LIBER SPEKTRUM Biologi 7
Susanne Fabricius
Fredrik Holm
Anders Nystrand
Anna Rådström
ISBN 978-91-47-15627-6
© 2024 Susanne Fabricius, Fredrik Holm, Anders Nystrand, Anna Rådström och Liber AB Text- och datautvinning ej tillåten.
PROJEKTLEDARE Stina Sturesson, Theres Lagerlöf, Stefanie Holmsved Thott och Sara Ramsfeldt/MeningsUtbytet AB
REDAKTÖR Eva Lundström
FORMGIVARE Cecilia Frank/Frank Etc. AB, Lotta Rennéus
BILDREDAKTÖR Marie Olsson
OMSLAG Cecilia Frank
PRODUKTIONSSPECIALIST Eva Runeberg Påhlman
ÄMNESGRANSKARE Patrik Marinilli och Birgitta Fröberg
RÅDGIVARE OCH SPRÅKLIG GRANSKNING Karin Forsell, Begripsam
Femte upplagan
1
Repro: Integra Software Services
Tryck: People Printing, Kina 2024
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice: 08-690 90 00
Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Välkommen till Liber Spektrum Biologi 7
Den femte upplagan av Spektrum Biologi möter det centrala innehållet i Lgr22 med uppdaterat stoff och nya kapitel. De tre långsiktiga målen är i fokus i det inledande kapitlet, och återkommer i olika inslag i hela Spektrum Biologi.
I KAPITELINGRESSERNA lyfts de tre långsiktiga målen fram med bilder och frågor, målbeskrivningar samt ett urval av begrepp. Ett nytt inslag i avsnitten är FRÅGOR TILL TEXTEN, nertill på varje sida. De hjälper läsaren att snabbt repetera viktigt innehåll, och ger en paus i läsandet. FÖRDJUPNINGSRUTOR förstärker biologins mångsidighet. TESTA DIG SJÄLV erbjuder begreppsträning och uppgifter som ger träning på innehållet, informationssökning och faktagranskning samt mer utmanande uppgifter. PERSPEKTIVEN lockar till diskussion och ställningstaganden. Här tränas förmågan att skilja värderingar från fakta och att utveckla ett kritiskt tänkande. Varje kapitel avslutas med en SAMMANFATTNING följd av FINALEN med uppgifter som förankrar kunskaperna och ger träning inför de nationella proven.
De områden som betonas i kursplanen – natur och miljö samt kropp och hälsa – genomsyrar Spektrum Biologi. Evolutionen är grundläggande i biologi och presenteras därför tidigt, och fördjupas sedan i nya sammanhang. Vikten av biologisk mångfald, ekosystemtjänster och hur vi använder naturresurser tas upp i de tre första kapitlen. ”Sexualitet och relationer” är uppdelat i två kapitel, ett med fokus på tidiga tonåren i årskurs 7.
Författare till kapitel 1 är Fredrik Holm, biolog och miljövetare. Kapitel 2, 3 och 4 har skrivits av Susanne Fabricius, adjunkt i biologi och kemi, samt Anna Rådström, biolog.
Liber Spektrum Biologi finns även som heldigitalt läromedel.
1 Informationssökning
2 Utmaningar
Innehåll
1.1 Biologin förklarar
1.2 Biologerna undersöker
1.3 Biologin hjälper oss att skilja på tro och vetande 14
Tro eller vetande?
Liv i utveckling
2.1 Livets uppkomst och utveckling
2.2 Fotosyntes – världens viktigaste kemiska reaktion 28
2.3 Cellandning – cellens sätt att få energi 32
2.4 Evolutionens drivkrafter
2.5 Livets myller
Anpassning till vad?
36
3.1 Alger, sporväxter, svampar och lavar . .
Fröväxter
Ryggradslösa djur
Ryggradsdjur
Vi lär oss av naturen
Vargen väcker
Sexualitet och relationer – del 1
Lär känna din kropp
Hur känner jag?
Relationer
4.4 När sexualitet blir något negativt
Perspektiv Hur jämställda är vi?
Tack vare forskningen vet vi mycket om till exempel hur immunförsvaret i våra kroppar angriper ett virus. Vilka nya, stora upptäckter tror du att den biologiska forskningen kommer att göra i framtiden?
Hundratals fåglar bildar här tillsammans symbolen för liv – ett hjärta. Varje cell i varje enskild fågel är också ett liv. På vilka sätt liknar din kropp och dina celler fågelns kropp och celler?
Vad är biologi?
