VÄRLDSATLAS
VÄRLDEN
* 14–15 Världen – topografisk
* 16–17 Världen – politisk
Geologi och landskap
18–19 Världen – markförhållanden
20 Världen – geologi
A Geologi
B Geologisk uppbyggnad och bergskedjeveckningar
C Jordmåner
D Nedslagskratrar och meteoritsediment
E Geologisk tidsskala
21 Världen – geologi
A Kontinenternas rörelse
B Kontinenternas erosion
C Risk för jordskred
D Istider
E Jorderosion
22 Världen – tektonik
A Profil längs ekvatorn
23 Världen – jordbävningar och vulkanism
A Jordbävningar
B Vulkanexplosivitetsindex (VEI)
24 Världen –avrinningsområden
A Avrinningsområden
B Största flödet vid mynningen
Klimat
25 Världen – klimat
A Havsströmmar
26 Världen – klimat
A Temperatur i januari
B Lufttryck och vindar i januari
C Temperatur i juli
D Lufttryck och vindar i juli
E Fördelning av lufttryck och intertropisk konvergenszon
27 Världen – klimat
A Nederbörd i januari
B Genomsnittlig temperatur fördelat på zoner och årliga isotermer
C Nederbörd i juli
D Klimat- och vegetationsområden
E Klimatdiagram
28 Världen – klimatförändring
A Temperaturförändring mellan 1961–1990 och 1991–2020
B Nederbördsförändring mellan 1961–1990 och 1991–2020
C Beräknad temperaturförändring under 2000-talet (IPCC-scenario SSP5-8.5)
D Beräknad nederbördsförändring under 2000-talet (IPCC-scenario SSP5-8.5)
E Temperaturökning
F Ökning av CO2-utsläpp
Miljö
29 Världen – miljö
A Risk för torka
B Risk för orkan och cyklon
C Risk för översvämning
D Länder som hotas av stigande havsnivåer
E Utsläpp av växthusgaser
F Havsnivåhöjning
Energi och gruvor
30 Världen – energi
A Olja
B Fossilgas (naturgas)
C Stenkol och brunkol
D Vattenkraft och kärnkraft
E Världens produktion av olja
F Världens produktion av fossilgas (naturgas)
G Världens energireserv
H Energiförbrukning/ befolkning, 1980–2018
31 Världen – energi
A Förnybar energi
B Elproduktion
C Energiförbrukning
D Energibalans
E Oljeraffineringskapacitet, 1950–2014
32 Världen – mineral
A Världsproduktionen av järnmalm
B Världsproduktionen av koppar
C Världsproduktionen av bauxit
D Världsproduktionen av guld
E Världsproduktionen av kobolt
Jordbruk
33 Världen –jordbruksproduktion
A Världsproduktionen av vete
B Världsproduktionen av ris
C Världsproduktionen av majs
D Världsproduktionen av potatis
E Världsproduktionen av sojabönor
Befolkning
34 Världen – befolkning
A Befolkningstäthet
B Födelseöverskott
C Födelsetal
D Dödstal
E Befolkningstillväxt, 1970–2020
F Bruttonationalprodukt och urbanisering
G Befolkningsdiagram
35 Världen – befolkning
A Nettomigration
B Demografisk transition
C Urbanisering
D Urbanisering 2020–2025
E Befolkningstillväxt i några större städer
F Världens befolkningstillväxt 1700–2022
36 Världen – kultur
A Religion
B Kolonier 1937
C Officiella språk
D Världens regioner
E Politiska och medborgerliga rättigheter
F Tryckfrihet
G Fragile states index
Ekonomi och utveckling
37 Världen – ekonomi
A Sysselsatta inom jordbruk
B Sysselsatta inom industri
C Bruttonationalinkomst (BNI)
D Olika typer av ekonomier
E Exportberoende efter produkt
F Utveckling av arbetskraftens sammansättning (1960–2020)
G Försörjningskvot
38 Världen – utvecklingsfrågor
A Förväntad livslängd
B Spädbarnsdödlighet
C Matens dagliga energiinnehåll
D Levnadsvillkor och utveckling: human development index
E Human development index
F Ungdom
G Extrem fattigdom
39 Världen – utvecklingsfrågor
