JANETH LEKSELL •
AGNETA LINDBERG • MARIANNE LUNDBERG (RED .)
Omvårdnad vid diabetes
ISBN 978-91-47-14721-2
© 2025 Janeth Leksell, Agneta Lindberg, Marianne Lundberg och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Kristina Iritz Hedberg
Projektledare: Annika Sandström
Förlagsredaktör: Linnéa Holmén
Formgivning: Nette Lövgren
Omslag: Anna Hild
Omslagsbild: Bibbi Smide
Bilder: Jonny Hallberg (illustrationer), bild 4.6 Lennart Berglund, bilder i 11.3 författarens egna, bild 24.1 GettyImages
Produktionsledare: Lars Wallin
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2025
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Författarpresentationer
Janeth Leksell, leg. sjuksköterska, med. dr och docent vid Uppsala universitet. Hennes forskningsområde är diabetesvårdforskning och patientutbildning.
Agneta Lindberg, leg. sjuksköterska och specialistsjuksköterska i diabetesvård vid Hässleholms sjukhus. Hennes huvudsakliga intresseområde är omhändertagandet av unga personer med typ 1-diabetes och utvecklingen av diabeteshjälpmedel.
Marianne Lundberg, leg. sjuksköterska, diabetessjuksköterska och tidigare Diabetessamordnare i Region Skåne. Hennes huvudsakliga intresseområden är patientens och professionens lärande.
Susanne Andersson, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska med inriktning diabetesvård (primärvård), fil. dr samt docent vid Högskolan Väst. Hennes forskningsområde berör vården vid långvariga sjukdomar som diabetes, hypertoni samt astma/KOL.
Magdalena Annersten Gershater, leg. sjuksköterska, doktor i vårdvetenskap och universitetslektor i diabetesvård vid Malmö universitet. Hennes forskningsområden är omvårdnad och prevention av diabeteskomplikationer.
Mia Berglund, leg. sjuksköterska och professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. Hennes forskning handlar om hur lärandet vid långvarig sjukdom sker och kan stödjas.
Ingela Bredenberg, leg. sjuksköterska, bitr. universitetssjuksköterska och specialistsjuksköterska i diabetesvård vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hennes huvudsakliga intresseområde är tekniska hjälpmedel som stöd vid behandling av typ 1-diabetes samt utvärdering och uppföljning av interventioner i arbetet att förbättra behandling och utbildning för personer med diabetes.
Anna-Lena Brorsson, leg. sjuksköterska, medicine doktor och specialistsjuksköterska inom barn och ungdom. Arbetar som universitetssjuksköterska på barndiabetesmottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Hennes forskning omfattar stöd till unga med typ 1-diabetes vid överföringen från barn- till vuxensjukvård, med särskilt fokus på att stärka unga med typ 1-diabetes i deras förmåga till självbestämmande.
Johan Fischier, leg. sjuksköterska och diabetessjuksköterska som arbetat på Akademiska sjukhuset, Ersta sjukhus och senast på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Hans huvudsakliga intresseområden är interaktionen och samarbetet mellan människa och teknik, där patienternas behov och erfarenheter står i centrum.
Krister Gustafsson, leg. sjuksköterska och diabetessjuksköterska sedan 1990-talet samt Diabetessamordnare i Region Sörmland. Hans intresseområden är personcentrerad vård, sammanhållna vårdkedjor och förnyade arbetssätt. Han bidrar även med kompetensförsörjning på Mälardalens universitets kurser i diabetesvård.
Carina Hansson, leg. sjuksköterska, distriktssköterska, specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning psykiatrisk vård och diabetessjuksköterska sedan 2000-talet samt Diabetessamordnare i Region Sörmland. Hennes intresseområden är personcentrerad vård, sammanhållna vårdkedjor och förnyade arbetssätt. Hon bidrar även med kompetensförsörjning på Mälardalens universitets kurser i diabetesvård.
Ulrica Hero, leg. sjuksköterska, barnsjuksköterska och diabetessjuksköterska sedan 2000-talet samt Diabetessamordnare i Region Sörmland. Hennes intresseområden är personcentrerad vård, sammanhållna vårdkedjor och förnyade arbetssätt. Hon bidrar även med kompetensförsörjning på Mälardalens universitets kurser i diabetesvård.
Åsa Hörnsten, distriktssköterska och professor i omvårdnad vid Umeå universitet. Hennes forskningsområde är sjukdomsupplevelser, egenvård och egenvårdssupport vid diabetes och andra kroniska sjukdomstillstånd.
