istina itz Hedberg,
Wallis Jansson & Bri Almberg
Gerontologi och geriatrik
NIVÅ 1
istina itz Hedberg, Wallis Jansson & Bri Almberg Gerontologi och geriatrik
Förord
Gerontologi betyder läran om det normala åldrandet och kommer från grekiskans geront, som betyder gammal man. Geriatrik är läran om åldrandets sjukdomar och hur dessa kan förebyggas och behandlas. I det här läromedlet får du lära dig grunderna inom de båda ämnesområdena.
Med en ökande andel äldre personer i samhället har ämnen som gerontologi och geriatrik fått en allt större betydelse.
De äldre har rätt att få den vård och omsorg som de behöver av en kunnig och engagerad personal som har förmågan att se till helheten och som visar respekt för den äldre människan och hennes livserfarenhet.
Det krävs hög kompetens för att vårda en äldre person.
Förhoppningen är att den här boken ska ge dig kunskap och stimulera dig till arbete inom äldrevården och äldreomsorgen. Med kunskap och lyhördhet kommer du att känna att det är ett mycket värdefullt och givande arbete du utför.
Att arbeta inom äldrevården är många gånger tungt och arbetsamt. Samtidigt ger det en unik möjlighet till personlig utveckling och mognad. Vi har alla mycket att lära av dem som är äldre. Den nära kontakten med människor som levt ett långt liv ger perspektiv och insikt i ens egen tillvaro.
Kristina Iritz Hedberg, Wallis Jansson och Britt Almberg
Innehåll
Det normala åldrandet 6
Befolkningen åldras8
Det fysiska åldrandet9
Det psykiska åldrandet14
Socialt, kulturellt och existentiellt perspektiv16
Sjukdomar i njurarna och urinvägarna84
Sjukdomar i matspjälkningsorganen92
Sjukdomar i rörelseorganen106
Diabetes117
Nervsystemets sjukdomar126
Äldrepsykiatriska sjukdomar146
Kognitiva sjukdomar (demenssjukdomar) 168
Olika demenssjukdomar170
Demensutredning 176
Individuell bemötandeplan199
Livskvalitet och etik vid kognitiva sjukdomar 206
Människans värdighet208
Ålderism208
Etik och moral209
Palliativ vårdfilosofi212
Att leva med kognitiv sjukdom214
Etik och värdegrund inom demensvården221
Rehabilitering och fysisk aktivitet 294
Rehabilitering och funktionsbevarande omsorg296
Fysisk aktivitet hos äldre297
Att uppmuntra fysisk träning301
Palliativ vård
Att möta och vårda vid livets slut308
Palliativ vård309
Vad händer när livets slut närmar sig?313
Hospicevård316
306
Kognitiva hjälpmedel 322
Välfärdsteknik och hjälpmedel324
Bemötande och kommunikation 332
Socialtjänstens värdegrund334
Självkännedom334
Ett bra arbetsklimat338
Levnadsberättelsen339
Kommunikation på två nivåer342
Närståendes roll346
Socialt innehåll i livet353
Dagens äldre är friskare än tidigare generationer var.
Befolkningen åldras
Världens befolkning har ökat dramatiskt de senaste 50 åren. Samtidigt som befolkningen växer, ökar också antalet äldre. Utvecklingen ser likadan ut i stora delar av världen. Det beror på att medellivslängden ökar. Många är friska och aktiva även efter pensionen, men man ser en tydlig minskning av aktivitetsförmågan vid 80-årsåldern.
Under 1900-talet fick många människor kraftigt förbättrade levnadsvillkor. En minskad dödlighet i alla åldrar har lett till att medellivslängden ökat i nästan alla länder. I dag är den förväntade medellivslängden i Sverige nästan 85 år för kvinnor och 82 år för män. Skillnaden mellan könen har sedan slutet av 1970-talet jämnats ut alltmer.
Den ökade medellivslängden har medfört bättre hälsa och funktionsförmåga hos de äldre. Många studier har visat att dagens äldre personer är friskare än man tidigare trott. I åldrarna över 65 år har hälsan blivit mycket bättre, med fler friska år. Även antalet år med sjukdom och funktionsnedsättning har ökat.
levnadsvillkor på vilket sätt vi lever våra liv, till exempel hur vi bor och vilken sjukvård vi har tillgång till
medellivslängd hur länge människor lever i genomsnitt
funktionsförmåga förmågan att klara viktiga saker i sin vardag
Många av oss önskar sig ett långt liv, men samtidigt är vi rädda för att åldras. Varför är det så?
fysiska
som har med kroppen och dess funktioner att göra
arvsanlag
gener, egenskaper vi ärver från våra föräldrar vävnad
samling celler som tillsammans har en viss funktion, till exempel muskelvävnad
Det är lätt att se åldrandet som ett särskilt avsnitt i livet. I stället bör vi se det som en naturlig del av livet, eftersom vi faktiskt åldras ända från födseln. Dessutom är varje människa unik och lever ett liv som ingen annan har levt, varken före eller efter. Varje människa bär också erfarenheter inom sig av det som har hänt i livet. För att kunna ge god vård och omsorg är det därför viktigt att känna till den äldre människans livshistoria, inte bara hennes sjukdomshistoria.
Det fysiska åldrandet
Det fysiska åldrandet handlar om normala, kroppsliga åldersförändringar. När vi blir äldre fungerar inte kroppen lika effektivt som den gjort tidigare. Men att bli gammal handlar inte bara om antalet år. En del människor är pigga och starka högt upp i åren, medan andra känner av åldrandet tidigt. En människa kan alltså åldras på ett friskt och harmoniskt sätt och vilja ha möjlighet att vara aktiv och arbeta, även om hen är mycket gammal.
Hur en människa åldras har med många faktorer att göra och är därför mycket individuellt. Ålderdomen påverkas av våra arvsanlag, levnadsvanor och miljöfaktorer. Någon vävnad eller något organ kan tidigt tappa sin funktion, medan andra vävnader och organ inte visar några tydliga åldersförändringar. En person kan till exempel ha leder som en 70-åring medan hjärnans förmåga att inhämta ny information motsvarar förmågan hos en 20-åring. Åldrandet sker naturligt i takt med att man blir äldre, men kan även påverkas av sjukdom, till exempel genom att kroppsliga funktioner bryts ner snabbare. Det som ibland uppfattas som åldrande kan alltså vara sjukdomar som påverkar kroppen på olika sätt. Sjukdomar tillsammans med åldersförändringar försämrar tydligt olika funktioner, men även om vi inte drabbas av sjukdomar så åldras våra kroppar.
