Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Formgivning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning
Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock
Printed by Latgales Druka, Latvia 2025
INNEHÅLL
FÖRORD 9
OM FÖRFATTAREN 11
1. Lättläst litteratur – vad och varför? 13 Vad är lättläst text och lättläst litteratur?
2.
9. Tematiskt arbete
FÖRORD
Den här boken, Lättläst litteratur i skolan − konkreta tips och idéer, har växt fram under en längre tid och utifrån ett behov av att synliggöra hur den lättlästa litteraturen kan användas i klassrummet. Som du kommer att märka kan många av de exempel som beskrivs i boken användas likaväl till lättläst litteratur som till annan typ av litteratur. Fokus är dock den lättlästa litteraturen då det saknas böcker som visar hur denna litteraturform kan ta plats i klassrummet.
Boken kan sägas bestå av två delar – en del som är mer teoretisk (kapitel 1–4) och en del som är mer undervisningsnära (kapitel 5–9).
I kapitel 1 diskuteras lättläst litteratur utifrån olika perspektiv: Vad är lättläst litteratur? Vilka ska läsa lättläst litteratur? Varför finns lättläst litteratur? I bokens kapitel 2 diskuteras olika möjligheter och utmaningar med lättläst litteratur i förhållande till skola och undervisning. I kapitel 3 står läs- och litteraturundervisningen i fokus.
Här presenteras olika teorier och begrepp, såsom receptionsteorin, repertoarbegreppet, läsengagemang och läsargemenskap. Sist i detta kapitel ges också förslag på en modell för läsundervisning som kan användas när man planerar läsning av olika texter med sina elever. I kapitel 4 är det skrivundervisningen som står i fokus och här presenteras Jim Cummins modell för undervisning samt genrepedagogiken och dess cirkelmodell. I kapitel 5 går vi in i klassrummet och exempel ges på olika arbetsformer för boksamtal kring både skönlitteratur och faktaböcker. I kapitel 6 ges exempel på loggskrivande vid läsning av lättläst litteratur, och flera olika sorters loggar presenteras. Kapitel 7 handlar om skrivövningar som kan användas i samband med läsning av lättläst litteratur. Här ges exempel på kortskrivande, kreativt skrivande och skrivande inom olika genrer. Kapitel 8 behandlar skapande aktiviteter såsom rollspel, dramatisering, boktrailers, eget serietecknande och
podcast. Bokens sista kapitel handlar om tematiskt arbete, där två teman får stå som exempel: forntiden och klimat.
Tanken är att boken ska vara en inspirationsbok eller handbok, där du som lärare eller skolbibliotekarie får konkreta exempel på hur undervisning med lättläst skönlitteratur och lättläst sakprosa kan iscensättas.
Målgruppen är bred – från lärare och bibliotekarier i grundskola och gymnasieskola till anpassad skola, SFI och vuxenutbildning. Det gör att Lättläst litteratur i skola – konkreta tips och idéer innehåller olika exempel utifrån vitt skilda lättlästa böcker.
Min önskan är att boken väcker tankar och idéer till hur du kan använda lättläst litteratur i undervisningen.
Kristianstad i oktober 2024
Jenny Edvardsson
OM FÖRFATTAREN
Jenny Edvardsson är legitimerad lärare i svenska och historia samt svenska som andraspråk mot SFI. Hon har sedan slutet av 1990-talet arbetat i skolans värld, både som lärare och skolledare. Jenny är numera verksam vid Högskolan Kristianstad, där hon utbildar blivande lärare parallellt med att hon är doktorand i pedagogiskt arbete. Hennes avhandlingsprojekt rör skönlitteraturens didaktiska potential i högstadiets NO-undervisning.
Jenny är särskilt intresserad av barns och ungas läsning och gav under år 2016 ut boken Mötet med texten: inkluderande läsundervisning följt av Läsa och samtala om skönlitteratur: med digitala verktyg (2019), Skönlitteratur i värdegrundsarbetet (2020) och Sagolik NO & teknik: skönlitteratur i undervisningen (2024). Jenny har fått en rad utmärkelser: För sitt läsfrämjande arbete tilldelades hon Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris (2024). För sitt arbete med att stimulera elevernas intresse för litteratur erhöll hon Svenska Akademiens svensklärarpris 2017. Myndigheten för tillgängliga medier tilldelade henne Amy-priset 2015 för hennes arbete med att tillgängliggöra undervisningen. Samma år tilldelades Jenny Guldäpplet för sitt arbete med digital teknik i klassrummet.