Catarina Isgren, leg. sjuksköterska, leg. lärare, master i pedagogik, doktorand och adjunkt vid Malmö universitet. Hennes forskning är inom området vårdpedagogik.
Karin Johansson, leg. sjuksköterska, fil. dr, diabetessjuksköterska och tidigare Diabetessamordnare i Region Kronoberg. Hennes huvudsakliga intresseområde är personcentrerad vård samt patienters och professionens lärande.
Unn-Britt Johansson, leg. sjuksköterska, med. dr och professor vid Sophiahemmet Högskola. Hennes forskningsområde är diabetesvård, prevention och hälsofrämjande metoder.
Anna Lindholm Olinder, leg. sjuksköterska, docent vid Karolinska Institutet och specialistsjuksköterska inom barn och diabetesvård. Arbetar som universitetssjuksköterska vid Sachsska barn- och ungdomskliniken vid Södersjukhuset, med klinisk tjänstgöring på diabetesmottagningen. Gästlärare vid Uppsala universitet. Hennes forskningsområde är främst diabetes, egenvård och utbildning bland barn och unga med diabetes.
Ann-Sofie Nilsson Neumark, leg. sjuksköterska, fil. mag., diabetessjuksköterska och samordnare för diabetesvården i Region Kalmar. Hennes huvudsakliga intresseområde är omvårdnad vid diabetes för äldre och den åldrande individen.
Jessica Rosman, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska i diabetesvård samt doktorand. Arbetar kliniskt i primärvården. Pågående doktorandprojekt med egenvård som huvudfokus. Undervisar på specialistsjuksköterskeprogrammet i diabetesvård på Uppsala universitet.
Nouha Saleh Stattin, diabetessjuksköterska, lärare och Diabetessamordnare i Region Stockholm. Med. dr och docent vid Karolinska Institutet. Hennes intresseområde är bemötande, kulturella aspekter och diabetes. Hennes forskningsområden är diabetesvårdforskning och patientutbildning.
Ulrika Sandgren, leg. sjuksköterska och diabetessjuksköterska. Hennes huvudsakliga intresseområden är tekniska hjälpmedel och att lära patienter hur dessa bäst kan fungera och vara till hjälp i deras vardag.
Kaija Seijboldt, distriktssjuksköterska, diabetessjuksköterska, föreläsare, magister och Diabetessamordnare i Region Stockholm. Hennes största intresseområde är förbättrings- och kvalitetsarbete.
Sheyda Sofizadeh, leg. sjuksköterska och specialistsjuksköterska i diabetesvård i Västra Götaland. Hennes huvudsakliga intresseområde är mångfald och jämlik vård i arbetet med personer med typ 2-diabetes.
Carina Sparud Lundin, barnsjuksköterska och professor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon undervisar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot diabetesvård. Hennes forskning fokuserar övergångar i livet för personer med långvariga tillstånd, som till exempel typ 1-diabetes hos unga.
Jenny Stenberg, leg. sjuksköterska, med. dr och postdoktor vid Uppsala universitet samt biträdande avdelningschef i njurmedicinsk öppenvård vid Akademiska sjukhuset. Hennes forskning har fokus på personer med kronisk njursjukdom och dialysbehandling.
Frida Sundberg, leg. sjuksköterska, leg. läkare, specialist i pediatrik, med. dr, överläkare Universitetssjukhuset Örebro. Kliniskt verksam i barndiabetesteamet. Hennes huvudsakliga forskningsintresse är behandlingsinsatser tidigt i barnets diabeteshistoria.
Maria Svedbo Engström, leg. sjuksköterska, med. dr och universitetslektor vid Högskolan Dalarna. Hennes huvudsakliga forskningsområden är patienters perspektiv av diabetesvård och erfarenheter kopplade till sjuksköterskeutbildning.
Anne-Marie Wangel, leg. sjuksköterska och barnmorska, doktor i medicinsk vetenskap och lektor vid Malmö universitet. Huvudsakligt forskningsområde är kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.
Shadan Vesterback, leg. sjuksköterska, diabetessjuksköterska samt föreläsare inom prediabetes, typ 2-diabetes och kulturanpassad diabetesvård. Hennes huvudsakliga intresseområden är prediabetes, kulturanpassad diabetesvård och utveckling av undervisningsmaterial för patienter med typ 2-diabetes.
