KOOPERATIVT LÄRANDE I PRAKTIKEN
Resurspaket – Tryckt + Digitalt
LÄS OCH PROVA RESURSPAKETETS
SAMTLIGA DELAR
KOOPERATIVT LÄRANDE I PRAKTIKEN
Resurspaket – Tryckt + Digitalt
Kooperativt lärande i praktiken är ett resurspaket som består av två delar.
BOK
Kooperativt lärande i praktiken fungerar som ett praktiskt stöd för dig som snabbt vill komma igång med det kooperativa lärandet i din undervisning. Boken är indelad i tre delar: kort teoretisk bakgrund, strukturer för par-, grupp- och klassarbete samt lektionsförslag.
DIGITALA RESURSER
I de digitala resurserna, som medföljer boken, finns förklarande filmer för läraren. Det finns även mallar för lärarens planering, lärarens genomgång, gruppens arbete samt utvärdering och avtal, till exempel lektionsplanering, placeringskort, strukturkort och rollkort. Du kan även skriva ut en affisch med grundprinciperna.
Filmer som stöd i arbetet med kooperativt lärande
Fungerar på dator och surfplatta
Mallar för utskrift
Kooperativt
lärande i praktiken
Handbok för lärare i grundskolan
Niclas Fohlin & Jennie Wilson
Kooperativt
lärande i praktiken
Handbok för lärare i grundskolan
DIGITALA RESURSER
Filmer
Kom igång
• Varför använda kooperativt lärande?
Stöd i arbetet med kooperativt lärande
• Arbeta med T-kort och Y-kort
• Gruppidentitet, kontrakt och loggbok
• Roller och rollkort
• Strukturer i undervisningen
• Utvärdera, muntligt och med mallar
Svar på vanliga frågor
• Hur får jag arbete i par att fungera?
• Hur skapar jag grupper som fungerar?
Den här symbolen hänvisar till filmer i de digitala resurserna.
• Hur ser jag till att alla deltar i en grupp/ett par och att inte en elev tar över och gör allt?
• Hur gör jag med elever som har svårt för att samarbeta?
• Vad behöver jag som lärare tänka på kring mitt ledarskap i ett kooperativt klassrum?
• Det blev kaos när jag provade kooperativt lärande i klassen. Vad gör jag nu?
Mallar
Lärarens planering
• Förslag på samarbetsfärdigheter
• Lektionsplanering
• Skapa grupper
• Skapa par
Gruppens arbete
• Placeringskort
• Rollkort
• Struktur – En för alla
Lärarens genomgång
• Grundprinciper
• Redovisa eget ansvar
• Strukturkort
• Bilder par-, grupp- eller klassarbete
Utvärdering och avtal
• Enskild utvärdering
• Samarbetsfärdighet
• Checklista – Deltagande
• Struktur – Mötas på mitten under arbete
• T-kort
• Y-kort
• Checklista – Kontrollant
Affisch
• Grundprinciper
Den här symbolen hänvisar till material i de digitala resurserna.
Om kooperativt lärande
Vad är kooperativt lärande? 4
Strukturer
PAR: EPA – enskilt, par, alla, Par på tid, 16 Sant eller falskt?, Turas om, Två löser problem
GRUPP: En för alla, Huvuden ihop!, Inspireras!, 26 Karusellen, Lär varandra!, Mötas på mitten, Rondellen, Sortering
KLASS: Berätta mera, Fråga, fråga, byt, 42 Hör vi ihop?, Inre-yttre cirkel
Lektionsförslag
Utveckla ett gott klassrumsklimat 50
Gruppidentitet och grupputveckling 52
Utveckla samarbetsfärdigheter: Förklara hur man tänker 56
Utveckla samarbetsfärdigheter: Lyssna aktivt 58
Redovisa muntligt 60
Prata inför andra 62
Begreppsförståelse för ett tema eller område 64
Begreppsförståelse för att befästa ett område 66
Problemlösning i grupp 68
Läsförståelse: Gemensam läsning av faktatext 70
Läsförståelse: Gemensam läsning av skönlitterär bok 73
Skrivprocessen: Gemensam upplevelse 77
Skrivprocessen: Faktatext 80
Vad är kooperativt lärande?
Kooperativt lärande, förkortat KL, används i många länder och är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. Grundtanken med KL är ett lärande där samarbetet mellan elever utvecklar deras kunskaper och sociala förmågor samtidigt. I det kooperativa lärandet har läraren en ytterst viktig och styrande roll. Lärarens uppgift är att organisera eleverna att lära sig i par och grupper där varje elevs bidrag i olika övningar ska leda till att hela gruppen lär sig. I de digitala resurserna finns en film om vad läraren behöver tänka på kring sitt ledarskap i ett kooperativt klassrum.
