Intellektuell nktionsnedsättning
helen carlander
Innehåll
8
1 | kognitiva Funktioner, utredning och diagnoS iF 10
Kognitiva funktioner och intellektuell kapacitet 10
Begreppet IF 12 Nivåer vid IF 13 IF – Intellektuell funktionsnedsättning 14
Tilläggsdiagnoser och överlappande diagnoser 15 Utredning 16
Diagnoskriterier för IF 17
Utredning och metoder 18 Utredning av adaptiva förmågor 19
Diagnos IF 21
2 | hJärnanS Funktioner 23
Orsaker till IF 23
Hjärnans nätverk 24
Hjärnans utveckling 25
Hjärnans områden 25
Hjärnhalvorna 28
Nervceller och nervimpulser 28
Nervsignaler och synapser 29
Hjärnan och avvikelser 29
3 | kognitiv utveckling 31
Bygga inre scheman av den yttre verkligheten 31 Metakognition 32
Språklig förmåga 32
Kognitiv utveckling 34
Period 1: 0–2 år, småbarnsåldern 35
Period 2: 3–6 år, förskoleåldern 37
Period 3: 7–12 år, tidiga skolåldern 40
Period 4: 13–19 år, tonåren−ungdomsåren 43
Period 5: 20 år–vuxen 45
Kognitiv utveckling vid IF 46
Språkliga funktioner vid IF 47
4
6
2: 3–6 år, förskoleåldern
Period 3: 7–12 år, tidiga skolåldern
4: 13–19 år, tonåren–ungdomsåren
7
8 | e xekutiva F unktioner vid i F 97
Exekutiva funktioner 97
Kalla exekutiva funktioner 98
Samordning i en process 98
Planering 99
Genomförande och utvärdering 101
Planering och genomförande av målinriktade aktiviteter vid IF 104
Genomförande och utvärdering vid IF 106
Planering vid IF 106
Varma exekutiva funktioner − sociala och emotionella reaktioner 110
Varma exekutiva funktioner och IF 111
9 | a daptiva F örmågor och i F 113
Adaptiva förmågor 113
Adaptiva svårigheter vid IF 113
Kognitiva områden och IF 114
Kognitiva svårigheter i skolan 114
Kognitiva svårigheter i arbetslivet 115
Kognitiva svårigheter i boendet 115
Kognitiva svårigheter i kontakt med samhället 116
Praktiska områden och IF 118
Praktiska svårigheter vid personlig hygien 118
Praktiska svårigheter i boendet 119
Praktiska svårigheter vid köksarbete och måltid 120
Praktiska svårigheter i arbetslivet 121
Praktiska svårigheter i samhället 122
Sociala områden och IF 123
Samspel mellan de adaptiva förmågorna 125
Föräldrar med IF 125
10 | Funktion S till S tånd och F örut Sättningar 128
Förmågor och krav 128 Skattning 128
Situationsanalys 130
Skattning av exekutiva funktioner 131
Skattning med samtalsmatta 133
Funktionsförmåga 133
Förutsättningar 134
Visuellt stöd – bildstöd 136
Bilder, symboler och färger 137
11 | t ydliggörande S töd och anpa SS ningar vid i F 140
Tydliggörande stöd och anpassningar 140
Tydliggörande stöd och anpassningar för minnesprocessen vid IF 140
Stöd och anpassningar för arbetsminnet 141
Stöd och anpassningar för långtidsminnet 141
Stöd och anpassningar vid framplockning av minnen vid IF 142
Tydliggörande stöd och anpassningar för begåvningen vid IF 143
Tydliggörande av tid 143
Tydliggörande av rum 145
Tydliggörande av kvalitet 147
Tydliggörande av kvantitet 149
Tydliggörande av orsak–verkan 150
Stöd och anpassningar för exekutiva funktioner vid IF 152
Planeringsprocessen – förslag på tydliggörande stöd och anpassningar 152
Genomförande och utvärdering – förslag på tydliggörande
stöd och anpassningar 153
Stöd och anpassningar av adaptiva förmågor vid IF 156
Kognitivt stöd och anpassningar i skolan 156
Tydliggörande stöd och anpassningar inom praktiska områden 161
Tydliggörande stöd och anpassningar inom sociala områden 163
Uttryck av känslor och upplevelser 163
Skalor och skattningar 164
litteratur 169
Förord
Boken du håller i din hand heter Intellektuell funktionsnedsättning – IF − och avser att öka kunskapen om IF och presentera en tankeram som ska leda till ökad förståelse för hur personer med IF kan uppfatta sin tillvaro och beskriva svårigheter som kan uppkomma i vardagliga situationer. Boken presenterar centrala kognitiva funktioner som har stor påverkan på människors sätt att fungera i vardagen och hur nedsättningar av funktionerna kan visa sig vid IF.