Vetenskapen svarar på livets gåtor
Biologi är läran om livet. Biologi förklarar vad liv är, hur liv skapas och hur liv utvecklas. Tack vare biologisk forskning vet vi idag mycket om hur både naturen och människokroppen fungerar. Biologin hjälper oss också att förstå hur vi kan sköta vår hälsa, ta hand om varandra och om vår miljö.
Systematiska undersökningar ute i naturen är en viktig del av biologin. Vad tror du de undersöker här?
HÄR FÅR DU LÄRA DIG
• beskriva vilken betydelse biologin har för oss människor och hela vår omvärld
• förklara vad ämnet biologi är
• beskriva och använda naturvetenskapliga arbetssätt
• hur man argumenterar och tar ställning utifrån ett naturvetenskapligt sätt att tänka
NÅGRA VIKTIGA BEGREPP
cell organism samspel hypotes näring laboration fältstudie
källkritik felkälla Vilka begrepp känner du igen?
Det gör väl ingenting om det blir lite varmare i Sverige?
biologin förklarar
Kunskaper i biologi hjälper oss att förstå hur vi själva mår, växer och utvecklas. De hjälper oss också att förstå hur naturen fungerar och hur vi påverkar vår miljö. Viktiga frågor inom biologin handlar om vad liv är och hur liv bildas. Idag finns det naturvetenskapliga förklaringar som ger svar på frågorna. Hur skulle du själv svara på dem?
Varför studerar vi biologi?
Biologi är läran om livet och en av naturvetenskaperna. Tillsammans med fysiken och kemin beskriver den hur vår omvärld ser ut och fungerar.
Vi behöver biologin för att förstå hur vår kropp fungerar. Förstår vi hur våra celler och organ samverkar kan vi ta hand om vår hälsa på ett bra sätt.
Varför kommer vi inte in i puberteten samtidigt?
Varför kan jag få många förkylningar?
Borde jag inte bli immun?
Varför är det lättare att lära en hund saker än en katt?
Varför kan inte människan anpassas till att leva under vatten?
Biologin lär oss att förstå naturen omkring oss. Hur fungerar samspelet mellan alla organismer på jorden? På vilka sätt är vi beroende av arter som finns på andra sidan jordklotet? Vad händer om en art försvinner?
Biologin är dessutom viktig för att vi ska förstå hur vi bör ta hand om miljön. Hur reagerar växter och djur när klimatet blir allt varmare på grund av våra utsläpp? Kan naturen hjälpa oss att reparera det vi redan skadat på jorden?
Vad är typiskt för allt som lever?
Idag vet man så mycket om vad livet är och hur det fungerar att man kan sammanfatta kunskaperna i några få punkter:
• Allt som lever byggs upp av celler. Cellerna kan fungera ensamma, men kan också ha speciella uppgifter tillsammans i en större organism. En organism är levande och kan bestå av en eller flera celler.
• Allt som lever behöver skaffa sig näring och energi. Det kan också växa, utvecklas, föröka sig och andas.
• Allt som lever utvecklas genom det naturliga urvalet, där den som är bäst anpassad till sin omgivning får mest avkomma och sprider sina arvsanlag vidare.
• Allt som lever är beroende av annat liv. Alla behöver kämpa om gemensamma resurser, men också samarbeta. Det gäller även oss människor idag.
• Allt som lever innehåller grundämnet kol, som kan bilda en oändlig mängd olika ämnen. Allt liv behöver också vatten för att transportera och lösa upp olika ämnen.
• Allt som lever är beroende av information. Den skickas mellan cellerna i en kropp med hjälp av både elektriska och kemiska signaler.
Biologi är en modern vetenskap
Länge kunde vi människor bara gissa oss till vad liv faktiskt är. Mycket biologisk kunskap var fortfarande okänd. Ibland fick sägner och rykten duga som förklaringar. Ett exempel är den svenske vetenskapsmannen Carl von Linné på 1700talet. Trots att han var en av sin tids kunnigaste biologer trodde han på sägnen att svalor övervintrar på sjöbottnar. Ingen förstod ju då att de flyttade söderut på hösten.
Även om man sedan länge förstått att barn blir till när kvinnor och män har samlag var det länge en gåta hur det faktiskt blev ett nytt liv. Man kände varken till ägg, spermier eller befruktning.
Den moderna biologin har vuxit fram sedan början av 1800-talet. Ett av de viktigaste framstegen gjordes av engelsmannen Charles Darwin, som gjorde många och noggranna fältstudier. Han blev den förste att beskriva principen om det naturliga urvalet som är grunden för att förstå evolutionen.
Ett annat viktigt arbete gjordes i en klosterträdgård i Slovakien, där munken Gregor Mendel korsade olika sorters ärtor. Genom att noga räkna hur många växter som ärvde olika egenskaper lade han grunden till genetiken.