I undervisningen används grupper, så kallade lärgrupper, där undervisningens innehåll struktureras via de fem kooperativa grundpriciperna och med stöd av strukturer. Grundprinciperna är följande: positivt ömsesidigt beroende, eget ansvar, lika delaktighet och samtidig stödjande interaktion, samarbetsfärdigheter och 3F: feedback, feedup och feedforward. Vi kommer att gå igenom dem grundligt i den här inledande delen av boken. En struktur kan ses som ett recept på en lärprocess och är ett ramverk för elevinteraktion. Strukturerna bidrar till att undervisningen blir mer samarbetsinriktad och kan användas i stället för andra arbetssätt såsom handuppräckning i helklass eller enskilt arbete. Lite längre fram i boken beskrivs sjutton olika strukturer. En av dem är EPA – enskilt, par, alla. En struktur som många lärare känner till.
Det finns flera fördelar med kooperativt lärande. Förhållningssättet leder bland annat till ökad elevaktivitet, större elevengagemang och mer inkludering. Det stärker även elevernas relationer samtidigt som eleverna utvecklas kunskapsmässigt. I de digitala resurserna finns filmen ”Varför använda kooperativt lärande?”.
Grundprinciper
Kooperativt lärande skiljer sig från andra typer av arbeten i grupp. För att kunna undervisa i kooperativt lärande krävs det att läraren har en förståelse för vilka grundprinciper som gör att samarbete mellan elever fungerar. Principerna ska genomsyra allt arbete i kooperativa lärgrupper och är en viktig utgångspunkt när läraren planerar undervisningen. *
* För en mer djupgående teoretisk beskrivning av kooperativt lärande, se vår ”Grundbok i kooperativt lärande”, utgiven av Studentlitteratur 2017.
Till varje struktur som presenteras i boken finns konkreta exempel på grundprinciper under rubrikerna: gemensamt mål, socialt mål, eget ansvar, utvärdering och möjliga roller. I de digitala resurserna finns bilder som illustrerar grundprinciperna.
Du kommer nu att få en överblick över de fem grundprinciperna.
Positivt ömsesidigt beroende
Med positivt ömsesidigt beroende menas att läraren strukturerar lektionerna så att eleverna blir beroende av att alla är delaktiga för att övningen ska fungera och alla i gruppen ska lyckas. Eleverna blir medvetna om att gruppen bara lyckas om de samarbetar och stöttar varandra. En elevs framgång leder till framgång för alla andra i gruppen, vilket gör att eleverna upplever att de inte bara tjänar på sin egen insats utan också på de andra gruppmedlemmarnas insatser. Eleverna gläds därför åt varje framgång tillsammans och är stolta över egna och andras prestationer. I de digitala resurserna finns filmer om hur läraren skapar grupper som fungerar och hur hen kan se till att alla i en grupp/ett par deltar.
EXEMPEL 1:
Grupperna får ett gemensamt mål.
1. Läraren säger till grupperna: ”Ni är klara när alla kan beskriva hur man räknar ut arean av en triangel.”
2. Grupperna arbetar med ett arbetsmaterial.
3. Grupperna får instruktioner och tid att kolla av med varandra hur de ligger till och vad de behöver göra för att alla ska kunna uppnå målet.
EXEMPEL 2:
Eleverna får ansvar för olika resurser eller information.
1. Läraren delar ut en textremsa till varje elev. Eleverna i en grupp har varsin del av texten. För att lösa ett problem måste gruppen ha information från varje elevs text.
2. Eleverna får läsa sina texter men ej visa dem för gruppen.
3. Med stöd av varandra löser de uppgiften.
EXEMPEL 3:
Grupperna gläds åt en framgång som en gemensam insats.
1. En elev i en grupp ger efter en gruppdiskussion ett uttömmande och fördjupat svar på en fråga inför klassen.
2. Läraren ger återkoppling och berömmer både eleven och gruppen för svaret.
3. Gruppmedlemmarna ger beröm till varandra och gläds åt framgången gemensamt.
Eget ansvar
I kooperativt lärande lär sig eleverna i grupp men det betyder inte att den enskilda eleven fråntas eget ansvar. Varje enskild elev behöver dela med sig av sina kunskaper, ställa sina frågor och förklara hur hen tänker. Eleven ansvarar dels för att själv bidra med innehåll och nå ett angivet mål, dels för att se till att andra i gruppen bidrar och når målet. Läraren kan strukturera det egna ansvaret på flera olika sätt, vilket är lättare att göra om gruppen är liten, det vill säga 2–4 elever. Ju mindre grupp desto mer behöver eleven bidra med i gruppen. Om eleverna i förväg får veta på vilket sätt det egna ansvaret ska säkerställas, tar de i högre grad eget ansvar under arbetets gång.
