Hållbarhet i socialt arbete
— att förebygga och hantera stress
Eveliina Sinisalo Linn Moser Hällen (red.)
Hållbarhet i socialt arbete
– att förebygga och hantera stress
Eveliina Sinisalo & Linn Moser Hällen (red.)
Författarpresentation 9
Förord 11
Inledning 13
Bokens disposition 14
1. Om det sociala arbetets inneboende risker och belastningar 18
Eveliina Sinisalo
Kontaktyrken är riskyrken 19
Vilka värderingar och normer styr hjälparen? 21
Belastningar i det sociala arbetet 22
Vårdtyngd 23
Normer och värderingar 24
Andras behov vs. egna behov 24
Arbetets påverkan är cirkulär 25
Arbetsmiljölagstiftning 26
Avslutande reflektioner 30
Referenser 31
2. Socialsekreterares arbetsmiljö under ojämlikhetens villkor 32
Rúna í Baianstovu
Socialsekreterares drivkrafter och det sociala arbetets mål 33
Kommunikation är socialarbetares unika kompetensområde 35
Socialsekreterares hälsa 37
Konflikt mellan profession och politisk styrning 40
Samhällets förändring 41
Välfärdsstatens förändring mot ökad segregation 42
Avslutande reflektioner 46
Referenser 47
3. Meningen med stress och strategier för stresshantering 49
Eveliina Sinisalo
Stress 50
Kroppens reaktioner vid stress 50
Stressrelaterade symtom och sjukdomar 52
Traumatisk stress 53
Risk för uteslutning 54
Stress smittar 54
Stress och premenstruellt syndrom 55
Tidsfaktor 56
Finns det positiv stress? 56
Återhämtning 57
Sömn 57
Fysisk rörelse 58
Effekter av fysisk rörelse 59
Psykosociala effekter av rörelse 60
Yoga 61
Meditation 61
Inför ett svårt möte 62
Efter ett svårt möte 62
Tid i naturen 63
Avslutande reflektioner 63
Referenser 64
4. Den ojämställda stressen 66
Sandra Lindström
Den multifaktoriella förklaringsmodellen 67
”Gör bara det du själv vill” 69
Projektledarrollen och relationellt arbete 70
Samhällspolitiska målsättningar 72
Förändra vardagens organisering – en gemensam utmaning 74
Dags att göra jämställdhet 76
Avslutande reflektioner 78
Referenser 80
5. Sekundär traumatisk stress – att bli bärare av andras utsatthet 81
Linn Moser Hällen
En sekundär påverkan 82
Centrala begrepp 83
Sekundär traumatisering 84
Posttraumatiska stressyndrom – PTSD 85
Vikarierande traumatisering 85
Empatisk stress och empatitrötthet 86
Orsaker till sekundär påverkan 89
Varningssignaler och symtom 95
Strategier för skydd mot sekundär stress 99
Avslutande reflektioner 100
Referenser 101
6. Tankar och tankemönster – en källa till stress 103
Linn Moser Hällen
Kognition och tankar 104
Människan som handlande subjekt 105
Selektion av information 105
Negativitetsbias 105
Tolkningar och tolkningsbeteenden 107
Tankemässig bearbetning 107
Andra negativa tankemönster 114
Visualisering – fantasins kraft 118
Perfektionistiska tankemönster 120
Självkritiska tankar 121
Avslutande reflektioner 124
Referenser 125
7. Känslor och känsloreglering 127
Linn Moser Hällen
Känslor 128
Känslors funktion 128
Känslor som kommunikation 129
Primära och sekundära känslor 130
Känsloskola 130
Känsloarbete och känsloregler 138
Känsloarbete – en belastning och stressor 142
Förenkla känsloarbetet 143
Avslutande reflektioner 145
Referenser 146
8. Skam och stolthet 148
Linn Moser Hällen
Skam i socialt arbete 149
Vad är skam? 151
Skam i yrkesrollen 152
Förhålla sig kritisk till ideal och skamutlösare 159
Strategier mot skamkänslor 160
Skamundvikande beteenden inom socialt arbete 162
Hantera skammen 163
Organisationens ansvar 166
Stolthet 167
Avslutande reflektioner 169
Referenser 170
9. Förstå och förändra sitt beteende 172
Linn Moser Hällen
Vad är ett beteende? 173
Beteendets funktion och konsekvenser 173
Beteendets sammanhang 175
Beteenden som bidrar till emotionell belastning och stress 176
Överskotts- och underskottsbeteenden 176
Undvikandebeteenden 177
Överaktivering – att göra mer 179
Prestationsbeteende och perfektionism 180
Prestation utan press 181
Underaktivering – att göra för lite 182
Hantera känslor av maktlöshet 182
Medvetenhet om stressbeteenden 184
Återhämtningsbeteenden 186
Ändra på ogynnsamma beteenden 186
Avslutande reflektioner 190
Referenser 191
10. Självmedkänsla och självomsorg 192
Linn Moser Hällen
Självmedkänsla 193
Självomsorg 197
Professionell och personlig självomsorg 199
Praktisera självomsorg 204
Positiva effekter av självmedkänsla och självomsorg 205
Avslutande reflektioner 206
Referenser 207
11. Våra egna ryggsäckar 209
Linn Moser Hällen
Det biosociala perspektivet 210
Känslomässig sårbarhet 211
Stress- och sårbarhetsmodellen 212
Temperament 213
Det sociala perspektivet 214
Känsloreglering 215
Toleransfönster 215
Anknytningsteori 217
Mentaliseringsförmåga 222
Personliga erfarenheter och motöverföring 224
Avslutande reflektioner 225
Referenser 226
12. Hållbara, hälsofrämjande förändringar 228
Eveliina Sinisalo
Från reaktion till prevention 229
Skapa medvetenhet 229
Arbetsgruppen 230
Det är så svårt att bromsa! 231
Motivation 232
”Varför” förändring? 232
Ändra beteendemönster 234
Skapa en självomsorgsplan 235
Avslutande reflektioner 237
Referenser 237
13. Återhämtning i arbetsvardagen 238
Lina Ejlertsson
Behov av återhämtning 239
Arbetsfaktorer som främjar återhämtning 241
Rätt förutsättningar för återhämtning 243
Strukturella framgångsfaktorer 243
Kulturella framgångsfaktorer 243