Långt senare, på 1950-talet, kunde James Watson och Francis Crick beskriva den spiralformade DNA-molekylen. De hade stor hjälp av den forskning som Rosalind Franklin bedrev samtidigt. Många anser därför att även hon borde ha fått den berömmelse och det Nobelpris som upptäckten ledde till.
Vad spelar det för roll vad jag gör för miljön, det har väl ingen betydelse för hela jorden?
Var finns svalorna på vintern? Det är en fråga som forskningen kunnat besvara först i modern tid.
Biologen Jane Goodall blev världsberömd för sin forskning om schimpanser som är en av människans närmaste släktingar.
Idag kan ett vanligt mikroskop avslöja hur celler delar sig och bildar nya celler.
Med hjälp av en GPS-sändare kunde man följa hur en myrspov flög över Stilla havet. Från Alaska flög den först till Nya Zeeland. Senare flög den tillbaka till Alaska, men via Korea. Andra året valde den att landa i Australien. Flygningen från Alaska till Nya Zeeland tar nio dagar och fågeln landar inte en enda gång.
biologerna undersöker
Biologer observerar, mäter och undersöker för att få nya kunskaper. Det sker med hjälp av en mängd olika metoder och instrument. Känner du till något hjälpmedel som en biolog använder i sina undersökningar?
Allt fler detaljer
I biologins barndom kunde forskarna bara studera sådant som gick att se utan hjälpmedel. Det var dessutom svårt att resa runt och studera djur och växter på olika håll i världen. Därför hänger biologins snabba utveckling sedan 1800-talet ihop med ny teknik som gjorde det möjligt att göra nya sorters studier.
Några framsteg är äldre än så. Den holländske vetenskapsmannen Antonie van Leuwenhoek skapade det första mikroskopet på 1600talet. Han blev också den förste som började rita av både bakterier och spermier.
Så småningom blev mikroskopen både bättre och billigare, så att fler forskare kunde börja studera livets allra minsta detaljer. Det var så man förstod att vi är uppbyggda av celler, och kunde börja utforska cellens olika delar.
Idag kan ett vanligt mikroskop i skolan förstora 400 gånger eller mer. De mest avancerade elektronmikroskopen gör det möjligt att studera mycket mindre detaljer i celler.
Allt mer översikt
Samtidigt som mikroskopen gjort det lättare att utforska livets minsta detaljer har moderna kikare gjort det möjligt att studera fåglar och vilda djur på stora avstånd. När man kunde göra noggranna fältstudier lärde man sig mer om växter och djur i det fria. Ett exempel är ringmärkningen av fåglar. Tack vare den förstod man att svalorna inte alls övervintrar på sjöbottnen, som Linné trodde, utan att de flyttar till varmare breddgrader för att hitta mat.
Idag kan fågelforskarna använda både radar och modern satellitteknik för att följa fåglarnas flyttningar.
Livet under vattenytan var länge en okänd värld, förutom det man visste om de fiskar och valar som fångades in. Idag har de biologer som jobbar på och under vattenytan tillgång till avancerad utrustning som ekolod och elfiske. Därför vet man nu mer om hur fiskar simmar från havet och upp i olika vattendrag. Man vet också att valar kan skicka ljudsignaler till varandra över mycket stora avstånd.
Idag är biologin en så stor vetenskap att ingen biolog kan veta allt. Därför specialiserar de sig på olika områden. Lite på skoj pratar man ibland om olika färg på biologerna för att beskriva vad de sysslar med.
Vita biologer är inne på labbet
På laboratoriet finns biokemister som undersöker livets kemi och genetiker som studerar ärftligheten. Här finns också mikrobiologer som tittar på bakterier och andra mikroorganismer. Ofta använder de vita rockar som har gett dem smeknamnet ”vita biologer”. Forskningen om människokroppen, medicinen, är idag så stor att den oftast räknas som ett särskilt vetenskapligt ämne, men i grund och botten är den en del av biologin. Vi människor är ju levande varelser och en del av naturen!
Gröna biologer är ute i fält
Gröna biologer studerar livet ute i naturen. De kan ta reda på vilka arter som finns i ett område och de kan göra olika experiment. Ekologer studerar hur växterna och djuren påverkar varandra. Etologer studerar djurens beteenden. Systematiker samlar in växter och djur och forskar om hur olika arter är släkt.
Den som forskar på vilda, betande djur kan undersöka hur växtligheten påverkas av betet, och ge förslag på hur man kan minska skadorna av bete på växande skog. Den som forskar på sällsynta växter kan ta reda på varför växterna är sällsynta och hur de kan skyddas.
Gröna biologer söker svar på sina frågor ute i fält.