1 Lättläst litteratur
– vad och varför?
Vad är egentligen lättläst litteratur? Vilka ska läsa lättläst litteratur och när började lättläst litteratur ges ut? Det är säkert frågor som du ställt dig någon gång. I detta kapitel kommer dessa frågor att besvaras och du kommer att få se hur lättläst litteratur har definierats, vem denna litteratur vänder sig till och hur den lättlästa litteraturen har vuxit fram. Sist men inte minst kommer du att få ta del av vad den lättlästa litteraturen kan bidra med för läsaren.
Vad är lättläst text och lättläst litteratur?
Lättläst text tolkar jag som bredare än lättläst litteratur. Lättläst text är alla texter som är skrivna på ett lättläst sätt. Det kan vara myndighetstexter, tidningsartiklar och böcker. Lättläst litteratur är däremot smalare än lättläst text. Lättläst litteratur handlar om litteratur i form av böcker som är skrivna på ett lättläst sätt. Det kan vara facklitterära böcker och det kan vara skönlitterära böcker. Går man till Rikstermbanken ges definitioner av lättläst text och lättläst bok men inte av lättläst litteratur. Så här skrivs definitionerna fram av Institutet för språk och folkminnen (2024):
Lättläst text – text som är anpassad för personer med bristande läsförmåga
Lättläst bok – bok med lättläst text […].
Utifrån dessa definitioner får man bara reda på att det handlar om att texten eller boken ska vara lättläst men vad som karakteriserar lättläst beskrivs inte.
I juli 2023 antogs en internationell ISO-standard för begriplig text, Information technology: user interfaces: requirements and recommendations on making written text easy to read and understand (ISO/IEC 23859:2023), och denna kan också ses som ett stöd när man vill definiera och diskutera vad lättläst text är för något och hur denna text ska användas. ISO-standarden utgår från fyra principer – att läsaren ska få den information som hen behöver och att informationen ska vara relevant, att det ska vara lätt för läsaren att hitta den information som hen behöver, att informationen ska vara lätt att förstå och att informationen ska vara lätt att använda. I standarden ges vidare exempel på hur man kan skriva text som är lätt att förstå och det handlar exempelvis om att anpassa texten till målgruppen och att använda ett enkelt och konkret språk. Fortfarande ges dock inte någon tydlig definition av lättläst litteratur, utan här behöver man söka sig vidare till myndigheter såsom Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) men också till de bokförlag som ger ut lättläst litteratur. Hur definierar de lättläst litteratur? Ett försök till definition av lättläst litteratur
Utifrån avsnittet ovan förstår man att lättläst litteratur är en faktabok eller en skönlitterär bok som är skriven på ett lättläst sätt. Det kan handla om litteratur som är omarbetad för att bli lättläst, men det kan också handla om litteratur som direkt är skriven på ett lättläst sätt. Lättläst betyder att texten är språkligt bearbetad eller anpassad för att passa läsare med bristande läsförmåga. Hur dessa anpass-
ningar ser ut skiljer sig åt beroende på målgrupp. En person som håller på att lära sig det svenska språket kan behöva en typ av lättläst anpassning, medan en läsare som har dyslexi kan behöva en annan och en person med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva en tredje. Anpassningarna kan också behöva se olika ut beroende på läsarens ålder.
Den lättlästa litteraturen brukar vara anpassad utifrån tre aspekter – språk, form och innehåll. Myndigheten för tillgängliga medier skriver fram de tre aspekterna så här: Språket ska bestå av enkla och vardagliga ord. Formen är förhållandevis kort, och handlar det om en skönlitterär bok ska miljö och tid tidigt skrivas fram. Kronologin ska vara rak och tydliga kapitelrubriker ska användas. För att underlätta för läsaren ska det vara ett begränsat persongalleri. Texten kan med fördel vara skriven i typsnitt som Arial, Garamond, Baskerville eller Times och en större textstorlek än vad som vanligtvis brukar användas i böcker ska finnas i den lättlästa litteraturen. Likaså ska det vara ett större radavstånd än vad som är brukligt i annan litteratur. Detta för att ge ett luftigare intryck, vilket kan hjälpa läsaren (MTM 2024).