Aktiviteter som ger återhämtning 244
Reflektion 245
Incheckning 246
Mikropauser 247
Promenad 248
Positiv återkoppling 249
Gemenskap utanför arbetet 250
Effekter av integrerad återhämtning 250
Balans mellan arbete och fritid 251
Avslutande reflektioner 252
Referenser 253
14. Kollegornas betydelse för en hållbar arbetsmiljö 255
Eveliina Sinisalo
Varför är gemenskap viktigt? 256
Mobbning och utfrysning 257
Gemenskap för att känna trygghet 257
Samlas och skapa trygghet 258
Olika sätt att samlas 259
Handledning 260
Hur är jag som kollega? 260
Visa omsorg om varandra 261
Feedback som verktyg 262
Feedback kan vända en negativ kultur till positiv 263
Avslutande reflektioner 264
Referenser 265
15. Hälsofrämjande ledarskap 266
Lina Ejlertsson
Systematiskt friskvårdsarbete 267
Olika ledarstilar 267
Transformativt ledarskap 268
Konstruktivt ledarskap 269
Relationsorienterat ledarskap 269
Kommunikation 270
Delaktighet 271
Socialt stöd 273
Psykologisk trygghet 275
Positiv återkoppling 276
Personlig kompetensutveckling 277
Balans mellan arbete och fritid 278
Återhämtning 279
Aktiviteter som kan initieras av chefen 280
Utvärdering av det egna ledarskapet 284
Avslutande reflektioner 285
Referenser 286
Register 288
Författarpresentation
Eveliina Sinisalo (red.) är socionom specialiserad på trauma, stress och våld mot kvinnor med bakgrund i arbete mot våld i nära relationer samt prostitution och människohandel. Hon är diplomerad friskvårds- och kostkonsult samt utbildare och yogalärare vid Traumaanpassad Yoga Sverige. Eveliina utbildar och leder workshoppar för yrkesverksamma i bland annat könsbaserat våld mot kvinnor, traumamedvetet bemötande, strategier för ett hållbart arbetsliv och stresshantering. Eveliina är tillsammans med Linn Moser Hällen författare och redaktör till boken Våld i nära relationer: Socialt arbete i forskning, teori och praktik (2018).
Linn Moser Hällen (red.) är socionom med grundläggande psykoterapiutbildning och utbildning i mindfulnessbaserad stressreducering (MBSR). Hon är handledare i psykosocialt arbete och samtalsbehandlare med fokus på compassion-fokuserad terapi. Linn utbildar chefer och personal inom människovårdande yrken om bland annat traumamedvetet bemötande, sekundär traumatisk stress, hållbart arbetsliv, självmedkänsla och självomsorg. Linn är även författare och redaktör till boken Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer (2021) och tillsammans med Eveliina Sinisalo redaktör till boken Våld i nära relationer: Socialt arbete i forskning, teori och praktik (2018).
Lina Ejlertsson är doktor i folkhälsovetenskap och disputerade vid Lunds universitet 2021 med avhandlingen Recovery at work as a health-promoting process. Hon bedriver forskning om återhämtning i arbetsvardagen och har publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar på ämnet, däribland om ledarens roll i Committed leadership: A prerequisite for successful implementation of recovery during the workday (2024). Lina är även handledare vid flera program inom hälsopedagogik och arbetsvetenskap samt föreläser om arbetshälsa för såväl företag som kommuner, regioner och statlig verksamhet över hela landet. Vidare driver hon Instagramkontot @ aterhamtningsforskaren där hon sprider kunskap om återhämtning och hälsa i arbetslivet.
Rúna í Baianstovu är lektor i socialt arbete vid Örebro universitet där hon forskar och undervisar på socionomprogrammet. Hon var tidigare socialsekreterare, främst inom flyktingmottagning, men även inom försörjningsstöd samt barn och familj. Rúna disputerade 2012 med avhandlingen Mångfald som demokratins utmaning där socialsekreterares arbetsvillkor är ett av flera centrala teman. Hon har genomfört flera forskningsprojekt och har skrivit och bidragit till böcker om socialt arbete i Sverige och internationellt. Rúna föreläser för kommuner, regioner, länsstyrelser och universitet över hela landet.
Sandra Lindström är leg. psykolog och föreläsare, utbildad vid Umeå universitet mellan åren 2004–2009. Hon drivs av ett stort engagemang och intresse för frågor om jämställdhet. Sandra läste genusvetenskap parallellt med psykologprogrammet och har haft särskilt fokus på frågor om makt och kön kopplade till vardagslivets och yrkeslivets organisering. Sandra utbildar och föreläser inom områden som rör människor och deras beteenden, exempelvis om hur vi kan förstå jämställdhetsutmaningar ur ett individ- och samhällsperspektiv, samt hur vi kan bygga upp strategier och förmågor som hjälper oss att hantera livets och arbetslivets utmaningar. Sandra har gett ut två böcker på området: Jämställd vardag (2023) och Arbeta jämställt (2024).
Förord
Den här boken har vi skrivit till alla er hjältar i människovårdande yrken som i arbetet möter andra människors utsatthet, sorg, lidande och trauma. Till alla er som varje dag ställer er på frontlinjen och möter, härbärgerar, lindrar och leder människor genom svåra livshändelser, situationer och kriser. Till alla er som går till arbeten som förutsätter empati, känslomässig närvaro, engagemang, professionell nyfikenhet och inte minst mod. Till alla er studenter som just nu utbildar er till socialarbetare och ska möta såväl dagens som morgondagens utmaningar.