Boken vänder sig till dig som arbetar med eller utbildas för att arbeta med personer med IF – inom anpassad grund- och gymnasieskola, i LSS-bostäder (gruppboende, servicebostad eller annan bostad), i boendestöd, i daglig verksamhet, som kontaktperson och som personlig assistans. Andra verksamheter som också möter personer med IF kan vara handläggare inom socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och verksamhetsledare inom LSS och socialtjänsten.
Min förhoppning är att ökade kunskaper om IF ska leda till att stödpersoner kan skapa goda förutsättningar och anpassa kraven för att minska effekten av funktionsnedsättningen. Rätt stöd och anpassningar på rätt nivå kan påverka förmågan att vara aktiv, självständig och delaktig för personer med IF.
Vill passa på att framföra mitt varma tack till Camilla Holmquist, Elin Sarbring, Jessica Anderlind, Lennart Ewaldsson, Linda Sköld, Martina Carlsson, Martin Dahlberg, Sofia Svanberg och Nanny med familj för värdefulla och givande synpunkter vid bokens tillkomst.
Helen Carlander
Inledning
Begreppet IF – intellektuell funktionsnedsättning innebär att de tankemässiga funktionerna som styrs från hjärnan är nedsatta. Boken fokusera på centrala tankemässiga/kognitiva funktioner och hur nedsättningar av dessa kan framträda hos personer med diagnosen IF. Inom diagnosen IF finns det stora individuella skillnader i sättet att fungera. Men det finns också likheter och gemensamma svårigheter som i olika grad kan visa sig vid IF och som är orsakade av nedsatta kognitiva funktioner. Det är dessa svårigheter och sätt att fungera på som boken kommer att fokusera på. Boken beskriver generella svårigheter som kan uppkomma vid IF. Det kan uppfattas som att det bara finns svårigheter och hinder vid IF. Så är det inte utan avsikten är att lyfta fram vanligt förekommande svårigheter vid IF och som man bör vara vaksam på i mötet med personer med IF. Det kan finnas andra förklaringar till personens svårigheter, men syftet med den här boken är att koppla svårigheterna till förklaringarna som finns beskrivna i boken. Om man förstår hur personer med IF uppfattar tillvaron och olika situationer är det lättare att kunna anpassa stödet till rätt kravnivå.
Boken fokuserar på att beskriva perioder i den normala och typiska kognitiva, språkliga och socioemotionella utveckling och hur dessa kan kopplas till nivåer vid IF. De nivåer och perioder som beskrivs, främst i samband med människans utveckling och vid IF, är konstruktioner i ett försök att förklara vad IF kan innebära. Den kognitiva, sociala och språkliga utvecklingen innefattar milstolpar som motsvarar en viss förmåga och som oftast inträffar inom ett visst åldersspann i den typiska och normala utvecklingen. Men utvecklingen följer inte exakt samma mönster utan förmågor utvecklas i lite olika takt, vissa mognar tidigare inom ett område och senare inom ett annat. Individer fungerar olika inom samma period eller åldersgrupp och förmågor kan vara på olika nivåer hos en och samma individ.