Åldrandet är en långsam process, en successiv försvagning. Orsakerna till det biologiska åldrandet finns främst på cellnivå. I cellerna uppstår skador som gör funktionen i cellerna sämre. Med tiden leder dessa förändringar till att organen och hela kroppen fungerar sämre.
mitokondrier
Golgiapparat
lysosomer plasmamembran
endoplasmatiskt retikel
kärna
endoplasmatiskt retikel
ribosomer
Under en stor del av livet märks inte försvagningen så mycket. Det beror på att vi är utrustade med stora reserver och marginaler för att klara stress och skador. Detta kallas reservkapacitet. Men i samband med åldrandeprocessen minskar reservkapaciteten hos många organ.
Ett annat viktigt begrepp när det gäller åldrandet är homeostas: att behålla jämvikten, vilket betyder att bevara en stabil inre miljö. Kroppens olika system, såsom kroppstemperatur, kemiska värden, blodtryck och så vidare, hålls i balans inom vissa bestämda gränser. Om något av de olika organsystemen i kroppen börjar fungera sämre, försöker andra system i kroppen att återställa värdena till en normal nivå. Men i och med att kroppens reservkapacitet minskar när vi blir äldre, blir det svårare för kroppen att behålla jämvikten. Olika påfrestningar får då större effekt och kan göra att en vanlig infektion blir livshotande.
successiv som sker stegvis, undan för undan
Plasmamembranet
är cellens yttersta skal. Cellkärnan innehåller arvsmassan. Mitokondrier bildar energi. Endoplasmatiska nätverket tillverkar och transporterar olika ämnen. Ribosomer bildar proteiner. Golgiapparaten transporterar proteiner. Lysosomer tar hand om gamla celldelar och bakterier i cellen.
stabil säker, orörlig
kemiska värden halter av olika kemiska ämnen i kroppen påfrestningar sådant som tar kraft från oss
värmebölja
period med ovanligt varm temperatur förfrysa att få kroppsdelar skadade på grund av kyla
återhämta sig få tillbaka kraft och energi
Ett annat exempel är att äldre har svårt att anpassa sig till skillnader i temperaturen. Det är relativt vanligt att äldre inte överlever långa och kraftiga värmeböljor. Risken att förfrysa är också betydligt större för äldre än för yngre.
Hos unga människor har celler och organ ofta en förmåga att snabbt återhämta sig och återgå till normala förhållanden efter skada och sjukdom. För de äldre tar återbildning och återhämtning längre tid.
Det fysiska åldrandet kännetecknas alltså av en minskning av reservkapaciteten och av större svårigheter att behålla jämvikten mellan kroppens olika organsystem.
Minnesfunktionen påverkas
Minnet är viktigt i en människas liv. Men vad händer egentligen när vi lägger saker och händelser på minnet?
En vanlig modell beskriver lagringen av minnen som en process i tre steg:
E sensoriskt register
E korttidslager E långtidslager.
Allt vi upplever med våra sinnen (syn, hörsel, lukt, smak och känsel) registreras av så kallade receptorer (mottagare)
När man träffar sina vänner använder man flera sinnen.
i sinnesorganen och går sedan vidare till det sensoriska
registret, som har till uppgift att ta emot alla impulser som kroppen upplever. Det sensoriska registret bedömer snabbt den information som kommit dit, och det som är oviktigt sållas bort. Jämför med när du läser en dagstidning: det är omöjligt att komma ihåg allt. I stället bläddrar du snabbt igenom tidningen och läser bara det som fångar ditt intresse.
Korttidslagret är den centrala delen av minnesfunktionen. Vi kan medvetet övervaka och styra den information som kommer dit. Där bearbetas informationen och kontrolleras mot tidigare erfarenheter och kunskaper. Som namnet säger stannar inte minnesmaterialet länge i korttidslagret. Bristen på utrymme i korttidslagret gör att ny information lätt knuffar undan det som fanns där tidigare. Du minns något intressant som du läste i tidningen igår. Du läser mer om samma händelse i dag och vill komma ihåg det. Du lägger in det i minnet och skickar det vidare till långtidslagret, där det lagras permanent
I långtidslagret förvarar vi all kunskap som vi kan ta fram när vi behöver den, trots att det kanske är mycket länge sedan vi lärde in den. Det kan vara namn på länder, människor, djur och växter. Här finns också språk, musik och minnet av de personer vi träffat genom livet. Långtidslagret är ett arkiv där det finns gott om plats. Härifrån plockas minnen fram vid behov.
Sinnesintryck Sensoriskt minne
impulser plötsliga känslor av att vilja göra på ett visst sätt
centrala viktiga
permanent något som inte försvinner
Repetition för att behålla minnet
Uppmärksamhet Korttidsminne
Information som inte uppmärksammasgår förlorad.
Information som inte repeterasgår förlorad.
Lagring i långtidsminnet
Minnen plockas fram Långtidsminne
Viss information kan gå förlorad medtiden.
fysiologiska
som har att göra med hur kroppen fungerar
motorisk
som har att göra med rörelse
Det är svårt att se något direkt samband mellan normalt åldrande och försämrad minnesfunktion, även om man ofta tror det. Men en äldre person kan få något svårare att lägga in och plocka fram information, eftersom kommunikationen mellan kort- och långtidsminnet blir långsammare i båda riktningarna. Det behöver inte medföra några stora problem eftersom reservkapaciteten är stor. Men den äldre behöver till exempel mer tid för att lära sig nya saker och för att minnas jämfört med en ung person. Den äldre behöver även en lugn miljö och ibland stöd och ledtrådar för att kunna minnas. En ledtråd kan till exempel vara en lukt eller en melodi.