Detta är en bok som vi önskar att vi själva hade haft tillgång till under våra socionomstudier och inte minst under våra år som yrkesverksamma på det sociala fältet. Kunskapen som boken ger är viktig för att vi ska kunna hantera de svårigheter och utmaningar som arbetet många gånger för med sig. Under skrivandets gång har vi själva lärt oss mycket nytt och användbart och har själva fått rannsaka våra tidigare förhållningssätt till våra arbeten, våra yrkesroller, vad som egentligen orsakar stress och våra strategier för att hantera arbetets utmaningar.
Boken ger en holistisk förståelse av stress i relation till socialt arbete och beskriver såväl olika former av belastningar och stressorer, yttre och inre, som kan finnas i arbetet med människor i utsatta livssituationer, som kunskap om fungerande strategier och förhållningssätt för att hantera stressorer och stressreaktioner. Denna kunskap är avgörande för att vi själva, våra kollegor och våra chefer medvetet och på ett hjälpsamt sätt ska kunna skydda oss mot och/eller lindra konsekvenserna av arbetets belastningar och de särskilda stressorerna i det sociala arbetet. Kunskapen är viktig för att vi yrkesverksamma inom socialt arbete ska hålla ett helt arbetsliv, för att vi ska vilja stanna inom fältet – inte för att vi måste utan för att vi vill och finner det meningsfullt. Den är också viktig för att vi ska kunna vara de bästa versionerna av vårt professionella jag över tid och därmed kunna bidra till ett kvalitativt socialt arbete. Kunskapen är således inte minst viktig för att våra klienter ska få tillgång till socialarbetare som kan upprätthålla balans mellan att använda och skydda de resurser som arbetet förutsätter.
Boken är ett resultat av erfarenheter av belastningar och stressreaktioner kopplade till yrket, erfarenheter av hjälpsamma strategier och kunskap och berättelser om kollegors utmaningar och utsatthet. Erfarenheter som bekräftas av forskningsfältet. Boken är även, trots att vi har försökt
och att skriva den på ett hållbart sätt, ett resultat av hårt arbete, en del gråt, livspussel men framför allt en stark känsla av meningsfullhet.
Det har varit möjligt att skriva denna bok tack vare våra fantastiska partners och familjer som idel stöttat och peppat. Det är tack vare er och ert tålamod som denna bok gjordes möjlig. Tack till medförfattarna som bidragit med kunskap och expertis och generöst delat med er av ert arbete. Tack till alla kollegor runt om i landet som har visat intresse och peppat oss att skriva klart denna bok. Tack till Elisabeth Åman på Liber, för din ovärderliga input i processen. Tack även till vår förläggare Helena Ekholm för att du trodde på vår idé och har hjälpt oss att göra den till verklighet och inte minst för ditt tålamod.
Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen
Skåne, november 2024
Inledning
Det sociala arbetets främsta resurs är den förmåga som vi yrkesverksamma har att utföra vårt arbete med kunskap, yrkesskicklighet men även med empati och lyhördhet. Det är en ärofylld uppgift som berikar och ger mening. Men samtidigt en uppgift som kräver mycket från den enskilda socialarbetaren och en uppgift som har ett pris. Vi arbetar i relationer med människor och det är i relationerna som de verkliga storverken sker. Arbetet med människor som befinner sig i utsatta livssituationer innebär dock många olika belastningar och stressorer som påverkar den enskilda medarbetaren, arbetsgruppen och inte sällan hela arbetsplatsen. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på de resurser som arbetet kräver, såsom den empatiska förmågan och den professionella nyfikenheten och kan därmed även påverka förmågan att hjälpa.
Så vad händer när vi inte orkar mer? När vår hälsa påverkas negativt för att vi sätter andra människors behov framför våra egna? Syftet med denna bok är att ge kunskap om varför socialt arbete kan vara särskilt belastande för den yrkesverksamma. Hur kommer det sig att sjukskrivningstalen bland socialarbetare är så höga och vad är det egentligen som belastar? Varför blir vi sjuka?
Vi angriper ämnet på tre nivåer: individen/jaget, arbetsgruppen och organisationen eftersom dessa nivåer samspelar och är integrerade med varandra. Främst fokus har flera av bokens kapitel på individen och vad som händer med en människa när orken tar slut. Vi menar att människovårdande yrken är riskyrken, vilket är en slutsats som vi drar från de höga sjukskrivningstalen inom vår yrkeskår.
Teman som belyses i boken är: Hur påverkar arbetet med andras sociala utsatthet, lidande, trauma, sjukdom och död den professionella hjälparen och varför? Vad händer i våra kroppar när vi möter andra människors svårigheter, vad händer i våra kroppar när vi blir stressade, när vi känner oss otillräckliga eller när vi arbetar utan rätt organisatoriska förutsättningar? Hur påverkar våra tankar, känslor och beteenden risken för egen stressreaktion och ohälsa. Vilka krav ställs på arbetsgivaren att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och vad behöver organisationen/chefer men även den enskilda medarbetaren göra för att förebygga ohälsa kopplad till sin yrkesutövning.
I boken som du håller i din hand beskrivs teorier och forskning kopplade till socialt arbete, ohälsa och hållbarhet. Vi hoppas att du som läsare ska få med dig ny kunskap, inspiration, tankar och handfasta tips på hur
den enskilda medarbetaren, chefen och organisationen kan agera för att förebygga ohälsa och skapa hållbarhet i arbetet. Vi utgår från vår praktiska erfarenhet som socialarbetare, psykolog, doktor i folkhälsovetenskap inom området återhämtning i arbetslivet, och våra roller som handledare inom psykosocialt arbete och compassionfokuserad terapeut, yogalärare och hälsocoach ur ett holistiskt perspektiv. Detta är en bok som vi själva önskat oss som praktiker, och som vi med glädje nu kan erbjuda dig.