Karin Åkesson, barnläkare, Länssjukhuset Ryhov, och bitr. professor i pediatrik vid Linköpings universitet. Ordförande i expertgrupp barndiabetes vid Nationella diabetesregistret. Hennes forskningsintressen fokuserar på att hitta bästa möjliga diabetesbehandling för barn och unga, för att minska risken för komplikationer på kort och lång sikt.
Innehållsförteckning
1. Inledning 15
Janeth Leksell, Agneta Lindberg och Marianne Lundberg
Diabetessjuksköterskans kompetens 15
Del 1: Personcentrerad vård och teamsamverkan 16
Del 2: Stöd och utbildning till personer med diabetes 17
Del 3: Stöd i specifika livssituationer 17
Del 4: Kvalitets- och förbättringsarbete 18
2. Samverkan i team 19
Ingela Bredenberg
Rekommenderad litteratur 20
3. Diabetesenkäten 21
Maria Svedbo Engström
Utveckling och test av mätkvalitet 22
Innehåll och uppbyggnad 22
Ett sätt att mäta patientrapporterade utfall och erfarenheter 22
Diskussionsunderlag vid mottagningsbesök 23
Patientperspektiv i vårduppföljningar 24
Implementering 24
4. Lärande och pedagogiska förhållningssätt 26
Mia Berglund, Susanne Andersson och Catarina Isgren Kunskapens olika dimensioner 27
Pedagogik, didaktik och undervisning inom vården 27
Didaktik – att skapa förutsättningar för lärande 28
Från att undervisa till att stödja lärande 29
Lärande utifrån teoretiska perspektiv 31
Behaviorismens perspektiv på lärande 32
Konstruktivismens perspektiv på lärande 33
Pragmatismens perspektiv på lärande 33
Livsvärldsteoretiskt perspektiv på lärande 35
Vuxnas lärande 37
Lärstilar 38
Ett livslångt lärande 39
Lärande vid långvarig sjukdom 40
Att lära känna och leva med en främling 42
Lärandets drivkrafter 42
Lärandets väg är en balanskonst 42
Synliggörande av sjukdom och lärande 43
Sökandet efter kunskap och förståelse 44
Livssammanhanget är lärandets ankare 45
Vård som försvårar lärandet 45
Lärandets resultat – att ge sig själv mer plats i livet 46
Summering av lärandet vid långvarig sjukdom 46
Lärande vändpunkter 46
Teorier och modeller som stödjer patienter 50
En didaktisk modell 50
Egenvård och egenvårdsstrategier 54
Förståelse och integration av sjukdom och sjukdomshantering 55
Metoder för personcentrerad vård 56
Avslutande reflektioner 57
5. Kommunikation – att få en diagnos 62
Åsa Hörnsten
Vid diagnosen börjar sjukdomsintegrationen 62
Diagnosens innebörd 64
Anpassning för att nå balans i livet 65
Fokus på sjukdom eller på livet i stort 66
Vändpunkter i sjukdomshantering 67
6. Stöd och utbildning till barn och ungdomar 70
Anna-Lena Brorsson, Anna Lindholm Olinder och Janeth Leksell
Principer för stöd och utbildning 70
Vid diabetesdebut 71
Efter debut och diagnos 72
Utbildning vid introduktion av tekniska hjälpmedel 72
Utbildning till förskola och skola 72
Läger för barn och ungdomar med diabetes 73
Digitala möten med barn och ungdomar 73
Särskilda utmaningar i olika åldrar 73
Utbildning baserad på Guided Self-Determination 76
En personcentrerad kommunikations- och reflektionsmodell 76
Avslutande reflektioner 81
7. Egenvård 84
Jessica Rosman
Egenvård enligt Orem 85
Egenvårdsdiagnostik 85
Egenvårdsutbildning och egenvårdsstöd 88
Egenvårdsutbildning i grupp 89
Individuell egenvårdsutbildning 90
Uppföljning av utförda utbildningsinsatser 90
Avslutande reflektioner 92
8. Patienters upplevelser av livet med diabetes 94
Karin Johansson
Resan från novis till expert 94
Patienters upplevelser av insjuknandet och acceptans av sjukdomen 95
Patienters upplevelser av att lära sig leva med diabetes 96
Patienters upplevelser av stöd för lärandet 97
Diabetessjuksköterskors upplevelser av att ge stöd för lärande 97
Lärande kafé – patientutbildning inspirerad av den norska
modellen Lära och bemästra 98
9. Verktyg för en god och nära vård 101
Unn-Britt Johansson
Ett skifte mot en god och nära vård 101
Jämlik vård 102
Verktyg för hälsolitteracitet 103