Man kan läsa boken från pärm till pärm, men även de olika kapitlen för sig. Om man läser boken från pärm till pärm bygger kapitlen upp en bakgrundsförståelse över hur den normala och typiska utvecklingen kan se ut. Hjärnans utveckling ligger till grund för såväl den kognitiva som den socioemotionella utvecklingen. Som stödperson är det viktigt att ha kunskaper om hur tänkandet utvecklas och fungerar för att bättre förstå när det avviker. Hur en avvikelse kan påverka hur en person uppfattar sin verklighet och vad som kan ställa till med svårigheter. Om man läser de olika kapitlen för sig, till exempel i utbildning eller vid kompetensutveckling i arbetsgrupper, kan man bläddra fram och tillbaka i boken och läsa olika delar som på olika sätt hänger ihop.
I slutet av boken finns förslag på stöd och anpassningar. Dessa är inte heltäckande utan det är idéer och förslag som förhoppningsvis kan öppna för diskussioner som leder vidare till utveckling av stöd, anpassningar och hjälpmedel inom området.
Kognitiva funktioner, utredning och diagnos IF
Kognitiva funktioner och intellektuell kapacitet
Kognitiva funktioner innefattar olika tankemässiga processer som sammantaget utgör en persons intellektuella kapacitet. Båda begreppen kognition och intellekt handlar om tänkande och hjärnans processer. Allt som människan gör bygger på tankeaktiviteter som är beroende av de kognitiva funktionerna: resonera, planera och genomföra aktiviteter, lösa problem och lära sig nya saker. De kognitiva funktionerna samverkar på olika sätt för att människan ska kunna ta in och bearbeta intryck utifrån, men även för att hen ska kunna agera och vara aktiv i samspel med sin omgivning. Genom dessa processer byggs en omvärlds- och verklighetsuppfattning upp om vad som händer runt omkring, hur saker och människor fungerar samt hur världen är uppbyggd. I tabellen nedan presenteras några centrala kognitiva funktioner. Det kan räcka med att en eller några kognitiva funktioner är nedsatta för att svårigheter ska uppkomma.
intellektuell kapacitet
Inlärning: Lära in och bilda nya minnen av upplevelser och kunskaper.
Lagra och plocka fram minnen: Minnas bakåt i tiden, dra lärdom av tidigare erfarenheter samt komma ihåg framåt vad som ska hända.
Organisering av intryck: Bygga inre modeller som representerar den yttre omvärlden inom tid, rum, kvalitet, kvantitet samt orsak och verkan.
Tidsuppfattning: Förstå tid, klocka, nedräkning av tid samt att kunna planera med tid.
Arbetsminne: Bearbeta information och samtidigt arbeta målinriktat framåt.
Sak- och funktionsförmåga: Förståelse av föremål, egenskaper och funktion samt förmåga att använda dessa till rätt ändamål. Sortera och skapa ordning.
Abstrakt tänkande: Föreställa sig saker i huvudet, resonera och analysera. Problemlösning.
Rumsuppfattning: Orientera sig och hitta i hemmet och närmiljön. Förstå hur världen är uppbyggd. hemmet Förstå
Förståelse av orsak och verkan: Förstå samband och förutse konsekvenser samt hur ett händelseförlopp kan leda till ett resultat.
Planeringsförmåga: Sätta upp mål, planera och tänka ut hur man ska gå till väga samt jämföra och analysera olika alternativ.
Metakognition: Insikt om det egna tänkandet samt förmåga att bedöma den egna förmågan i relation till situationens krav.
Mentalisering: Förstå andras känslor, tankar och perspektiv samt förstå sig själv utifrån ”med andras ögon”.
Matematisk förmåga: Förstå antal, storlek och mängd. Göra beräkningar och använda rätt mätmetod. Förstå och hantera pengar.
Genomföra målinriktade aktiviteter: Initiera, genomföra och slutföra stegvisa uppgifter utan att tappa fokus − exekutiva funktioner.
Språklig förmåga: Läsa, skriva och tala. Uttrycka sig och göra sig förstådd. Förståelse av vad bilder och symboler representerar.