Bokens disposition
Löpande genom boken finns rutor för egen reflektion för att tillämpa teorin i det praktiska arbetet, och även tips och praktiska övningar kopplade till bokens olika ämnen. Läsaren kan med fördel läsa kapitlen i den ordning de står, men det går också att läsa i den ordning man önskar. I slutet av boken finns ett register.
Kapitel 1, Om det sociala arbetets inneboende risker och belastningar, av Eveliina Sinisalo ger en överblick av de belastningar och risker som det sociala arbetet innebär bortom mängden arbete och antalet klienter. I det direkta mötet med klienters lidande ställs vi inför utmaningar i form av känslosmitta, men vi måste även förhålla oss till både samhällsstrukturer och påfrestande händelser som i en växelverkan skapar belastningar.
Kapitel 2, Socialsekreterares arbetsmiljö under ojämlikhetens villkor, av Rúna í Baianstovu ger en bild av hur socialsekreterares arbetsvillkor försämrats sedan slutet av 1990-talet samtidigt som de socioekonomiska klyftorna i Sverige har ökat. Dessa villkor skapar en konflikt mellan de egna drivkrafterna att hjälpa och förutsättningarna för att kunna göra detta.
Kapitel 3, Meningen med stress och strategier för stresshantering, av Eveliina Sinisalo handlar om stress, dess funktioner och meningen med stress. Stress fyller en livsviktig funktion som historiskt hållit oss vid liv, skärpta och alerta men statistiken kring stressrelaterad ohälsa bland socialarbetare är dyster. I socialt arbete exponeras vi för höga nivåer av stress i olika former och därför kan kunskap om stress vara hjälpsamt för att förebygga och hantera arbetsrelaterad stress.
Kapitel 4, Den ojämställda stressen, av Sandra Lindström handlar om varför stressrelaterad ohälsa drabbar kvinnor i högre grad än män. Fokus ligger på den bristande jämställdheten såväl på våra arbetsplatser som i hemmet och i våra relationer. I kapitlet läggs därför ett strukturellt per-
spektiv på stressen. För att arbetslivet ska bli långsiktigt hållbart för alla behöver förändringar ske i hemmet, på relations- och samhällsnivå.
Kapitel 5, Sekundär traumatisk stress – att bli bärare av andras utsatthet, av Linn Moser Hällen handlar om hur det kommer sig att vi som arbetar inom det sociala fältet påverkas av andras utsatthet, så kallad sekundär utsatthet. Här presenteras också hur denna påverkan kan yttra sig, hur vi dels kan agera proaktivt för att förebygga den, dels kan lindra och dämpa de effekter den sekundära utsattheten redan har fått. Att ha förståelse och kunskap om just denna form av belastning och stressor är viktigt för att förstå arbetsrelaterad stress inom socialt arbetet i stort och för att kunna hitta hjälpsamma strategier som kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv.
Kapitel 6, Tankar och tankemönster – en källa till stress, av Linn Moser Hällen ger en bild av hur våra tankar kan påverka oss negativt, skapa problem och bidra till stressrelaterad ohälsa. Här presenteras också hur vi kan förhålla oss till våra tankar på ett mer hjälpsamt sätt. Kapitlet utgår till stor del från den kognitiva teorin som har fokus på hur vi bearbetar information och på individens subjektiva tolkning av sig själv, omvärlden och sin framtid. Här ges även tips på kognitiva övningar som kan vara hjälpsamma.
Kapitel 7, Känslor och känsloreglering, av Linn Moser Hällen handlar om känslor, deras funktion och påverkan på vår hälsa men även strategier för hur du kan hantera och reglera dem. Du får även lära dig om känsloregler och känsloarbete inom socialt arbete och på vilket sätt dessa kan leda till emotionell belastning och stress.
Kapitel 8, Skam och stolthet, av Linn Moser Hällen ger kunskaper om skam, som på flera sätt kan vara en källa till stress. Kapitlet beskriver dels skam generellt, dels specifikt i relation till socialt arbete och vilka potentiella skamutlösare som kan finnas i yrket. Här ges också tips på redskap för att stärka återhämtningsförmågan från skam. Kapitlet ger även kunskap om betydelsen av att kunna känna stolthet och på vilket sätt stolthet kan skydda oss mot skamrelaterad stress.
Kapitel 9, Förstå och förändra sitt beteende, av Linn Moser Hällen ger dig mer kunskap om och förståelse för våra beteenden, vad som styr och påverkar våra beteenden, vad som motiverar och aktiverar oss, varför det kan vara svårt att ändra ett beteende och varför det kan vara utmanande att vidmakthålla en förändring i beteendet. Kapitlet ger kunskap om olika beteenden i yrkeslivet som kan bidra till en ökad upplevelse av
stress och emotionell belastning men även kunskap om och förståelse för vad du kan göra mer av eller annorlunda för att skapa ett mer hållbart yrkesliv.
Kapitel 10, Självmedkänsla och självomsorg, av Linn Moser Hällen handlar om att visa medkänsla och omsorg om sig själv, två strategier och förhållningssätt som kan göra oss bättre rustade för att hantera de stressorer som finns i arbetet och lära oss att förhålla oss till våra egna reaktioner på ett hjälpsamt sätt när vi upplever svårigheter. Självmedkänsla och självomsorg kan ses som komplement till organisatoriska förutsättningar och åtgärder för att förebygga stress. De har en kompletterande och interaktiv relation och är båda två viktiga aspekter för att skydda oss mot stressreaktioner och för att kunna skapa ett hållbart yrkesliv.