Digital hälsolitteracitet 104
Hälsolitteracitet inom diabetesvård 104
Patientdelaktighet 105
Personcentrering inom diabetesvård 105
Språkets betydelse 106
Teknikutveckling inom diabetesvård 107
Digitala vårdmöten 108
Artificiell intelligens inom diabetesvård 108
Anpassning av diabetesvård för digifysiska vårdmöten 109
Avslutande reflektioner 111
10. Hälso- och sjukvårdens informatikdrivna egenvårdsstöd 115
Johan Fischier
Teknik i diabetesvård 115
Informatikdrivet stöd 116
Teknikintensiv vård och patientens roll 117
Effekten av e-hälsoplattformars struktur 118
Interoperabilitet och utmaningar i patientsäkerhet 119
Hälsolitteracitet – exempel från behandling med insulinpump 120
AI och psykosociala behandlingsinterventioner 122
Patienters utbyte av erfarenheter på sociala medier 123
Framtidens informatikdrivna stöd 125
11. Tekniska hjälpmedel – en del av behandlingen vid diabetes 127
Cathrine Astermark, Agneta Lindberg och Marianne Lundberg
Livet med diabetes 127
Nyttan av varningar och larm 128
Hypoglykemisk omedvetenhet 128
Barn och ungdomars speciella behov 129
Vuxna och äldres speciella behov 130
Injektionsteknik med injicerbara glukossänkande läkemedel 130
Lämpliga injektionsområden 131
Handhavande av injektionspenna 131
Uppföljning 133
Användning av CGM-system och insulinpump i Sverige 133
Sensorer 133
Följarfunktion 136
Missvisande värden 137
Interferering med läkemedel 138
Smarta insulinpennor 138
Insulinpumpar 139
Olika insulinpumpar 139
Do-it-yourself closed-loop system (DIY-loopsystem) 141
Risk för utveckling av ketoacidos 141
Pumpstart med barn och ungdomar 141
Pumpstart med vuxna och äldre 142
Uppföljning och fortbildning 142
Reservbehandling 143
Uppskattning av kolhydrater 143
Hudproblem 145
Praktiska tips för att förebygga hudproblem 145
Psykologiska aspekter 146
12. Kulturella aspekter vid diabetesvård 151
Sheyda Sofizadeh
Vikten av kulturell kompetens 151
Socioekonomiska faktorer 152
Diabetes bland utrikesfödda i Sverige 152
Språkbarriärer i diabetesvård 153
Egenvård bland utrikesfödda 153
Avslutande reflektioner 155
13. Kulturella möten ur ett kliniskt perspektiv 157
Shadan Vesterback
Kommunikationsbarriärer vid vårdmöten 157
Anpassat informationsmaterial 158
Matkulturens betydelse vid diabetes 159
Ramadan 160
Fysisk aktivitet i olika kulturer 161
Avslutande reflektioner 163
14. Övergången från barn till vuxen 164
Anna-Lena Brorsson och Carina Sparud Lundin
Övergångar i livet 164
Ungas övergång till vuxenlivet 165
Puberteten och typ 1-diabetes 165
Socioemotionell utveckling 166
Psykisk ohälsa och typ 1-diabetes 168
Insatser för att ge stöd 169
Kommunikation 169
Att stödja och stärka unga med typ 1-diabetes 170
Överföring från barn- till vuxensjukvård 171
Skillnader mellan barn- och vuxensjukvård 172
Insatser för en framgångsrik överföringsprocess 173
Förberedelser 173
Genomförande och samordning av överföring 173
Avslutande reflektioner 174
15. Förändringar i ögat – retinopati och makulaödem 178
Janeth Leksell
Rädsla för blindhet vid diabetes 178
Vanliga ögonkomplikationer 179
Retinopati 179
Makulaödem 180
Symtom och diagnos 180
Patienters upplevelser av retinopati och makulaödem 181
Diabetessjuksköterskans roll i att ge information till patienter 181
Behandlingsalternativ 182
Jämförelse av behandlingsmetoderna 182
Avslutande reflektioner 182
16. Njursjukdomar 184
Jenny Stenberg
Diabetisk njursjukdom 184
Diabetesnefropati 185
Riskfaktorer och screening 186
Behandlingsrekommendationer 186
Kostbehandling 186
Blodglukoskontroll 187
Förebygga och minska riskerna för hjärt-kärlsjukdom 187
Anpassning av läkemedel vid njursjukdom 187
Vård vid avancerad kronisk njursjukdom 188
Egenvård 189
Avslutande reflektioner 190
17. Sexuell dysfunktion och urinvägsbesvär 192
Anne-Marie Wangel
Kärl- och nervkomplikationer vid diabetes 192
Påverkan på urinvägar och könsorgan 193