När eleverna tar eget ansvar blir alla i gruppen aktiva och bidrar till gruppens lärande. Gruppmedlemmarna känner sig trygga i att alla hjälper till och vet att deras bidrag spelar roll. När detta sker kan alla elever få med sig något av att arbeta tillsammans med andra. I de digitala resurserna finns bilder som kan användas för att visa på vilket sätt det egna ansvaret ska säkerställas. Det finns också en film om hur läraren ser till att alla elever deltar i en grupp eller ett par.
EXEMPEL 1:
Genom att skapa tillfälliga nya grupper får eleverna förklara sin grupps lösning för nya klasskamrater.
1. Läraren ger grupperna tid så att alla elever är redo att förklara.
2. Läraren instruerar en eller två elever per grupp att byta grupp.
3. Eleverna byter grupp och berättar för de nya klasskamraterna om sin grupps lösning samt lyssnar på lösningen som den grupp de besöker har kommit fram till.
4. Eleverna återgår till sin grupp och delger likheter och skillnader.
EXEMPEL 2:
Genom att läraren slumpar vem som får svara måste alla elever vara redo att återge gruppens svar.
1. Läraren berättar att hen kommer att slumpa vem som ska få berätta vad paret/gruppen har pratat om.
2. Grupperna/paren får tid så att alla kan återge gruppens svar.
3. Läraren slumpar några som får berätta vad de har pratat om.
4. Gruppen uppmuntrar den som representerade gruppen.
EXEMPEL 3:
Eleverna får efter arbetet i grupp göra en enskild uppgift där de får visa vad de har lärt sig.
1. Läraren ger eleverna instruktioner i förväg om att de efter samarbetet kommer att få en egen uppgift att lösa.
2. Efter samarbetet får varje elev en uppgift kring innehållet där de ska använda det de lärt sig i grupp.
3. Därefter får gruppen utvärdera hur det gick för dem enskilt. Vad gjorde de bra i gruppen som ledde till att de klarade av den enskilda uppgiften? Kunde de stöttat varandra på något bättre sätt?
Lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion
Grundprincipen Lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion skapar ett levande och aktivt klassrum där lärande sker utan uppehåll. Istället för att en elev i taget pratar aktiveras alla elever i samtal med varandra samtidigt. Eleverna ska direkt kunna vända sig till varandra när de behöver hjälp utan att behöva vänta på läraren. Lärandet kommer på så sätt närmare eleverna och kunskapen blir mer tillgänglig. Fler elever får det stöd och den stimulans som de behöver för att utvecklas.
Detta leder till att eleverna känner sig delaktiga och blir motiverade att delta då allas röster blir hörda. Läraren behöver inte längre stressa för att hinna hjälpa alla enskilda elever som behöver hjälp, utan kan fokusera på att stötta grupper och förtydliga instruktioner så att eleverna hjälper och stöttar varandra att lyckas.
4
EXEMPEL 1:
Läraren lyfter när stödjande interaktioner sker. Detta kan göras till en enskild elev, inför gruppen eller inför hela klassen.
1. Läraren observerar grupperna.
2. När läraren ser elever som stöttar och hjälper varandra på ett bra sätt stoppar hen arbetet i klassen och delger sin observation. ”Jag ser att ni i gruppen vänder er mot varandra och hela tiden kollar att alla är med. Det är ett bra sätt att stötta varandra på.”
EXEMPEL 2:
Att ge möjlighet till parsamtal istället för handuppräckning skapar omedelbart möjlighet för lika delaktighet.
1. Läraren ställer en fråga.
2. Eleverna får tid att tänka själv.
3. Läraren ber eleverna vända sig till en klasskamrat och diskutera frågan.
4. Läraren slumpar några par som får berätta vad de har pratat om.
EXEMPEL 3:
Genom att förbereda grupperna på vad som ska komma kan läraren initiera stödjande interaktioner.
1. Läraren berättar att någon i gruppen snart kommer att få berätta om gruppens svar inför klassen.
2. Grupperna får tid att se till att alla är redo att presentera gruppens svar.
3. Läraren slumpar någon i varje grupp som får berätta.
4. Grupperna uppmuntrar den som återgav deras svar.
Samarbetsfärdigheter
Samarbetsfärdigheter, såsom att turas om att tala eller att lyssna aktivt på varandra, används inom kooperativt lärande som sociala mål och som fokus för det gemensamma arbetet. Förmågan att kunna arbeta effektivt tillsammans med andra föds vi inte med utan är något som måste utvecklas. Att utveckla samarbetsfärdigheter handlar om att göra eleverna medvetna om vad man själv och andra behöver göra för att kunna arbeta effektivt tillsammans. Eleverna behöver förstå vad de vinner på att använda en viss samarbetsfärdighet så att de blir motiverade att använda den.
