I den nya upplagan av Språkgrunden har innehållet uppdaterats och vässats, kopplingen till kursplanen stärkts och ett nytt kapitel om artisten Laleh har tillkommit. Samtidigt så har vi behållit allt det som gjort läromedlet både omtyckt och framgångsrikt.
LÄRARPAKET
Med lärarpaketet underlättar du din planering och frigör tid som du istället kan ägna åt eleverna. I lärarmaterialet finns bl.a. facit till textboken, en mängd extra övningar med fri kopieringsrätt samt förslag på skriftliga prov. Du får också tillgång till hela lärarmaterialet digitalt och även elevens digitala läromedel.
Fungerar på dator och surfplatta
Lena Thunberg
Språkgrunden
Lärarmaterial | Sva G
Studentlitteratur AB Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Redaktion: Henric Arfwidsson Formgivning och layout: Johanna Szemenkar Remgard Omslag: Shutterstock
Tack Inger Lindahl för genomläsning av Språkgrunden och för goda råd och tips.
Förord
Läroboken
Språkgrunden har åtta kapitel. Det första och det sista skiljer sig från de övriga sex.
Kapitel 1 handlar om studieteknik i olika former, lexikonövningar, lässtrategier och några grundläggande skrivövningar.
Kapitel 8 är helt enkelt en kort sammanfattning av Sveriges historia.
De övriga sex kapitlen handlar om en person och ett tema – i princip. Till dessa kapitel hör alltid
• minst två texter med ordförklaringar, läsförståelsefrågor och diskussionsfrågor
• en dikt
• två ”visdomens ord”
• ord i två-grupp, övningar
• idiomatiska uttryck och fasta uttryck, övningar
• uttal, förklaringar och övningar
• grammatik, förklaringar och övningar
• skrivkurs
• hörförståelse
• studietips
I den reviderade upplagan 2018 av Språkgrunden har ett kapitel tillkommit; kapitel 8 om Sveriges historia. Dessutom har en text av Henning Mankell lagts till i kapitel 7. Kapitel 4 och 5 har bytt plats. Texten om Farid har förkortats. Texten i Musikens vägar har bytts ut till en text om Laleh. Kärleksdikterna har utgått. Även en del av texterna i kapitel 7 Rädda världen har utgått.
Hela Språkgrunden upplaga 1 finns i lärarhandledningens digitala del.
Den digitala delen
Språkgrunden har en viktig digital del där hela läroboken är inläst. Här kan kursdeltagarna via sin kod på insidan av läroboken lyssna på alla texter och ord och på hörförståelseövningarna. Dessutom finns en utförlig grammatisk del med förklaringar och övningar. Kursdeltagarna kan träna hur många gånger som helst och får omedelbart veta rätt svar. Det finns också en diktamensdel där eleverna också får veta om de skrivit rätt eller fel.
Några allmänna tips och råd
Tala, läsa, lyssna och skriva
Språkgrunden innehåller många diskussionsövningar och frågor. Tanken är att kursdeltagarna ska få så många tillfällen som möjligt att diskutera i två- eller tregrupp och i storgrupp. Att tala är ju trots allt det som alla språkelever vill träna mest!
Att forma grupper kan ju vara intrikat, eftersom smågrupper på två eller tre där kursdeltagarna har olika modersmål naturligtvis är det eftersträvansvärda. Det är värt besväret att lägga energi på detta.
Med hjälp av ordförklaringarna och övningar på ord och uttryck blir förhoppningsvis texterna lättare att förstå.
Ordlistan ska man körläsa. Läraren läser dessutom texten, förhoppningsvis hinner man körläsa hela texten och att ta upp ord och uttryck till diskussion.
Kursdeltagarna har väl numera lexikon i sina mobiler. De bör naturligtvis uppmuntras att använda dem. Det är ju ett utmärkt sätt att kontrollera att man har förstått orden.
Det finns läsförståelsefrågor till texterna.
Varje kapitel har minst en hörförståelseövning. Kursdeltagarna bör verkligen uppmuntras att träna sitt lyssnande i alla sammanhang. Det är ju själva grunden till att sedan kunna tala! Det finns hur många tillfällen som helst att lyssna på svenskt tal.
De måste också lyssna på varandra.
Varje kapitel har skrivövningar av olika slag och i olika genrer.
Det finns också gott om ordkunskapsövningar.
Uppmuntra eleverna att använda den digitala delen (eleverna kommer åt denna via koden i sin bok). Här kan de träna sina grammatikkunskaper hur många gånger som helst, lyssna på texterna och träna sitt ordförråd. Här finns också skrivövningar och man får omedelbart veta om man gjort rätt eller fel.
Några förslag på hur man kan arbeta med kapitlen
Varje kapitel inleds med ett foto på en person (utom kapitel 8). För att få lite förförståelse för den kommande texten, reflektera tillsammans över bilden. Vet du vem personen är? Vad vet du i så fall? Om du inte vet, vem tror du att hen är? Spekulera fritt; ålder, yrke, intressen etc. Varför tror du det? Vad säger rubriken?
Textbearbetning, läsförståelse och ordkunskap
Ett exempel: Läraren läser hela eller en del av faktatexten. Eleverna lyssnar med stängda böcker. Vad handlade texten om? Vad fick du veta? Läraren skriver upp brottstycken på tavlan som en minneskarta. Någon elev sammanfattar vad man vet från orden på tavlan. Läraren läser texten igen men nu tittar eleverna samtidigt i böckerna. Vilken information fanns inte med på tavlan? Lägg till.
Körläs orden i ordlistan. Vilka ord förstår ni inte? Ofta vill kanske inte elever fråga så läraren får ta upp något ord själv och be en elev förklara på svenska på ett annat sätt, eller med en mening. Körläs faktatexten.
Läraren läser den långa texten eller en del av den. Stanna vid vissa ord och fråga, diskutera betydelsen så att eleverna förstår, ta upp motsatser och synonymer. Körläs den ordlistan också. Körläs hela texen eller delar av den.
Det finns läsförståelsefrågor efter varje kapiteltext, men låt också eleverna skriva egna frågor. Påminn dem om att svaret måste finnas i texten.