Kapitel 11, Våra egna ryggsäckar, av Linn Moser Hällen belyser vilka faktorer som kan påverka vår sårbarhet för stress. Kollegor kan reagera olika lätt, starkt och ihållande på en samma situation utifrån att den känslomässiga sårbarheten för just stress är olika för olika personer. Det vi själva bär med oss in i arbetet, såsom vår biologi och under livet förvärvade förutsättningar, kan innebära en ökad sårbarhet men även ett skydd mot olika stressorer och belastningar.
Kapitel 12, Hållbara, hälsofrämjande förändringar, av Eveliina Sinisalo presenterar hållbara beteendeförändringar. Då vi lär oss om hjälpsamma och återhämtande strategier för hållbarhet i arbetslivet, kan en vilja att förändra det egna beteendet väckas. Förändringsarbete kräver tid, mål och tålamod för att hålla i längden. I detta kapitel kan du läsa som hur den enskilda medarbetaren, arbetsgruppen och arbetsledningen kan samverka för att förebygga ohälsa orsakad av arbetet.
Kapitel 13, Återhämtning i arbetsvardagen, av Lina Ejlertsson handlar om behov av och strategier för återhämtning i arbetsvardagen. Att ladda batterierna med ny energi genom olika typer av återhämtande aktiviteter och beteenden är avgörande för att må bra och kunna fungera och prestera. I detta kapitel får du en grundkunskap kring betydelsen och användningen av återhämtning i arbetsvardagen genom en blandning av forskning, teori och praktik.
Kapitel 14, Kollegornas betydelse för en hållbar arbetsmiljö, av Eveliina Sinisalo berör arbetsgruppens och kollegornas betydelse för att bibehålla arbetsglädjen i socialt arbete. Hur vi är som kollegor och vilka kollegor vi får omge oss med har stor betydelse för den psykosociala arbetsmil-
jön. Den kollegiala gemenskapen spelar en avgörande roll för vår motståndskraft mot arbetets belastningar.
Kapitel 15, Hälsofrämjande ledarskap, av Lina Ejlertsson behandlar chefens betydelse för medarbetarnas möjlighet till ett välmående och hållbart arbetsliv. I detta kapitel kan du läsa om de mest väsentliga delarna i det hälsofrämjande ledarskapet, tillsammans med konkreta tips på hälso- och återhämtningsfrämjande aktiviteter som kan initieras av den som besitter en ledarroll på arbetsplatsen.
Antologin vänder sig till både verksamma och blivande socialarbetare – samt yrkesverksamma inom andra människovårdande yrken som på samma sätt möter de belastningar och stressorer som följer med jobbet. Även andra intresserade har stor behållning av de många gånger allmänmänskliga frågor som boken väcker om att leva ett liv i balans och hålla över tid. Vår förhoppning är att boken ska väcka en nyfikenhet, öka kunskapen om risker men även möjligheter i arbete med människor – och sist men inte minst inge hopp om förändring.
1. Om det sociala arbetets
inneboende risker och
belastningar
Eveliina Sinisalo
Det sociala arbetets belastningar består av många strukturella och individuella faktorer som bidrar till att socialt arbete är ett riskyrke. Grunden till hållbarhet i arbetslivet är kunskap om och ett erkännande av de risker vi tar genom vårt yrkesval.
Socialt arbete är ett komplext och brett arbetsområde. Den minsta gemensamma nämnaren är att alla vi som arbetar inom socialt arbete möter människor som på olika sätt behöver vår hjälp. Oavsett inom vilken verksamhet vi jobbar, är vi i kontakt med människor och därmed människors lidande.
Socialt arbete har under de senaste decennierna förändrats radikalt i takt med new public managements (NPM) intåg på arbetsmarknaden. I kölvattnet ser vi att stressrelaterad ohälsa bland kvinnor inom kontaktyrken blivit den främsta sjukskrivningsorsaken. Detta kapitel syftar till att ge en överblick av det fält inom vilken socialarbetare verkar, och vilka utmaningar vi står inför. Den belyser de belastningar som påverkar vår arbetsmiljö men även de sociala normer som bidrar till att öka belastningen i det sociala arbetet.
I kapitlet kan du läsa om det sociala arbetets belastningar, och hur samhällsutvecklingen med krav på effektivisering utmanar det sociala arbetets omätbarhet. Vidare behandlar kapitlet olika aspekter på riskerna i socialt arbete och den lagstiftning som belyser och reglerar arbetsgivarens ansvar kopplat till riskerna i arbetsmiljön.
Kontaktyrken är riskyrken
Historiskt sett anses socialt arbete inte vara riskyrken (Isdal, 2017), men jag vill hävda motsatsen. Många associerar riskyrke med exempelvis blåljuspersonal och industriarbetare. Jag menar att vi kan dra slutsatsen att kontaktyrken till stor del är riskyrken utifrån den höga och ökande andelen sjukskrivningar inom vår yrkeskår de senaste decennierna. Statistiken för stressrelaterad ohälsa hos personal i kontaktyrken, inklusive socialarbetare offentlig sektor, talar sitt tydliga språk. Vi som arbetar i klientnära verksamheter inom sociala myndigheter vittnar också om stor arbetsbörda med komplexa ärenden och ökande behov av stöd bland klienterna. Den stressrelaterade ohälsan har stadigt ökat under de senaste 15 åren. Det är främst inom välfärdsyrken som sjukskrivningarna ökar snabbt, inom yrkeskårer såsom socialsekreterare, psykologer, speciallärare, präster och diakoner (Fackförbundet Vision, 2016). Kvinnor som arbetar i kontaktyrken inom kommun- och regionsektorn, har en högre risk att drabbas av långvarig sjukfrånvaro på grund av en psykisk diagnos jämfört med övriga kvinnor i kommun- och regionsektorn och jämfört med kvinnor bland arbetare i privat sektor. Detta gäller samtliga åldersgrupper. Män som arbetar i kontaktyrken inom kommun- och regionsektorn, har också en högre risk att drabbas av långvarig sjukfrånvaro på grund av en psykisk diagnos jämfört med övriga män i kommun- och regionsektorn och män i privat sektor. De som hade högst risk att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos år 2014 var dock anställda inom yrkesgruppen socialt arbete, till exempel socialsekreterare, kuratorer och psykologer (AFA Försäkringar, 2015). I spektrat av diagnoser återfinns bland annat akut stressreaktion, utmattning, depression och utbrändhet. I det här kapitlet kommer jag att använda samlingsbegreppet stressrelaterad ohälsa, vilket innefattar flera olika symtom och diagnoser som alla orsakas av stress.