Specialpedagogiska skolmyndigheten, som har som uppdrag att arbeta för att barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsnedsättning ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning, lyfter fram den lättlästa litteraturen som en ingång för eleverna att nå målen. De beskriver vad som kännetecknar lättlästa texter (inte lättläst litteratur). Det är texter som inte är särskilt långa. De har ett personligt tilltal och i texterna växlas det mellan korta och långa meningar. Att använda främmande ord, långa substantiv och abstrakta begrepp är något som undviks. I texterna försöker man även undvika tomrum och inferenser och i stället förklara orsakssamband tydligt. Meningarna skrivs i aktiv form. För att underlätta för läsaren ges ofta praktiska exempel (SPSM 2024).
I dag är det flera förlag som arbetar för att sprida lättläst litteratur i Sverige. En av föregångarna i Sverige är LL-förlaget som under många år gett ut lättläst litteratur. När LL-förlaget ska definiera hur lättläst litteratur skrivs, lyfter de fram både innehåll (exempelvis att sätta in handlingen i tid och rum, använda en rak kronologi och ha få karaktärer), språk (att använda enkla och vardagliga ord, skriva
konkret, undvika synonymer och undvika bildspråk) och målgrupp (det vill säga läsare med bristande läsförmåga som har svårt att förstå komplexa skeenden eller svåra ord, svårt att koncentrera sig eller att minnas, är nya för det svenska språket eller har svårt att avkoda språket). LL-förlaget betonar också att ”[v]ad som är lättläst bedöms alltid av läsaren” (LL-förlaget 2024a). Här ligger alltså rätten att definiera huruvida texten uppfattas som lättläst litteratur hos läsaren
En annan föregångare inom lättlästutgivningen är Hegas förlag. Redan 1983 startade detta förlag och då av två specialpedagoger som upplevde att det inte fanns någon litteratur att läsa för de elever som de mötte i skolan. Hegas förlag betonar att det som gör en text lättläst inte har med handlingen eller ämnet att göra utan i stället med språket, att språket är bearbetat för att bli lättläst (Hegas 2024a).
En tredje föregångare är Nypon förlag som grundades 2010. Detta förlag lyfter fram att det lättlästa handlar om språk, längd på berättelserna, bildernas utseende och formgivning (Nypon och Vilja förlag 2024a). Språket är enklare, berättelserna är kortare, bilderna är mer lättolkade och formgivningen mer tillgänglig än vad fallet är med traditionell litteratur.
Ska man försöka sammanfatta vad lättläst litteratur är för något med stöd av de beskrivningar som getts ovan skulle en definition kunna se ut så här:
Lättläst litteratur är böcker som är anpassade både utifrån språk, form och innehåll för att passa läsare med bristande läsförmåga. Anpassningarna ser olika ut beroende på målgrupp och läsarens ålder.
Viktigt att komma ihåg är att anpassningarna ska ses i relation till den ”standardlitteratur” som vanligtvis ges ut för målgruppen. Det gör att elever som behöver lättläst litteratur får läsa böcker som exempelvis är skrivna med ett enklare språk, på färre sidor, med ett rakare händelseförlopp och med ett mindre persongalleri jämfört med de elever som läser ”standardlitteratur” där språket kan vara rikare, kronologin kan vara bruten, ett större antal personer kan finnas med och berättelsen kan få fylla fler sidor. Samtidigt ger den lättlästa
litteraturen möjlighet till att alla elever läser och att de läser på den nivå där de befinner sig. Deras läsning flyter på och de kan, precis som alla andra i klassen, läsa och förstå det lästa på egen hand. Detta är viktigt, inte minst vid den enskilda läsningen, där just att läsa och att läsa kontinuerligt är det som betonas.
Att kategorisera lättläst litteratur
Det finns alltså inte en given definition av vad lättläst litteratur är för något. Olika myndigheter och förlag kan därför definiera lättläst litteratur på olika sätt. Det ser man, inte minst i förlagsvärlden, där förlagens kategoriseringar skiljer sig åt för den lättlästa utgivningen. Här nedan beskrivs några förlags kategoriseringar och dessa får ses som exempel.
LL-förlaget tillhör Myndigheten för tillgängliga medier. De har som uppdrag att ge ut sådan lättläst litteratur som inte tillgodoses på den kommersiella marknaden. LL-förlaget har valt att dela in sin lättlästutgivning i tre nivåer som de kallar Lättast, Lättare och Lätt (LL-förlaget 2024b).
Vilja förlag är i dag en del av Studentlitteratur och ger främst ut lättlästa böcker för vuxna. Vilja förlag har valt att arbeta utifrån sex nivåer där X-small är den lättaste och XX-large den svåraste (Nypon och Vilja förlag 2024b).