Samtidigt som summan av ens erfarenheter och minnen växer, får den äldre människan ett bättre underlag när hon ska fatta beslut. Därför kan beslut ta längre tid att komma fram till för en äldre person än för en yngre. Det större minnesregistret gör att mer tid krävs för att plocka fram minnen.
Reaktionsförmågan blir sämre
På grund av fysiologiska förändringar i hjärnan går nervimpulserna långsammare när vi blir äldre. Det kan leda till försämrad reaktionsförmåga och motorisk förmåga. Även här är det stor skillnad mellan olika individer, och alla äldre reagerar inte långsammare än alla yngre. En 70-åring som är snabb behöver inte skilja sig från en långsam 25-åring. Det är ändå viktigt att känna till den försämrade reaktionsförmågan eftersom den kan ha betydelse i exempelvis trafiken. Undersökningar har visat att äldre människor till exempel har svårt att hinna över vid övergångsställen under den tid då det är grönt ljus.
Det psykiska åldrandet
Psykiskt perspektiv på åldrande handlar om den åldrande människans psykologiska reaktioner. Hur upplever personen den förändrade situation som följer med en högre ålder? Det är lätt att tänka sig att det finns ett samband mellan kropp och själ, de utgör en enhet även om förhållandet mellan kroppen och själen är komplicerat. Händelser som påverkar kroppen ger ofta en effekt på själen och tvärtom. En sjukdom eller funktionsnedsättning kan påverka personens möjligheter att förverkliga sina önskemål och projekt. Psykisk ohälsa ger i sin tur kroppsliga symtom, som smärta eller hjärtklappning. Varje dag upplever vi händelser som blir till nya erfarenheter och minnen. Ju längre vi lever, desto rikare blir vi på erfarenheter. Det kan delvis kompensera de fysiska försämringar som drabbar den äldre personen.
FALLBESKRIVNING
Per
Per är 78 år och har en lång och framgångsrik karriär bakom sig. Han gick i pension när han var 68 år och blev i samband med det nedstämd. Han hade svårt att få struktur på dagarna och hitta en ny roll, trots att han är gift och har barn och barnbarn. När han började engagera sig i den lokala pensionärsföreningen kände han att hans färdigheter i ekonomi och ledarskap kom till nytta och han återfick lusten och glädjen i livet. Han hittade en ny mening och känner i dag att han har en balans mellan familj, det lugnare pensionärslivet och sina uppdrag.
Reflektera
Varför tror du att Per blev nedstämd när han gick i pension?
psykiskt som har med själen och känslolivet att göra själ en människas intellekt (tankeförmåga), känsla och vilja
tillbakabildats försämrats, återgått till ett tidigare stadium
Lisa
Lisa är 82 år och pensionerad förskolelärare. Hon gick i pension när hon var 63 år efter ett långt yrkesliv. Hon tyckte mycket om att arbeta med barn, men jobbet var slitsamt och hon hade ofta ont i axlarna och ryggen. Hon välkomnade pensioneringen och kände att hon fick tid och ork till att ägna sig åt sin hobby, att odla och sköta om sin trädgård. Lisa hjälpte även sin dotter som hade små barn på den tiden, vilket gav henne mycket glädje och mening.
När Lisa blev 81 år halkade hon och bröt lårbenet. Efter operationen kunde hon inte flytta tillbaka till sitt älskade hus utan fick flytta in i en seniorlägenhet där hon blev beviljad hjälp från hemtjänsten. Omställningen var stor. Lisa var mycket ledsen i början och saknade sin trädgård. Hon hade även svårt att ta emot hjälp och tyckte inte om att det ”sprang folk” hemma hos henne. Efter några månader har hon hittat nya vänner i huset och lärt känna hemtjänstpersonalen som hjälper henne. Hon deltar i många olika aktiviteter och trivs i dag bra med sitt nya liv.
Reflektera
Hur kan olika personer reagera på livsförändringar när de åldras?
För den som arbetar med äldre är det mycket viktigt att försöka se insidan och förstå den person man har framför sig. Bedömningen av en äldre människa styrs ofta av sådant som är lätt att se: grått hår, böjd rygg, släpande steg, nedsatt hörsel och syn, rynkig hud och så vidare. Omedvetet kan det leda till tanken att de psykiska egenskaperna, som är svårare att snabbt få en uppfattning om, har tillbakabildats på ungefär samma sätt. Man ser en gammal och svag kropp och tror att personens insida är likadan. En fara är att vi betraktar varandra alltför ytligt. Med andra ord: Betyder utsidan mer än insidan?
Socialt, kulturellt och existentiellt perspektiv
När vi studerar de sociala och kulturella perspektiven av åldrandet tittar vi på hur gamla människor bemöts i samhället, vilken ställning de har och vilka attityder de möts av. En konkret social konsekvens av åldrandet är att de roller vi haft tidigare i livet ändras eller förloras, exempelvis yrkesrollen.
En människas beteende och den uppfattning hon har om sig själv har till största delen formats i kontakten med andra människor. Både våra gener och omgivningens syn på oss styr vårt åldrande. En negativ attityd från omgivningen kan göra att vi åldras snabbare än om vi känner att de människor som vi har runt oss uppskattar oss och visar omsorg och omtanke. Att bemötas annorlunda på grund av sin ålder kan ge existentiella grubblerier kring livets mening och det egna värdet. För många som identifierat sig mycket med sin yrkesroll kan pensioneringen leda till en existentiell kris.
Attityder till äldre
Ordet ”gammal” är något negativt för många i vårt samhälle. På grund av dålig kunskap har många människor en syn på äldre som grundar sig mer på fördomar än på vetenskap. Ordet ålderism betyder att det finns fördomar, diskriminering och ohälsosamma strukturer riktade mot personer på grund av deras ålder. Förr respekterade man äldre människor mer och uppskattade de kunskaper som de hade att förmedla till de yngre. I dag är det tyvärr inte alltid så. I många andra kulturer värderas äldres erfarenheter ofta högre, och det är en självklarhet att familjer visar respekt för och tar hand om äldre släktingar.
sociala som hör till samhället och kontakten med andra
kulturella som handlar om mänsklig aktivitet och socialt överförda levnadsmönster attityder inställning, förhållningssätt
existentiella som rör eller är avgörande för människans existens
grubblerier när man tänker djupt på något
pensioneringen när vi slutar arbeta och går i pension
fördomar negativ inställning som inte bygger på fakta
ålderism negativ inställning och behandling av äldre på grund av deras ålder
Äldre människors erfarenhet och kunskap är en tillgång.