Det är främst kvinnor inom kontaktyrken som står för den största ökningen, vilket också gör frågan om sjukskrivningstalen till en fråga om jämställdhet och lika villkor på arbetsmarknaden. Kvinnor inom kvinnodominerade yrken löper också 44 procents högre risk att drabbas av stressrelaterad ohälsa än kvinnor inom mansdominerade yrken (Fackförbundet Vision, 2016). De bakomliggande orsakerna till den ojämna könsfördelningen är troligtvis en kombination av många faktorer, såsom ökad arbetsbelastning, ojämn fördelning av det obetalda hemarbetet, besparingskrav och mätbarhetskrav inom människovårdande yrken, men även den existentiella utsatthet som kontaktyrken innebär (läs mer i kapitel 4).
Mycket forskning har gjorts kring krav–kontroll–stödmodellen som också har blivit en etablerad modell för att förstå hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av förhållandet mellan krav och möjligheten till kontroll bland medarbetarna. Av allt att döma är det höga krav, frånvaron av kontroll över arbetsuppgifterna, pauser samt bristande stöd som är de starkt bidragande orsakerna till stressrelaterad ohälsa.
Krav–kontroll–stödmodellen
Principen i krav–kontroll–stödmodellen är att effekterna av psykiska krav på de anställda har att göra med hur mycket kontroll, eller handlingsutrymme, de har. En person som har höga krav i arbetet, men som samtidigt har möjligheterna att kontrollera när och hur arbetsuppgifterna ska genomföras samt när hen tar paus, löper mindre risk för att drabbas av stressrelaterad ohälsa än en som har höga krav och små möjligheter till kontroll. Ännu en viktig faktor är i vilken utsträckning medarbetaren har stöd i organisationen: låg grad av stöd i kombination med lite kontroll och höga krav utgör en stor risk för stressrelaterad ohälsa, medan hög grad av stöd i kombination med hög nivå av kontroll över sitt arbete utgör ett skydd och förebygger ohälsa. (Stressforskningsinstitutet, 2015)
I en rapport från Arbetsmiljöverket (2020) framgår att var tredje person inom kontaktyrken (sysselsatt inom vård och omsorg, sociala tjänster och utbildning) hade ett psykiskt ansträngande arbete. Samma rapport visar att sex av tio inom samma yrkesgrupper har för mycket att göra på jobbet. Arbete med hög anspänning innebär höga krav i kombination med små möjligheter till kontroll, vilket i sin tur innebär en markant förhöjd risk för negativa konsekvenser för medarbetarnas hälsa. Här finns en könsskillnad. Tre av tio kvinnor i arbetslivet har arbeten med hög anspänning, jämfört med två av tio män. Närmare hälften (45 procent) av kvinnorna kunde aldrig eller nästan aldrig bestämma när arbetsuppgifterna skulle göras, jämfört med 33 procent av männen (Arbetsmiljöverket, 2020). Det är med andra ord en ohållbar utveckling som innebär mänskligt lidande, hög personalomsättning, stora samhällskostnader på grund av sjukskrivningar och slitage på organisationerna. För att bygga in hållbarhet i människovårdande yrken behöver vi bygga in bärighet och en hållbar användning av våra resurser.
Hållbarhet i socialt arbete
Bokens egen definition av hållbarhet utgår från en balans mellan användning och skydd av våra resurser över tid, alltså att skapa långsiktig bärighet.
Resurser:
• Empati
• Vilja/motivation att bidra till förändring
• Kompetens
• Engagemang
• Fysiskt och psykiskt välmående
• Mandat/handlingsutrymme att utföra arbetet
Reflektion
• På vilket sätt visar sig riskerna på din arbetsplats?
• Finns det en gemensam syn på vad riskerna består av?
• Har du en strategi att förebygga och hantera riskerna i ditt arbete?
Vilka värderingar och normer styr hjälparen?
Att välja ett människovårdande yrke görs av många på andra grunder än ekonomiska. Utöver den ekonomiska aspekten av att ha en anställning och lön, är många av oss överens om att vi väljer yrket i syfte att hjälpa och göra gott, och utifrån en tro på människors förmåga och utsattas rätt till ett värdigt liv (Teater & Lundgate, 2014). När jag har diskuterat mitt yrkesval med kollegor från det gångna decenniet har vi ständigt återkommit till att våra ideologiska värderingar också spelat in: vi är feminister och antirasister, vi tror på jämställdhet och jämlikhet, vi tror på ekonomisk rättvisa och vi tror på solidaritet. Frågor som människors lika värde, barns rättigheter, mänskliga rättigheter, tro på rättvisan och viljan att göra skillnad till det bättre har för många varit anledningen till ens yrkesval och en anledning att fortsätta inom yrket år efter år. Det innebär en existentiell dimension på det sociala arbetet, en insikt om att när vi kämpar för våra klienters rätt, kämpar vi också för vår egen rätt.
Socialarbetare beskriver ofta sina arbeten som hedersuppdrag då vi får möjligheten att hjälpa människor i utsatthet. Vi gläds med klienterna när det går bra och vi lider med dem då de möter motgångar på sin väg ur utsatthet. Vi är stolta över det arbete som vi gör och som bidrar till att människor kan bli fria från missbruk, fattigdom och våld.