Sexuell hälsa 193
Sexuell dysfunktion hos män 194
Sexuell dysfunktion hos kvinnor 195
Omvårdnad som främjar sexuell hälsa 197
Patientberättelser 198
Avslutande reflektioner 200
18. Omvårdnad vid fotsår 203
Magdalena Annersten Gershater
Faktorer som påverkar uppkomst av fotsår 203
Bedömning av patientens förmågor och förutsättningar 204
Fotdeformiteter och ortopedteknik 205
Risken för amputation 205
Omvårdnad när patienten har fotsår 205
Lokal sårbehandling 206
Kompressionsbehandling 206
Utmaningar för patienter 207
En omställning i livet 208
Omvårdnadsåtgärder för patienter med läkta fotsår 209
19. Graviditet och diabetes typ 1 211
Ulrika Sandgren
Från graviditetens början till postpartum 212
Graviditetsveckor 0–15 212
Graviditetsveckor 11–15 214
Graviditetsveckor 16–20 215
Graviditetsveckor 20–29 215
Graviditetsveckor 29–32 216
Graviditetsveckor 33–36 218
Från graviditetsvecka 36 till postpartum 218
Postpartum, amning och energikrav 219
Avslutande reflektioner 219
Rekommenderad litteratur 220
20. Graviditetsdiabetes 221
Janeth Leksell, Agneta Lindberg och Marianne Lundberg
Granskare: Kerstin Berntorp och Helena Backman
Känslor och reaktioner vid diagnosen 221
Kommunikation och information 222
Hormonella förändringar och risker under graviditeten 222
Behandling med fokus på förändring av levnadsvanor 223
Uppföljning under graviditeten och efter förlossningen 223
Glukostoleranstest 223
Avslutande reflektioner 224
21. Graviditet och diabetes typ 2 225
Janeth Leksell, Agneta Lindberg och Marianne Lundberg
Graviditetsplanering och förberedelser inför konception 225
Samarbete med vårdteamet 226
Hantering av typ 2-diabetes under graviditet 226
Säkerställa optimal blodglukoskontroll 227
Ögon – vikten av regelbundna undersökningar 227
Tyreoideafunktionsstörningar under graviditet 227
Njurar och urinvägar 227
Etablerad makrovaskulär sjukdom 227
Avslutande reflektioner 228
22. Stöd till äldre med diabetes 229
Ann-Sofie Nilsson Neumark Förekomst och riktlinjer 230
Glukoskontroll 230
Insulinbehandling 232
Vikten av god nutritionsstatus 233
Undernäring 234
Munhälsa 235
Sarkopeni, skörhet och fysisk aktivitet 235
Egenvård och hemsjukvård 236
Fotvård 237
Läkemedelshantering inom hemsjukvård 238
Palliativ vård 238
23. Tre exempel på regionalt förbättringsarbete 242
Carina Hansson, Ulrica Hero och Krister Gustafsson
Nationella aspekter på digitalisering 242
Regionala aspekter på digitalisering 243
Den framtida diabetesvården i Region Sörmland 243
Analysverktyget Diasend/Glooko 244
Patientnära analysinstrument för blodketonmätning 246
Utredning och genomförande 247
Inera Stöd och behandling 249
Utvecklingen av Lär dig om diabetes typ 2 249
Utvecklingen av Lär dig om goda levnadsvanor 251
Avslutande reflektioner 252
24. Kvalitets- och förbättringsarbete i Region
Stockholm 254
Nouha Saleh Stattin och Kaija Seijboldt
Utvärdering med hjälp av nationella diabetesregistret 255
Kvalitetsarbeten inom Region Stockholm 256
DiaCert – Standardiserad primärvårdsprocess för typ 2-diabetes 257
DiaCert-workshoppar 258
Resultat 259
Utmaningar vid implementering 260
Avslutande reflektioner 260
25. En barndiabetesvård i utveckling 262
Frida Sundberg och Karin Åkesson
Paradigmskiftet: från säker död till möjlig överlevnad 262
Identifiering av framgångsfaktorer 262
Systematiskt samarbete för framgång 263
Framtidens kvalitetsarbete 267
Register 269
Inledning
Janeth Leksell, Agneta Lindberg och Marianne Lundberg
Diabetes är en allvarlig, livslång sjukdom och för att hantera den behövs ett multidisciplinärt diabetesteam som omfattar både personen som lever med diabetes och experter inom området. Diabetessjuksköterskan har en central roll i ett sådant team, tillsammans med personen med diabetes, den diabetesansvariga läkaren och andra professioner som dietist, fysioterapeut, psykolog och kurator.