Det är viktigt att det skapas en positiv attityd till åldrandet och att fördomar bekämpas. De äldre har stor livserfarenhet, och deras kunskaper och erfarenheter är en stor tillgång. Samhället kan vinna mycket på att lyssna på äldre och ta vara på deras erfarenheter.
inkompetent att inte ha förmågan att klara av något
Om omgivningen i stället utesluter äldre från att delta och ta ansvar, tvivlar på deras möjligheter och kanske till och med betraktar äldre som inkompetenta, sjuka och svaga, kan det skapa en ond cirkel. Den äldre kanske accepterar den rollen och börjar uppträda just inkompetent, sjuk och svag.
I kombination med en verklig försämring av både fysisk och psykisk förmåga kan detta leda till ett snabbare åldrande, ett ökat beroende och ett större vårdbehov.
Lyckligtvis är det inte så svårt att skapa en god cirkel där äldre uppskattas och känner delaktighet. På så sätt kan de vara aktiva och klara sig på egen hand.
SAMMANFATTNING
E Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de förändringar som sker hos oss människor när vi åldras.
E Den förväntade medellivslängden i Sverige är nästan 85 år för kvinnor och 82 år för män.
E Det fysiska åldrandet handlar om normala, kroppsliga åldersförändringar.
E Det fysiska åldrandet innebär en minskning av reservkapaciteten och större svårigheter att behålla jämvikten mellan kroppens organsystem, så kallad homeostas.
E Psykiskt perspektiv på åldrande handlar om den åldrande människans psykologiska reaktioner.
E För den som arbetar med äldre är det mycket viktigt att försöka förstå den äldre personens känslor, upplevelser och tankar.
E När vi studerar de sociala och kulturella perspektiven av åldrandet tittar vi på hur gamla människor bemöts i samhället, vilken ställning de har och vilka attityder de möts av.
E Ålderism och negativa attityder till äldre försämrar deras välbefinnande och förmågor, vilket i sin tur leder till att deras omsorgsbehov ökar.
äna begrepp
Välj ord från kapitlet och gör en egen ordlista med begrepp som du behöver kunna när du arbetar inom vård och omsorg. Öva på orden, antingen själv eller tillsammans med en klasskamrat. Om du har ett annat modersmål än svenska kan du också översätta orden till ditt modersmål.
Repetera
1. Vad innebär det att en människas åldrande hänger ihop med hennes gener?
2. Vad innebär fysiskt åldrande? Ge exempel!
3. Varför kan det vara svårt att skilja mellan naturligt åldrande och sjukdom?
4. Vad betyder homeostas?
5. Vad kan påverka kroppens åldrande på ett positivt respektive negativt sätt?
6. I samband med influensaepidemier vaccineras många äldre människor. Varför?
7. Stämmer det att en människa som har grått hår, går dåligt och hör illa oftast har dåligt minne? Motivera ditt svar.
8. Vad menas med korttidsminne respektive långtidsminne?
9. Förändras minnet i samband med åldrande? Hur i så fall?
10. Varför kan det vara svårt för en äldre person att hinna över gatan innan det blir rött ljus igen?
11. Vad kallas fördomar, diskriminering och ohälsosamma strukturer mot äldre med ett gemensamt ord?
12. Varför är det viktigt att bekämpa fördomar om äldre människor?
TILLÄMPA
1. Vad lägger du först märke till när du möter en äldre människa?
2. Vilken erfarenhet har du av äldre människor?
3. Karin, 77 år, vill gärna gå en kurs i engelska, men hennes barn säger att hon är alldeles för gammal för att lära sig något nytt. Hon vill väldigt gärna gå och frågar därför dig vad du tror. Vilket svar ger du Karin?
FÖRDJUPA
1. a) Vem är gammal?
b) Vad är ”en äldre person” för dig?
2. Samtala om de fysiska, psykiska och sociala perspektiven på åldrande som beskrivs i kapitlet.
3. Intervjua en äldre person som du känner. Be personen berätta om sin barndom, till exempel skolgång, familjeliv, matvanor, resor, teknikutvecklingen och så vidare. Skriv ner några stödpunkter under samtalet för att ha som underlag när du sedan samtalar med dina studiekamrater.
4. Varför är det viktigt att ha kunskap om hur livet kunde se ut förr?
5. Försök hitta exempel på attityder till äldre i samhället. Vad kan du göra för att attityderna till äldre ska bli bättre? Fundera själv och diskutera sedan med dina kurskamrater.
APL-uppgifter
1. Ta reda på om det finns aktiviteter, och i så fall vilka, för de boende på din APL-plats som stimulerar de äldres olika sinnen.
2. Fundera ut någon aktivitet som du kan utföra med en eller flera boende som hjälper till att stimulera minnet.
3. Ge exempel på olika åldersförändringar hos de boende på din APL-plats.
Litteratur
Det goda åldrandet – vad du behöver veta om din kropp och hälsa av Dan Bagger-Sjöbäck med flera. Carlsson Bokförlag, 2017.
Webbplatser
Hälsosamt åldrande: folkhalsomyndigheten.se
Forskning om hälsosamt åldrande: ki.se/forskning
Poddar
Det goda åldrandet: Fler friska år – i samhällets tjänst: sverigesradio.se
Vårt åldrande: vetenskaphalsa.se
TIPSRUTAN
När äldre av olika skäl inte kan bo kvar i sitt eget hem, finns möjlighet att söka plats på ett särskilt boende för äldre.
