit H. Rasmussen Palliativ vård 710 Förändrad målsättning och inriktning på patientens vård 714 Strukturerat stöd för utformning av palliativ vård 717 Symtom och besvär vid livets slut 718 Att befrämja välbefinnandet och understödja värdighet 727 Att förutsäga tidpunkten för patientens död 730 Stöd till närstående 731 När barn och ungdomar är närstående 735 Det praktiska omhändertagandet av den döde 736 Sorg 738 Sammanfattning 740 Referenser 740 Digitalt material
ST U D EN TLIT TER AT U R
Sammanfattning kapitel 26 Övningar kapitel 26 Extramaterial kapitel 26 Sluttest
© F Ö R F A T T A R N A
OCH
Register 747
14
Innehåll
Författarpresentation Redaktörer Anna-Karin Edberg, leg. sjuksköterska, dr med.vet., professor i omvårdnad och vice rektor för forskning och samverkan vid Högskolan Kristianstad. Hennes forskningsområde omfattar främst äldre personers vård och omsorg samt personalens situation i äldreomsorgen, bl.a. i vården av personer med kognitiv svikt och inom palliativ vård.
Helle Wijk, leg. sjuksköterska, med.dr, professor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, med klinisk förankring vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hennes forskning är inriktad på omgivningens betydelse för funktion och välbefinnande för patienter och äldre personer i ordinärt och särskilt boende, samt för personalens arbetstillfredsställelse.
Övriga författare Lilas Ali, leg. sjuksköterska, fil.dr. Forskare och universitetslektor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet. Lilas forskar på implementering av personcentrerad psykosvård samt personcentrerat stöd på distans för patienter med olika sjukdomstillstånd, såsom KOL och/ eller hjärtsvikt samt lättare depression och ångestrelaterade sjukdomar i primärvården. Anette Alvariza, leg. sjuksköterska, med.dr, docent i palliativ vård vid Ersta Sköndal Bräcke högskola med uppdrag som vårdutvecklingsledare vid Dalens sjukhus. Hennes forskning är inriktad på palliativ vård utifrån patientens, närstående och personalens perspektiv med fokus på kvalitet i vården, validering av mätinstrument samt sorg och sorgereaktioner.
Sofia Almerud Österberg, leg. sjuksköterska med specialistutbildning i anestesi och intensivvård, fil.dr, docent vid Linnéuniversitetet. Hon undervisar och examinerar i specialistsjuksköterskeprogrammen och forskarutbildningen samt bedriver egen forskning inom akutområdet. Pia Andersson, leg. tandhygienist, dr odont.vet., bitr. professor i oral hälsa och dekan, Fakulteten för hälsovetenskap, Högskolan Kristianstad. Hennes huvudsakliga forskningsområde är munhälsa inom vården av äldre personer i relation till allmänhälsa och livskvalitet. Margareta Asp, leg. sjuksköterska och professor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola. Hennes forskning fokuseras på vårdande, återhämtning och hälsa, där vila som fenomen och begrepp utgör en del av forskningen. Hennes
15
Monica Bergqvist, leg. sjuksköterska, med.dr. Hennes forskning är inriktad på läkemedelsrelaterade problem och hur sjuksköterskan kan påverka äldres läkemedelsanvändning. Monica arbetar på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm med läkemedelsgenomgångar och fortbildning, och på Karolinska Institutet på sjuksköterskeprogrammet. Elisabeth Björk Brämberg, leg. sjuksköterska, fil.dr, forskare vid enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, Karolinska Institutet. Hennes forskning omfattar utlandsfödda personers möte med hälso- och sjukvården i Sverige, kommunikativa frågor i samband med användning av tolk samt implementering av evidensbaserade metoder för att öka återgång i arbete efter sjukskrivning. Carina Bååth, leg. sjuksköterska, docent vid Karlstads universitet och professor vid Högskolan i Östfold Norge. Hennes forskningsområde omfattar främst studier kring trycksårsprevention och trycksårsbehandling från ambulanssjukvård, operationssjukvård genom
16
David Edvardsson, leg. sjuksköterska, med.dr, professor, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet samt La Trobe University, Melbourne. Hans forskning är inriktad på att mäta, förstå och åstadkomma personcentrerad vård till äldre i olika kontext, vårdmiljöns och vårdklimatets betydelse för hälsa, en hälsofrämjande akutsjukvård för personer med kognitiv svikt samt studier av hälsa och aktivitet inom kommunala särskilda boenden för äldre. Inger Ekman, leg. sjuksköterska, med. dr, professor i omvårdnad, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra, Göteborg. Hennes forskning är fokuserad på att beskriva personers upplevelse av sjukdom (symtom) samt att utvärdera effekter av en personcentrerad vård. Mirjam Ekstedt, leg. sjuksköterska och professor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hennes nuvarande forskning om hälsa, kommunikation och egenvård hos personer med komplexa vårdbehov, handlar om att utforska, utveckla, testa och utvärdera verktyg och arbetsprocesser som bidrar till kontinuitet och aktiv patientmedverkan i vårdövergångar inom primärvård och hemsjukvård.
Författarpresentation
ST U D EN TLIT TER AT U R
Ingrid Bergh, leg. sjuksköterska, med. dr, professor vid Högskolan i Skövde. Hennes forskningsområde är främst inriktat på hur smärta upplevs och uttrycks i olika åldersgrupper samt forskning kring komplementära metoder för lindring av symtom.
Eva Carlsson, leg. sjuksköterska, fil.dr, forskare vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum inom Region Örebro län och Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Hon är även verksamhetsutvecklare inom Närsjukvård norr i Region Örebro län. Hennes forskning fokuserar framför allt på ätande, sväljförmåga och munhälsa bland äldre personer och på munhälsa och tandvårdsbesök bland ungdomar.
OCH
Mariette Bengtsson, leg. sjuksköterska, dr med.vet., docent och studierektor vid Malmö universitet. Hennes forskning är inriktad på hälsoaspekter, patientsäkerhet och mag- och tarmproblem och hon är forskningsområdesledare inom området äldres vård och hälsa.
hela vårdkedjan samt studier om vårdkvalitet och hälsorelaterad livskvalitet för patienter med svårläkande sår.