A Analfabetism
B Grundskoleutbildning
C Sjukvård
D Tillgång till vatten
E Övervikt
F Malaria
G HIV/AIDS
Globalisering
40 Världen – globalisering
A Världshandelns tillväxt mellan 1965 och 2015
B Andel av världshandeln 1977
C Utländska investeringar 2015–2021
D Andel av världshandeln 2015
E Globaliseringsindex 1970–2018
41 Världen – globalisering
A Internationellt handel
B Arbetskraftsmigrationsströmmar
C Amerikansk världsbild
D Asiatisk världsbild
Polarområdena
42 Nordpolen
A Nordpolen (Arktis)
B Territoriella anspråk och militärbaser
43 Sydpolen
A Sydpolen (Antarktis)
B Territoriella anspråk
C Mineraltillgångar
D Rörlig is
NORDEN
Sverige
* 44–45 Sverige
46–47 Sverige – kommuner, län och landskap
A Kommuner
B Sveriges län
C Sveriges landskap
Norden
48 Norden – geologi och jordar
A Berggrund
B Sverige: Jordarter
C Sverige: Jordmåner
D Sverige: Naturlandskapstyper
49 Norden – istider
A Högsta kustlinjen och landhöjningen
B Deglaciationen
* 50–51 Norden
* A Island
B Klimat
C Markanvändning, gruvor och industri
D Befolkningstäthet
E Energi
EUROPA ASIEN
* 52–53 Europa – topografisk
A Europa under den näst sista istiden (saale/riss: 200 000 år sedan)
B Europa under den senaste istiden (weichsel/würm: 20 000 år sedan)
C Europa efter den senaste istiden (holocen: cirka 9000 år sedan)
* 54–55 Europa – politisk
A Europa 1877
B Europa 1937
C Europa 1989
Geologi och landskap
56–57 Europa – markförhållanden
A Lappland (Sverige)
B Nedre delen av Elbe (Tyskland)
C Dolomiterna (Italien)
D Dalmatiska kusten (Kroatien)
58 Europa – geologi
A Tektonik och vulkanism
B Island: Tektonik och vulkanism
C Geologi
D Geologisk uppbyggnad och bergskedjeveckningar
Energi
59 Europa – energi
A Stenkol, brunkol och uran
B Elproduktion: värmekraft
C Elproduktion: vattenkraft
D Elproduktion: kärnkraft
E Elproduktion: solkraft
F Elproduktion: vindkraft
Klimat
60 Europa – klimat
A Årsmedelnederbörd
B Temperatur och nederbörd i januari
C Temperatur och nederbörd i juli
61 Europa – klimat
A Klimatklassifikation (enligt Köppen)
B Snötäckets varaktighet
C Temperaturförändring under fyra årstider 1950–2010
Befolkning
62 Europa – befolkning
A Befolkningstäthet
B Befolkningsutveckling
C Förväntad livslängd
63 Europa – befolkning
A Födelsetal
B Dödstal
C Naturlig befolkningstillväxt
D Migrationsbalans
E Immigration
F Emigration
Ekonomi och utveckling
64 Europa – ekonomi
A Sysselsatta inom jordbruk
B Sysselsatta inom industri
C Sysselsatta inom tjänster
D Bruttonationalprodukt
E Inkomst från turism
F Besökande turister
65 Europa – utvecklingsfrågor, Europeiska unionen
A Bruttonationalinkomst (BNI)
B Human development index (HDI)
C Inkomstfördelning
D Jämställdhet mellan könen
E Europeiska unionens utveckling
F Länder som använder euron
Ryssland
* 66–67 Ryssland
68 Ryssland
A Industri
B Bruttoregionalprodukt
C Markanvändning
i f.d. Sovjetunionen
D Olja
E Fossilgas (naturgas)
F Kolbrytning
G Övrig gruvdrift
H Elproduktion
69 Ryssland
A Befolkningstäthet
B Befolkningsutveckling
C Etnisk sammansättning i f.d. Sovjetunionen
D Födelsetal
E Dödstal
F Etniska grupper per befolkningsstorlek
G Republiker och nationaliteter i f.d. Sovjetunionen
* 70–71 Asien – topografisk
A Årsmedelnederbörd
B Temperatur och nederbörd i januari
C Temperatur och nederbörd i juli
* 72–73 Asien – politisk
A Asien 1877
B Asien 1937
C Asien 1989