Reflektion
• Har dina värderingar styrt ditt yrkesval i någon riktning?
• Har du omprövat eller förändrats i dina värderingar sedan du började arbeta?
Belastningar i det sociala arbetet
Belastningarna som orsakar riskerna för stressrelaterad ohälsa är ibland synliga, vid exempelvis hot eller våld från klienter. Ju mer vi kan om riskfaktorer i arbetet, desto bättre blir vi på att bygga motståndskraft och hållbarhet. Därutöver finns det stora strukturella risker som inte alltid syns, och de innebär psykologiska påfrestningar i det dagliga arbetet. Belastningsfaktorerna är individuella och unika för varje klient och socialarbetare, och de överlappar varandra. För tydlighetens skull delar vi in belastningarna i tre nivåer: strukturella, direkta och indirekta belastningar (Isdal, 2017).
Vi arbetar i en global kontext där strukturer (kulturella, ekonomiska och maktstrukturer) påverkar oss både som medarbetare och privatpersoner. Vi behöver därför förhålla oss till de strukturella belastningarna utifrån hur våra klienter påverkas av dem. Strukturer som rasism, sexism och patriarkala strukturer påverkar våra klienters utsatthet på ett sätt som kan drabba oss känslomässigt (Isdal, 2017). I det sociala arbetet måste vi också hantera hur dessa strukturer i många fall fördjupar klienternas utsatthet och begränsar deras handlingsmöjligheter. Andra exempel på strukturell belastning är att möta mänskligt lidande i det dagliga arbetet, i kombination med otillräckliga resurser och att arbeta i organisationer som inte fungerar för att uppfylla sitt syfte. Oflexibla organisationer och brist på samsyn mellan myndigheter är också belastande på ett strukturellt plan. Socialtjänsten kan exempelvis bedöma att ett barn ska skyddas från en våldsutövande förälder, och tingsrätten dömer till umgänge mellan samma barn och förälder. Det i sin tur skapar etisk stress hos socialarbetare som ska verkställa domstolsbeslutet.
Register
Symboler 24-timmarsdygn 68
A acceptera 77 affektfobi 131 affektmedvetenhet 134 affektsmitta 89, 129 AFS 2015 4, 26, 193 afterwork 250 allt eller inget-tänkande 112 altruism 33 anknytning desorganiserad 219 förvärvad 220 otrygg 218 trygg 218 anknytningsmönster 217 anknytningsteori 217 arbetsmiljö 76 arbetsmiljölagstiftning 26 associerad skam 158 automatiska tankar 111, 180 avstämning 282
B backdraft 196 balans mellan arbete och fritid 251, 278 behandlingsmetod 66 belastning 22 beteende 172, 173 funktion 173 konsekvens 173 beteendeexperiment 187 biologi 210 biosocialt perspektiv 210
D debriefing 259
Default Mode Network (DMN) 116
delaktighet 271 depression 52 diskurs 75 djupagera 142 dopamin 179
E
emotionell belastning 176 emotionell empati 87 empatisk stress 87 empatitrötthet 83, 86, 133, 240 etisk stress 239 etiskt krav 198 exponering 187 extrospektiva systemet 51
F feedback 262 flashbacks 84 flykt- och undvikandebeteende 177 friskvårdsarbete 267 fritid 68 fusion 114 fysisk rörelse 58 försvagare 174 försvar 131 förvärvsarbete 68 förändringsstrategier 234
G
gemenskap 255, 257 globalisering 41 glädje 137 grubbleri 116 grundantagande 108 grupphandledning 281 grupprocess 75
H handledning 260 heteronormativ 71
HPA-axel 51 hållbarhet 21 hållbart 228 hälsofrämjande ledarskap 228, 266, 267
I
ideal 138, 153 igenkännings- och bekräftelseprincipen 107 incheckning 246 inre arbetsmodell 219 integrerad återhämtning 250 introspektiva systemet 51
J
jämlikhet 34 jämställdhet 21, 74 jämställdhetsmål 72 jämställdhetspolitik 72
K
klienter 93 kognition 104 kommunikation 35 kompetensglädje 168 kompetensutveckling 277 konstruktivt ledarskap 269 kontaktyrke 19, 66 kontroll 182 kortisol 51 krav–kontroll–stödmodell 20 kronisk stress 52 kundtid 180 känsloarbete 127, 138, 142 känslodetektiv 135 känslomässig distans 139 känslomässig exploatering 143 känslomässig sårbarhet 211 känslomässigt arbete 72 känslomässigt lidande 127 känslomässig trigger 135 känslor 127, 128 acceptera 136 funktion 128 kommunikation 129
namnge 135 primära 130 sekundära 130 validera 135 känsloregler 138 känsloreglering 134, 215 känsloskola 130 känslostyrt beteende 176 könsneutralitet 75
L
ledarskap hälsofrämjande 228, 266 konstruktivt 269 relationsorienterat 269 transformativt 268 utvärdering 284 återhämtningsstöttande 280 ledarstil 267 livsregler 109, 180 lön 78
M
maktlöshet 182 maktposition 78 marginalisering 32 medarbetarsamtal 282 meditation 61 medkännande tillfredsställelse 167
medkänsla 181, 193 medvetenhet 229 medveten närvaro 122 mentaliseringsförmåga 222 mikropaus 247 mobbning 257 motivation 232 motivationsbalansen 232 motöverföring 224 mål 71, 188 människovårdande yrke 21
N
naturupplevelse 63 negativa tankar 112 negativ förstärkare 174
negativitetsbias 105 negativ stress 56 neoliberalism 42 new public management (NPM) 138
normer 24
O
ojämställda strukturer 71 ojämställd stress 66, 70 omsorg 261 operant beteende 175 oprofessionell 156 organisationens ansvar 166 organisatoriska riskfaktorer 93 organiseringarbetsliv 74 orostanke 115 otillräcklighet 154 oönskade identiteter 153
P
parasympatiska systemet 68 perfektionism 180 perfektionistiska tankemönster 120