© F Ö R F A T T A R N A
forskningsansatser är huvudsakligen fenomenologi och hermeneutik.
Marie Ernsth Bravell, leg. sjuksköterska, fil.dr, docent vid Institutet för gerontologi och vicerektor för forskning vid Jönköping University. Hennes forskningsområde berör bl.a. äldre personers funktionsförmåga, samt vård och omsorg bland äldre, sett ur olika perspektiv.
© F Ö R F A T T A R N A
OCH
ST U D EN TLIT TER AT U R
Agneta Gånemo, leg. sjuksköterska, med.dr, docent i experimentell dermatologi vid Lunds universitet. Hennes forskningsområde rör hud, speciellt kring iktyossjukdomar, livskvalitet och metodutveckling vid olika hudsjukdomar. Hennes verksamhetsområde omfattar även utbildning, föreläsningar och kurser för personal kring hudsjukdomar. Ingela Henoch, leg. sjuksköterska, fil. dr, docent i omvårdnad, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsområde rör svårt sjuka patienter med cancer och KOL, med särskild inriktning på symtomupplevelse och kommunikation mellan vårdpersonal och patient i livets slutskede. Birgitta Hulter, leg. sjuksköterska, med. dr, auktoriserad specialist i klinisk sexo logi (NACS), har arbetat vid Akademiska sjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset. Hon bedriver patientarbete via det egna företaget Sesam® AB, med inriktning mot sexuell hälsa och välbefinnande. Hennes verksamhet omfattar även utbildning och föreläsningar för patienter och personal i sexologisk rehabilitering. Inger Jansson, leg. sjuksköterska, fil. dr, lektor i omvårdnad vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad på implementering av strukturerad omvårdnadsdokumentation för förbättrad vårdkvalitet, samt även sjuksköterskestudenters lärande i teori och praktik.
Ann Langius-Eklöf, leg. sjuksköterska, med.dr, professor i omvårdnad, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Hennes forskningsområde utgår från ett salutogent perspektiv, med fokus på effekter av omvårdnadsinterventionerna med stöd av mobil teknologi för att öka patientens kunskap och egenvårdsförmåga kring sin hälsorelaterade situation utifrån personens egna behov och resurser. Berit Lindahl, leg. sjuksköterska, med. dr, professor i vårdvetenskap vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan Borås och Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet NTNU, campus Ålesund. Hennes forskning rör platsens, rummets och teknologins betydelse inom intensivvård och livssituationen för personer som ventilatorbehandlas i hemmet. Christina Lindholm, leg. sjuksköterska, med.dr, professor emerita vid Sophiahemmet Högskola och Karolinska Universitetssjukhuset och hedersledamot EPUP. Hennes forskningsområde omfattar främst sår och sårbehandling med inriktning mot omvårdnad av personer med akuta sår liksom ben-, fotoch trycksår, smärta och sårinfektion. Olav Lindqvist, leg. sjuksköterska, med. dr, universitetslektor vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet och Västerbotten läns landsting samt vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet. Hans forskningsområde var palliativ vård. Olav avled i mars 2018, innan denna upplaga av boken hann tryckas. Beata Molin, barnmorska, leg. farmaceut, högskoleadjunkt, doktorand, verksam vid Sophiahemmet Högskola. Hon har mångårig undervisningserfarenhet
Författarpresentation
17
Birgit Holritz Rasmussen, leg. sjuksköterska, med.dr och professor vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet med klinisk förankring vid Palliativt utvecklingscentrum, Lunds universitet och Region Skåne. Hennes forskningsområde omfattar palliativ vård med fokus på vårdatmosfär och den levda kroppen. Josefin Rahmqvist, leg. sjuksköterska, fil.dr i vårdvetenskap, Institutionen för Hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet. Hennes forskning är inriktad på forensisk omvårdnad för våldsutsatta personer och deras familjemedlemmar på akutmottagningen. Ann-Marie Rydholm Hedman, leg. sjuksköterska, med.dr, f.d. högskole lektor och forskare vid Röda Korsets Högskola. Hennes forskning handlar om närstående till äldre med höftfraktur, sambandet mellan hälsa och fall
18
Ingela Skärsäter, leg. sjuksköterska, fil.dr, professor i omvårdnad med inriktning mot hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad. Hennes forskningsområde omfattar forskning kring omvårdnad vid psykisk ohälsa och dess påverkan på personen, familjen och det omgivande sociala nätverket, samt hur digitala processer kan medverka till att stödja personens hälsa. Karin Stenzelius, leg. sjuksköterska, dr med.vet., klinisk lektor med delad tjänst mellan Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö och Malmö universitet. Hon har arbetat med inkontinens hos äldre och är för närvarande involverad i forskning om patienter med urologiska sjukdomar och besvär och driver även ett flertal nätbaserade fortbildningsutbildningar inom urologisk vård. Anna Strömberg, leg. sjuksköterska, med.dr och professor vid Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet och vid Kardiologiska kliniken, Linköpings universitetssjukhus. Hennes forskning är inriktad på eHälsa med interventioner för att förbättra livssituationen för patienter med hjärt-kärlsjukdom och deras närstående med fokus på livskvalitet, egenvård och patientutbildning. Märta Sund Levander, leg. sjuksköterska, dr med.vet., universitetslektor,
Författarpresentation
ST U D EN TLIT TER AT U R
Kerstin Prignitz Sluys, leg. sjuksköterska, med.dr, specialistsjuksköterska intensivvård trauma, universitetslektor, Institutionen för Hälsovetenskaper, Örebro universitet. Hennes forskning är inriktad på barn och vuxna patienter och deras närstående inom intensivvård och traumavård.
Eva Skyman, leg. sjuksköterska och med. dr vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse rör patienter som har smittats med resistenta bakterier med fokus på deras upplevelser av att vara smittbärare.
OCH
Anneli Orrung Wallin, leg. sjuksköterska, universitetslektor och programområdesansvarig för sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Hennes forskningsområde är inriktat på arbetstillfredsställelse och påfrestning hos personal inom vården av personer med demens och stöd till närstående till yngre personer med demens.
hos hemmaboende personer 75 år och äldre samt om bedömning av sjuksköterskestuderande under verksamhetsförlagd utbildning.