Diabetessjuksköterskans kompetens
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) har utarbetat en kompetensbeskrivning som tydliggör vilken kompetens och utbildning en diabetessjuksköterska behöver ha. Denna beskrivning används som vägledning vid planering av utbildningar och organisering av diabetesvård. Den kan underlätta vid anställning av diabetessjuksköterskor och ger också personer med diabetes och deras anhöriga vägledning om sjuksköterskornas kompetens. Sjuksköterskor med en specialistsjuksköterskeexamen från en svensk högskola får titeln specialistsjuksköterska inom ett specifikt område, till exempel specialistsjuksköterska inriktning diabetesvård. Denna titel är skyddad, vilket innebär att endast de med rätt behörighet får kalla sig specialistsjuksköterska inom diabetesvård. En diabetessjuksköterska är en legitimerad sjuksköterska med specialkompetens inom diabetes och pedagogisk kompetens.
Fram till början av 1970-talet fanns inga diabetessjuksköterskor, endast instruktionssjuksköterskor som arbetade på sjukhus. Inte heller på barnkliniken fanns diabetessjuksköterskor. Instruktionssjuksköterskorna från vuxenkliniken gick dit för att instruera och administrera insulin till barnen. Diabetessjuksköterskans arbete baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. De centrala kompetensområdena inkluderar vårdvetenskap och omvårdnad,
för att främja hälsa och välbefinnande, medicinsk vetenskap, för att hantera diabetessjukdomen och dess komplikationer, pedagogisk kompetens, för att stödja och uppmuntra patienter till egenansvar och utbildning, forskning och utveckling, för att tillämpa evidensbaserad diabetesvård, samt ledarskap, för att organisera och leda diabetesmottagningar och samarbeta med andra vårdgivare och yrkesgrupper.
Tidigare var diabetesvården huvudsakligen inriktad på att tillhandahålla enkelriktad information till personer med diabetes. Under de senaste årtiondena har det skett en förändring, där fokus har skiftat från informationsgivning till att erbjuda personcentrerad vård. Det innebär att vården nu prioriterar att möta varje individs unika behov med målet att anpassa stödet efter individens kunskapsnivå och engagemang. Det har varit en resa både för patienterna och anställda inom hälsovården att börja arbeta på detta sätt. Tidigare gav man information och övertalade patienten att följa vissa rekommendationer. Faktainnehållet i informationen var förutbestämt, med en specifik ordningsföljd. I dag strävar man efter att möta patienten utifrån hens kunskapsnivå och upplevelser och hjälpa hen att använda sin inneboende förmåga för att själv kunna ta kontrollen över sin diabetes.
Genom att beskriva och presentera aktuell forskning om personcentrerad vård, samverkan i team, egenvård och kvalitetsförbättring hoppas vi att denna bok kommer att vara till nytta för diabetessjuksköterskor, vårdpersonal och personer med diabetes. Vår förhoppning att boken kan bidra till att vi tillsammans kan förbättra diabetesvården och främja hälsa och välbefinnande för alla som lever med diabetes. Beroende på kontexten används begreppen patient, person eller individ med diabetes i boken.
Boken är indelad i fyra delar: Personcentrerad vård och teamsamverkan, stöd och utbildning till personer med diabetes, stöd i specifika livssituationer, och kvalitets- och förbättringsarbete.
Del 1: personcentrerad vård och teamsamverkan
I denna del belyses betydelsen av samverkan inom vårdteamet, där målet är att uppnå personcentrerad vård och patienten därmed har en viktig roll. Här beskrivs även ett verktyg – diabetesenkäten – som kan främja personcentrerad vård.
Kapitel 2. Samverkan i team, av Ingela Bredenberg
Kapitel 3. Diabetesenkäten, av Maria Svedbo Engström
Del 2: Stöd och utbildning till personer med diabetes
Del två fokuserar på stöd och utbildning till personer med diabetes. Här understryks vikten av egenvårdsutbildning och tekniska hjälpmedel för att ge personer med diabetes de verktyg de behöver för att kunna hantera sin sjukdom. Även vikten av egenvård och hur personer med diabetes kan ta aktivt ansvar för sin egen hälsa och välbefinnande presenteras här. Också kulturella aspekter som kan påverka diabetesvården och hur anpassningar bör göras utifrån individuella behov och bakgrund tas upp.