Man kan också låta eleverna skriva ett svar, till exempel plocka ut en mening ur texten och låta de andra eleverna skriva själva frågan.
Hoppa inte över uppgifterna Elev A och Elev B (som finns längst bak i boken). Ett sätt att befästa ords betydelse är ju att använda dem i ett sammanhang.
Elever kan ju också få i uppdrag att i par skriva exempelmeningar på två nya ord, som läraren delar ut. Därefter skriver alla sina meningar på tavlan. Tio personer kan kanske skriva samtidigt, så tar det inte så lång tid. Alla läser upp meningarna och rättar tillsammans med läraren.
Uppmana eleverna att skriva av texter hemma, att skriva ordlistor och träna på orden. Via den digitala delen kan ju eleverna lyssna hur många gånger som helst.
Texterna är långa så de kan med fördel delas upp på fler läxtillfällen.
För att befästa och kontrollera att texterna fastnat kan ju en kontrolluppgift, läxa, vara att eleverna ska kunna återberätta texten för varandra i två-grupp. Läraren skriver några stödord på tavlan som hjälp för eleverna och alla surrar i sina bikupor medan läraren går runt och lyssnar.
Diskussionsfrågorna bör nog inte tas i för stora grupper, 3–4 personer max. Det lönar sig alltid att snabbt forma grupper med olika språk och kanske på liknande språklig nivå.
Uttal
Svenska språket har 18 vokalljud: 9 långa och 9 korta. Arabiskan har bara 3 kardinalvokaler. Inte konstigt alltså att det kan bli fel och att det är något eleverna behöver upplysas om och träna på – även om de har kommit långt i sin språkinlärning.
För att visa att läpparnas ställning faktiskt är viktig, kan man forma läpparna till en vokal (överdriv gärna så det blir tydligt) och låta eleverna gissa vilken det är. Det brukar bli duktiga snabbt samt själva bli medvetna om hur de själva uttalar vokalerna.
Man kan förslagsvis också hålla en bok framför munnen och se om eleverna hör vilken vokal det är, utan att de ser hur den formas.
Det finns ganska gott om övningar på betoning i ord och i meningar. Satsmelodin är kanske ännu viktigare än enskilda ljud.
Det är sorgligt att många elever jag mött som läser SVA fortfarande har ett ganska dåligt uttal. Det är de säkert också medvetna om. Man kan hjälpa dem på vägen genom att bara påpeka att i den digitala delen av Språkgrunden är allt material inläst. Där kan man lyssna och säga efter. Kanske är den grammatiska delen lättast att repetera och säga efter.
Skriva
Varje kapitel har skrivövningar av olika slag och genrer. Att titta på ett typexempel och diskutera dess delar, uppbyggnad och ordförråd, sedan skriva en gemensam text på tavlan och därefter låta kursdeltagarna skriva individuella texter kan vara ett bra sätt att förbättra skrivandet.
Det viktigaste är kanske att förmå eleverna att skriva kort när man tränar. Ingen lärare har tid att läsa och rätta långa krångliga slarvigt skrivna texter. Skrivtraditionen är ju också så olika i olika länder. Att uttrycka sig enkelt och kortfattat med enkla ord så att man underlättar för läsaren är ju en demokratisk tradition som säkert inte finns i alla länders undervisningssystem.
I skrivna texter avslöjas grammatikkunskaperna. Ska man skriva ut felaktiga meningar?
Jag tycker att det kan vara ett bra sätt att uppmärksamma vanliga fel. Skriv ned cirka 15 felaktiga meningar ur elevers texter och låt eleverna diskutera vad som är fel. Gå igenom gemensamt på tavlan.
I kapitel 7 finns övningar på argumentation men att skilja på fakta och åsikt kan man träna tidigt. En kort nyhetsnotis och en kort insändare kan man studera tillsamman.
Det är definitivt ingen självklarhet vad som är en åsikt och vad som är fakta.
Hörförståelse
Förförståelse: Titta på rubriken! Vad tror du att det kommer att handla om?
Lyssna gärna fler gånger på inspelningen som finns digitalt, om det finns tid.
Digitalt finns också en inspelning som heter Att vara pappa. Information och frågor till den finns i Extra material digitalt. Material som har utgått ur den första upplagan av Språkgrunden finns där.
Exempel på läxor
Lyssna på texten digitalt och läs texten hemma. Läs upp i skolan.
Läs texten och orden så att du förstår och kan berätta texten. Återberätta texten. Låt eleverna redovisa (berätta) i tvågrupp. Många texter är långa, så texten kan delas upp i mindre bitar.
Låt eleverna välja ut tio nya ord och skriva meningar med dem. Läraren rättar.
Låt eleverna skriva fler frågor på texten. Ställ dem i smågrupp. Låt alla lyssna om frågan är rätt ställd. Skriv frågorna på tavlan. Besvara i tvågrupp.
Skriv en kort sammanfattning av texten, max en halv A4-sida. Var noga med att texten ska vara kort!
Gör ett antal av övningarna eller uppgifterna i boken och rätta gemensamt i skolan.
Grammatik
Uppmuntra verkligen eleverna att träna digitalt! Det är här som eleverna får feedback direkt och förstår om de har gjort rätt eller fel.
För elever som är svaga i grammatik finns häftena Börja öva svensk grammatik 1 och 2 samt Öva svenska grammatik, som givits ut av Studentlitteratur. Dessa material har också en kod, så att eleverna kan träna när som helst och vid dator eller mobil.
Dikten och tänkvärda ord
Glöm inte de här delarna av kapitlen!
Många elever från andra länder har en helt annan vana att läsa och skriva dikter än vad de flesta svenskar har. Läs högt och diskutera. Låt eleverna skriva egna dikter! Se extramaterialet digitalt som innehåller några kända kärleksdikter och som kan tjäna som inspiration.
Ett sätt att komma igång med att skriva en dikt är att låta eleverna skriva:
Jag skulle vilja att … eller Jag önskar att …eller Kärlek är… eller Vänskap är …
De kloka orden från vuxna och unga tål också att diskuteras. Finns det liknande kloka ord på elevernas hemspråk?