Nypon förlag är också en del av Studentlitteratur och detta förlag ger ut lättläst litteratur för barn och unga. Nypon förlag har valt att arbeta med sex nivåer och dessa är: Lättlästnivå 1 (Lättast), Lättlästnivå 2 (Nästan lättast), Lättlästnivå 3 (Lätt), Lättlästnivå 4 (Ganska lätt), Lättlästnivå 5 (Nu flyter språket) och Lättlästnivå 6 (På väg mot traditionella böcker) (Nypon och Vilja förlag 2024c).
Hegas förlag grundades av specialpedagoger, då de upplevde att det saknades litteratur för elever med bristande läsförmåga. Hegas använder fem nivåer som kallas Hegas nivå 1, 2, 3, 4 och 5 (Hegas 2024b).
Argasso är ytterligare ett förlag som ger ut lättlästa böcker för barn och ungdomar. Deras lättlästa litteratur ges ut i serien Läsvän-
Skrivövningar
Att låta eleverna skriva kring det lästa kan hjälpa dem att på djupet fånga upp det viktiga från den lästa texten men det kan också hjälpa dem att sätta ord på sina egna tankar kring det som texten förmedlar eller berättar. I detta kapitel ges exempel på olika skrivövningar, nämligen kortskrivande, kreativt skrivande och skrivande inom olika genrer. Övningarna är alla förankrade i lättlästa böcker.
Kortskrivande
Att kortskriva handlar om att skriva kort, ofta under en begränsad tid. Här ligger fokus på att fånga en tanke, träda in i en text, relatera det lästa till sig själv eller till en fråga i samhället.
Kortskrivande som uppstart vid läsning av en skönlitterär bok
En vanlig form av kortskrivande är att i samband med uppstarten av en ny bok låta eleverna individuellt fundera över vad en bok ska handla om genom att bara läsa bokens titel och titta på bokens omslagsbild. Om eleverna ska läsa boken Klättrarna av Keith Gray skulle en instruktion till kortskrivande kunna vara: Vad tror du att boken Klättrarna av Keith Gray handlar om? Till denna instruktion behöver eleverna ha omslagsbilden (se figur 7.1).
En annan form av kortskrivande är att inför läsningen av en skönlitterär bok lyfta fram bokens huvudtema och utifrån det skapa en fråga som eleverna individuellt får skriva kring. Ska exempelvis boken Kanotklubben av Sara Paborn (2023) läsas kan den inledande frågan vara ”Vad innebär det att vara modig?”, eftersom boken handlar om just mod på olika sätt. Genom att eleverna individuellt får tänka kring mod inför läsningen kommer de sedan att kunna göra kopplingar till boken, och på så sätt kan läsningen flyta på enklare för eleverna.
FIG u R 7.1 Omslagsbild av Klättrarna (Grey 2024) som exempel på uppgift för kortskrivande.
Kortskrivande under läsningen
Kortskrivande kan också användas mitt i läsningen. Kanotklubben handlar om att vara modig men också om rädsla, och detta skulle man kunna stanna till vid under läsningen. När en av bokens karaktärer visar rädsla skulle man kunna pausa läsningen och låta eleverna individuellt få skriva kring rädsla exempelvis utifrån en sådan här fråga: ”När var du senast rädd? Beskriv situationen och använd de fem sinnena (smak, lukt, syn, känsel och hörsel) för att ge läsaren en fördjupad förståelse för hur du kände dig.”
Efter att ett kapitel blivit läst kan eleverna också ges möjlighet att få fundera över vad kommande kapitel ska handla om genom
att kortskriva. Här får de då på egen hand dra slutsatser utifrån det som de redan läst för att kunna förutspå vad som kommer att ske. Behöver eleverna stöttning i detta kan de exempelvis ta hjälp av följande frågor:
Ǝ Vad handlar det lästa kapitlet om?
Ǝ Vem eller vilka handlar det lästa kapitlet om?
Ǝ I vilken miljö utspelar sig handlingen i det lästa kapitlet?
Ǝ När i tiden utspelar sig handlingen i det lästa kapitlet?
Ǝ Hur avslutades kapitlet som jag precis fått läsa?
Ǝ Vad skulle nästa kapitel kunna handla om? Varför tror jag det? Kan kapitelrubriken ge mig någon ledtråd?