Läraren definierar vilken samarbetsfärdighet som krävs för att bättre kunna utföra uppgiften i fråga. Eleverna behöver vid flera tillfällen prova samarbetsfärdigheten tillsammans med kunskapsinnehållet och få tid att utvärdera samarbetsfärdigheten, till exempel med hjälp av frågorna: Använde vi den? Hur märktes det? Vad gav det gruppen? Vad kunde vi gjort bättre?
När positiva beteendemönster skapas i gruppen stärks relationerna mellan eleverna. Målet är att samarbetsfärdigheterna ska bli en naturlig del av elevernas beteende. När eleverna använder samarbetsfärdigheter kan de känna trygghet, tillit och tilltro till varandra och gruppen.
Nedan finns olika förslag på samarbetsfärdigheter som eleverna behöver utveckla för att kunna arbeta effektivt tillsammans i par och grupper. I de digitala resurserna finns mallar för detta. Där finns också en film om hur läraren kan göra om elever har svårt för att samarbeta.
Reagera vänligt på varandra
Turas om att tala
Ta egen plats i gruppen
Använda varandras namn
Titta på varandra när man talar
Uppmuntra varandra
Stötta varandra
Hålla fokus på målet
Våga säga vad man tycker
Ställa frågor till varandra
Bygga vidare på varandras idéer
Stanna i sin grupp
Uppmana varandra att tänka högt
Lyssna aktivt på varandra
Be om hjälp
Prata lugnt
Alla deltar
Låta alla tala färdigt
Planera arbetet tillsammans Slå ihop flera idéer till en lösning
Förklara hur jag tänker
Bemöta varandra positivt
Fortsätta med uppgiften tills den är klar
Ta in varandras idéer
Tala så att andra hör dig
Skapa en tydlig riktning i utförandet av uppgiften
A C
EXEMPEL 1:
Läraren lyfter muntligt eller pekar på vilken samarbetsfärdighet som är i fokus.
1. Innan eleverna börjar arbeta beskriver läraren vilken samarbetsfärdighet som de ska tänka extra mycket på.
2. Eleverna arbetar tillsammans.
3. Läraren ser till att de under arbetets gång eller efteråt utvärderar hur det gått att använda samarbetsfärdigheten.
EXEMPEL 2:
Läraren lyfter goda exempel på när samarbetsfärdigheten används och uppmuntrar eleverna att använda den mer. Detta kan göras enskilt, inför gruppen eller inför hela klassen.
1. Läraren observerar grupperna.
2. När läraren ser att samarbetsfärdigheten används på ett bra sätt stoppar hen arbetet för att delge sin observation till klassen. ”Jag hörde att Ida upprepade det Ola sa. Då vet vi att hon lyssnade aktivt på Ola när han pratade”.
EXEMPEL 3:
Läraren och eleverna skapar ett T-kort eller Y-kort tillsammans för att synliggöra samarbetsfärdigheten. I den digitala resursen finns en film om T-kort och Y-kort. Där finns även mallar för korten.
1. Läraren berättar vilken samarbetsfärdighet klassen ska fokusera extra på idag.
2. I par eller grupp får eleverna komma på ord och fraser till T/Ykortet.
a. Hur ser vi att samarbetsfärdigheten används?
b. Hur hör vi att den används?
c. Hur känns det när den används?
3. Läraren fyller i T/Ykortet med hjälp av elevernas tankar.
Feedback, feedup och feedforward
Reflektion och utvärdering är viktigt när elever samarbetar. För att grupperna ska kunna reflektera och utvärdera sin arbetsinsats och kvaliteten på samarbetet, krävs tydliga och utvärderingsbara mål. Läraren behöver vid upprepade tillfällen skapa möjligheter för grupperna att ge återkoppling (feedback) på sin grupps process, på ett konstruktivt sätt berätta varför samarbetet fungerat (feedup)
samt diskutera hur nästa samarbete ska se ut (feedforward).
Grupperna behöver få stöd av läraren i hur de ska kunna upprätthålla effektiva undervisningsrelationer med varandra. Läraren behöver därför beskriva det som sker i undervisningen och ge återkoppling till grupperna hur väl de har arbetat mot att nå målen och vad effektiva grupper behöver göra för att lyckas.
När eleverna får tid till individuell och gemensam reflektion, synliggörs vad som krävs för att samarbetet ska lyckas. I de digitala resurserna finns två mallar för utvärdering, checklista – deltagande under arbete (A) och enskild utvärdering (B). Det finns också en film om att utvärdera.
EXEMPEL 1:
Läraren lyfter goda exempel under tiden grupperna arbetar, både till individer, grupper och inför hela klassen.