Språktips
Detta kan ju tjäna som en diskussion. Är detta bra eller dåliga tips? Gör du det detta eller gör du något annat som är mer effektivt? Vi är alla olika. Vad passar dig?
Vad passar inte dig?
Kapitel 1 – Grundstenarna
Tanken är att eleverna ska bli medvetna om att man lär sig på olika sätt och att man själv måste tänka ut vad som passar en själv och vad man behöver träna. Därför är diskussionsformen i smågrupp och storgrupp så viktig.
Lär känna varandra
För att få en god stämning i gruppen är det naturligtvis viktigt att göra lär-kännaövningar i gruppen så fort som möjligt. Det finns ju en uppsjö av sådana övningar. Det finns en i läroboken och en till här.
Språkgrunden bygger mycket på diskussion och övningar i grupp. Därför är det viktigt att kursdeltagarna lär känna varandra snabbt och blir vana att prata med alla.
Övning 1 . Vad hände i ditt liv år xx?
Läraren skriver ett årtal på tavlan. Forma grupper om två personer. Sätt elever som inte känner varandra tillsammans och som helst inte talar samma språk. Uppmana eleverna att berätta vad som hände i deras privata liv detta år.
Obs! Påpeka att de naturligtvis bara ska berätta det som de vill berätta. Uppmuntra dem att ställa frågor till varandra också.
Diskutera: Hur lär man sig?
Härma, repetera, få uppmuntran, misslyckas och försöka igen är några av de idéer som kursdeltagare ofta har. Och det passar ju utmärkt för språkinlärning också. Skriv upp på tavlan de förslag som eleverna har. Tänk på hur barn gör!
Diskutera: Hur lär man sig språk?
Låt eleverna diskutera i smågrupper och sedan berätta i storgrupp. Läraren antecknar alla tips på tavlan. Uppmana eleverna att bara ta upp de tips som inte redan har kommit upp. Då lär de sig förhoppningsvis att lyssna bättre på varandra och se det gemensamma resultatet i stället för den egna produkten som viktigast …
Be sedan eleverna gemensamt gradera tipsen. Vad är viktigast?
Efter genomgången finns det antagligen en hel del matnyttiga tips att sätta upp på väggen eller dela ut till eleverna.
Ur Alex Dogboy
För att fånga elevernas intresse för en text brukar jag alltid läsa den högt för dem och med så mycket inlevelse som möjligt. Så har jag gjort med alla berättande texter i denna bok. Instruktioner etc brukar jag däremot låta eleverna läsa högt.
Ordförklaringarna finns på sidan 11 i Lärarhandledningen.
Tolka värdera reflektera …
Att värdera, tolka och reflektera kring en text är ju en förutsättning för att kritiskt kunna se på information.
Tre fabler
Min erfarenhet är att många elever har svårt att förstå den bakomliggande tanken med fablerna. Det krävs alltså ganska mycket diskussion kring ”Vad vill fabelförfattaren säga till läsaren?” Vad är det för budskap eller lärdom?
Svenska ordböcker
Numera använder väl de flesta elever mobilen och kanske Google Translate men det kan ju ändå vara bra att kunna använda information från ett bra lexikon, till exempel Lexin.
Dikt och ordspråk
Sist men inte minst: Glöm inte att diskutera dikten och ordspråket!
Skrivkurs 4
Det här är ett meddelande från ett bibliotek om en bokbeställning. Det är autentiskt bortsett från namn, ort och bok.
Det är nog lite svårt och kräver en del förklaringar, men det kan vara viktigt för eleverna att veta att man kan beställa böcker från ett bibliotek via internet.
Läxor
Vad ger man i läxa i detta första kapitel? Här är några förslag:
1 . Vad är det viktigaste du har lärt dig idag? Skriv högst 1 A4-sida. Rubrik: Det viktigaste som jag har lärt mig idag.
2 . Diktamen: En del av Alex Dogboy.
3 Träna uttal: Lyssna på texten om Alex Dogboy på datorn hemma eller i skolan. Säg efter. Låt sedan eleverna sitta i två-grupp. En läser och en skriver. Om det blir för stojigt, låt eleverna turas om att diktera texten som de övriga skriver ned. Förhoppningsvis gör detta eleverna mer medvetna om att de kan använda den digitala delen för att träna uttal.
4 Läs igenom de sidor ni har gått igenom. Stryk under och slå upp alla ord som du inte förstår. Gör en lista. Skriv upp dem och gör exempelmeningar med minst 20 av dem.
5 . Vad tycker du om de 10 råden? Vilka är bäst? Vilka vill du börja använda och varför? Vilka tycker du absolut inte om? Skriv högst en A4-sida.
6 . Hur har du gjort när du har lärt dig andra språk tidigare? Skriv och berätta. Högst en A4-sida. Vilken studieteknik har du använt? Obs! Försök att få eleverna att skriva på ett begränsat utrymme, men med så mycket information som möjligt. Det tvingar förhoppningsvis eleverna att tänka mer på struktur. Dessutom vill ju vi lärare inte drunkna i en mängd texter …
7 Kan du några fabler själv? Berätta en. Förbered hemma.
8 . Återberätta de tre fablerna för en klasskamrat. Förbered hemma.
9 . Ta med dina lexikon och ordböcker. Visa i smågrupper – kanske språkgrupper? Då ser man till att alla har tillgång till information om de bästa alternativen förhoppningsvis.
Ur Alex Dogboy, sid 12
Ordförklaringar en slänt en sluttning, en liten backe med gräs illaluktande som inte luktar gott ostyrigt som inte går att kontrollera, styra stack fram (sticker) här: som man kunde se barfota utan skor gympaskor gymnastikskor strök (stryker) här: smekte lurvig med mycket päls oavbrutet utan paus, hela tiden viftade (viftar) Hunden viftade med svansen. yvig stor och kraftig med mycket hår gav sig ut på gatorna här: blev hemlös Jag hade fått nog. Jag orkade inte längre. gissa, gissar Ex. Gissa hur många invånare Göteborg har! 500.000? en brasa en eld elda upp (eldar) elda så att ingenting finns kvar krulla ihop sig (krullar) Ett fotografi krullar ihop sig i kanterna om man tänder eld på det. kolsvart helt svart ett födelsecertifikat ett dokument där det står när man är född
Extra övningar
Kapitel 1
Hur lär man sig ord?