© F Ö R F A T T A R N A
från högskola och universitet på såväl grund- som avancerad nivå. Hennes forskningsområde är främst inriktat på smärta relaterad till graviditet och förlossning.
© F Ö R F A T T A R N A
OCH
ST U D EN TLIT TER AT U R
docent, biträdande professor vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. Hennes forskningsområde syftar övergripande till evidensbaserade och säkra kliniska beslutsunderlag i vården för att upptäcka inflammatoriska processer och infektionssjukdom hos framför allt kritiskt sjuka personer och sköra äldre. Kay Sundberg, leg. sjuksköterska, med. dr, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Hennes forskning är inriktad på kliniska och patientrapporterade data med stöd av mobil teknologi. Fokus är att stödja patienter vad gäller symtomkontroll, öka patienters kunskap kring sin hälsorelaterade situation samt främja delaktighet i den egna vården. Johanna Ulfvarson, leg. sjuksköterska, med.dr, docent i omvårdnad vid Karolinska Institutet och senior sakkunnig forskning och eHälsa vid Svensk sjuksköterskeförening. Hennes forskning omfattar klinisk farmakologi och livskvalitet, patientens upplevelser av många läkemedel och biverkningar, egenmakt och ny teknik samt sjuksköterskans roll och ansvar. Sara Wallström, leg. sjuksköterska, fil. dr i vårdvetenskap, post doc, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är fokuserad på att med både kvalitativa och kvantitativa metoder beskriva personers upplevelser av sjukdom (symtom), hur dessa påver-
kar upplevelsen av hälsa och livskvalitet samt att utvärdera effekter av personcentrerad vård. Albert Westergren, leg. sjuksköterska, dr med.vet., professor i omvårdnad, samt forskningschef vid Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad och gästprofessor vid Lunds universitet. Hans forskningsområde omfattar främst äldre personers vård och omsorg, klinisk bedömning, näring och ätande, samt personer med neurologiska sjukdomar såsom stroke och Parkinsons sjukdom. Ania Willman, leg. sjuksköterska, fil.dr och professor emerita i vårdvetenskap vid Malmö universitet och Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Hennes forskningsområden omfattar främst de teoretiska begreppen hälsa och hopp samt systematiska litteraturöversikter inom olika omvårdnadsområden. Ania har tidigare varit ordförande för Svensk sjuksköterskeförening. Joakim Öhlén, leg. sjuksköterska, fil.dr i vårdpedagogik, professor i omvårdnad vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt vid Pallia tivt centrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han är föreståndare vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC). Joakim deltar i redaktörsgruppen för Omvårdnadens grunder.
Författarpresentation
19
Förord Böckerna i verket Omvårdnadens grunder utgavs första gången år 2009. Nu kommer den tredje uppdaterade upplagan med nya kapitel. Verket tar upp vetenskap, erfarenhetskunskap, värdegrund och etik. När du som blivande sjuksköterska kritiskt har tagit till dig texten och skaffat dig erfarenhet av att använda kunskapen, kan den en dag bli så djupt integrerad i dig att du upplever den som din egen erfarenhetskunskap. Det är egentligen bara i teorin som vi kan skilja på vetenskaplig kunskap och erfarenhetskunskap. I det praktiska arbetet måste dessa kunskapsformer förenas till en helhet. Först då blir informationen verklig KUNSKAP, som visar sig i dina handlingar. Omvårdnad syftar till att hjälpa människor till bästa möjliga hälsa. Det är en givande men krävande uppgift som underbyggs av kunskap. Därför är det med glädje vi rekommenderar Omvårdnadens grunder. I dessa tre volymer presenteras nämligen ett urval av viktig kunskap om omvårdnad, främst baserad på svensk omvårdnadsforskning. Detta har möjliggjorts genom att omvårdnadsforskningen och omvårdnadsvetenskapen har utvecklats under de senaste decennierna. Att huvuddelen av forskningen som använts är genomförd i Sverige är viktigt eftersom hälsooch sjukvård har olika förutsättningar i olika länder. Lagstiftning, finansieringsmodeller, organisation och personalutbildning är exempel på områden som ger upphov till sådan variation. För bästa möjliga resultat ska omvårdnad ges utifrån bästa tillgängliga
vetenskap och beprövad erfarenhet, det vill säga erfarenhetskunskap som visat sig användbar. Vidare ska omvårdnaden bygga på den värdegrund som vården enligt lag ska utgå från. Alla människor betraktas ha samma värde och ingen ska diskrimineras på grund av faktorer som ålder, kön, social ställning, etnicitet och sexuell läggning. Omvårdnaden ska ha samma höga kvalitet i hela landet. Omvårdnaden ska ges på ett etiskt gott sätt, både när det gäller relationer till patienter, deras närstående och medarbetare och när det gäller val av omvårdnadshandlingar. Vården i Sverige står inför stora utmaningar. Nu är det möjligt att behandla personer med sjukdomar som tidigare inte uppfattades som botbara. Många personer kommer från utom europeiska kulturer. Andelen äldre personer med multisjukdomar ökar och därigenom ökar också behovet av omvårdnad. Detta innebär stora krav på nyorientering och prioriteringar inom vården. Hur ska sjuksköterskor på bästa sätt kunna göra kloka prioriteringar inom omvårdnad? Sjuksköterskan identifierar i samverkan med patienten, dennes närstående och sina medarbetare patientens problem, samt planerar, initierar och genomför åtgärder. Att ge omvårdnad på ett professionellt sätt förutsätter att sjuksköterskan håller sig ajour med den senaste forskningen och diskuterar den med sina medarbetare och ledare. På så sätt kan den erfarenhetsbaserade kunskapen vidareutvecklas. Sjuksköterskan är medveten om att alla vetenskapliga
21
22
resultat inte alltid kan tillämpas på alla patienter. Hen är också medveten om att eftersom all erfarenhetsbaserad kunskap inte är tillförlitlig eller tillämplig så behöver den utvärderas och uppdateras. Sjuksköterskan är medveten om att det inte bara är sjukvårdspersonal som har erfarenhetskunskap. Denna finns även hos patienter och deras närstående som därutöver givetvis också kan vara förtrogna med vetenskaplig kunskap. Det är patienten som har bäst kunskap om hur hen upplever sina hälsoproblem. Sjuksköterskan vet att kunskap enbart inom omvårdnad ofta är otillräckligt för att patienten ska få en bra vård och att olika professioner behöver kombinera sina kunskaper och samverka för
patientens bästa. God personcentrerad omvårdnad ges alltså i samarbete med patienten, närstående och medarbetare, där alla bidrar med olika kunskap. Alla behövs för att helheten ska bli bra. Din uppgift som student är att tillgodogöra dig den professionella kunskapen inom omvårdnad, så att just du blir en viktig del i den goda vården av och omsorgen för patienten.