1. Läraren gör en observation.
2. Läraren förmedlar observationen: ”Jag hörde att Alex ställde en fråga i sin grupp: Hur visste du det? Denna fråga gjorde att gruppen bättre kunde nå sitt mål och gjorde att alla förstod.”
EXEMPEL 2:
Grupperna får tid att reflektera kring sin arbetsinsats och samarbetet under arbetets gång.
1. Läraren stoppar arbetet halvvägs och låter eleverna ta en minut till att fundera kring hur väl de når målen. Är det något de behöver förändra eller förbättra?
2. Eleverna tänker enskilt och för sedan en diskussion.
3. De bestämmer gemensamt hur de ska fortsätta arbeta.
EXEMPEL 3:
Grupperna får utvärdera både individuellt och i grupp.
1. Läraren delar ut ett frågeformulär individuellt: Hur har jag bidragit till vårt gemensamma lärande? Har jag fått bra bidrag från andra? Vad tänker jag att min grupp behöver utveckla?
2. Eleverna diskuterar och delger sina individuella svar till varandra.
3. De kommer gemensamt fram till hur de ska arbeta tillsammans nästkommande gång.
Strukturer och strategier
Strukturer
En struktur inom kooperativt lärande är en ram kring en elevinteraktion och en arbetsgång för hur samarbetet kan gå till. Denna ram ger stöd och form till lärandeprocessen genom att till exempel ange arbetsgång och fokus. Strukturerna är inte låsta till ett specifikt ämne utan läraren väljer struktur utifrån vilken som passar till det innehåll som ska behandlas. I strukturerna finns vissa av grundprinciperna inbyggda medan andra behöver förtydligas med stöd av läraren. Längre fram i den här boken beskrivs sjutton olika strukturer, bland annat EPA, Karusellen och Berätta mera. I de digitala resurserna finns kort med bild och beskrivning av de olika strukturerna att skriva ut. Det finns också en film om strukturer.
Strategier
Strategier används för att komplettera strukturerna och synliggöra de kooperativa grundprinciperna. De hjälper eleverna att arbeta tillsammans på ett fungerande och effektivt sätt och förstärker en samarbetsinriktad undervisning. Multisvar, slumpa fråga och nya grupper är exempel på strategier. Med multisvar menas att alla elever svarar samtidigt med hjälp av miniwhiteboards, fingrar eller digitalt verktyg. Slumpa fråga betyder att läraren slumpmässigt väljer ut någon i paret/gruppen som får delge vad de har pratat om eller kommit fram till. Den tredje strategin, nya grupper, innebär att läraren bildar nya tillfälliga grupper där eleverna får dela med sig av vad de pratat om eller kommit fram till i sin ursprungliga grupp.
Roller
Att använda sig av roller i arbetet med kooperativt lärande är en strategi som stöttar arbetet i grupp och tydliggör vad som förväntas. Exempel på roller är sekreterare, uppmuntrare eller berättare. Läraren fördelar olika roller i grupperna. Rollerna gör att det blir tydligt för eleverna vad var och ens uppdrag och fokus är. När eleverna får prova olika roller blir de medvetna om hur deras bidrag påverkar gruppen. När de får träna på positiva gruppbeteenden kan dessa bli en naturlig del i elevernas vardag.
I de digitala resurserna finns en film om roller samt rollkort (A) och checklista – kontrollant (B) att skriva ut.
Här kan du se olika roller:
SEKRETERARE
ORDFÖRDELARE
UPPMUNTRARE
Skriver ner gruppens svar.
MATERIALFÖRVALTARE
Bjuder in alla i samtalet och ser till att alla är delaktiga.
KONTROLLANT
Ansvarar för att gruppen har det material som behövs för uppgiften.
REPORTER )
Ställer frågor i sin grupp eller till andra grupper.
Stöttar och ser till att alla i gruppen når målet.
KONTAKTANSVARIG
Uppmuntrar och ger positiv feedback till gruppmedlemmarna.
FOKUSHÅLLARE
Hjälper gruppen att hålla fokus på målet.
BERÄTTARE
Påkallar lärarens uppmärksamhet när gruppen behöver hjälp.
Berättar och läser upp texter så att gruppen förstår.
Två löser problem
Grundprinciper – förslag
GEMENSAMT MÅL: Vi ska tillsammans komma fram till ett rimligt svar på vår uppgift.
SOCIALT MÅL: Ställa frågor till varandra. Uppmana varandra att tänka högt. Fortsätta med uppgiften tills den är klar.
EGET ANSVAR: Fråga slumpas till par och elev. Bilda nya par och jämföra med varandra.
UTVÄRDERING: Hur stöttade vi varandra att förstå? Vad kan vi göra om vi inte har samma svar? Vad är viktigt för att samarbetet ska fungera bra i paret?
MÖJLIGA ROLLER: Fokushållare, uppmuntrare och kontrollant.