Vita biologer söker svar på sina frågor i labbet.
Blå biologer studerar livet i sjöar och hav.
Marinbiologen Jessica Meir var på den internationella rymdstationen ISS under sju månader 2019-2020 och gjorde bland annat olika biologiska experiment.
Blå biologer är på och i vattnet
Blå biologer arbetar med växter och djur i vatten. De studerar allt från små encelliga djur och växter – plankton – till fiskar och valar. De som studerar livet i havet kallas för marinbiologer.
Fiskebiologer studerar hur mycket fisk det finns, hur fisken mår och hur man kan skydda fisken. Det är viktig forskning för att vi inte ska fiska slut på den fisk som finns i sjöar och hav.
Att arbeta systematiskt
När du gör en enkel laboration i klassrummet eller en fältstudie ute i naturen följer du samma principer som en forskare. Du ska arbeta systematiskt, och du ska dokumentera vad du gjort. Du ska kunna besvara följande frågor så gott du kan:
VILKEN ÄR UNDERSÖKNINGENS SYFTE?
En undersökning handlar om något du vill ta reda på. Det kallas för undersökningens Syfte. Ofta formulerar du det som en fråga. Det är bra att skriva din fråga under en särskild rubrik.
VILKEN ÄR UNDERSÖKNINGENS HYPOTES?
Ibland har du en idé om vad du tror att fältstudien eller experimentet kommer att visa. Den idén brukar kallas för Hypotes. Idén om vad du tror ska hända kommer från det du vet sedan tidigare.
Undersökningen går sedan ut på att visa om hypotesen stämmer eller ej.
VILKEN UTRUSTNING HAR DU ANVÄNT OCH HUR HAR UNDERSÖKNINGEN GÅTT TILL?
Det ska vara möjligt för den som vill göra en ny undersökning att kunna se om resultaten blir desamma som för dig. Därför måste du beskriva vilken utrustning du har använt och hur du har gjort undersökningen. Du kan beskriva hur många prov du har tagit och var du har tagit dem. Har undersökningen skett ute i naturen kan det vara värdefullt att anteckna datum, vädret och annat som kan påverka resultatet.
Ofta kallar man den här delen av rapporten för Materiel och Metod.
VAD HAR DU FÅTT FÖR RESULTAT?
I den här delen av rapporten ska du beskriva dina observationer. Det är ofta bra att ta hjälp av teckningar, bilder, diagram och tabeller. Den här delen av rapporten får ofta rubriken Resultat.
VILKA SLUTSATSER HAR DU DRAGIT?
I slutet av rapporten funderar du över vad undersökningarna visar. Fick du svar på din fråga? Stämde din hypotes? Vilka slutsatser kan du dra av din undersökning? Vilka likheter och skillnader finns mellan ditt och andras resultat? Stämmer resultaten överens med det du tidigare lärt dig? Om inte – vad kan det bero på? Den här delen av rapporten kallas för Slutsatser
Alla som gör undersökningar vill vara så säkra på sina resultat som möjligt. Ändå kan det bli fel – du kan ha mätt fel i laboratoriet eller räknat fel i skogen. Kanske har du gjort felaktiga artbestämningar eller tagit för få prov. Därför bör rapporten också ta upp de Felkällor som kan finnas. Dessutom lär du dig mycket av att tänka ut hur undersökningen skulle kunna förbättras om du gjorde den en gång till.
VILKA KÄLLOR HAR DU ANVÄNT?
En forskare avslutar sin rapport med att noga ange alla de källor – böcker, artiklar och annat - som hen har använt i undersökningen. Den här listan brukar kallas för Källförteckning och ska vara så noggrann att andra forskare kan hitta exakt samma källor.
Vanliga rubriker i en labbrapport:
SYFTE Vad ville du ta reda på med undersökningen?
HYPOTES Vad trodde du att resultatet skulle bli?
MATERIEL Vilka saker behövdes för undersökningen?
METOD Hur gjorde du undersökningen?
RESULTAT Vad visade undersökningen?
SLUTSATSER Stämde hypotesen? Vad är svaren på frågorna i syftet?
FELKÄLLOR OCH FÖRBÄTTRINGAR Hur kan metoden förbättras?
biologin hjälper oss att skilja på tro och vetande
I alla tider har vi människor funderat på vad liv är, och försökt förklara hur liv uppkommer. När vi inte vet gissar vi gärna. Ibland lever gamla gissningar kvar länge, trots nya och säkrare kunskaper. Det kan vara svårt att veta vad som är säker kunskap och vad som är gissningar, myter och skrock. Ett vetenskapligt arbetssätt är en säkrare metod att skaffa kunskap.
På Carta Marina från 1539 vimlar haven av okända odjur, trots att de inte finns i verkligheten.