Astrid Norberg, Umeå universitet och Ersta Sköndal Bräcke högskola Gerd Ahlström, Lunds universitet Barbro Arvidsson, Högskolan i Halmstad Margareta Asp, Mälardalens högskola Kennet Asplund, Ersta Sköndal Bräcke Högskola Eva Benzein, Linnéuniversitetet Carina Berterö, Linköpings universitet Karin Blomberg, Örebro universitet Kerstin Blomqvist, Högskolan Kristianstad Christine Brulin, Umeå universitet Ella Danielson, Göteborgs universitet Anna-Karin Edberg, Högskolan Kristianstad Margareta Ehnfors, Örebro universitet Anna Ehrenberg, Högskolan Dalarna Mirjam Ekstedt, Linnéuniversitetet Inger Ekman, Göteborgs universitet Åsa Engström, Luleå tekniska universitet Ingela Enmarker, Högskolan i Gävle Karin Enskär, Högskolan i Jönköping Henrik Eriksson, Röda Korsets Högskola Mats Eriksson, Örebro universitet Renée Flacking, Högskolan Dalarna Bjöörn Fossum, Karolinska Institutet Ann Gardulf, Karolinska Institutet Susanne Georgsson, Röda Korsets högskola Lena Gunningberg, Uppsala universitet Peter Hagell, Högskolan Kristianstad Marie-Louise Hall-Lord, Karlstads universitet Inger K. Holmström, Mälardalens högskola Eva Jakobsson Ung, Göteborgs universitet Tiny Jarsma, Linköpings universitet Unn-Britt Johansson, Sophiahemmet Högskola Marit Kirkevold, Göteborgs Universitet Karin Kjellgren, Linköpings universitet
Inger Kristensson Hallström, Lunds universitet Christine Kumlien, Malmö universitet Pernilla Lagergren, Karolinska Institutet Ann Langius-Eklöf, Karolinska Institutet Maria Larsson, Karlstads universitet Margret Lepp, Göteborgs universitet Berit Lindahl, Högskolan i Borås Christina Lindholm, Sophiahemmet högskola Berit Lundman, Umeå universitet Kim Lützén, Karolinska Institutet Lene Martin, Mälardalens Högskola Lena Mårtensson, Högskolan i Skövde Jan Mårtensson, Stiftelsen Högskolan i Jönköping Ulrica Nilsson, Karolinska Institutet Birgitta Olofsson, Umeå universitet Birgit Rasmussen, Lunds universitet Britt-Inger Saveman, Umeå universitet Ingela Skärsäter, Högskolan i Halmstad Björn-Ove Suserud, Högskolan i Borås Petra Svedberg, Högskolan i Halmstad Carol Tishelman, Karolinska Institutet Britt-Matie Ternestedt, Ersta Sköndal Bräcke högskola Lars Wallin, Högskolan Dalarna Elisabet Welin, Örebro universitet Yvonne Wengström, Karolinska Institutet Albert Westergren, Högskolan Kristianstad Helle Wijk, Göteborgs universitet Bodil Wilde-Larsson, Karlstads universitet Ania Willman, Malmö universitet Karin Zingmark, Region Norrbotten Kristofer Årestedt, Linnéuniversitetet Sture Åström, Umeå Universitet Joakim Öhlén, Göteborgs universitet
Välkommen till en spännande utbildning och lycka till i framtiden!
Förord
© F Ö R F A T T A R N A
OCH
ST U D EN TLIT TER AT U R
Önskar Astrid Norberg tillsammans med professorer inom omvårdnad och vårdvetenskap i Sverige.
Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder Det är nu 10 år sedan den första upplagan av bokverket Omvårdnadens grunder gavs ut. Anledningen till att vi såg ett behov av ett samlat kunskapsunderlag i omvårdnad var bl.a. 2007 års utvärdering av svensk sjuksköterskeutbildning som visade att studenterna kände sig osäkra inför det vetenskapliga inslaget i utbildningen och att kopplingen mellan ämnet omvårdnad och det praktiska omvårdnadsarbetet var otydlig. Dessutom saknades det ett samlat verk som byggde på all den fantastiska omvårdnadsforskning som bedrivs i Sverige. Detta utgjorde centrala motiv till att initiera arbetet med bokverkets tre böcker vars innehåll främst är avsett att spegla områden inom omvårdnad av betydelse för den grundutbildade sjuksköterskans kompetens- och ansvarsområde. Kunskapen inom omvårdnadsområdet ökar kontinuerligt, inte minst genom det stora antalet sjuksköterskor som disputerar inom olika specialiteter och driver utvecklingen av omvårdnad framåt. Avsikten med Omvårdnadens grunder är att presentera och sprida kunskap om grundläggande omvårdnad för blivande sjuksköterskor. Med utgångspunkt i kompetensbeskrivning för sjuksköterskor vill vi förtydliga och konkretisera det självständiga ansvar för omvårdnad av patienter som sjuksköterskor har. Detta ansvar spänner över de sex s.k. kärnkompetenserna i sjuksköterskans omvårdnadsarbete: personcentrerad vård, samverkan i
team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik, samt ledarskap och pedagogiska insatser. Sjuksköterskans ansvarsområde vilar på en omfattande och bred kunskapsbas inom omvårdnad. I bokverket har vi tagit fasta på att utvecklingen av omvårdnad har gått i flera riktningar och att den till sin karaktär inrymmer många olika perspektiv, som kan vara kompletterande men ibland också konkurrerande. Därför är omvårdnad beskrivet brett och inkluderande samt från olika utgångspunkter. Omvårdnad som ämne syftar genomgående i bokverket till det kunskapsområde som utgör sjuksköterskans särskilda professionella ansvarsområde. Samtidigt kan omvårdnad genomföras av flera, såsom undersköterskor, personliga assistenter samt närstående och anhörigvårdare. Omvårdnad utgör del av de vidare fälten vård och omsorg, men det förekommer också i bokverkets kapitel att ”omvårdnad” och ”vård” används synonymt. Omvårdnad kan vidare ses som både angränsande till och delvis överlappande till kunskapsområden såsom medicinsk vård och behandling, arbetsterapi, fysioterapi m.fl. I samtliga böcker är kapitlen baserade på aktuell forskning inom respektive område. Texterna är rikligt försedda med referenser till aktuell svensk och internationell omvårdnadsforskning. Flertalet av de sammanlagt 95 författarna i bokverket är svenska
23
omvårdnadsforskare, medan några är forskare eller experter inom angränsande ämnesområden. Bokverket består av tre böcker som relaterar till en modell av omvårdnad. Modellen tar sin utgångspunkt i mötet mellan patient/närstående och sjuk-
sköterska/vårdare och synliggör en uppgiftsaspekt och en relationsaspekt. Detta möte sker alltid i ett sammanhang som i sin tur påverkas av miljö, organisation, etik, kultur och samhälle, inklusive policy och lagstiftning.