Den här boken är full av ord. Många av dem är säkert nya för dig. Hur ska du göra för att lära dig dem, förstå dem och komma ihåg dem?
Här är några tips.
1 . Skriv av alla nya ord, både från ordlistorna och från texterna, i en speciell skrivbok, skrivhäfte.
2 . Slå upp dem du inte förstår i lexikon. Du måste ha ett bra lexikon!
3 Skriv betydelsen eller en förklaring på ditt språk.
4 . Läs meningen där ordet står, så att du ser det i ett sammanhang.
5 Slå upp ordet i en svensk-svensk ordbok. Där finns ofta bra exempelmeningar.
Skriv av dem eller förklaringen.
6 Om du ändå inte förstår ordet, fråga någon kompis eller läraren.
7 . Läs texterna långsamt många gånger.
8 . Lyssna på texterna på datorn.
9 Skriv meningar med de nya orden.
10 . Repetera alla ord många gånger.
11 . Är det nya ordet ett substantiv, verb, adjektiv eller något annat? Vilka andra former finns? Heter det en eller ett? Vad heter verbet i preteritum?
12 . Använd de nya orden så ofta du kan.
13 Förhör varandra i klassen i tvågrupp: ”Vad betyder en fabel?” Förklara för varandra.
Vad har du själv för förslag som fungerar bra för dig?
Kapitel 2 – Verkligheten och boken
Författare och böcker
Det är ju bra att redan nu ge förslag på böcker att läsa individuellt eller i grupp.
Monica Zak har skrivit många böcker för framför allt unga vuxna. Alla böcker är baserade på människor som hon har mött i olika delar av världen. Här är några lästips:
Jag är en pojke med tur (om en afghansk pojke), Kasta syra (om en flicka från Bangladesh), Pojken som levde med strutsar (om en västsaharisk pojke) Dogboy är död (en novellsamling med berättelser om människor från olika länder), Vampyrens tunga (korta spökhistorier) och Spöken från hela världen (korta spökhistorier).
Medicinmannen Olinitinapes råd
Läs texten högt för eleverna. Stanna upp efter varje stycke och diskutera några av en markerade orden eller andra. Be eleverna förklara på svenska vad de betyder.
Körläs ordlistan
Fråga eleverna: Vad vet du nu om Monica? Läraren skriver samtidigt ned stödord av detta på tavlan.
Fråga eleverna: Vad blev du mest förvånad över i den här texten?
Körläs början av texten (eller så långt ni hinner) med eleverna.
Låt eleverna skriva två frågor var till texten, enskilt eller tillsammans. Läs upp, läraren skriver på tavlan. Eleverna skriver av och besvarar hemma i läxa.
Läxa
Lyssna på texten hemma flera gånger. Läs texten högt för dig själv. Slå upp alla ord du inte förstår. Skriv upp dem. Skriv upp alla ord i ordlistan. Skriv av en del av texten. Återberätta texten för dig själv, alltså det viktigaste.
I skolan får sedan någon elev börja berätta texten någon minut. Låt sedan någon annan elev fortsätta berätta och fylla på med mer och ny information. På så sätt tvingas de lyssna på varandra så att de inte upprepar det som redan är sagt. Läraren skriver under tiden några stödord på tavlan medan eleverna berättar.
Träna på ord
Visa eleverna i tvåpar hur de ska fråga varandra. Visa var de hittar elev B:s frågor. Observera att tanken är att en elev först ställer sina frågor utan att elev B tittar i boken och alltså koncentrerar sig på att lyssna. Det tvingar förhoppningsvis eleverna att tänka på sitt uttal.
Hörförståelse
Hörförståelsen finns digitalt.
Ur Alex Dogboy
Älskade mamma
Körläs orden i ordlistan. Läs hela texten i ett svep för eleverna. Låt eleverna fråga om ord de inte förstår efteråt.
Fråga eleverna: Vad vet du nu om Alex? Läraren skriver svaren på tavlan (korrekt, inte som eleverna kanske felaktigt svarar). Vad tyckte ni om texten? Om den var bra, vad var det som var bra?
Läxa
Lyssna på texten, säg efter, slå upp nya ord och skriv upp dem. Skriv av ett bestämt avsnitt av texten för att träna stavning. Skriv svaren på läsförståelsefrågorna. Skriv meningar med tio av de ord som är nya för dig. Gör Ord och uttryck. Träna på att återberätta texten med hjälp av bildserien, som läraren kopierar från lärarhandledningen. I skolan återberättar eleverna texten i tregrupp eller tvågrupp eller i storgrupp.
Skriv ett brev från Alex
Låt eleverna skriva brevet i skolan. Påpeka noga att de ska skriva som om de själva var Alex. De måste tänka sig in i hur han skulle skriva. Min erfarenhet är att eleverna skriver fantastiska brev.
I verkligheten kan inte Alex skriva. Han har aldrig gått i skola. Det kanske eleverna kan få veta när de väl har skrivit brevet? Var det någon i gruppen som tänkte på detta?
Monica Zak har haft kontakt med Alex sedan boken skrevs. I verkligheten heter han något annat. När den här boken skrivs är situationen bra för honom. Han har en flickvän, två barn, och han har ett litet jobb.
Fortsättningen på Alex-boken heter Den andra kärleken. Den tredje boken heter Säg Alex, bara Alex.
Det finns också en hemsida där man kan läsa mer om Alex. Du kan söka efter sidan på internet.
Ta reda på: Bibliotek
Om eleverna skriver ointressanta frågor försök att spåra in dem på ämnen som barn, invandrare etc.
Se till att grupperna skriver olika frågor.
Organisera tvärgruppsredovisning, dvs. bilda fyra grupper med personer från alla ”biblioteksgrupperna” och låt kursdeltagarna berätta om sin grupps resultat.
Tempusövningen
Tanken med den här övningen är att eleverna ska repetera och bli medvetna om vilka tidsformer som finns och hur de används. Basinformation alltså.