Vilka monster gömmer sig i havet?
På mycket gamla världskartor har kartritaren ofta placerat ut hemska odjur i havet och på landområden som då var outforskade. Man hade aldrig sett några sådana odjur, men man gissade att de fanns där.
Idag kan vi skratta åt den sortens fantasier. Men människor har i alla tider valt att fylla ut det okända med egna föreställningar. Därför är många mörkrädda. Och därför kan det vara obehagligt att tänka att man slutar finnas den dag man dör.
Att fantisera och tänka utanför det rimliga kan vara både utmanande och nyttigt. Många vetenskapliga framsteg har börjat med att man fantiserat om en idé som först verkar helt orimlig. Om man sedan kan testa idén med säkra metoder, och många olika tester ger ungefär samma resultat, kan idén ändå visa sig vara rimlig.
De flesta fantasier klarar inte en vetenskaplig granskning. Om fantasierna ändå blir till ”sanningar” kan det bli problem. Det kan leda till att sjukdomar behandlas fel eller för sent. Det kan också leda till dåliga eller farliga beslut i till exempel miljöfrågor.
Därför är det viktigt att förstå vad som skiljer vetenskaplig kunskap från tro, myter och fria fantasier. Det är också viktigt att kunna skilja säkra kunskapskällor från osäkra – det som också kallas för källkritik
Vilka källor kan man lita på?
Varje dag hör du rykten – på skolgården och hemma. Mycket av det du läser i tidningar och på nätet är sådant som människor påstår eller
bara gissar. I många fall kan du avgöra om det du hör är sant, eller om det är missförstånd eller lögner. Så länge du inte tror på precis allt som sägs så är du källkritisk
Ju mer förvånad du blir av något du ser eller hör, desto mer vaksam bör du vara. Går informationen att förstå och förklara på ett rimligt sätt? Kolla gärna med personer som kan mycket om ämnet. De kan hjälpa dig att bedöma om det verkar rimligt eller inte.
Ett annat sätt att vara vaksam är också att dubbelkolla informationen. Om du läser lika eller nästan lika formuleringar på flera ställen kan du misstänka att den ena skrivit av den andre. Då är källorna inte oberoende av varandra. Det är också viktigt att fundera på vem som sprider informationen, och varför. Om du bedömer att någon ska tjäna pengar på den, eller få andra fördelar, ska du vara misstänksam.
Tänk också på att även bilder kan vara falska, eller föreställa något helt annat än vad det står i bildtexten.
Gamla föreställningar lever kvar
De stora religionerna är alla äldre än den moderna naturvetenskapen. De har ofta fantasifulla förklaringar till hur jorden skapades och livet uppstod. Idag kan biologin och andra vetenskaper ge betydligt bättre svar på samma frågor. Ändå finns det många som än idag föredrar de gamla förklaringarna. Ibland krockar religion och vetenskap med varandra.
Andra människor väljer att lyssna till gammal folktro, med berättelser om spöken, troll och andra väsen. En del tar också skrock på allvar, som att man drabbas av olycka om man ser en svart katt gå över vägen. Ofta går det att spåra sådana myter långt tillbaka i tiden. Svarta katter har till exempel förknippats med djävulen i kristna traditioner. Men det finns inga vetenskapliga förklaringar till myterna.
Var källkritisk – mot text, ljud och bild!
Kristaller kan vara vackra men botar inga sjukdomar. De flesta består av kvarts, precis som vanlig sand.
Påståenden som kan verka vetenskapliga
En del människor dras också till idéer som kan verka vetenskapliga men inte är det. Sådana idéer brukar kallas för pseudovetenskap. Några exempel från biologins värld är tron på att kristaller eller magnetism kan hjälpa kroppen att må bättre.
Pseudovetenskapen lånar gärna vetenskapliga begrepp som ”energi”, ”frekvens” och ”kraftfält” för att verka trovärdig. Ofta har orden inget med verkligheten att göra. Pseudovetenskapen påstår sig ofta utgå från gammal och beprövad kunskap, men klarar inte den typ av granskning och testning som är grunden för en seriös vetenskaplig undersökning.
Den som ägnar sig åt pseudovetenskap tjänar ofta stora pengar på behandlingar, produkter och råd som är helt verkningslösa och lurar människor. Pseudovetenskap kan vara svår att avslöja, just för att den ser så trovärdig ut.
Ofta spelar pseudovetenskapen på våra känslor, och gör oss glada, hoppfulla, ledsna, skrämda eller arga. När man är uppfylld av starka känslor är man ofta beredd att tro på allt man hör. Då kan det vara bra att minnas ordspråket ”om något låter för bra för att vara sant är det oftast inte sant”.