Kapitel 4. Lärande och pedagogiska förhållningssätt, av Susanne Andersson, Mia Berglund och Catarina Isgren
Kapitel 5. Kommunikation – att få en diagnos, av Åsa Hörnsten
Kapitel 6. Stöd och utbildning till barn och ungdomar, av Anna-Lena Brorsson, Anna Lindholm Olinder och Janeth Leksell
Kapitel 7. Egenvård, av Jessica Rosman
Kapitel 8. Patienters upplevelser av livet med diabetes, av Karin Johansson
Kapitel 9. Verktyg för en god och nära vård, av Unn-Britt Johansson
Kapitel 10. Hälso- och sjukvårdens informatikdrivna egenvårdsstöd, av Johan Fischier
Kapitel 11. Tekniska hjälpmedel – en del av behandlingen vid diabetes, av Cathrine Astermark, Agneta Lindberg och Marianne Lundberg
Kapitel 12. Kulturella aspekter vid diabetesvård, av Sheyda Sofizadeh
Kapitel 13. Kulturella möten ur ett kliniskt perspektiv, av Shadan Vesterback
Del 3: Stöd i specifika livssituationer
I den tredje delen av boken utforskas specifika livssituationer och det stöd som behövs i olika faser av livet. Övergången från barndom till vuxenliv och de utmaningar som kan uppstå under denna period tas upp. Vidare behandlas egenvårdstöd vid följdsjukdomar samt hur man kan stödja personer med diabetes under graviditet och förlossning. Slutligen diskuteras specifika behov bland äldre personer med diabetes och hur man kan tillhandahålla adekvat stöd till dem.
Kapitel 14. Övergången från barn till vuxen, av Anna-Lena Brorsson och Carina Sparud
Kapitel 15. Förändringar i ögat – retinopati och makulaödem, av Janeth Leksell
Kapitel 16. Njursjukdomar, av Jenny Stenberg
Kapitel 17. Sexuell dysfunktion och urinvägsbesvär, av Anne-Marie Wangel
Kapitel 18. Omvårdnad vid fotsår, av Magdalena Annersten Gershater
Kapitel 19. Graviditet och diabetes typ 1, av Ulrika Sandgren
Kapitel 20. Graviditetsdiabetes, av Janeth Leksell, Agneta Lindberg och Marianne Lundberg; Granskare: Kerstin Berntorp och Helena Backman
Kapitel 21. Graviditet och diabetes typ 2, av Janeth Leksell, Agneta Lindberg och Marianne Lundberg; Granskare: Kerstin Berntorp och Helena Backman
Kapitel 22. Stöd till äldre med diabetes, av Ann-Sofie Nilsson Neumark
Del 4: Kvalitets- och förbättringsarbete
Kapitlen i denna del presenterar exempel på kvalitets- och förbättringsprojekt som har utvecklat diabetesvården och gett bättre resultat för personer med diabetes. Slutligen utforskas hur evidensbaserad praktik och forskning kan integreras i vården, samt hur diabetessjuksköterskor kan leda och delta i förbättringsprojekt.