Uppgifter
sjuksköterska/ vårdare
patient/ närstående
Samhälle s Organi ation
De tre böckerna har olika fokus och upplägg och kan läsas i valfri ordningsföljd. Perspektiv och förhållningssätt (Friberg & Öhlén (red.)) beskriver olika perspektiv inom och på omvårdnad i allmänmänsklig bemärkelse. Hälsa och ohälsa (Edberg & Wijk (red.)) har ett individperspektiv på omvårdnad och med fokus på hälsa, symtom och tecken på ohälsa samt omvårdnadsåtgärder med utgångspunkt i sjuksköterskans ansvarsområde. Ansvar och utveckling (Ehrenberg & Wallin (red.)) har fokus på omvårdnadens och sjuksköterskans uppgifter i professionell yrkesutövning ur ett samhälls- och utvecklingsperspektiv. Utifrån modellen av omvårdnad handlar Perspektiv och förhållningssätt om förhållningssätt och relationsgrund för omvårdnad och hur det ramas in av samhälleliga förutsättningar. Denna bok behandlar också omvårdnad i relation till livscykeln samt handlings- och aktivitetsområden. Hälsa och ohälsa tar sin utgångspunkt i patien-
24
tens upplevelse och sjuksköterskans bedömningar och omvårdnadsåtgärder. I Ansvar och utveckling är fokus på sjuksköterskans handlande utifrån organisatoriska och samhälleliga villkor och förutsättningar, både för den direkta patientomvårdnaden och för utveckling av omvårdnad inom hälsooch sjukvård och omsorg. Böckerna behandlar likartade fenomen från olika utgångspunkter. Ett exempel är samtal och kommunikation, som i Perspektiv och förhållningssätt diskuteras i kapitlet ”Kommunikativa handlingar”, i Hälsa och ohälsa i kapitlet ”Kommunikation” och i Ansvar och utveckling i kapitlet ”Ledarskap och organisering av omvårdnadsarbete”. Återkommande teman i böckerna är t.ex. hälsa, miljö, lärande och utveckling. Därmed knyter flera kapitel an till och kompletterar varandra. För att underlätta läsningen finns hänvisningar mellan olika kapitel. Samtliga kapitel refererar till aktuell litteratur för fördjupade studier. Alla
Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder
OCH
E tik L a g st if t n i n g
© F Ö R F A T T A R N A
Förenklad modell av omvårdnad.
ST U D EN TLIT TER AT U R
Relation Situation – miljö
Det är vår förhoppning att innehållet inbjuder till kritiskt tänkande och reflekterade ställningstaganden samt att det bidrar till en kreativ utveckling av omvårdnad som kunskapsområde och praktisk verksamhet.
Vårdhandboken
Anna-Karin Edberg & Helle Wijk Anna Ehrenberg & Lars Wallin Febe Friberg & Joakim Öhlén
© F Ö R F A T T A R N A
OCH
ST U D EN TLIT TER AT U R
kapitel är omarbetade och uppdaterade med aktuella referenser. För konkreta vårdprocedurer hänvisar vi genomgående till Vårdhandboken, där uppdaterade beskrivningar av metoder och konkreta instruktioner finns tillgängliga. Till varje kapitel finns ett webbmaterial med inlästa sammanfattningar, ordlistor och instuderingsfrågor som syftar till att ge stöd i lärandet.
Plugga smartare digitalt Förbered dig för tentan med hjälp av våra digitala sammanfattningar, övningar och tester. Du kan göra det var som helst så länge du har dator, surfplatta eller mobil med dig. Du hittar din aktiveringskod på omslagets insida.
Introduktion till bokverket Omvårdnadens grunder
25
Kapitel 3 Kroppen, kroppslig vĂĽrd och hygien
S A M M A N FAT TN I N G K A PITEL 3 ÖV N I N G A R K A PITEL 3
Plugga smartare digitalt.
Använd aktiveringskoden på omslagets insida.
Kapitel 3
Berit Lindahl & Eva Skyman
Detta kapitel omfattar både kroppslig vård och hygienaspekter och inleds med en översikt över olika filosofers tankegångar om kroppen. Här beskrivs också det nära samband som finns mellan kroppsupplevelse och etik. Texten syftar till att stimulera till reflektion och eftertanke om kroppslig vård. Konkreta och utförliga beskrivningar hur du går till väga när du hjälper patienter med den kroppsliga vården i form av personlig hygien beskrivs inte i detta kapitel utan återfinns i Vårdhandboken (www. vårdhandboken.se). Kroppslig vård och hygien i hälso- och sjukvård har flera aspekter, dels inom allmän omvårdnad och dels i betydelsen patientens och personalens personliga hygien. Kunskaper inom hygien är därför viktigt för att förstå och följa de rutiner och regler som ansvariga inom vården har satt upp som riktlinjer för att ge patienten en trygg, säker och hållbar omvårdnad. Detta kunskapsfält har även en koppling till estetik och etik.