Naturligtvis finns det flera alternativ till vad som är rätt och övningarna kan säkert leda till många intressanta diskussioner. Förhoppningsvis blir eleverna inte mer förvirrade utan i stället lite säkrare på tid och form.
Det första de måste bli medvetna om är nu-tid och då-tid. Sedan följer tid och handling – avslutade och oavslutade. Det finns ju många sätt att förklara skillnaden mellan perfekt och preteritum.
Uttal
Vokaler, konsonanter och betoning i ord
Det finns många sätt att förklara och öva uttal av alla våra svåra vokaler, 9 långa och 9 korta. Att visa tydligt med mun och läppar och med skisser hur vokalerna formas och att låta eleverna träna är därför viktigt även på nivån SASG. Det är min erfarenhet. Jag har valt att tala om långa vokaler och långa konsonanter och att överdriva längden, när jag demonstrerar. Allt annat i ett ord eller en sats är kort. På så sätt hör eleverna hur betoning och rytm skapas. Förståelsen för förhållandet mellan lång och kort är avgörande för att de ska få ett bra uttal.
Skrivkurs
Det kommer säkert många olika förslag på huvudrubrik och mellanrubriker. Skriv dem på tavlan. Varför inte låta kursdeltagarna rösta om vilka förslag som är bäst?
Ta reda på
Länktips: Olivia Bergdahl har en egen hemsida med många dikter. Alex Dogboy har en egen hemsida hos förlaget Opal.
Återberätta Älskade mamma med hjälp av en bildserie
Extra övningar
Kapitel
2
1 Uttal
Vilka vokaler hör du?
Läraren läser högt för eleverna, som skriver ned. Visa övertydligt med munnen: Fyra vokaler åt gången. Rätta på tavlan.
(Läraren läser högt de nitton orden för eleverna, som skriver ned vokalerna å, ä eller ö.)
3 Betoning, lång eller kort
Läraren skriver av nedanstående ord på tavlan. Körläsning. Var ligger betoningen?
Var övertydlig när du läser. Diskutera. Stryk under den vokal eller konsonant som är lång=betonad.
a vokal
b . konsonant
c . repetera
d . övning
e . långa
f . universitetet
g betoning
h dubbel
i . rader
j . om
k höra
l lyssnade
m . använda
n . arbetet
o . stavelse
p . stavelserna
Kapitel 3 – Det finns inga gränser
Ur Fotnoter
Körläs ordlistan
Diskutera följande ord: en barnmorska, en förlossning, missbildad (jfr misslyckas, misstro), en graviditet, ett foster, BB, en anhörig. Låt eleverna försöka förklara på svenska.
Läs hela texten för eleverna. Vilka ord förstår ni inte? Körläs en del av texten.
Läxa
Ange ett stycke av texten som de ska kunna skriva som diktamen. Läraren läser upp en eller en halv mening två gånger, eleverna skriver. Efteråt rättar eleverna själva. Detta kan man ha som stående tema som läxa. Det behöver ju inte vara något långt stycke.
Fler frågor på texten (låt eleverna diskutera i smågrupp)
1 . Vad gjorde barnmorskan som var ovanligt?
2 . Varför gjorde hon det?
3 . Hur såg Lena Maria ut när hon föddes?
4 Var fanns pappan?
5 . Hur mådde mamman?
6 . Vad gjorde föräldrarna innan de fick se sin dotter?
7 När fick de se henne?
8 . Hur reagerade de då?
När eleverna har haft texten i läxa och kan de flesta av orden, låt dem göra övningen med att rita fyra bilder, skriva rubrik och återberätta. Jämför med övningen i kapitel 2.
Envis och positiv
Körläs ordlistan, diskutera ord, läraren läser texten, eleverna byts om med att läsa texten, diskutera ord och begrepp.
Diskutera: Vad tycker ni om rubriken? Är den bra eller dålig? Varför?
Frågor på texten: Låt eleverna skriva frågor på texten. Då kan de få möjlighet att öva på ordföljden vid frågor. Förklara för eleverna att deras frågor ska ha svar i texten. Låt eleverna skriva en fråga var på tavlan. Jag brukar dela in tavlan i 5–6 olika delar så kan många skriva samtidigt så tar det inte så lång tid. Be dem kolla på tavlan så att de inte skriver samma frågor. Be dem läsa upp frågan. Är den rätt formulerad? Vad är svaret?
Sen kan ett nytt gäng på 5–6 personer gå fram till tavlan och skriva nya frågor. På så sätt diskuterar man ordföljd, stavning och eleverna lär sig att uppmärksamma varandra.
Diskussionsfrågor i smågrupp: Har ni träffat någon som Lena Maria? Skulle hon kunna finnas i något av era hemländer?
Glöm inte Träna orden i par! Försök att få in en rutin hur ni gör detta så att det blir meningsfullt och eleverna förstår värdet av att kunna använda de nya orden.
Egenskaper
Här blir det säkert diskussion om vad som är rätt eller fel! Det viktigaste är att kursdeltagarna får en känsla för skillnaderna mellan egenskaper som liknar varandra.
Att leva med funktionsnedsättning i Sverige
Här är inte ordlistan komplett. Det finns säkert många ord och begrepp som det finns anledning att diskutera. Kanske är det bästa att låta elever läsa ett kort stycke var, stanna, fråga på ord, diskutera både betydelse och själva informationen.
Förutom diskussionsfrågan i boken kan man ju också diskutera om någon i gruppen har någon bekant eller anhörig (eller kanske själv) har fått hjälp och stöd på något sätt.
Svenska Lena Maria – en japansk storstjärna
Körläs ordlista och text. Diskutera ord, synonymer och motsatser. Låt eleverna turas om att läsa texten. Rätta och låt alla elever repetera det ord du korrigerar.
Vad är frågorna till de här svaren:
1 En familjeskam.
2 . 1969.
3 . ”Hur ska de klara sig, vad ska de få för liv?”
4 . 100 miljoner japaner.
5 . Tateyama Yosehiro.
6 I Jönköping.
7 . Målet i sikte.