Användningsförslag
MATEMATIK: Problemlösning, lästal och huvudräkning.
SPRÅK: Lösa uppgifter eller rätta meningar med stav eller innehållsfel.
SO/NO: Beskriva begrepp eller förklara olika skeenden.
GRUPPSTÄRKANDE: Skriva/rita förslag på lösningar på sociala problem.
Material och förberedelser
• Dela in eleverna i par. Använd gärna den digitala mallen ”Skapa par” och titta på filmen ”Hur får jag arbete i par att fungera?”.
• Förbered kort med uppgifter eller frågor att arbeta med.
• Ladda ner rollkort.
Arbetsgång
1. Läraren delar ut en hög med kort till varje par, förslagsvis 2–8 kort.
2. Varje elev drar ett kort och börjar lösa uppgiften enskilt.
3. Efter en given tid eller när båda är klara byter de kort med varandra och löser enskilt problemet på sin klasskamrats kort.
4. Paret jämför sina svar på de två problemen/frågorna och diskuterar rimligheten i svaren.
5. Eleverna fortsätter med nya kort tills korten är slut eller tills läraren bryter.
Gå vidare/ Variation
Eleverna kan skriva ner sina svar och återberätta dem med Inreyttre cirkel (se sidan 48) eller Berätta mera (se sidan 42). Eleverna kan komma överens om ett gemensamt svar på frågorna och jämföra eller förklara dessa för ett annat par. Parens svar och lösningar kan synliggöras med hjälp av ett digitalt verktyg för att skapa digitala anslagstavlor. Läraren kan sedan välja någon av lösningarna och be paret bakom den förklara. Läraren kan belysa hur vi lär oss mer av att jämföra våra svar och diskutera rimligheten i dem med varandra. Eleverna kan göra en enskild uppgift kring innehållet efteråt för att visa vad de lärt sig.
En för alla
Grundprinciper – förslag
GEMENSAMT MÅL: Vi ska se till att alla vid steget ”grupp” är redo att redovisa vår grupps svar.
SOCIALT MÅL: Våga säga det man tycker. Lyssna på varandra. Uppmuntra varandra att tänka högt.
EGET ANSVAR: Fråga slumpas vid steget ”alla”.
UTVÄRDERING: Lärde jag mig något nytt av att lyssna på andra?
Hur uppmuntrade vi varandra att säga det vi tycker? Vad kan vi utveckla vid par och gruppsamtalen?
MÖJLIGA ROLLER: Kontrollant.
Användningsförslag
SPRÅK: Skriv så många verb du kan.
MATEMATIK: Hur kan man lösa denna uppgift? Skriv talet 100 på så många sätt du kan.
SO/NO: Vilka politiker kan du namnet på? Hur många grundämnen kan du?
GRUPPSTÄRKANDE: Vilka sporter känner vi till?
Material och förberedelser
• Förbered och skriv ut mallen för ”En för alla”.
• Förbered och använd en timer på tavla vid behov.
• Förbered för hur eleverna ska kunna bilda par och grupp. Använd gärna den digitala mallen ”Skapa grupper” och titta på filmen ”Hur skapar jag grupper som fungerar?”.
• Förbered en fråga med uppräkning eller med möjlighet till flera svar.
• Ladda ner rollkort.
Arbetsgång
1. Läraren ställer en fråga och eleverna funderar enskilt en stund.
2. Eleverna använder sig av mallen ”En för alla” och skriver sina svar i fältet ”jag”.
3. Eleverna bildar par. De berättar sina svar för varandra och har därefter gemensam idéproduktion där de skriver svar i fältet ”par”.
4. Två par bildar en grupp. De berättar om sina idéer och har ny gemensam idéproduktion i grupp där de skriver svaren i fältet ”grupp”.
5. Grupperna ser till att alla är redo att redovisa gruppens svar.
6. Läraren slumpar en från varje grupp som redovisar gruppens svar. Alla skriver gemensamt i fältet ”klass”.
Gå vidare/ Variation
Denna struktur synliggör för eleverna att vi lär oss mer av att samarbeta. Läraren kan använda strukturen som en idéproduktion inför en uppgift med frågekonstruktionen ”På vilka sätt kan man…”. Därefter kan eleverna fortsätta arbetet enskilt, i par eller i grupp med en större uppgift och därmed ha fler idéer än vad de hade kunnat ha enskilt. Utvärdera gärna hur eleverna i gruppen har utvecklat varandras tankar och hur de har sett till att alla är redo att redovisa gruppens svar.
Huvuden ihop!
Grundprinciper – förslag
GEMENSAMT MÅL: Alla i vår grupp ska veta vad vi har kommit fram till.
SOCIALT MÅL: Turas om att tala. Låta alla tala färdigt.