Vårdhandboken
Omvårdnad, filosofiska utgångspunkter och tankar om kroppen Enligt Maurice Merleau-Ponty (1999) är det via kroppen människan har tillgång till världen. Vi är i världen genom vår kropp, och när vi möter andra så är det först och främst den andres kropp vi erfar. Merleau-Ponty talar om kroppen som levd, vilket också innebär att människan kan se och förhålla sig till sin kropp som både objekt och subjekt samtidigt. Ett exempel kan vara att när du med din högra hand tar i din vänstra, är den vänstra handen ett objekt som du rör vid, samtidigt som det är en känslomässig upplevelse, dvs. den vänstra handen blir ett subjekt. Olika föremål som vi använder kan upplevas och införlivas som en utvidgning av den egna kroppen. Teknologier, t.ex. glasögon eller kontaktlinser, ger krop-
pen en sådan utvidgning (vi ser längre bort). De blir en del av vår kropp (en del av utseendet) och vi glömmer bort att vi bär dem; dvs. förutsatt att glasögonen är hela och putsade och att vi inte fått in damm under linserna, så är vi omedvetna om deras närvaro. Kroppen upplevs oftast som given och självklar. Detta är den naturliga attityden eller inställningen, så länge kroppen fungerar som vi önskar. Förmågan att andas är bland många andra ett exempel på en sådan självklar upplevelse till dess att något inträffar som bryter av, t.ex. en banal förkylning. När Merleau-Ponty talar om den levda kroppen gör han det på ett neutralt sätt, dvs. som läsare vet man inte om den levda kroppen representerar en
69
manlig, kvinnlig, en åldrande eller ung kropp, smidig eller atletisk eller motsatsen. Michael Foucault (1977) där emot, beskriver kroppen som präglad av kultur och samhälle. Den innebär en kropp som ”bär på avtryck” från klass, kön och ålder, vilket är meningsbärande på olika sätt. Foucault talar om den ”lydiga och fogliga kroppen” och drar likheter mellan militära organisationer, skolor, fängelser och sjukhus. Don Ihde (2002) gör en liknande distinktion när det gäller innebörden i kroppsbegrep-
Reflektera
pet. Han talar då om ”body one” som i likhet med Merleau-Ponty representerar den upplevande kroppen, dvs. den kropp som vi är och genom vilken vi lever och verkar i världen. Begreppet ”body two” representerar det kulturellt präglade kroppsbegreppet. Ett sådant exempel på kulturellt konstruerade värderingar kan enligt Idhe vara att västerländsk kultur betraktar kvinnans bröst som erotisk zon till skillnad från asiatisk kultur, där nacken kan tillskrivas en liknande värdering.
Tidigt i utbildningen –– Vad kan man som personal göra för att minska patientens känsla av utsatthet?
70
kan tyckas vara en liten och oväsentlig förändring som ett ärr efter ett läkt sår. Vård och omvårdnad är intimt förknippade med beröring och nära arbete med andra människors kroppar. Ofta handlar det praktiska vårdarbetet om mötet med nakenhet, kroppsvätskor och lukter av andras kroppar men det innebär också arbete med blottade, ibland sargade och/eller döda kroppar. Begreppet ”embodyment” i relation till omvårdnad beskrevs 1991 av sjuksköterskan och forskaren Jocalyn Lawler som ”dirty nursing work”, i den bemärkelsen att det praktiska vårdarbetet bl.a. består av att hjälpa patienter i samband med illamående, kräkningar, toalettbesök och olika former av såromläggningar. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med situationer där patienters kroppar, sår, dofter och bristande personlig hygien kan väcka en mängd obehagskänslor. Detta faktum utmanar normen och idealet om kroppen som ren och fräsch och sjuksköterskan som den som på ett
Del I ▶ Centrala aspekter för hälsa
OCH
Det moderna västerländska perspektivets kroppsideal präglas av en speciell syn på kroppen. Kroppen förväntas vara stark, vältränad, smidig och mjuk, helst utan rynkor och överflödigt fett eller hår. Kroppen ska representera fräschhet, dvs. dofta gott och inte vara våt och svettig. Vi märker genast att detta kroppsideal ofta inte är förenligt med ohälsa och/eller sjukdom. Filosofen Julia Kristeva (1991) gör följande reflektion: I motsats till det som människan tillför kroppen genom munnen är det som lämnar kroppen, genom porer och andra öppningar, något som framkallar förödmjukelse, avsky eller blir något man skäms för. I samband med ohälsa och sjukdom upplevs kroppen också annorlunda, det som förut uppfattades som en självklarhet, t.ex. att kunna förflytta sig, tvätta sig eller krypa upp i sin säng kan plötsligt bli omöjligt. Kroppen får kanske även synliga förändringar, som t.ex. en stomi eller då ett ben har amputerats. Men det kan också vara vad som
© F Ö R F A T T A R N A
–– Patientrollen är alltid i någon mån förknippad med underläge och hotad integritet, speciellt tydligt blir detta i samband med sjukhusvård, då sjukhusets normer, regler och rutiner är de gällande. Fundera över hur det kommer till uttryck när det gäller patienters kroppsliga vård.
ST U D EN TLIT TER AT U R
Sent i utbildningen
omsorgs- och kärleksfullt sätt hjälper patienten med kroppslig vård. Vård situationer som väcker obehag och illamående har problematiserats av flera omvårdnadsforskare utifrån olika vårdformer med hjälp av Kristevas filosofi och användandet av begreppet abjekt (Lindahl, 2011; Rudge & Holmes, 2010). Begreppet omfattar situationer och förhållanden som är relaterade till kroppsligt avfall och förfall och som
väcker avståndstagande hos andra. Ett sådant exempel kan vara då en patient överraskas av ett plötsligt illamående i samband med att sjuksköterskan hjälper hen med personlig hygien i sängen. Personer som lever med trakeostomi har beskrivit känslan av att vara ett ”abjekt” i samband med att luftvägen behöver rensugas (Lindahl, 2011), då ljudet och åsynen av slem är något som ofta väcker olustkänslor.