Två lagar styr äldreomsorgen
Hälso- och sjukvården och socialtjänstens äldreomsorg är delar av den svenska välfärden. Denna regleras av lagar som ställer den äldre personens behov av vård och omsorg i centrum. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) reglerar rätten till vård och omsorg på lika villkor för hela befolkningen. Den som har störst behov ska ha företräde till vården. Hälso- och sjukvårdslagen betonar att vården och behandlingen ska genomföras i samråd med patienten så långt det är möjligt. Lagen gäller för samtliga vårdgivare samt regioner och kommuner liksom huvudmän
Äldreomsorgen är en mycket komplicerad verksamhet. Vård och omsorg av äldre utgår från flera lagrum och det är många yrkeskategorier som genomför arbetet. Det ställer höga krav på samordning och planering av insatser. Yrkeskategorier som är involverade i vård och omsorg av äldre är: biståndshandläggare, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, enhetschefer, sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden i särskilt boende och i hemtjänsten, läkare, kuratorer, dietister, logopeder och administratörer med flera.
För att få en helhetsbild av hur en äldre person mår och hur dennes hjälpbehov ser ut, kan vi inte göra en uppdelning mellan vård och omsorg. I stället behövs ett arbetssätt som överbryggar klyftor och där personal arbetar tillsammans för att stödja den äldre personen. Det behövs både teammöten och systematisk dokumentation som stödjer detta. På teammöten deltar olika yrkesgrupper med sina unika kunskaper, till exempel en undersköterska, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och läkare. Informationsöverföringen mellan alla som deltar i vården och omsorgen av den äldre måste vara både ändamålsenlig och säker. Systematisk dokumentation innebär att kunna hitta all nödvändig
välfärden
systemet i samhället som ger social och ekonomisk trygghet, till exempel vård och skola
regleras
styrs huvudmän organisationer som har ansvar för viss verksamhet, till exempel regionen för sjukvården
samordning samarbete och organisering, uppdelning av arbetsuppgifter
teammöten ett möte där olika professioner som arbetar med en vårdtagare deltar systematisk dokumentation dokumentation i ett system som ger säker informationsöverföring mellan alla som deltar i vården och omsorgen av den äldre och som uppfyller lagens krav
bistånd hjälp enligt SoL, till exempel hemtjänst, bostad i äldreboende, deltagande i dagverksamhet
integritet oberoende, en persons rätt att inte bli kränkt
information som behövs för vården och omsorgen av den äldre. Det finns olika journalsystem och alla system måste uppfylla de krav som finns i de lagar som reglerar dokumentationen.
Socialtjänstlagen (SoL)ger den äldre rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om personen inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. I socialtjänstlagen står det på samma sätt att biståndet ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. All vård och omsorg ska präglas av respekt för den äldre personens integritet och självbestämmande.
Socialtjänstlagen ger rätt till bistånd i form av hemtjänst, bostad i ett så kallat äldreboende (i lagen kallas det särskilt boende) eller annan hjälp som den äldre kan behöva och som personen inte kan få på annat sätt.
Ett beslut om en insats ska leda till att en genomförandeplan upprättas. I genomförandeplanen beskrivs målet med insatsen och vad, hur, när och vem som ska genomföra de beslutade insatserna enligt biståndsbeslutet.
Olika yrkesgrupper samarbetar
Inom vård och omsorg förekommer teamarbete inom många olika områden, både akuta och mer långsiktigt planerande.
Det innebär att olika yrkesgrupper samarbetar. Att ha välfungerande team bidrar mycket till en god patientsäkerhet.
För att ett team ska fungera effektivt behövs kunskap och förståelse för varandras roller och varför en tydlig kommunikation är viktig. Inom flera områden har man infört checklistor och kommunikationsverktyg som bidrar till att öka patientsäkerheten.
Ett exempel på ett sådant verktyg är BPSD-registret som du kan läsa mer om i kapitel 5. Förkortningen BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens.
Fungerande teamarbete bidrar till god vård och omsorg.
Vid effektivt teamarbete samarbetar och kommunicerar alla i teamet i syfte att arbeta mot ett tydligt gemensamt mål.
Den gemensamma utgångspunkten för team inom hälso- och sjukvården är att olika kompetenser kompletterar varandra för att nå bästa resultat och erbjuda en personcentrerad och patientsäker vård och omsorg. I teamet ingår även den äldre och dennes närstående.
Förutom omsorgstagaren och dennes närstående kan ett vårdteam inom äldreomsorgen bestå av flera olika kompetenser, såsom:
E ansvarig omvårdnadspersonal
E sjuksköterska
E arbetsterapeut och fysioterapeut
E dietist
E läkare vid behov.
Inom äldreomsorgen är undersköterskors huvudsakliga funktion att genomföra de insatser som beviljats enligt SoL. Vid den typen av insatser är undersköterskor inte underställda någon legitimerad personal, såsom sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter eller läkare. Undersköterskor utför även arbetsuppgifter enligt HSL och är då underställda legitimerad personal i sin funktion som hälso- och sjukvårdspersonal. Arbetsuppgifter enligt HSL kan vara sårvårdsbehandling eller förflyttningsträning, där bekräftelsen på att arbetsuppgiften är utförd sker via signering.
Denna dubbla roll kan skapa oklarhet. Samma åtgärd eller insats kan i vissa fall beslutas av både biståndsbedömaren och sjuksköterskan, vilket kan skapa ännu större otydlighet.
Delegering och hur det fungerar
delegering överlåtelse av en arbetsuppgift som man inte har formell kompetens för
kontinuiteten när samma personal utför hjälpinsatserna i stället för nya och okända
Det är mycket vanligt att undersköterskor inom äldreomsorgen får delegering för att dela ut läkemedel till de äldre. Delegering innebär att ”någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften”. Delegering inom kommunala verksamheter kan bidra till att kontinuiteten blir bättre för den äldre personen, då det är färre personer som ger hjälpen och läkemedel kan delas ut i samband med att den äldre personen får hjälp, till exempel vid måltider.
Hälso- och sjukvårdslagen kräver som sagt att uppgiftsmottagaren ska vara formellt kompetent för den uppgift som delegeras. Det betyder att hen ska ha lärt sig uppgiften via vidareutbildning eller praktisk yrkeserfarenhet. En vårdgivare kan däremot inte kräva att vissa medicinska arbetsuppgifter ska delegeras.
En delegation är alltid personlig. Den delegerade arbetsuppgiften ska också vara klart definierad och tydligt beskriven. En delegering kan gälla för ett visst tillfälle under en viss period, dock maximalt ett år. Delegeringen ska vara skriftligt dokumenterad och måste även följas upp. Om någonting har blivit fel omprövas delegeringen. Både den som delegerar och den som tar emot en delegering har ett personligt yrkesansvar.