Om någon/några elever är specialintresserade, låt dem leta reda på Lena Marias hemsida och mejla till henne och tala om vad de tycker om hennes liv och karriär.
Grammatik
Glöm inte att påminna eleverna om att de kan träna grammatik hela tiden på webben via koden i sina böcker.
Studietips
Vilket studietips är bäst? Diskutera och argumentera, det vill säga tala om varför du tycker som du gör.
Ta reda på
Länktips: Lena Maria har en egen hemsida. Där kan man också höra henne sjunga och se hennes turnéplan i Sverige. Kanske passerar hon er kommun? Dessutom finns det en uppsjö artiklar om henne på nätet.
Extra övningar
Kapitel 3
Läsförståelse
1 . med nöd och näppe
a olyckligtvis
b . knappt
c exakt
d . för sent
2 . Jag fick behålla maten.
a Alla tog ifrån mig maten.
b . Jag spydde inte.
c . Jag fick inte ha maten för mig själv.
d . Jag fick veta vad maten innehöll.
3 . Maskineriet inuti fungerade.
a . Det var inget fel på de inre organen.
b . Maskinen var helt OK.
c . Bara levern fungerade.
d . Bara inuti var maskinen bra.
4 . Han föll ned på knä.
a Han skadade sig och ramlade.
b . Hans knän skakade så att han föll.
c Han böjde sig ned och började be.
d . Hans knä blev skadat.
5 . Det kvittar väl om hon har armar.
a Det spelar väl ingen roll att hon inte har armar.
b . Det spelar stor roll om hon har armar eller inte.
c Det är hemskt att hon inte har armar.
d . Det är bra om hon har armar.
6 . Det var pappas kommentar som fällde avgörandet.
a Det var pappas ord som bestämde hur vi skulle göra.
b . Det var pappa som bestämde hur vi skulle göra.
c Det var pappa som bestämde.
d . Det var inte pappa som bestämde hur vi skulle göra.
Fasta uttryck 1
Vilka verb passar med dessa ord? Välj bland dem som finns nedan. får, stanna, går, göra, är, har, delta, hålla, gjorde, lösa, är, har
1 Hon ska .
2 Du måste
3 Han
4 . Det
5 . Det
6 . Ska du
7 . Vad
8 . Alla människor
9 .
10 . Hon är 14 år och
11 De
12 De ska
ett föredrag.
dina problem.
inbjuden till en konferens.
betydelse för många människor.
du lära dig på kursen.
praktik?
du intresserad av?
ett värde.
kvar! Gå inte din väg!
på högstadiet.
succé med sin konsert.
i en konferens.
Fasta uttryck 2 Vilket verb fattas? Välj bland dem som finns nedan. Inte alla ska användas. gjorde, hänger, verkar, handlar om, ha, går, tar, kom, trivs
1 Var
2 . När ska hon
3 . Filmen
4 Lena Maria
5 Hon .
6 . Hon
7 . Hon
8 Filmen
9 . Hon
du tvätten?
sin konsert?
till Japan.
karriär i Japan.
med livet.
flyget till Tokyo i november.
på universitetet i Stockholm.
hennes liv.
glad.
Kombinera början och slut
Fyll i slutet på meningarna. Välj bland alternativen nedanför.
1 . Hon trivs bra
2 . Det händer att
3 . Jag trodde att
4 Hon fick biljetter
5 Eftersom hon sjöng på OS
6 Ett undervisningsmaterial .................................................
7 . Det låter ................................................................
a . handlar om hennes liv.
b . visste de vem hon var.
c . till en konsert.
d . människor väntar utanför hotellet.
e som om hon menar varje ord hon sjunger.
f . i Japan.
g . hon skulle vara en omogen sångerska.
Kapitel 4 – Musikens vägar
Introduktion:
Inledande diskussionsfrågor i smågrupp: Vilka svenska musikartister känner du till och/eller gillar? Vilka är dina musikfavoriter?
Frågor till texten Laleh – inte beredd att dö än
1 Vad tycker du om rubriken? Är det ett bra val?
2 . Varifrån kommer Laleh ursprungligen?
3 . Vad vet du om hennes familj, föräldrar och syskon?
4 Hur gammal var Laleh när hon kom till Sverige?
5 . När började Laleh arbeta med musik?
6 . På vilka platser har Laleh bott?
7 Vad var föräldrarnas önskan och mål att kämpa för enligt Laleh?
8 . Varför ställde Laleh upp i filmen Jalla, jalla?
Nya ord
Skriv följande tio nya ord på tavlan: en låt, en förlust, en inspiration, gnistra, en gala, en talang, en begravning, drunkna, en kritiker, tragisk
Be eleverna förklara på svenska vad orden betyder.
Vad är verben till följande substantiv: en förlust, en inspiration, en begravning, en kritiker
Vad är substantiven till följande verb och adjektiv: drunkna, tragisk?
Tips på läxa
Låt eleverna välja tio nya ord, som de vill lära sig, och skriva meningar med dem.
Språktips: Förbättra din talade svenska . Kanske passar detta ihop med att eleverna får förbereda ett valfritt anförande på högst fem minuter?
Extra övningar
Kapitel 4
1 flicknamn
2 . lämna totalt
3 . regna väldigt mycket
4 lugn och ro
5 . tom, där finns ingenting
6 . en person som spelar ett instrument
7 alla
8 . ett ljussken på himlen, när det åskar
9 . bär som man kan plocka i skogen
10 . skänker
11 . det som man hör
12 På natten är himlen full av dem.
13 . slutade
14 . Någonting som du får öva på i nästan alla kapitel i den här boken.
Facit till korsordet
Kapitel 5 – De oskrivna reglerna
Introduktion
Diskutera bilden och rubriken på kapitlet. Vad betyder ”oskrivna regler”?
Efter att ha läst texten
De flesta elever kan säkert känna igen sig i Farids berättelse om den första tiden i Sverige, att inte upptäcka och förstå de osynliga koderna. Eleverna kan säkert ge exempel på egna erfarenheter.
Ordlistan
Låt eleverna välja ut fem nya ord och skriva meningar med orden. Rätta t.ex. på tavlan. eller
Vilka fem ord är viktigast att kunna i ordlistan? Diskutera i tregrupp.