Kapitel 23. Tre exempel på regionalt förbättringsarbete, av Carina Hansson, Ulrica Hero och Krister Gustafsson
Kapitel 24. Kvalitets- och förbättringsarbete i Region Stockholm, av Nouha
Saleh Stattin och Kaija Seijboldt
Kapitel 25. En barndiabetesvård i utveckling, av Frida Sundberg och Karin Åkesson
ACE-hämmare 188 aCHl-system 140 amning 219 amputation 205 angiopati 192 anti-VeGF-behandling 182 arB 188
Barnsjukvård 164 263 baspump 139 behaviorism 32 blindhet 178
CGm-system 128
Depression 152, 168, 178, 200 diabetes distress 168 diabetesforum 250 diabetesnefropati 185, 192 diabetesteam 19 pediatriskt 264 diabetesteknik 107, 115 DiaCert 257 dialys 188 didaktiska frågor 28 digitalisering 117, 242 DiY-loopsystem 141
Egenvårdsdiagnostik 85 egenvårdsutbildning 88 eGFr 184 e-hälsa 107, 117 eHealth 107, 117 erektil dysfunktion 194 erfarenhetsteori 35
Fasta 160 förbättringsarbete 242, 255, 267 förbättringscykeln 102 förlossning 218 foster 225 fotsår 203 fotvård 207, 237 frailty 235 funktionsnedsättning 229
Glomerulär filtrationshastighet (GFr) 184 graviditet 225 graviditetsdiabetes (GDm) 221 Guided self-Determination (GsD) 56
Hälsolitteracitet 102 120 havandeskapsförgiftning 222 hemsjukvård 230, 236 hjärt-kärlsjukdom 192, 227 hyperemesis 213
Injektionsområde 131 injektionspenna 131 insulinpump 139
Ketoacidos 141 ketonbildning 213 kognitivism 33 kolhydratkvot 143 kontaktallergi 145 korrektionskvot 143 kronisk njursjukdom 184 kultur 151, 157 kulturell kompetens 151 kvalitetsarbete 242, 256, 263
Laering och mestring 98 läkemedelsinteraktion 138 lärande kafé 99 lära och bemästra 99 laserbehandling 182 livsvärld 35
Makulaödem 180 matkultur 159 metformin 187 m-hälsa 116 mHealth 117 mra 188
Nationella riktlinjer 24, 89, 186 barn 266 neuropati 192, 203 njurfunktion 184, 192, 227
Patientutbildning 89, 98 plissit 197 postpartum 219 pragmatism 33 preklampsi 222, 227 proliferativ retinopati 179 prostata 193 psykisk ohälsa 168 psykosocial behandlingsintervention 122 pubertet 165
Religion 151, 157 retinopati 179, 192, 227
Samordnad individuell plan 234 samsjuklighet 229 sarkopeni 235 särskilt boende (säBo) 229 sensor 117, 133 sensor-augmented insulin pump (sap) 139 sexuell dysfunktion 193 sexuell hälsa 193 sGlt2-hämmare 188 sjukdomsintegration 56, 62 skörhet 229, 235 sociala medier 123 socioekonomisk faktor 152, 256 sörmlands hälsoprogram (sHp) 251 språkbarriär 151, 157 statin 187
Tolk 153, 157 total daglig insulindos (tDD) 143 trimester 211 trycksår 203
Undernäring 234 urinvägsbesvär 193 utbildning digital 249 egenvård 88 grupp 89 individuell 90 patient 89, 98
Vårdreform 101
Ångest 49, 152, 168, 178
Ödem 206 ögonkomplikation 179 överföring 164 övergång 164
Diabetesvården har genomgått stora förändringar under de senaste årtiondena. Tidigare låg fokus på enkelriktad informationsgivning, där patienten förväntades följa förutbestämda rekommendationer. I dag grundar sig arbetet på personcentrerad omvårdnad, där varje persons unika behov, kunskapsnivå och erfarenheter står i centrum för att hen ska kunna få rätt stöd, vård och utbildning.
Denna bok presenterar aktuell forskning om personcentrerad omvårdnad, teamsamverkan, egenvård och kvalitetsförbättring inom diabetesvården. Genom att beskriva praktiska exempel och teoretiska insikter är författarnas förhoppning att boken ska bidra till en djupgående förståelse för hur vårdpersonal, särskilt diabetessjuksköterskor, kan förbättra omvårdnaden för personer med diabetes, oavsett deras livssituation.
Boken är indelad i fyra delar som omfattar allt från samarbete inom vårdteam och utbildning till stöd i specifika livssituationer och kvalitetsarbete. Författarna, alla experter inom sina områden, delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper för att stödja vårdpersonal att bättre möta de utmaningar som omvårdnad vid diabetes innebär.
Oavsett om du är vårdgivare eller själv lever med diabetes kan denna bok fungera som en värdefull resurs för att främja bättre hälsa och ökat välbefinnande.
BOKENS HUVUDREDAKTÖRER
Janeth Leksell, leg. sjuksköterska, med. dr och docent vid Uppsala universitet. Hennes forskningsområde är diabetesvårdforskning och patientutbildning.
Agneta Lindberg, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska i diabetesvård vid Hässleholms sjukhus. Hennes huvudsakliga intresseområde är omhändertagandet av unga personer med typ 1-diabetes och utvecklingen av diabeteshjälpmedel.
Marianne Lundberg, leg. sjuksköterska, diabetessjuksköterska och tidigare diabetessamordnare i Region Skåne. Hennes huvudsakliga intresseområden är patientens och professionens lärande.