När avvikelser sker
Om det inträffar händelser som inte var förväntade eller om det uppstår skador eller komplikationer måste man rapportera om avvikande händelser i vård- och omsorgsverksamheterna. Även händelser som skulle kunna leda till att någon kommer till skada måste rapporteras. Det kan vara att en ordination inte följs enligt planering, att ett hjälpmedel inte fungerar som de ska, att någon har fallit eller att informationsöverföringen mellan vårdgivare inte fungerar. I sådana fall ska en avvikelseregistrering skrivas som beskriver händelsen. Syftet är inte att peka ut vård- eller omsorgspersonal utan att hitta svaga punkter i organisationen eller rutinerna och åtgärda dessa.
Det finns flera rapporteringsstöd i form av olika program för avvikelserapporter.
LEX SARAH
Tyvärr kan det förekomma att äldre personer far illa inom äldreomsorgen. Lex Sarah innebär att du är skyldig att rapportera om allvarliga missförhållanden och om påtaglig risk för allvarliga missförhållanden i verksamheter som regleras av SoL och LSS. Lex Sarah innebär att du skriver en rapport om det inträffade till den som bedriver verksamheten. Den ansvariga ska i sin tur ska dokumentera det och rätta till missförhållandet. Om missförhållandet är allvarligt ska man snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
ordination behandlingsråd från läkare, sjuksköterska, fysio- eller arbetsterapeut och dietist
Egenvård i hemmet
Egenvård betyder att den äldre och en legitimerad personal tillsammans bedömt att den äldre kan utföra vissa sjukvårdsuppgifter själv. Det är individuellt vilka uppgifter som kan utföras. Om den äldre behöver hjälp av personal i socialtjänsten/omsorgen för att utföra egenvården, måste insatsen beviljas av en biståndshandläggare enligt SoL. När den äldre har fått biståndet beviljat behövs det ingen delegering från legitimerad personal eller någon signeringslista på genomförd arbetsinsats. Det är däremot viktigt att personal från hemtjänsten får information om när kontakt ska tas med hälso- och sjukvårdspersonal för en eventuell ny bedömning.
Verksamheter och insatser
Det är kommunerna som har huvudansvaret för verksamheter och insatser inom äldreomsorgen i Sverige. När en individ åldras och/eller drabbas av sjukdom påverkar det hela personen. Här är det viktigt att rätt stöd sätts in, så att personen verkligen får del av de stödinsatser som finns för äldre i samhället.
Kommunens ansvar
Enligt socialtjänstlagen svarar varje kommun för att reglerna följs och att den enskilde får den hjälp hen behöver. Alla har rätt att ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen. Ansökan görs hos kommunens socialtjänst och kommunen är skyldig att utreda alla ansökningar. Vanligen tar en biståndshandläggare hand om ärendet. Den som har svårt med språket har rätt att få stöd av en tolk. Regionen och kommunen har delat huvudansvar för hälso- och sjukvården.
Ibland är det närstående eller vårdpersonal som anmäler att någon behöver hjälp. Då ska kommunen göra en så kallad förhandsbedömning. Det betyder att kommunen kontaktar den äldre och frågar om hen vill ha hjälp. Den äldre har alltid rätt att tacka nej.
Hemtjänst kan erbjudas både i det privata hemmet och på ett serviceboende för den som behöver hjälp att klara det dagliga livet. Hemtjänsten har kvälls- och nattpatruller för att kunna ge tillsyn och hjälp dygnet runt. Den äldre personen kan också välja att ha ett trygghetslarm. Då kan personal larmas dygnet runt. Trygghetslarmet installeras i bostaden och kopplas till telefonen.
När biståndshandläggaren har fattat beslut om vilket stöd (bistånd) personen ska ha, lämnas uppdraget över till en kommunal eller privat verksamhet som ska utföra insatserna. Biståndshandläggaren upprättar en personakt som ska innehålla beslut om olika insatser och anteckningar om varför man fattade beslutet. Här finns också ansökningar, utredningar och journalanteckningar.
Insatser efter en sjukhusvistelse
När en person som varit inlagd på sjukhus skrivs ut men fortfarande är i behov av vård och omsorg för att klara det dagliga livet, ska en samordnad individuell plan (SIP) göras. Planeringen görs tillsammans med patienten och berörda verksamheter inom kommun och region. Den samordnade vård- och omsorgsplaneringen är nödvändig för att kunna garantera en ordnad och trygg tillvaro för den äldre efter utskrivningen. Planeringen ska klargöra vilka vård- och omsorgsbehov personen har, samt vilken verksamhet som ansvarar för de olika delarna av den fortsatta omsorgen.
trygghetslarm larmknapp som installeras i hemmet och skickar signaler till vårdpersonal när personen behöver hjälp
rehabilitering återanpassning till ett normalt liv efter sjukdom eller skada
Planeringsmötet sker på sjukhuset och den person det gäller ska vara med. Även en närstående kan delta, om personen vill det. Ansvarig sjuksköterska och kommunens biståndshandläggare deltar också, liksom det personalteam som funnits kring personen under tiden på sjukhuset, till exempel läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och kurator.
Personen kan söka bistånd, till exempel hemtjänst, och få hjälp med städning, personlig omvårdnad, matinköp och andra hushållssysslor. Biståndet ska stärka den äldres rätt att bo kvar hemma och att leva ett självständigt liv. Ofta ger boende i det egna hemmet en högre livskvalitet för den äldre och dennes närstående. Så länge personen kan, vill, känner sig trygg och orkar ska den möjligheten finnas. Att bo kvar hemma bidrar ofta till större självständighet och integritet än att bo i ett särskilt boende.
Efter att personen har skrivits ut från sjukhuset övertar kommunens äldreomsorg ansvaret för den äldre personens vård- och omsorgsbehov.
Hemsjukvård erbjuds i vissa fall
Hemsjukvård kan erbjudas den som har svårt att ta sig till vårdcentralen eller behöver hälso- och sjukvård flera gånger i veckan. Inom hemsjukvården arbetar sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Hemsjukvården kan bland annat erbjuda hjälp med:
E läkemedel
E sårvård
E smärtlindring
E rehabilitering
E extra näring i form av infusion: tillförsel av vätska, näring eller läkemedel via en droppslang i en ven.