Diktamen
Ta gärna för vana att alltid ge ett litet stycke ur en text i läxa som diktamen. Låt eleverna rätta själva direkt i sina böcker.
Fler frågor på texten
1 . Vad betyder de oskrivna reglerna?
2 . När kom Farid till Sverige?
3 Var det ett lätt eller svårt beslut att fatta; att lämna hemlandet? Varför?
4 . Vilka jobb hade Farid först när han kom till Sverige?
5 . Vad hade han jobbat med i sitt hemland?
6 Farid säger att val av utbildning och rätten till jobb skiljer sig åt i Sverige och i många andra länder. Hur då?
7 ”Man kan inte förhandla med myndigheter”, säger Farid. Vad menar han?
8 . Hur skiljer arbetsplatserna sig åt i Mellanöstern och Sverige enligt Farid?
9 . Varför är det så viktigt att satsa på den första generationens invandrare, enligt Farid?
Hörförståelse 1
Diskutera först i smågrupp och sedan i storgrupp: Vad betyder frihet för dig?
Ord och uttryck
Vilka ord och uttryck använder du redan och vilka tänker du börja använda?
Hörförståelse 2
Man kan höra på Natasa att hon kommer från Skåne, eller hur? Vad är typiskt för den skånska dialekten?
Uttal
Diskutera vilka eventuella missförstånd som kursdeltagare har råkat ut för när det gäller uttal och betoning.
Skrivkurs
CV har nog de flesta elever redan skrivit, när de kommer till SASG. Det är ändå min uppfattning att det är värdefullt för dem att se att man kan skriva på olika sätt. Att läsa jobbannonser för att utöka sitt ordförråd och att träna på personliga brev till en kanske blivande arbetsgivare kan man heller inte få för mycket av.
Citaten på slutet
Låt en elev läsa upp de tänkvärda citaten högt. Kommentarer om innehållet?
Ta reda på
Vem kan ta reda på mest information om Anna Greta Wide och hur gick det till?
Länktips: Arbetsförmedlingens sida är ju outtömlig.
Extra övningar
Kapitel 5
Ordbildning
1 . Många adjektiv slutar på t.ex -ig, -lig, -sam, -vis, -bar, -lik, -full, -rik, -värd och -iv. Av de flesta adjektiv kan man bilda verb och substantiv. Ibland ändrar sig vokalen. Vilka är verben och substantiven till dessa adjektiv? Det kan finnas flera!
Verb
Substantiv
Adjektiv
Ex. tömmer en tomhet tom
glad torr
varm kall stor
ljus eldig livlig
vanlig arbetsam
frågvis
flyttbar tänkbar
spöklik hotfull händelserik
minnesvärd informativ
2 Samla på fler adjektiv som slutar på -ig, lig, -sam, -vis, -bar, -lik, -full, -rik, -värd och -iv:
Grammatik
Bisats med Om , skulle … Titta på de här två meningarna. Vad betyder de?
Ex. ”Om hon hade varit japanska, skulle hon aldrig ha kunnat göra karriär.”
Ex. Om de hade vetat att hon var hemma, skulle de ha hälsat på henne.
Skriv en fortsättning på följande meningar.
a . Om jag hade bott i Italien, skulle jag ........................................................................
b . Om det hade regnat, ................................................... ........................................................................
c Om jag hade haft mycket pengar, ........................................
d . Om de hade varit här,
e . Om de hade varit friska, ................................................
Stavelser
1 . Ett ord består av en eller flera stavelser = delar. Varje stavelse har en vokal.
Hur många stavelser har nedanstående ord? Markera med streck.
2 . Vilken stavelse ska vara betonad, om det finns flera stavelser i ett ord?
Hur ska man veta det?
Det finns tyvärr inga säkra regler, men några tips kommer här:
a . Ord som är svenska har ofta betoning på första stavelsen. Ex. kvinna
b Ord som är låneord från t.ex franska har ofta stavelsen på andra eller tredje stavelsen. Ex. balkong, direktör
c . Substantiv, verb och adjektiv betonas inte i ändelsen.
Ex. stavelserna, lyssnade, snabbast
d . Ord som börjar på prefixet be- har betoning på andra stavelsen.
Ex. Betoning
e Ord som börjar på an- har betoning på första stavelsen. Ex. Anställa
Ge fler exempel!
Kapitel 6 – Idrotten är inte allt
Introduktion
Titta på rubriken. Vad tror du menas med: ”Idrotten är inte allt”? Känner du igen tjejen på bilden?
Vilka idrotter känner du till? (Läraren skriver upp dem på tavlan.) Vilka ord hör till de olika sporterna? (Läraren skriver upp efter förslag) Vad betyder friidrott? Har du deltagit i någon sportgren? Brukar du titta på sport på TV? Vad är mest spännande att se, tycker du?
Bildserie om femkamp
Titta på dessa bilder och para ihop med rätt idrottsgren.
Uppgiften finns som kopieringsunderlag i den digitala delen.
Fakta om Carolina Klüft
Skriv en mycket kort sammanfattning med bara den absolut viktigaste informationen om Carolina. Vem skriver den kortaste texten som ändå innehåller viktig och relevant information?
I grunden är vi alla lika
Vad menas med denna rubrik, tror du? Vad betyder ”i grunden”?
Välj ut tio ord som du inte har hört förut och som du tycker är viktiga att kunna.
Fler frågor på texten
1 Vad sysslade Carolina med när intervjun gjordes 2009?
2 Hur skadade hon sig?
3 Vem sköter hushållsarbetet i hennes familj?
4 Vad är viktigast för Carolina?
5 Vad tänker hon om sin egen framtid?
6 Vad tänker hon om världens framtid?
7 Vad tycker hon om att hon som elitidrottare måste träna så mycket som hon gör?
8 Hur tycker hon att en vanligt människa ska träna?
Ta reda på: Vad gör Carolina Klüft nu? Kanske har hon nya planer på gång?