74–75 Asien – markförhållanden
A Jamal (Ryssland)
B Takla-Makan (Kina)
C Himalaya (Indien)
D Mekongdalen (Laos)
Stater och regioner
76 Sydasien
A Tektonik
B Klimat
C Befolkningstäthet
D Markanvändning
E Indien: bruttoregionalprodukt
F Indien: tillväxt bruttoregionalprodukt
77 Sydostasien
A Tektonik och vulkanism
B Klimat
78 Kina
A Tektonik
B Klimat
C Bruttoregionalprodukt
D Befolkningstäthet
E Investeringar och handel
79 Japan och Korea
A Tektonik och vulkanism
B Årsmedelnederbörd
C Markanvändning
D Energi
E Befolkningstäthet
F Gruvor och industri
OCEANIEN
* 80–81 Stilla havet och Indiska Oceanen
* 82–83 Australien och Nya Zeeland
A Årsmedelnederbörd
B Markanvändning
C Gruvor och industri
D Befolkningstäthet
AFRIKA
* 84–85 Afrika – topografisk
A Temperatur och nederbörd i januari
B Temperatur och nederbörd i juli
C Tektonik och vulkanism
* 86–87 Afrika – politisk
A Afrika 1937
B Avkolonisering
C Gränskonflikter och separatism
88–89 Afrika – markförhållanden
A Sahara (Egypten)
B Nildalen (Egypten)
C Namiböknen (Namibia)
D Dembos (Angola)
90 Afrika
A Befolkningstäthet
B Befolkningstillväxt och svält
C Födelsetal
D Fattigdom
E Migrationsbalans
F Stadsbefolkning
G Urbanisering
H Tillgång till vatten
91 Afrika
A Markanvändning
B Gruvor och industri
C Bruttonationalprodukt
D Arbetskraften
E Förnybar energi
F Avskogning
G Land grabbing
H Inkomstojämlikhet
NORDAMERIKA SYDAMERIKA
* 92–93 Nordamerika – topografisk
A Årsmedelnederbörd
B Temperatur och nederbörd i januari
C Temperatur och nederbörd i juli
* 94–95 Nordamerika – politisk
A Nordamerika 1760
B Nordamerika 1800
C Nordamerika 1840
96–97 Nordamerika –markförhållanden
A Klippiga bergen (Canada)
B Appalacherna (Förenta Staterna)
C Great Plains (Förenta Staterna)
D Coloradoplatån (Förenta Staterna)
E Mississippideltat (Förenta Staterna)
F Viñalesdalen (Cuba)
Stater och regioner
98 Förenta Staterna
A Markanvändning
B Gruvor och industri
C Befolkningstäthet
D Kolbrytning
E Olja
F Fossilgas (naturgas)
G Skiffergas
H Befolkningsutveckling
99 Förenta Staterna
A Tektonik och vulkanism
B San Francisco Bay Area: Risk för jordbävningar
C San Francisco Bay Area: Seismisk aktivitet längs förkastningslinjer
D San Francisco Bay Area: Historiska jordbävningar
E Hotspot Hawaii
F Hotspot Hawaii: Hawaiiöarna
G Vulkanism på Hawaii
* 100–101 Centralamerika
* A Små Antillerna
* 102 Sydamerika – topografisk
* 103 Sydamerika – politisk
104–105 Sydamerika –markförhållanden
A Llanos (Venezuela)
B Selvas (Peru)
C Altiplano (Peru)
D Caatingas (Brasilien)
E Atacamaöknen (Chile)
F Pampas (Argentina)
G Cerrado (Brasilien)
H Patagonien (Argentina)
106 Sydamerika
A Temperatur och nederbörd i januari
B Temperatur och nederbörd i juli
C Tektonik och vulkanism
D Befolkningstäthet
107 Sydamerika
A Arbetskraften
B Bruttonationalprodukt
C Gruvor och industri
D Markanvändning
Sala-y-Gomez Påskön
Trinidad G u ya nabäckene t Guyanas högland
Punta Arenas P a
Severnaja Zemlja
Frans Josefs land
V ä s t -
s i b i r i s k a
Novosibirsk
Irkutsk
Nysibiriska öarna
Verchojansk Jakutsk
Ulaanbaatar
Hongkong Hanoi
Ojmjakon
Kerguelenöarna Perth b ä c k e n e t W h a r t o n -
S
Kerguelenryggen
Anadyr
Kommendörsöarna
S y d a u
A u s t r a l i e n
Tasmanien
s t i n d i s k a r y g g e n
A u s t r a l a n t a r k t i s k a b ä c k e n e t
M a c q u a r ie ryggen
Guadalupe (Mex.)