personalisering 113 personalrum 283 personlig självomsorg 202 positiv förstärkare 174 positiv stress 56 positiv återkoppling 249, 276 posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) 85 praktisera självomsorg 204 premenstruellt syndrom (PMS) 55 prestation 181 prestationsberoende 180 prevention 229 primär traumaexponering 82 professionell självomsorg 199 projektledarroll 70 promenad 248
psyko-fysiologisk avaktivering 186 psykologisk sårbarhet 132 psykologisk trygghet 275
R
radikal medkänsla 143 reaktivitet 214 reflektion 245, 280 reform 75 reglera känslor 127 regleringserfarenhet 215 regleringsstöd 215 rehabilitering 66 relationellt arbete 70 relationsorienterat ledarskap 269 respondent beteende 175 riskyrken 19 rollfördelning 71
S
samhällsnivå 68 samhällsproblem 75 samling 259
SCARF-modell 261
Secondary traumatic stress scale (STSS) 85 segregation 32 sekundär traumaexponering 83 sekundär traumatisering 84 sekundär traumatisk stress 83 self-compassion 195 situationsanalys 184 självkorrigering 104 självkritik 104, 180 självkritiska tankar 121 Självmedkännandeskala 197 självmedkänsla 164, 193 positiva effekter 205 självomsorg 197, 228 självomsorgsplan 235 skam 148, 151 associerad 158 funktion 151 skamkompass 160 skamrespons 149 skamutlösare 154 skratta 137 skyddande strategi 99 skyddsfaktorer 209
social miljö 210
socialsekreterare 32
socialt arbete 33 global definition 33
socialt kapital 274
socialt perspektiv 214
socialt stöd 273 solidaritet 33
stolthet 148, 167
stress 50 stressberoende 231
stressbeteende 186
stressmitta 54
stresspåslag 50
stressrelaterad ohälsa 22, 52
stressrespons 50, 56 svart eller vitt-tänkande 112 sympatiska systemet 67 sårbarhet 163 sårbarhetsfaktor 92 sårbarhetsfaktorer 209 säkerhetsstrategi 177 sömn 57
T
tankar 104
självkritiska 121 tankefälla 112 tankeläsning 112 tankemönster 103 perfektionistiska 120
The leader-support-for-recovery measure 280 tid 56 tidsbrist 68 tillåtande klimat 243 toleransfönster 215 tolkningsbeteende 107 transformativt ledarskap 268 trauma 82, 224 traumatisk stress 53 tunneltänkande 112
U
underaktivering 182 underinvolvering 183 underskottsbeteende 176 undvikande 84 undvikandebeteende 177 uteslutning 54 utmattningssyndrom 52 utvärdering 284 V
vanor 172 varningssignaler 95 vidmakthållande 189 vikarierande traumatisering 83, 85 visualisering 91, 118 vårdtyngd 23 välfärdspolitik 32 värderingar 189
Y
yoga 61 yrkesstolthet 167 ytagera 142
ångestsjukdom 52 återhämtning 57, 68, 229, 238, 279 effekter 250 återhämtningsbeteende 186 återhämtningsparadox 240 återkoppling 276 konstruktiv 277
Ä
ältande 115 Ö
överaktivering 84, 179 överinvolvering 183 överskottsbeteende 176
Hållbarhet i socialt arbete — att förebygga och hantera stress
ISBN 978-91-47-14349-8
© 2025 Författarna och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Helena Ekholm
Redaktör: Elisabeth Åman
Projektledare: Stefanie Holmsved Thott
Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander
Foton omslag: Getty Images
Första upplagan
1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: Livonia Print, Lettland 2025
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Att i sitt arbete möta människor i utsatta livssituationer innebär många olika belastningar och stressorer som påverkar den enskilda socialarbetaren, arbetsgruppen och ibland också arbetsplatsen. Upplevelserna av stress och reaktioner kan verka negativt på exempelvis empatisk förmåga samt den professionella nyfikenheten och kan därmed även påverka förmågan att utöva yrket.
För att kunna hjälpa andra behöver socialarbetare arbeta proaktivt för att förebygga stressrelaterad ohälsa på arbetet. Boken ger en ökad kunskap om belastningar inom socialt arbete och hur man på individ-, kollegie- och ledningsnivå kan ta hand om de stressreaktioner som uppstår.
Boken behandlar:
• Olika typer av belastningar och stressorer inom socialt arbete.
• Tankars, känslors och de egna erfarenheternas påverkan på sårbarhet för stress.
• Självmedkänsla och självomsorg.
• Ideal, normer och förväntningar kopplade till yrkesrollen.
• Den ojämställda stressen – varför stressrelaterad ohälsa oftast drabbar kvinnor.
• Beteenden och strategier som främjar återhämtning på arbetet och på fritiden.
• Kollegornas och arbetsledningens betydelse för ett hållbart arbetsliv.
Boken kan användas på utbildningar inom socialt arbete, psykologi, hälsooch sjukvård samt av yrkesverksamma i alla människovårdande yrken. Likaså är boken intressant för alla som söker kunskap om stress och hur den kan förebyggas och hanteras.
Bokens huvudredaktörer är Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen. Eveliina är socionom, diplomerad friskvårds- och kostkonsult samt yogalärare vid Traumaanpassad Yoga Sverige. Linn är socionom, samtalsbehandlare, handledare i psykosocialt arbete, utbildad inom compassion-fokuserad terapi och mindfulnessbaserad stressreducering. Medförfattare är
Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet, Sandra Lindström, psykolog och föreläsare samt Rúna í Baianstovu, lektor i socialt arbete vid Örebro universitet.