© F Ö R F A T T A R N A
OCH
ST U D EN TLIT TER AT U R
Kropp och etik När någon tittar på vår kropp känner vi detta på olika sätt. Vi kan känna oss naturliga, uppskattade, små eller generade beroende på hur vi uppfattar den andres blick på vår kropp. Omvårdnad och närheten till patientens kropp och den nära beröringen (ofta av intima kroppsdelar) som kroppslig vård och personlig hygien kräver, väcker därför alltid tanken om människan som sårbar. Det är också viktigt att poängtera att det i alla mellanmänskliga möten och relationer, speciellt inom alla omvårdnadsrelationer, finns makt involverat. Denna makt kan användas till att ”tjäna den andre” men tyvärr också till att utöva maktmissbruk. Det naturliga i männi skors liv är att mötas i tillit, det är en naturlig förväntning eller som Løgstrup (1992) uttrycker det: en spontan livsyttring. Om tilliten inte är ömsesidig så slår den genast om till misstro, vilket resulterar i att vi förhåller oss reserverade eller avvaktande inför var andra. Denna avvaktande hållning kan i sämsta fall leda till känsloyttringar som likgiltighet och känslokyla. I vilket möte som helst ligger en outtalad tyst fordring, det som Løgstrup kallar ett etiskt krav. Det innebär en medvetenhet om att den andre är utlämnad till mig och att jag, metaforiskt uttryckt, ”håller den andres liv i min hand” utan att vilja styra den andres vilja eller personlighet. För att kunna tolka det etiska
kravet krävs insikt, fantasi och en vilja att lyssna och förstå. Filosofer som Emmanuel Levinas (i Kemp, 1992) och Martin Heidegger (1973) har tillskrivit handen stor betydelse när det gäller människans existens och väsen. Handen och handens möjligheter är av avgörande betydelse för hur människan umgås och behärskar de ting hen kommer i kontakt och omger sig med. Levinas ser inte handen som enbart en tekniskt manipulerande hand utan också som trevande och smekande. Handens förmåga att frambringa det som är tilltalande och vackert visar sig i det sätt som estetiska värden uppfylls gentemot patienten, framför allt i samband med kroppslig vård. Handen och handens verkan är av speciell betydelse vid beröring av andras kroppar. Händerna är därför ett av de viktigaste redskapen för att utföra vård. Detta är speciellt påtagligt vid kroppsvård, som t.ex. då patienter får hjälp med att borsta håret, tvättning, påklädning och/eller att smörja huden med fuktighetsbevarande kräm. Beröring som utförs av en välvårdad hand är därför avgörande för vårdkvaliteten och för hur relationen mellan patient och vårdare blir. Beröring och nära patientarbete har en tvåfaldig betydelse inom omvårdnad. Å ena sidan handlar beröring om uppgifter och handlingar av nytto- och tek-
Kapitel 3 ▶ Kroppen, kroppslig vård och hygien
71
72
Del I ▶ Centrala aspekter för hälsa
ST U D EN TLIT TER AT U R OCH
bats av obstruktiv lungsjukdom samt utvecklat ett särskilt program för stöd och hjälp i situationer av försämring (exacerbationer) av andningsförmågan. De patienter som deltagit i programmet, där speciell vikt lades på att hjälp med personlig hygien skulle utgå från patientens förmåga och önskemål, gav patienterna extra välbefinnande och känsla av säkerhet som påverkade andningen positivt. Eftersom andnöd orsakar en stor kraft- och orkeslöshet blir den personliga hygienen en stor påfrestning för dessa människor, vilket i sin tur ger upphov till stort hjälpbehov. Detta leder i sin tur till att patienten blir beroende av sjuksköterskans kunskapsnivå och inkännande förmåga. Det är därför problematiskt att man ser en trend inom omvårdnaden att sjuksköterskor i mindre grad prioriterar att delta i arbetet som rör patienters kroppsliga vård, eller att de av organisatoriska skäl tvingas överlämna dessa uppgifter till undersköterskor (Picco m.fl., 2010). Teknisk utrustning har förmågan att dra allas blickar åt sig och gör att patienter som behandlas med teknologi riskerar att betraktas som, eller kan komma att uppleva sig själva, som ett objekt. Handens verkan och utseende blir därför extra viktig när olika teknologier, som t.ex. en syrgasmask eller infusionspumpar, kopplas till patientens kropp. Det är dock inte genom handen, menar Levinas, som vi definierar och upptäcker världen utan genom mötet med en annans ansikte. Mötet med den andres ansikte väcker ansvar. Här skiljer sig munnen och ögonen från ansiktets övriga delar/organ i det att de är både uttryckande och uppfattande – till skillnad från näsa och öron. När vi möter en annans ansikte, möter blicken – ser vi den andres sårbarhet och dödlighet men vi ser också en inbjudan till en relation. Då patientens ansikte täcks med en syrgas- eller andningsmask – kan det innebära stort känslomässigt obehag
© F Ö R F A T T A R N A
nisk karaktär samt att bedöma patienters status och upptäcka förändringar. Å andra sidan innebär det medvetenhet om ojämnt maktförhållande och ett uttryck för omsorg, intimitet samt känslighet för det faktum att sjuksköterskan berör områden som för patienten är högst privata (Lin & Tsai, 2011; Picco m.fl., 2010). En relation som inbegriper både den som berör och den som blir berörd. Plats och rum spelar också roll vid beröring. I hemmet sker kroppsvård och beröring inom den privata sfären tillsammans med människor inom familjen. På sjukhus, men också inom särskilt boende, sker detta ibland inför ”öppen ridå” och ofta med hjälp av personer/vårdare man inte känner. Kroppsvård kan därför utgöra ett starkt hot mot patientens privata sfär och väcka känslor som blyghet och skam. Beröring har i dag fått en ökad betydelse i och med att beröring utövas medvetet som en form av behandling, t.ex. massage och taktil beröring (Robertz & Rubertsson, 2016). Dock är beröring inte helt oproblematiskt, då risker finns för missuppfattningar och feltolkningar. Dessutom finns risken att beröring kan förknippas med maktutövning. Men kroppsvård som att hjälpa patienter med tvättning och dusch ger också sjuksköterskan utomordentliga möjligheter att få en uppfattning om och bedöma patientens situation och tillstånd samt att dokumentera för att följa dessa iakttagelser över tid. Det ger också sjuksköterskan tillfälle att dela med sig av sin kunskap till patienten. Då sjuksköterskor deltar i uppgifter som rör kroppsvård bidrar de även till mobilisering och olika behandlingsprocedurer på ett speciellt sätt (Jensen m.fl., 2013). De skaffar sig också på så sätt kunskap som kan vara till nytta vid patientens utskrivning från sjukhus och planering av hemsituationen. Jensens (2013) forskargrupp har ut ifrån sjuksköterskors perspektiv beskrivit kroppsvård till patienter som drab-
för patienten genom att hen upplever sitt ansikte och möjligheten till relation annorlunda (Lindahl m.fl., 2006). I situationer där hälso- och sjukvårdspersonal av smittorisk eller av hygieniska
orsaker använder skyddskläder i form av handskar, visir, mössa eller munskydd/andningsskydd kan detta också försvåra relationen, genom att det påverkar mötet ansikte mot ansikte.