Revillagigedoöarna (Mex.) (Clipperton Frankr.) Kräftans vändkrets
Ekvatorn
Galápagosöarna (Ecuador)
Stenbockens vändkrets
Sala-y-Gómez (Chile) Påskön (Chile)
Desventuradas (Chile)
Juan Fernándezöarna (Chile)
Magellans sund Eldslandet Drakessund
Sydshetlandsöarna (Storbr.)
Danmarkssundet
Shetlandsöarna Orkneyöarna
Farquharöarna
Agalegaöarna
Rawalpindi
Ochotska
Kommendörs-
(Ryssl.)
Kamtjatskij
Changchun Jilin
Baotou Datong
Shijiazhuang Jinan Qingdao Zhengzhou Lanzhou
Dalian Taiyuan
Lahore Islamabad Hyderabad Chennai Bengaluru Hyderabad
Ahmadabad Kolkata
Varanasi Patna Prayagraj Kanpur Lucknow Pune Madurai Kochi Coimbatore Thiruvananthapuram INDIEN Colombo Surat Nashik Indus Sutlej Ganges Godavari Multan Faisalabad Ludhiana
New Delhi Rajkot Nagpur Visakhapatnam Chattogram
Chongqing Wuhan Hefei Shanghai
Indore Vadodara Bhopal Jaipur Dhaka MYANMAR Mandalay Luang Prabang Vientiane Yangon Bangkok Irrawad d y A nd
Sri JayewardenapuraKotte
Chagosöarna
Changsha
Guangzhou Hongkong
Busan Daegu Taibei TAIWAN
Crozetöarna Franska sydterritorierna Heard- och McDonaldöarna (Austr.)
öarna
Kuala Lumpur Putrajaya Singapore Medan
Sumatra Padang
Palembang Pontianak
Semarang Jakarta Bandung
Julön (Austr.)
Kokosöarna (Austr.)
öarna (Japan)
Damaskus
Amman
p e i s k a s l ä t t e n
R u b a l K h a l i
O g a d e n B a n a a di r B a l u c h i s t a n
T h a r K a s
låg la n de t
Dsungariet
Tarimbäckenet
Stilla Berings hav
Mecka
Irkutsk
S:TPETERSBURG
JEKATERINBURG
Nanking (Nanjing) Chungking (Chongqing) Brittiskt Nederländskt Franskt Amerikanskt Portugisiskt Under Japanskt inflytande
(Sub)tropisk fuktskog
Syriska öknen
p o t a m i e n
A n N a f u d
Kaspiska sä n kan
Hungerstäppen
Stora saltöknen
A r a b i s k a ö k n e n A d D ah n a Somalihalvön L utöknen
Regnskog
Sumpskog
Regnskog i bergsområden
Fuktig lövskog
Lövskog i bergsområden
(Sub)tropisk torrskog
Torr lövskog
(Sub)tropisk barrskog
Barrskog
Tempererad löv- och blandskog
Skogsstäpp
Lövskog
Löv- och blandskog
Lövskog i bergsområden
Löv- och blandskog i bergsområden
Tempererad barrskog
Barrskog
Barrskog i bergsområden
Barr- och blandskog i bergsområden
Boreal skog
Boreal skog och tundra
Boreal barrskog
Tajga
(Sub)tropisk gräs- och buskmark
Gles skog
Busksavann
Savann
Tempererad gräs- och buskmark
Gles skog
Skogsstäpp
Gräsmark
Stäpp
Översvämmad gräsmark och savann
Gräsmark
Savann
Saltkärr
Gräs- och buskmark i bergsområden
Gles skog
Gräsmark och skog
Gräsmark
Torr stäpp
Öken
Tundra och is
Tundra
Polaröken
Inlandsis, glaciär
Skog och buskmark i medelhavsklimat
Skog
Gles skog
Buskar och skog
Fotoplats A
Öken och halvöken
Törnbuskesavann
Torra buskar
Torr gles skog
(Halv)öken Ökenstäpp
Mangrove
Mangrove
Röda bäckenet
B. TAKLA-MAKAN (KINA)
C. HIMALAYA (INDIEN)
D. MEKONGDALEN (LAOS)
och
och Daman och
Eurasiska plattan
Indiska plattan
Bulusan (2022) Canlaon (2017) Mayon (2024)