Kortskrivande efter läsningen
Sist men inte minst kan kortskrivande användas efter läsningen. Att låta eleverna sammanfatta en boks handling med få rader och på begränsad tid kan vara en sådan övning, exempelvis:
Tänk att du ska tipsa om den lästa boken på någon digital plattform. Med hjälp av 140 tecken ska du lyckas väcka läsintresse och sammanfatta boken. Vad väljer du att ha med i de 140 tecknen? Skriv din text.
En annan övning efter läsningen kan vara att låta eleverna skriva kring frågor som på olika sätt får eleverna att reflektera över den lästa boken. Vill man att eleverna fokuserar på karaktärerna och hur eleverna har kopplat dem till sig själva skulle det kunna vara frågor av följande slag:
Ǝ Vilken av karaktärerna tycker du har varit mest intressant att läsa om?
Ǝ Vem av karaktärerna i boken skulle du vilja vara?
Ǝ Vem av karaktärerna i boken påminner mest om dig?
En tredje variant på kortskrivande efter att en bok är utläst är att låta eleverna skriva inledningen på en fortsättning. Vad skulle de första raderna i nästa bok handla om?
Kortskrivande och faktatexter
I alla exempel ovan har skönlitterära texter varit utgångspunkt för kortskrivande, men kortskrivande kan också användas till lättlästa faktatexter. Är det så att ett arbete om vikingatiden ska påbörjas i historie ämnet, kan läraren låta eleverna kortskriva för att få en inblick i vad eleverna redan vet om vikingatiden. Elevernas korta texter blir en hjälp för läraren att lägga undervisningen på rätt nivå. Eleverna kan också få kortskriva kring textens innehåll eller textens centrala begrepp. Här kan en fråga som ”Vilka tre begrepp är de viktigaste för att förstå sidorna som du precis läst?” bilda utgångspunkt.
I många faktaböcker finns det bilder av olika slag. Dessa kan också användas när man vill arbeta med kortskrivande. Välj ut en bild från en bok och låt eleverna i tre steg få skriva kring den. I första steget får de bara reflektera över bilden genom att utgå från frågan ”Vad tänker du på när du ser bilden?”. I nästa steg får eleverna beskriva bilden: ”Vad ser du på bilden?” I sista steget får de fundera över bildens syfte: ”Vilket syfte tror du bilden har?” På detta sätt får eleverna möjlighet att stanna upp inför bilden och fördjupa sin förståelse för den. Det kan sedan vara en hjälp när eleverna ska läsa texten i boken.
Kreativt skrivande
Att skriva kreativt handlar om att använda skrivandet för att uttrycka tankar, idéer och känslor på ett fantasifullt sätt. Här behöver inte några grammatiska regler gälla utan det handlar snarare om att hitta sitt eget unika uttryckssätt. För en del elever kan detta ibland kännas svårt då det inte alltid finns så tydliga regler att förhålla sig till. Det går dock att styra också de kreativa skrivövningarna så att eleverna får ramar att utgå ifrån, något du strax får se exempel på.
Kreativt skrivande kring en bild eller en mening
En kreativ skrivövning är att utgå från en bild. Det kan vara en boks omslagsbild som eleverna får skriva till innan läsningen ens har startat. Är det en person som syns på omslagsbilden, som i figur 7.2, kan eleverna få skriva kring denna fråga: ”Vem är personen på bilden? Gör en kort personbeskrivning.” Behöver eleverna mer stöd för att komma igång med sitt skrivande kan instruktionen kombineras med ord som utseende, kläder, ålder, då dessa är en del av en personbeskrivning.
Ett annat förslag är att låta eleverna hitta på en egen berättelse kring omslagsbilden och dess titel. För att hjälpa eleverna kan det vara viktigt att gå igenom hur en berättelse struktureras. En enkel struktur för berättelsens dramaturgi är trestegaren. I steg 1 sker en introduktion. Här presenteras miljön, tiden, personen/personerna och den konflikt eller det problem som berättelsen ska handla om. I steg 2 fördjupas beskrivningen av personen/personerna och den konflikt eller det problem som handlingen cirkulerar runt. I steg 3 blir konflikten eller problemet löst.
En annan variant på berättelsestruktur är den dramaturgiska kurvan som ibland avbildas som en val (se figur 7.3).
FIG u R 7.2 Omslagsbild av Nattfågel (Balen 2024) som exempel på underlag för kreativ skrivövning.
Intensitet
Anslag
Kon iktpresentation
Kon iktstegring/ kon iktfördjupning
Vändpunkt/peripetin
Avtoning/efterspel
FIG u R 7.3 Den dramaturgiska kurvan avbildas ibland som en val.