Hemsjukvård sköts antingen av kommunen eller av regionens primärvård. Det finns också möjlighet att få hemsjukvård under kvällar och nätter.
Hemtjänst – service och omvårdnad vid behov
Den som behöver hjälp med personlig omvårdnad eller andra sysslor kan ansöka om hemtjänst. Hemtjänsten kan hjälpa den äldre med personlig omvårdnad efter behov, exempelvis på- och avklädning, dusch och annan hygien, toalettbesök och tillsyn. Hemtjänsten utför också servicetjänster, som till exempel tvätt och klädvård, städning, inköp och att köra hem färdiglagad mat. Att följa med på promenader eller andra sociala aktiviteter kan också vara en del av hemtjänstens insatser. Bland utförarna av hemtjänst finns de som endast utför servicetjänster och de som utför både servicetjänster och omvårdnad.
primärvård grundläggande vård vid en vårdcentral
Hemtjänstens insatser kan vara både personlig omvårdnad och servicetjänster.
FALLBESKRIVNING
Mohammed
Mohammed är 84 år och änkeman sedan tre år tillbaka. Han har fyra barn och två av dem bor i samma stad som han. Mohammed umgås ofta med sina barn och de som bor längre bort ringer honom dagligen. Han behöver hjälp med att handla, städa, tvätta och laga mat. Hans barn hjälper honom mycket, men eftersom de arbetar heltid har de svårt att hinna träffa honom varje dag.
Mohammed har regelbunden kontakt med distriktsköterskan som hjälper honom att sköta hans läkemedelsbehandling och ett bensår. Distriktsköterskan observerar att Mohammed ofta är ledsen och att han går ostadigt. Han har även gått ner i vikt. Han vill inte gå ut och är ofta ensam. Distriktsköterskan föreslår att Mohammed ansöker om hemtjänst, så att han kan få regelbunden hjälp med maten och att sköta hemmet. Mohammed vill helst inte ta emot hjälp från kommunen utan tycker att det räcker att hans barn hjälper honom, men går med på att distriktsköterskan kontaktar hans barn och pratar om hemtjänsthjälp.
för sin pappa. En biståndshandläggare tar kontakt och de bokar en tid för hembesök. Under hembesöket framkommer det att Mohammed tycker att det är tråkigt att äta ensam och att han inte har någon aptit. Han tycker att dagarna går långsamt, han sitter mest och tittar på tv eller ligger i sängen och tänker. Biståndshandläggaren antecknar allt som sägs och fattar beslut om att Mohammed ska få hjälp med lunchen och middagen. Han får även tid beviljad för att komma ut på promenad en gång i veckan. Ett hemtjänstföretag som Mohammed har valt kontaktas och en undersköterska kommer på ett hembesök för att planera för den hjälp som Mohammed har blivit beviljad. Även distriktsköterskan informeras och en vårdplan upprättas för att följa Mohammeds viktförändring, ostadighet och psykiska hälsa. Mohammed känner sig gladare och starkare efter några veckor och han har också börjat öka i vikt. Hjälpen med måltiderna och sällskapet gör att han äter ordentligt. Han uppskattar även promenaderna.
Efter samtalet med distriktsköterskan kontaktar Mohammeds barn kommunens biståndsenhet och ansöker om hjälp
Reflektera
Varför kan Mohammed ha varit tveksam till att ta emot hjälp från hemtjänsten?
Särskilda boenden för äldre
I de fall där den äldre av olika skäl inte vill eller kan bo kvar i sitt eget hem, finns möjlighet att söka plats på ett särskilt boende för äldre. Särskilt boende för äldre kan beviljas efter en behovsprövning. Kommunerna är enligt socialtjänstlagen skyldiga att erbjuda boendeformer med service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd.
De flesta lägenheter i den särskilda boendeformen är cirka 30–40 kvadratmeter stora och innehåller hall, rum, kokvrå och hygienutrymme. Det ska finnas en enhetschef eller verksamhetschef för verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för det dagliga arbetet och ska se till att verksamheten ger god omvårdnad och håller en hög kvalitet. De boende ska erbjudas ett individuellt anpassat stöd, service och omvårdnad. Målet är att de ska kunna leva så självständigt och värdigt som möjligt.
Särskilt boende för äldre är en form av boende som är både en bostad, en vårdoch omsorgsmiljö och en arbetsplats.
Seniorboenden – för friska äldre
Seniorboenden är funktionella och enkla boenden med möjlighet till gemenskap. Det är helt vanliga bostäder, ofta med bra läge och med närhet till kommunikationer. Målgruppen är aktiva och friska äldre som vill ha ett boende att kunna åldras i. Det krävs inget biståndsbeslut från kommunen för att få plats på ett seniorboende, utan personen hyr eller köper själv sin bostad. Olika boenden erbjuder olika grad av service och den äldre väljer själv vilka tjänster hen vill ta del av.
Frivilligorganisationer
För att berika och underlätta livet för äldre finns även en mängd olika frivilligorganisationer. Några exempel är:
TROSSAMFUND
Vissa kommuner erbjuder utan kostnad vissa praktiska tjänster som utförs av volontärer. Det kan vara trädgårdsarbete, gräsklippning, snöskottning och byte av lampor. frivilligorganisationer organisationer utan vinstintresse volontärer personer som arbetar ideellt, alltså frivilligt, mot en låg eller ingen lön trossamfund grupp av människor som har samma religiösa tro
Både Svenska kyrkan och andra trossamfund arbetar aktivt för att bryta ensamheten hos äldre genom att skapa mötesplatser där äldre kan träffas och samordna aktiviteter som fyller vardagen med mening. Exempel på sådana aktiviteter är hembesök, soppluncher och fika, syföreningar, körsång och dans.
VÄNTJÄNSTEN
Väntjänsten är Röda Korsets stöd till äldre och ensamma. Verksamheten erbjuder till exempel hembesök, kurser och aktiviteter som promenader och utflykter.