Risk för jordbävningar
låg hög
Jordbävningar sedan
efter magnitud
Spridningszon: plattorna rör sig från varandra
Transform förkastningszon: plattorna glider längs varandra
Kollisionszon: plattorna kolliderar
A ust r aliska plattan Burmaplattan
Peuetsague (2000) Marapi (2024) Talang (2007) Kerinci (2023)
Kaba (2000) Dempo (2023) Sinabung (2021)
Anak Krakatau (2023)
Tangkubanprahu (2019)
Papandayan (2002)
Lokon-Empung (2015) Awu (2004) Ruang (2002) Karangetang (2024) Dukono (2024) Ibu (2024) Gamkonora (2007) Gamalama (2018)
Soputan (2020) Ambang (2005)
Mai
Luang Prabang Vientiane Nakhon Phanom
Tengger (2023) Kelud (2014) Slamet (2014) Dieng (2021) Rinjani (2016)
Lewotolo (2024) Iliwerung (2021)
Merapi (2024) Batur (2000) Agung (2019)
Semeru (2024) Raung (2022)
Sangeang Api (2022) Inielika (2001) Egon (2008)
Leroboleng (2003) Lewotobi (2024) Sirung (2015)
Paluweh (2013) Batu Tara (2015)
1 : 45 000 000
Indiska plattan
Risk för jordbävningar 6,5
låg hög
Typ av plattgräns
Spridningszon: plattorna rör sig från varandra
Eu r asiska plattan
Jordbävningar sedan 1980, efter magnitud Hotspot Vulkan med utbrott efter 1900
Kollisionszon: plattorna kolliderar
Transform förkastningszon: plattorna glider längs varandra
Subduktionszon: den ena plattan trycks ned under den andra, i triangelns riktning
Hainan
Yangtzeplattan
Amu rplattan
plattan
Filippinska plattan Sundaplattan
Plattans huvudsakliga rörelseriktning
Heilongjiang
Xinjiang
(Nei Monggol)
Inre Mongoliet
Hebei Liaoning Tianjin Beijing
Jilin Shandong
Qinghai
Tibet (Xizang)
(2013)
Risk för jordbävningar
låg hög
Jordbävningar sedan 1980, efter magnitud
Eurasiska plattan
Amurplattan
Spridningszon: plattorna rör sig från varandra
Transform förkastningszon: plattorna glider längs varandra
Kollisionszon: plattorna kolliderar
Subduktionszon: den ena plattan trycks ned under den andra, i triangelns riktning
Kusatsu-Shirane (2018)
Ontake (2014)
Aso (2020)
Yangtzeplattan
Kirishima (2018)
Aira (2021)
Kikai (2020)
Kuchinoerabujima(2020)
Suwanosejima (2021)
Okinawaplattan
Ochotska plattan
Akan (2008) Tokachi 2004
Toya 2001
Komagatake (2000)
Asama (2019)
Hakone (2015)
Miyakejima (2010)
Filippinska plattan
Izu-Torishima (2002)
Vulkan Vulkaner med utbrott efter 2000 är namngivna (med år för senaste utbrottet) 6,5 -
Stillahavsplattan
Plattans huvudsakliga rörelseriktning
Upptäck vår planets skiftande miljöer och livsvillkor.
Liber Världsatlas innehåller topografiska och tematiska kartor på olika nivåer, från Sverige och världsdelarna till det globala perspektivet. De tematiska kartorna visar exempelvis geologi, tektonik, hydrologi, klimat, miljöfrågor, energi, ekonomi, befolkning och utvecklingsfrågor.
Med hjälp av kartorna kan du utforska geografiska mönster, analysera trender och förstå komplexa sammanhang som påverkar våra liv på lokal och global nivå.