Först kommer en inledning eller ett anslag. Här får läsaren reda på när berättelsen utspelar sig, var den utspelar sig och vilka de olika karaktärerna är. Därefter presenteras en konflikt och konflikten kan ses som det hinder som huvudpersonen möter när denna ska försöka nå sitt mål. Konflikten stegras sedan och i denna konfliktstegring utvecklas konflikten ytterligare. Därefter kommer vändpunkten, peripetin, där konflikten når en lösning. Sista steget i den dramaturgiska kurvan är efterspelet eller avtoningen. Det är då läsaren får reda på resultatet av konflikten och det som händer när konflikten blivit löst.
Förutom att gå igenom hur en berättelse ska struktureras kan det för en del elever också vara ett stöd om de får en eller ett par inledande meningar, alltså någon form av börjor, som de kan fortsätta skriva på. De får då hjälp med att komma igång med sin egen berättelse. En del kan också behöva få förslag på personer i berättelsen, miljön där handlingen ska förläggas och en konflikt som handlingen ska cirkulera runt. Ett annat exempel på en kreativ skrivuppgift är att låta eleverna utgå från en mening som de sedan fortsätter att skriva på. De kan utgå från meningar som ”Det var på natten det hände ...” eller ”Var det sant? Hade det verkligen hänt?” eller ”Det sista han sa var ...”.
Eleverna väljer en av meningarna och börjar skriva exempelvis en berättande text. När de skrivit sina texter, delar de dem med varandra och får formativ återkoppling i form av kamrat respons eller respons från dig som lärare. Därefter kan eleverna korrigera och utveckla sina texter. Ska eleverna ge återkoppling till varandra är det centralt att de har punkter eller frågor att utgå ifrån så att de vet vad de ska fokusera på i sin respons. Frågorna eller punkterna kan utgå från form, ”Följs den dramaturgiska kurvan?”, från språk, ”Är texten språkligt korrekt?”, och från innehåll, ”Finns det en tydlig röd tråd som läsaren kan följa?”.
Kreativt skrivande och poesi
Ett tredje exempel på kreativa skrivövningar är att låta eleverna arbeta med poesiskrivande i samband med läsningen av en skönlitterär text. Här kan ”jag är-dikt” och ”miljö-dikt” användas och genom dessa får eleverna presentera bokens huvudperson och den miljö där handlingen utspelar sig. Jag är-dikt består av en vers på fem rader och den utgår från att läsaren ska låtsas vara en av karaktärerna i boken som de läst. Utifrån karaktären ska de fortsätta skriva på följande versrader så att de blir kompletta:
Jag är-dikt = huvudpersonens namn
Jag är …
Jag tycker …
Varför ...
Jag borde …
Jag önskar …
Även miljö-dikten är styrd och består av fem rader:
Miljö-dikt = platsens namn
Jag är i/på …
Här finns …
Det doftar …
Jag hör ljudet av …
Jag ser …
Lättläst
Jenny Edvardsson är leg. lärare i svenska, historia och sfi med mångårig erfarenhet av undervisning. Hon är verksam som adjunkt i utbildningsvetenskap och doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad.
litteratur i skolan
Konkreta tips och idéer
Självklart ska alla elever få ta del av engagerande litteratur, ges möjlighet att samtala om sina läsupplevelser och få känna samhörighet med klasskamraterna. Men för många elever är läsning en mödosam uppgift när läsförmågan inte riktigt räcker till.
I den här boken diskuteras vad lättläst litteratur är och hur lättläst
litteratur kan öppna upp för ett inkluderande klassrum, där alla elever kan delta oavsett läsförmåga. Vad karaktäriserar denna
litteratur och vilka möjligheter och utmaningar finns med den?
Bokens första del ger läsaren en inblick i begreppet lättläst och teorier bakom läs- och skrivundervisning. Bokens andra del är undervisningsnära. Här ges rika exempel på hur boksamtal med lättläst litteratur kan iscensättas, hur loggskrivande och skrivövningar kan användas under läsningen, hur skapande aktiviteter kan vävas samman med den lättlästa litteraturen och hur denna litteratur kan vara en del i tematiska arbeten.
Lättläst litteratur i skolan – konkreta tips och idéer vänder sig till verksamma och blivande lärare och bibliotekarier i olika skolformer, från grundskola, gymnasium och anpassad skola till sfi och vuxenutbildning.