Social samspelskompetens: Ta kontakt, lära känna och bygga relationer. Samtala och kommunicera samt anpassa beteendet till olika sociala situationer.
Tack vare de kognitiva funktionerna kan man utföra aktiviteter och göra det man vill: umgås med vänner, ha fritidsaktiviteter, lyssna på musik, utbilda sig, klara av ett boende och arbeta. Nedan är exempel på aktiviteter med kopplingar till olika kognitiva funktioner som medverkar vid olika aktiviteter:
• Skolsituationer: I skolan har eleverna lektioner för att lära sig saker (inlärning och arbetsminne), de arbetar med uppgifter, svarar på frågor och löser problem (abstrakt tänkande, förståelse av orsak och verkan). De läser och följer instruktioner (språklig förmåga) för att bygga upp kunskaper och förståelse av hur världen fungerar (lagring av minnen, organisering av intryck) samt testar sina kunskaper vid prov (framplockning av minnen). Eleverna behöver kunna följa regler och fungera i sociala sammanhang och bete sig lämpligt (social samspelskompetens). De behöver förstå ett schema för att komma i tid till lektionerna och till rätt klassrum (tids- och rumsuppfattning). För att utvecklas behöver de vara medvetna om sitt eget sätt att tänka och lära sig och använda fungerande studieteknik (metakognition).
• Bio: Några vänner som ska gå på bio behöver ha en uppfattning om vad begreppet bio innebär (lagrade minnen, sakförståelse). De ska
komma överens om vilken film de ska se (språklig förmåga och mentalisering). De behöver veta vilken dag och tid som bion går (tidsuppfattning). Det krävs att kunna hantera biljettbokning digitalt (sak- och funktionsförståelse), att boka till rätt föreställning och till rätt platser (språklig förmåga, matematisk förmåga). För att ta sig till bion behöver de förstå vart de ska (rumsuppfattning), hur lång tid det tar att ta sig till bion, vilka tider som bussen går och när de behöver gå hemifrån för att hinna i tid (tidsuppfattning). Det är bra om de kan följa de sociala koderna för hur man uppför sig på bion och inte skratta eller prata ”för högt” så att andra blir irriterade (mentalisering, social samspelskompetens).
• Baka: När man bakar en kaka behöver man ha en uppfattning om det färdiga resultatet (abstrakt tänkande). Man måste kunna läsa ett recept (arbetsminne, språklig förmåga), men även förstå vad de olika måtten innebär (matematisk förmåga), vilka ingredienser som ska vara med och hur köksmaskinerna fungerar (sak- och funktionsförståelse). Baket behöver planeras så att alla ingredienser finns hemma och att man börjar med rätt saker i rätt ordning (orsak – verkan, planeringsförmåga). Man behöver följa och slutföra receptet (genomföra en målinriktad aktivitet). Tidsplanering krävs för när man ska börja baka och hur länge kakan ska stå i ugnen (tidsuppfattning).
Begreppet IF
Begreppet IF är en förkortning av intellektuell funktionsnedsättning och kom att användas i och med diagnosmanualen DSM-5 (Diagnostic and statistical manual of Mental Disorders, 2013). Även Socialstyrelsen använder begreppet intellektuell funktionsnedsättning.
IF fokuserar på nedsättning av de kognitiva funktionerna och den totala intellektuella kapaciteten samt hur det påverkar hur personen fungerar i sina vardagliga aktiviteter.
Nivåer vid IF
IF är ett samlingsnamn som innefattar personer med IK under 70 i kombination med nedsatta adaptiva förmågor. Eftersom det finns många kognitiva funktioner som var för sig innefattar varierande delar blir också varje diagnos unik. Det bildas en specifik profil av såväl nedsättningar som förmågor hos personen. Bredden och graden av nedsättningar vid diagnosen IF varierar stort. Gunnar Kylén, som är psykolog, professor i pedagogik och forskningsledare inom stiftelsen ALA, har i boken Begåvning och begåvningshandikapp (1981) beskrivit tre olika nivåer vid IF som benämns: A-nivå – grav nivå, B-nivå – måttlig nivå och C-nivå –lindrig nivå. Benämningar av nivåer vid intellektuell funktionsnedsättning finns också i diagnosmanualen DSM-5 som använder fyra nivåer:
• mycket svår IF
• svår IF
• medelsvår IF
• lindrig IF.