Vetenskapen omprövar alltid gamla sanningar
Riktig vetenskap lägger små, små bitar av kunskap till tidigare kunskaper. Ibland kommer nya resultat som motbevisar det som tidigare varit känt. Därför ändras hela tiden den vetenskapliga bilden av hur vår värld fungerar.
Vetenskapliga arbetssätt är metoder för att förstå världen på så säkra grunder som möjligt. Forskare över hela världen läser varandras arbeten och diskuterar varandras resultat. När de får olika resultat trots att undersökningarna är gjorda på samma sätt är det viktigt att de diskuterar skillnaderna.
En del kan tycka att världen blir tråkigare när vetenskapen får ersätta äldre fantasier. Snarare är det tvärtom – ju mer vetenskapen lär oss om hur världen ser ut och fungerar, desto fler nya frågor väcker den.
Bildförteckning
OMSLAGSBILD
oxygen/Moment/Getty Images
ILLUSTRATIONER
Typoform
FOTOGRAFIER
7 Imfoto/Shutterstock
9:2 Bela Szandelszky/AP/TT
10:2 Pūkorokoro Miranda Shorebird Centre
12:1 Tommy Svensson/DN/TT
12:2 Bill Ingalls/NASA
14 Carta Marina, träsnitt Olaus Magnus 1539, detalj. Wikipedia PD
15:2 Win McNamee/Getty Images
15:3 SasinT Gallery/Moment/ Getty Images
15:6 VioletaStoimenova/Getty Images
17 The Wolfman. Mary Evans Picture/TT
20 Håkan Johansson/Getty Images
21:1 Maria Kallin/Getty Images
21:2 Anna Rådström
22 The Hubble Heritage Team/ ESA/NASA
23:1 Corbis/Getty Images
23:2 Scott Lopez/The Granger Collection/TT
23:3 Dean Lee/Getty Images
28 Claudio Bresciani/TT
29 Jeremy Burgess/Science Photo Library/TT
30:2 Kristina Gustafsson/DN/TT
35 Westend61/Getty Images
36:2 Anders Good/TT
37 Mikael Gustafsson/N/TT
38:1 Charles Darwin, akvarell av George Richmond, 1830-tal. Wikipedia PD
38:2 Science Photo Library/TT
39 DeAgostini/Getty Images
40:1 Simon Phelps Photography/ Getty Images
40:2 Winifried Wisniewski/Getty Images
41 Henrik Karlsson/N/TT
43:1 Bengt Ekman/N/TT
44 Friso Gentsch/DPA/TT
45 Artwork by Bryan Christie Design for National Geographic Magazine
46:3 Westend61/Getty Images
47 Ola Jennersten/N/TT
49:2 nycshooter/Getty Images
57 Clouds Hill Imaging/Getty Images
59:1 Berit Djuse/Johnér
59:2 Göte Eriksson/N/TT
65 Anders Good/TT
66 Photodisc
67:1 Stuart Westmorland/Getty Images
72:1 Ulf Risberg/N/TT
73:2 Jasius/Getty Images
76:1 Jordan Rita/EyeEm/Getty Images
78:1 Photodisc
79 Janos Jurka/N/TT
81 Santiago Urquijo/Getty Images
83:2 Lis Bomford/Getty Images
84 PvE/Alamy
85 Maskot/Getty Images
87 Mark Garlick/Science Photo Library/Getty Images
88:1 Jim Tuten/AP/TT
88:2 Carol Yepes/Getty Images
89:1 Tom Brakefield/Getty Images
89:2 Oronoz/Album/TT
93 Jim Austin/Getty Images
98 Maskot/Johnér
99:1 luismmolina/E+/Getty Images
99:2 plainpicture/Johnér
100 Maritha Estvall/Johnér
105 Maskot/Getty Images
106 Stina Stjernkvist/TT
107:1 Maskot/Johnér
107:2 Philippe Bosse/Centropolis Entertainment/Kobal/REX/ TT
108 Aftonbladet/TT
109:1 Justin Lambert/DigitalVision/Getty Images
109:2 Plattform/Johnér
109:3 plainpicture/Johnér
110 Maskot/Getty Images
111 Susanne Walström/Johnér
112 Erik Nylander/TT
113 Hussein El-alawi/Sydsv/TT
114 Finbarr O’Reilly/Reuters/TT
115 Åke Ericson/TT
116:1 Andreas Bardell/AB/TT
116:2 Constantinis/E+/Getty Images
117 Jessica Gow/TT
118 Axel Öberg/Försvarsmakten
119:1 Maskot/Johnér
119:2 Maskot/Getty Images
Övriga foton: Shutterstock