FIXARTJÄNST
SAMMANFATTNING
E Socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) sätter de juridiska ramarna för äldreomsorgen i Sverige.
E HSL reglerar rätten till vård och omsorg på lika villkor för hela befolkningen.
E I SoL står det att all vård och omsorg ska präglas av respekt för den äldre personens integritet och självbestämmande.
E Alla har rätt att ansöka om bistånd hos kommunen enligt SoL.
E Biståndshandläggaren hos kommunen bedömer ansökan och fattar beslut.
– För att de äldre ska få den bästa vården och omsorgen måste olika yrkesgrupper samarbeta med den äldre och varandra.
–Olika yrkesgruppers unika kompetens bidrar till en vård och omsorg som bygger på en helhetssyn utifrån den äldres fysiska, psykologiska, sociala och existentiella behov.
–Hemtjänst innebär hjälp med hushållsarbete eller personlig omvårdnad. Hemtjänstpersonal kan även utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegering.
E En samordnad individuell plan (SIP) görs för att kartlägga och samordna insatser för en person som behöver ytterligare stöd efter en sjukhusvistelse.
E Särskilt boende för äldre kan beviljas efter en behovsprövning hos kommunerna.
E Många olika frivilligorganisationer gör viktiga insatser för att bryta ensamhet och berika livet för äldre.
Bildförteckning
Illustrationer:
Anna Hild Design s. 11
Integra Software Services s. 10, 75
Typoform s. 43, 49, 64, 74, 77, 85, 89, 93, 102, 106, 109, 110, 126, 128, 133, 181, 181, 185, 193, 242, 286, 342
Foton:
Omslag Maskot/Getty Images
7 Johan Ödmann/Johnér
8, 11 Maskot/Johnér
13 Jan Håkan Dahlström/Stone/Getty Images
17 Holloway/Stone/Getty Images
23 Johnér/Getty Images
26 Plattform/Johnér
30 Viktor Holm/Johnér
32 Plattform/Johnér
34 Andreas Hillergren/AB/TT
41 Ramiro Olaciregui/Moment/Getty Images
45 Tupungato/Shutterstock.com
47 Melker Dahlstrand/Bildhuset/TT
55 Plattform/Johnér
56 Simon Rehnström/SvD/TT
63 Tomas Oneborg/SvD/TT
95 Willowpix/E+/Getty Images
98 Fred Froese/E+/Getty Images
110 P. Marazzi//SPL/Getty Images
115 Microgen Images/SPL/Getty Images
119 Maskot/Johnér
135 Slavica/E+/Getty Images
140 Caiaimage/Johnér
147 Caluvafoto/Johnér
157 Plattform/Johnér
169 annedehaas/E+/Getty Images
173 Caiaimage/Johnér
177 Plattform/Johnér
188 Kristina Iritz Hedberg
196 Imogen Poots, Olivia Colman & Anthony
Hopkins i The Father (2020). Sony Pictures
Classics/Moviestore/Shutterstock/TT
199 Maskot/Getty Images
207 Peter Rutherhagen/Johnér
213, 216 Plattform/Johnér
221 Christine Olsson/TT
222 Åsa Lännerström/Johnér
229 Maskot/Getty Images
230 Lars Brundin/Sydsv/TT
237 Roos Koole/ANP/TT
239 Maskot/TT
241 Niklas Larsson/TT
243 Leif R Jansson/TT
250 Jersmin Merdan/Moment/Getty Images
253 Maskot/Johnér
255 Arne Alfredsson/Kamerareportage/TT
259 Maskot/Getty Images
265 Plattform/Johnér
274 michellegibson/E+/Getty Images
275 Lars Forsstedt/Johnér
276 Livsmedelsverket
286 Marie Linnér/Scandinav/Johnér
289 Plainpicture/Johnér
295 Juliana Wiklund/Johnér
297 Lars Epstein/DN/TT
301 Maskot/Getty Images
307 Pia Ulin/Johnér
312 Plattform/Johnér
316 Science Photo Library/TT
317 Anny Lie/Shutterstock.com
323 Magnus Fond/Johnér
325 (1) Daisy-Daisy/iStock/Getty Images
325 (3) Madeleine Wejlerud/Scandinav/Johnér
327 Johanna Nyholm/Johnér
333, 337 Maskot/Getty Images
340 Erich Conard/Sjöberg Bildbyrå/TT
346, 348 Maskot/Getty Images
352 Jan Töve/Johnér
354 Fredrik Sandberg/TT
Övriga foton Shutterstock.com
ISBN 978-91-47-15652-8
© 2025 Kristina Iritz Hedberg, Wallis Jansson, Britt Almberg och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Marika von der Lancken
Projektledare: Theres Lagerlöf
Textredaktör: Cecilia Lindvall
Bildredaktör: Marie Olsson
Formgivning: Anna Hild Design
Omslag: Anna Hild Design
Produktionsspecialist: Lars Wallin
Repro: Exakta Print AB
Tryck: Graphycems, Spanien 2025
Första upplagan
1
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Gerontologi och geriatrik, nivå 1 bygger på Skolverkets ämnesplan för Gy25 och ger de teoretiska och praktiska kunskaper inom området som är grundläggande i en yrkesroll som vårdbiträde eller undersköterska. Varje kapitel behandlar ett eller flera centrala innehåll i kursen.
Bokens 14 kapitel lyfter: det normala åldrandet; äldreomsorg; förändringar i sinnesorganen; geriatriska sjukdomar; kognitiva sjukdomar; livskvalitet och etik vid kognitiva sjukdomar; äldre multisjuka; förebygga vårdskador; sinnesstimulans och livskvalitet; kost och näring; rehabilitering och fysisk aktivitet; palliativ vård; kognitiva hjälpmedel; bemötande och kommunikation.
Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Den faktabaserade texten kompletteras med en mängd illustrationer och bilder som ytterligare beskriver processer och händelser inom vård och omsorg. Genomgående finns fallbeskrivningar med reflektionsfrågor som syftar till att förankra kunskaperna i ett sammanhang och ge fördjupade insikter.
Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse.
Gerontologi och geriatrik, nivå 1 finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig till elever som läser vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning.
På liber.se finns information om övriga titlar till vård- och omsorgsprogrammet.