Reflektera
Tidigt i utbildningen –– Diskutera och reflektera över närhet och kroppskontakt i samband med att patienter behöver hjälp med duschning, tvätt vid tvättställ eller i sängen. Vilka skillnader och likheter finns när det sker i patientens hem, i särskilt boende eller på sjukhus?
Sent i utbildningen
© F Ö R F A T T A R N A
OCH
ST U D EN TLIT TER AT U R
–– Hur kan begrepp/fenomen som sensibilitet, sensualitet, intimitet och sexualitet komma till uttryck inom professionell kroppslig vård? Finns det risk för sammanblandning och otydliga gränser?
Sjukdom eller en olyckshändelse kan innebära förlust av en fungerande kropp och förlust av hälsa och livskvalitet. Det finns också en risk att kroppen görs till objekt för vårdpersonalens handlingar. Det finns forskning som visar att sjuksköterskor inte reflekterar över hur patienter upplever sin kropp i samband med ohälsa. I stället var sjuksköterskorna mer inriktade på att utföra vårduppgifter som rörde patientens ”fysiska” kropp, ofta på ett oreflekterat och könsneutralt sätt (Kvigne m.fl., 2005). De personer som vårdats länge på intensivvårdsavdelning, men även de som opererats och behandlats med olika former av urologiska dränage, uppgav att de förlorat kontakten med den egna kroppen (Engström, 2009; Wilde, 2003). I intervjuer talade de om sin kropp som om den levde sitt eget liv. Wilde benämner detta som en form av ”disembodiment”. Smärta och trauma förstärker också upplevelsen av kroppen som objekt och en av sjuksköterskans främsta uppgifter är att lindra smärta och lidande. Exempelvis visar en studie att ett speciellt upprättat behandlingsprogram till kvinnor som hade levt med långvarig smärta medförde att de fick en ökad förståelse för sin kropp och sig
själva, vilket ledde till att deras smärta minskade (Steihaug & Malterud, 2008). Sjuksköterskan och forskaren Irena Madjar (1997) har beskrivit fenomenet tillfogad smärta i samband med vård (clinically inflicted pain). Det innebär konkret att många av sjuksköterskors vårdhandlingar orsakar smärta och obehag för patienter. Det handlar också om att som patient överlämna sig och ge någon fri tillgång till sin kropp för att låta den utsättas för smärta, och att ibland också förväntas hålla tillbaka eller ge upp sin kropp och sin röst. Personlig hygien, omläggningar och olika former av provtagningar – uppgifter som kan tyckas självklara – kan i många fall vara förknippade med smärta eller obehag. Så här beskriver en person provtagning: Personalen fiskar omkring där (i armen) och jag menar bokstavligen fiskar! Man borde egentligen säga harpunfiskar därför att får dom inte blod direkt så håller dom på och sticker och petar. Den som stack mig sist höll på i tjugo minuter och det enda du kan göra är att ligga där som om det inte var dig dom höll på med Madjar, 1997, s. 65
Kapitel 3 ▶ Kroppen, kroppslig vård och hygien
73
Redaktörer: Anna-Karin Edberg, leg. sjuksköterska, dr med.vet. och professor vid Högskolan Kristianstad. Hennes forskningsområde omfattar främst äldre personers vård och omsorg och palliativ vård. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, dr med.vet. och professor vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsområde är inriktat på omgivningens betydelse för vårdens kvalitet i termer av funktion och välbefinnande för patienten samt vårdens utförande.
OMVÅRDNADENS GRUNDER HÄLSA OCH OHÄLSA Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa belyser omvårdnadens betydelse för främjande av hälsa och prevention samt för behandling och vård. I boken har 42 svenska forskare bidragit med beskrivningar av det aktuella kunskapsläget utifrån sin egen, och andras, forskning inom respektive område. Boken består av tre delar: centrala aspekter för hälsa, centrala aspekter vid ohälsa samt omvårdnad vid ohälsa. De kapitel som fokuserar på centrala aspekter för hälsa handlar exempelvis om hur man kan stödja hälsa och välbefinnande, känslan av sammanhang samt vikten av en stödjande miljö. De kapitel som fokuserar på centrala aspekter vid ohälsa omfattar akut omhändertagande, klinisk bedömning, multisjuklighet och läkemedelsbehandling. Kapitlen som fokuserar på omvårdnad vid ohälsa handlar om olika tecken och symtom samt sjuksköterskans bedömning och åtgärder. Varje kapitel inleds med en beskrivning av området, orsaker till patientens besvär samt patientens upplevelse. Därefter följer en beskrivning av hur sjuksköterskan kan bedöma och hjälpa patienten med fokus på evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Flera kapitel har förslag till omvårdnadsdiagnoser kopplade till patientfallen.
Tredje upplagan
Omvårdnadens grunder består av tre publikationer utan inbördes ordning: Ansvar och utveckling, Perspektiv och förhållningssätt samt Hälsa och ohälsa. I första hand är böckerna avsedda som kurslitteratur för sjuksköterske studenter på grundläggande nivå, men även kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesgrupper inom hälso och sjukvården har nytta av böckerna.
Art.nr 33007
Boken har också ett digitalt material med sammanfattningar, övningar och tester, som hjälper dig att plugga smartare. Aktiveringskoden hittar du på omslagets insida.
studentlitteratur.se