Aalg 56, 57 amfibie 78 amöba 66 anpassning 45, 46, 48-49 antenn 70
Ardi 84 Aristoteles 45 art 39, 43 avkomma 40
B barrträd 62 bastard 43 befruktning 24, 63 benfisk 77 Big Bang 22 binda 103 binnikemask 69 biologisk mångfald 46, 47 biomimetik 90 bisexuell 106 bitestiklar 104 blad 29, 62 blod 103 blomväxt 62 blottare 116 blygdläppar 102 blågrön bakterie 56 blåmussla 57 blåskatarr 102
blåstång 57 bläckfisk 68 blötdjur 68 boklunga 71 borrelia 71 botaniker 56
BRIS 113, 121 brosk 77 broskfisk 77 brunalg 57 brännmanet 67 bröst 101 bög 106
C cell 8 cellandning 32 cellkärna 24 cellmembran 23 cellsaftrum 24-25 cellulosa 30 cellvägg 24
D daggmask 69 dia 82 dinosaurie 47, 87 djurcell 24-25 djurplankton 66 DNA 23, 40
dokumentation 12-13 domän 46 druvsocker 29, 30 dun 80 däggdjur 46, 82-85
Eekosystemtjänst 28, 47 elektronmikroskop 10 energi 33 erektion 104 erogen zon 110 erotik 117 etologi 88-89 eukaryot 46 evolution 38-39 experiment 12
F familj 42 fasettögon 70, 73 fett 30 fisk 77 fjäll 77 flock 77, 93 flygödla 80 flytning 102 flyttfågel 10 fossil 36, 37 fossila bränslen 34 fosterutveckling 45 fotosyntes 28 fotsvamp 59 fridlyst 79 frukt 64 fruktämne 64 frö 62 frövita 62 fröväxt 56, 62 fullständig förvandling 74 fåglar 80-81 fältstudie 12 fästing 71 förbränning 33 förhud 104, 114 förmultning 59 förmänniska 84 förälskelse 109
G
Galapagosöarna 38-39 genetisk variation 63 glukos 29 G-punkt 102 gravid 103 grooming 116 groddjur 76, 78 gynekologisk undersökning 113 gälar 68, 78
H
havsborstmask 57 havssköldpadda 76 havstulpan 90 HBTQI 107 hedersförtryck 115 hedersnorm 115 hedersvåld 115 heterosexuell 106 hjärninflammation 71 Homo sapiens 84-85 homosexuell 106 hudandning 78 hudskelett 70 hundras 43 hybrid 43 hyf 59 hypofys 101 hypotalamus 227 härmning 89
Iicke-binär 102 igel 69 implantat 90 incest 116 inlärt beteende 89 inre befruktning 76 insekt 72-75 instinkt 88 instinkthandling 88 intersexperson 107 isolering 38
J
jaktinstinkt 88 jämnvarm 81
K
kamouflage 68
kardborre 90
kemisk energi 29
klimakterium 103
klimatförändring 47 klitoris 102
kloakdjur 82
klorofyll 24
kloroplast 24
klyvöppning 29
kol 9
kol-14-metod 37
koldioxid 29, 34
kolets kretslopp 34
kolförening 34
kolhydrat 30
koloni 67
Lorenz, Konrad 89 kopparödla 79
koralldjur 67
korallrev 67
korspollinering 63
kotte 64
krabba 70
kretslopp 33, 34 kristaller 16 kräftdjur 70 kränkning 112 kräldjur 79 kvalster 71 källkritik 14-16 kärlväxt 56, 58 könlös förökning 57 könscell 102 könshormon 101 könsidentitet 107 könskörtel 67 könssjukdom 113 könsstympning 114 könsväxling 70 L laborationsrapport 12-13 larv 74 lav 60 leddjur 70-74 lesbisk 106 Linné 42 livmoder 102, 103 lockespindel 71 luftsäck 80 läppcell 29 lök 30 lövträd 62 M magnetfält 16 malaria 66 manet 67 marinbiolog 12, 66 mask 69 massutdöende 46, 87 medfött beteende 88 medicin 11 menskopp 103 menstruation 103 mikroskop 10, 29 mimikry 75 mineralämne 30 mjölkesäck 77 moderkaka 82 mossa 58 mula 43 mulåsna 43 mussla 68 mutation 40 mycel 59 mykorrhiza 59 myrspov 10 myt 14 målbrott 101 mångfald 36, 40, 42, 46, 47 mångfoting 72 mödomshinna 115 mögelsvamp 59
N natrium 240 naturligt urval 40 naturvetenskapligt arbetssätt 12 nedbrytare 34, 69, 70, 72 nektar 63 njutning 114 nordhavsräka 70 nyckelretning 88-89 nymf 74 näbb 80-81 näckros 64 näring 8 näringsämne 59 nässelcell 67 nässeldjur 67