EGET ANSVAR: Fråga slumpas till grupp och elev. En till två elever byter grupp och redovisar sin grupps lösning.
UTVÄRDERING: Var alla i vår grupp redo att svara? Hur såg vi till att alla fick tala? Vad kan vi utveckla?
MÖJLIGA ROLLER: Ordfördelare, sekreterare och kontrollant.
Användningsförslag
SPRÅK: Vad var det viktigaste i filmen? Vad tror ni kommer hända nu i texten?
MATEMATIK: På vilka sätt kan denna uppgift lösas?
Vad är fel i denna lösning?
SO/NO: Vad finns det som påverkar jordens ekosystem?
GRUPPSTÄRKANDE: Vad har vi gjort i vår grupp idag som varit bra?
Material och förberedelser
• Dela in eleverna i grupper om 3–5 elever. Använd gärna den digitala mallen ”Skapa grupper” och titta på filmen ”Hur skapar jag grupper som fungerar?”.
• Fundera kring lämpliga öppna frågor.
• Ladda ner rollkort.
Arbetsgång
1. Läraren ställer en fråga. Eleverna får enskild betänketid. Därefter säger läraren ”Huvuden ihop!”.
2. Eleverna lutar sig mot varandra i gruppen och diskuterar frågan.
3. När gruppen upplever att de uppnått det gemensamma målet, lutar de sig tillbaka.
4. Läraren slumpar en grupp och en elev som får redovisa gruppens svar.
Gå vidare/ Variation
Istället för att slumpa frågan kan en eller två elever per grupp byta grupp och diskutera likheter/skillnader mellan gruppernas svar.
Läraren kan be grupperna fundera på en grupps svar och diskutera vad de tänker om svaret.
Inre-yttre cirkel
Grundprinciper – förslag
GEMENSAMT MÅL: Vi ska minnas en sak som någon annan sa.
SOCIALT MÅL: Lyssna aktivt. Ställa frågor. Titta på varandra när vi talar.
EGET ANSVAR: Eleverna sammanfattar vad de fått höra i sista paret. Frågan slumpas till elev.
UTVÄRDERING: Hur kan vi göra en förflyttning på ett bra sätt?
Kan du berätta något som någon annan sa? Vad är en bra fråga att ställa när någon pratar?
Användningsförslag
MATEMATIK: Träna färdigheter som klockan, att mäta och räkna ut tal.
SPRÅK: Beskriva hur ord kan användas i meningar, förklara begrepp.
ALLA: Vad har du lärt dig idag? Vilka frågor eller funderingar har du fått efter dagens lektion?
IDROTT: Gör en rörelse eller övning vid varje par som bildas.
GRUPPSTÄRKANDE: Beskriv dig själv med tre ord, berätta om ett intresse.
Material och förberedelser
• Dela in klassen i två lika stora grupper.
• Förbered utrymme i rummet för att bilda cirklar.
• Förbered ett tema eller frågor att prata om, alternativt praktiskt material eller kort att använda.
Arbetsgång
1. Eleverna bildar två cirklar, en inre och en yttre. Eleverna i den inre cirkeln vänder sina ansikten mot den yttre cirkeln och bildar par med eleverna som står rakt framför dem i den yttre cirkeln.
2. Läraren instruerar vad de ska samtala om.
3. Eleverna i inre cirkeln börjar berätta, sedan berättar eleverna i yttre cirkeln.
4. Eleverna tackar varandra för samtalet.
5. På lärarens signal roterar den yttre cirkeln ett eller flera steg åt något håll så att nya par bildas.
Gå vidare/ Variation
Läraren kan förse hela inre cirkeln med uppdragskort som den yttre cirkeln ska svara på eller agera kring. Vid varje möte sker då nya uppgifter eller övningar. Eleverna kan även rotera flera steg (bestämt antal) vid varje rotation och hålla upp händerna så att eleverna gör high five med alla som de går förbi. Strukturen är ett utmärkt sätt för att utvärdera, repetera kunskaper och utveckla tankar kring ett tema, samtidigt som den skapar strukturerade samtalstillfällen mellan elever.
Prata inför andra
Här presenterar vi en möjlig arbetsgång för att hjälpa eleverna att utveckla förmågan att prata inför andra. De börjar i ett känt par för att träna sig i att prata inför andra och att bygga självförtroende.
Eleverna övergår sedan till tillfälliga par, därefter fyrgrupp för att slutligen kunna prata inför hela klassen. De stöttar varandra hela tiden så att varje elev känner att den inte är ensam.
Tidsåtgång: en lektion.
GEMENSAMT MÅL: Alla ska vara redo att presentera gruppens svar.
SOCIALT MÅL: Lyssna aktivt. Uppmuntra varandra.
MATERIAL OCH FÖRBEREDELSER:
• Fråga eller uppgift att samtala kring.