Extra övningar Kapitel 6
Stavning av sj-ljudet
Ord som uttalas som /sj/ kan stavas på väldigt många sätt – tyvärr! Det finns inga regler, utan man måste helt enkelt lära sig hur orden stavas. Här kommer några exempel:
sk: skärm, sked
skj: skjorta, skjuta
sj: sjätte, sjukdom
sch: schema, marschera
g: generös, ingenjör
ch: charmig, chef
stj: stjärna, stjälpa
-age: garage, baggage
sh: shoppa, shorts
-tion: information, infektion
-sion: explosion, passion
-rs: kurs, person, först
Öva
Lär dig att stava dessa ord.
Uttal 2: Dj, lj, gj och hj
Observera att ord som börjar med dj, lj, gj och hj alla uttalas som /j/
lysande ............................... femkamp och sjukamp
ungdom inte skrytsam
van mycket bra
mångkamp ............................... mängder av
Kapitel 7 – Rädda världen!
Introduktion:
Diskutera följande frågor i smågrupper eller bara i storgrupp:
1 Vad tror du menas med ”Rädda världen!”
2 . Vad har du hört om ”klimatkrisen” eller ”den globala uppvärmningen”?
Ta reda på:
Googla på Pär Holmgren och berätta sedan vad du har fått reda på mer om honom. Tänk på källan! Kan man lita på informationen?
När ni har läst färdigt en text:
Diskutera följande frågor:
1 . Vilka ord i texten har med väder eller miljö att göra?
2 . Vilka var de viktigaste orden som du lärde dig i denna text?
Kärleksdikter (finns i den digitala delen)
Det är min erfarenhet att framför allt elever från utomeuropeiska länder är fantastiska på att skriva dikter. Lite gemensam diktläsning och klassisk musik i bakgrunden brukar räcka!
Bildserien, sid 139 i läroboken
Diskutera bildserien: Vad föreställer den?
Skrivuppgift: Klimatkrisen
Håller du med Pär Holmgren? Finns det en klimatkris? Hur tänker du?
Eldens hemlighet
Instruktion: Stryk under alla ord i texten som du inte förstår. Slå upp dem och skriv av dem samt översättningen. Fråga om sådana ord som du inte förstår.
Extra övningar
Kapitlel 7
Förklara ord
Sitt i smågrupp och förklara tillsammans dessa ord för varandra:
1 . Det blir spridda skurar i morgon.
2 Tittar du på nyhetssändningar?
3 . Vad är väderprognosen för i morgon?
4 Detta är en mycket kunnig person.
5 . Vad innebär den nya lagen egentligen?
6 . Vissa personer tycker inte om te.
7 Vad odlar du i din trädgård?
8 . Det blir klart väder.
9 . Detta är en global fråga.
10 Det är för mycket utsläpp från industrin.
11 . Temperaturen stiger.
12 . Det blir fler och fler orkaner på olika håll i världen.
13 Vad gör du om det blir översvämning i din lägenhet?
14 . De här grönsakerna är närproducerade
Kapitel 8 – Sveriges historia i korthet
Det här kapitlet skiljer sig från de tidigare, eftersom detta egentligen bara är ett läs- och diskussionsavsnitt. Det är ju inte meningen att eleverna ska detaljstudera alla ord utan i stället få ett hum om svensk historia. De nordiska länderna och i synnerhet Sverige skiljer sig ju mycket från resten av världen på många sätt; den representativa demokratin har funnits länge, bönder har haft makt länge, kungar har valts etc.
Förförståelse
Vad vet ni om Sveriges historia? Vad visste ni innan ni kom till Sverige?
Läs texten högt. Turas om. Läraren kan ju starta med det första avsnittet. Stanna efter varje avsnitt. Diskutera ord och innehåll samt sammanfatta informationen i stycket.
Utvärdera detta kapitel. På en skala mellan 1 och 10, där 1 är mycket dåligt och 10 är mycket bra, var hamnar detta kapitel?
Helger och röda dagar
Röda dagar är som söndagar. Nästan alla är lediga från sina arbeten.
De flesta helger har ett religiöst ursprung, men många svenskar idag tänker inte så mycket på det.
Nyår
31/12 Nyårsafton (som lördag) De flesta är lediga. Många fester.
1/1 Nyårsdagen Årets första dag.
5/1 Trettondedagsafton (som lördag)
6/1 Trettondedagen Tretton dagar efter Jesu födelse.
Påsk (mars/april) Påsklov, ca en vecka.
Långfredagen Jesus dog på korset.
Påskafton (som lördag)
Påskdagen
Annandag påsk
Jesus uppstod från de döda. Man äter ägg, sill, lamm och fisk. Barn får påskägg med godis. I fönstren finns påskris.
30/4 Valborgmässoafton Vårens ankomst. Studenternas dag. Många fester.
Första maj Arbetarnas dag. Demonstrationståg. Kristi Himmelsfärd (maj) Jesus lämnade jorden efter uppståndelsen. Alltid på en torsdag som är röd, ledig dag. Fredagen är klämdag. Det betyder att många tar ledigt den dagen.
Pingst (maj/juni)
Pingstdagen
6/6 Nationaldagen
50 dagar efter påsk. Jesus lärjungar började missionera.
Midsommar (sista helgen i juni)
Midsommarafton De flesta är lediga. Fester. Dans kring midsommarstången. Man äter sill, färsk potatis och jordgubbar.
Midsommardagen I juni är det som ljusast. Solen går ned sent och upp tidigt.
Alla helgons dag (första lördagen i november) Många har smyckat sina anhörigas gravar på kyrkogården.
13/12 Lucia En vanlig dag, men många arbetsplatser firar med luciatåg och lussebulle till kaffet. Lucia var en italiensk kvinnlig kristen martyr.
24/12 Julafton De flesta är lediga. Den viktigaste juldagen. Familjen samlas och man äter julskinka, sill, lutfisk och risgrynsgröt. Man delar ut julklappar och tänder julgranen.
25/12 Juldagen Jesus föddes.
26/12 Annandag jul
Skolåret
Höstterminen: Från mitten av augusti till cirka 20 december. Cirka en vecka ledigt i slutet av oktober.
Vårterminen: Från början av januari till början/mitten av juni. En vecka ledigt i februari/mars. Påsklov cirka en vecka.