O ofullständig förvandling 74 ollon 104 Om arternas uppkomst 39 omskärelse 114 onanera 100 ordningar 73 organism 8, 24 orm 79 ormbunksväxt 56, 58 ortoceratit 36 otrohet 111 ozon 31 ozonskikt 31
P palp 71 parasit 59 pedofil 116 penicillin 61 penis 104 petting 111 pingvin 80 pistill 64 plankton 12, 66, 68 plattmask 69 PMS 103 pollen 63 pollinering 63 pollution 104 pornografi 117 primat 84 progesteron 101 protein 30 prägling 89 pseudovetenskap 16 pubertet 101 pung 104 punktögon 71 puppa 74 päls 83
queer 107
R raps 30 ras 43 reinkarnation 17 religion 15 reptil 79 revir 81 RFSL 113, 121 RFSU 113, 121 ringmask 69 ringmärkning 10 rom 70 rovdjur 67 rundmask 69 ryggradsdjur 76-86 ryggradslösa djur 66-75 räka 70 rörelseenergi 32 rörsvamp 59 rötter 58-59
S samhälle 72 samkönad 69 samlag 110 samspel 8 Samtyckeslag 111 saprofyt 59 schimpans 84 segment 69 sexualitet 106-107 sexuell förökning 40, 57 sexuella övergrepp 116 sidolinjeorgan 77 simblåsa 78 självpollinering 63 sjöborre 69 sjöhäst 78 sjöstjärna 69 skelett 76 skilsmässa 112 skivsvamp 59 skorpion 70 skrock 14 skägglav 60 skäggväxt 101 sköldpadda 76 slemhinna 103 slida 102 slidkrans 115 släkten 42-43 släktträd 44 snigel 68 snok 79 snäcka 68 sociala insekter 72 solenergi 28, 29 sorgmantel 74 spermie 24, 104 spindeldjur 71 spor 58, 59 sporkapsel 58
sporkropp 59 sporväxt 58 späck 83 späckhuggare 83 steril 43 stim 77 stormfågel 81 stromatolit 23 struts 80 stånd 104 ståndare 63 stärkelse 30 svamp 59 svampdjur 66 svamprot 59 svamptråd 59 svartsjuka 111 svällkropp 104 symbios 59, 60 syre 24, 28, 29, 31 sädescell 104 säl 83
T tagghuding 69 tall 64 tampong 103 TBE 71 tentakel 68 testikel 104 testosteron 101 toffeldjur 66 tonåring 105 torv 61 traké 73 transperson 107 trilobit 36 trollslända 46 tvåvingar 73 tvättsvamp 66 tystnadsplikt 116-117 tång 57
U uggla 81 ungdomsmottagning 113 upprepade försök 89 uratmosfär 23 urcell 23 urdjur 66 urinvägsinfektion 102 utlöpare 65 utlösning 104 utvecklingslära 38
V vagina 102 val 82 valhaj 78 varg 92-93 variation 40 vinbergssnäcka 68 vitamin 30 vitmossa 58 våldtäkt 116 våtmark 61
väggmossa 58 värmeenergi 32 växelvarm 77 växtcell 24-25 växtplankton 57
Y
yngel 78
yttre befruktning 76, 78
ägg 76
äggcell 102
äggledare 102
ägglossning 102
äggstock 102
ändtarm 102
ödla 79 öronmanet 67 Östersjön 67 östrogen 101
LIBER SPEKTRUM BIOLOGI ingår i en serie naturvetenskapliga läromedel för grundskolans årskurs 7–9. I serien finns även Liber Spektrum Fysik, Liber Spektrum Kemi och Spektrum Teknik.
I den femte upplagan hittar du:
• Centralt innehåll i linje med Lgr22
• Ett inledande kapitel som beskriver biologi utifrån de tre långsiktiga målen
• Kapitelingresser med målbeskrivningar, bilder med frågor och ett urval av begrepp
• Frågor till texten på varje sida, som stöd för läsaren
• Testa dig själv-uppgifter med begrepps- och sökträning samt utmaningar
• Perspektiv som uppmuntrar till att ta ställning och att granska information
• Fördjupningsrutor
• Sammanfattningar till varje kapitel
• Finaler som förstärker kunskaperna och ger träning inför de nationella proven
Till varje ämne finns en digital lärarhandledning. Läromedlet finns också som en heldigital produkt.
Liber Spektrum Biologi, Kemi och Fysik tar vid efter Spektrum NO 4–6, som är uppbyggd efter samma struktur.