• Förbered par med elever som känner sig bekväma med varandra.
• Om någon elev är extra nervös för att prata inför andra eller av andra skäl har svårt med detta kan hen vara i en grupp med tre elever och hela tiden gå tillsammans med någon annan. Hen får då möjlighet att ta in arbetsformen, lyssna på de andra och delta efter förmåga, för att nästa gång kunna delta ännu mer.
Arbetsgång
Känt par
Eleverna börjar att diskutera med hjälp av strukturen EPA –enskilt, par, alla, sidan 16. Läraren presenterar en öppen fråga och ger eleverna tid att tänka och skriva ner stödord. Eleverna vänder sig sedan mot en klasskamrat för att bilda par. Här är det bra att använda sig av par som har arbetat tillsammans tidigare eller som är bekväma med varandra. Eleverna berättar för varandra vad de har skrivit ner och funderat kring. De skriver ner några gemensamma stödord kring vad de har pratat om och ser till att båda är redo att berätta om detta för andra. Istället för att lyfta några svar i helklass används strukturen Berätta mera för att säkerställa det egna ansvaret.
Tillfälliga par
I strukturen Berätta mera, sidan 42, får eleverna möjlighet att berätta samma sak flera gånger för olika klasskamrater. Då eleverna parvis har förberett ett svar tillsammans är de säkra på vad de ska säga. Under arbetet enligt strukturen har de även uppgiften att lyssna noga på vad de andra säger.
Efter en stund bryter läraren strukturen och eleverna går tillbaka till sitt ursprungliga par. Paren delar med sig av några saker som de hörde från andra. De använder detta för att bygga ut sitt egna svar på frågan.
UTVÄRDERING: Hur kändes det att berätta för olika personer vad ni hade pratat om i paret? Fick ni höra något intressant?
Två par jämför
Två par går sedan ihop och jämför sina svar. Ett par i taget berättar och det andra paret ställer frågor. När båda paren har berättat för varandra försöker de formulera ett gemensamt svar och skriver ner detta. Svaret har nu bearbetats i flera steg.
UTVÄRDERING: På vilket sätt blev vårt gemensamma svar annorlunda än våra enskilda? Hur gjorde vi för att lyssna på varandra?
Klass
Läraren berättar att någon i varje fyrgrupp slumpmässigt kommer att väljas ut. Den ska få berätta vad gruppen har kommit fram till. Läraren ger tid så att grupperna kan se till att alla är redo att berätta. Läraren slumpar sedan en elev i varje grupp som får presentera gruppens svar till klassen. När en grupp ska lämna sitt svar ställer sig hela gruppen upp bakom den som ska presentera svaret. Detta för att visa att de stöttar hen och att det är gruppens svar som presenteras. På så sätt blir det inte lika läskigt första gången en elev ska stå inför hela klassen. När en elev har presenterat sin grupps svar är det bra om gruppen uppmuntrar hen genom att göra high five och säga några uppmuntrande ord.
UTVÄRDERING: Hur gjorde vi i vår fyrgrupp för att se till att alla var redo att presentera gruppens svar? Hur gjorde vi för att uppmuntra varandra?
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 40106
ISBN 978-91-44-17806-6 Upplaga 1:8
© Författaren och Studentlitteratur AB 2018
Redaktion: Maria Heimer, Jill McCabe
Illustrationer: Maria Borgelöv Grafisk form: Louise Nordborg, Louise Grafisk Form
Printed by Dimograf, Poland 2024
Kooperativt lärande i praktiken
Handbok för lärare i grundskolan
Detta resurspaket är ett praktiskt stöd för dig som vill pröva kooperativt lärande i ditt klassrum. Handboken visar tydligt hur man använder metodens övningsstrukturer i olika ämnen och ger konkreta förslag till lektionsupplägg. Förklarande filmer och mallar för arbetet i ditt kooperativa klassrum finns bland de digitala resurser som ingår i resurspaketet.
Kooperativt lärande är ett arbetssätt som leder till inkludering, elevaktivitet, engagemang, social utveckling och lärande. Genom att eleverna arbetar utifrån samarbete och drar nytta av varandras kunskaper ökar både måluppfyllelsen och deras sociala sammanhållning, samtidigt.
Handboken inleds med ett kortare teoretiskt avsnitt om kooperativt lärande. Den som vill fördjupa sig inom ämnet kan med fördel också läsa Grundbok i kooperativt lärande som beskriver den forskningsbakgrund och lärandeteori som ligger till grund för kooperativt lärande.
Med detta praktiska resurspaket vill vi som författare ge fler lärare möjlighet att komma igång med kooperativt lärande och uppleva fördelarna med detta arbetssätt.”
Niclas FohliN och JeNNie WilsoN