Nivåerna vid IF är en kombination av personens begränsningar, funktioner och stödbehov i vardagen. Nivåerna som beskrivs i boken utgår från DSM-5 och Kylén och kan förstås i relation till den typiska kognitiva och socioemotionella utvecklingen som är uppdelad i perioderna småbarnsåldern, förskoleåldern, tidiga skolåldern, tonåren – ungdomsåren och vuxna. De ska inte tolkas som exakta utan fördelar sig på en glidande skala som kan hjälpa till att öka förståelsen för såväl den normala utvecklingen som nivåerna vid IF. Illustrationen nedan är en konstruktion som ger en överblick av IF.
Figur 1. I boken används samma benämningar på nivåerna som i DSM-5 (källa: Olsson, C., 2018. En liten bok om utvecklingsstörning. FUB). utvecklingsstadier gravmåttliglindrig
IF – Intellektuell funktionsnedsättning
Översikten nedan är indelad i fyra lodräta kolumner och innefattar områden med svårigheter som ofta uppkommer vid IF. Minnesprocessen, begåvningen och delvis de exekutiva funktionerna (planering) är tankeprocesserna som sker inne i hjärnan. Delar av de exekutiva funktionerna (genomförande) och de adaptiva förmågorna visar sig i handlingsprocesser när personen agerar.
Områdena går delvis in i varandra: minnen som lagrats bygger upp en omvärldsuppfattning i begåvningen, vid exekutiva planeringsfunktioner används hela minnesprocessen och begåvningen. Resultatet och genomförandet visar sig i de adaptiva förmågorna.
i ntellektuell F unktion S ned S ättning
Minnesprocessen
Arbetsminnet: Organisering av intryck från omvärlden:
• tidsuppfattning
• rumsuppfattning
• kvantitetsuppfattning
• kvalitetsuppfattning
• orsaksuppfattning.
Språk/symbolanvändning
Långtidsminnet: Abstrakt tänkande: Abstraktionsnivåer:
• Mycket svår IF
• Svår IF
• Medelsvår IF
• Lindrig IF
Framplockning av minnen: Metakognition
Planeringsf örmåga:
1. Formulera mål.
2. Jämföra med tidigare erfarenheter.
3. Förutse konsekvenser.
4. Planera och skapa en strategi.
5. Uppskatta tidsåtgång.
Kognitiva områden
Genomförande och utvärdering:
6. Ta initiativ.
7. Genomföra moment.
8. Uppmärksamhet.
9. Övervaka och reglera genomförandet.
10.Utvärdera.
Praktiska områden
Sociala områden Mentalisering
Tilläggsdiagnoser och överlappande diagnoser
Tilläggsdiagnoser innebär att man har andra diagnoser som inte har samma symtombild som diagnosen IF: rörelsehinder, syn- och hörselnedsättningar, epilepsi och diabetes.
Ö verlappande diagnoser innebär att diagnoserna har någon eller några symtom som är lika som vid IF, men som inte har hela symtombilden: anknytningsproblem, adhd, autismspektrumtillstånd, läs- och skrivsvårigheter samt tal- och språkstörningar. Flera diagnoser kan uppkomma i olika kombinationer som kan förvärra för varandra. Om en person har fler diagnoser utöver IF kan det försvåra för hen att hantera konsekvenserna av IF.
Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser är ett samlingsnamn för medfödda, kognitiva funktionsnedsättningar som bland annat påverkar förmågan att tänka, lära in, bearbeta och minnas. Det finns flera symtom som kan sammanfalla inom dessa avvikelser och det är viktigt att hålla isär dem. Även om symtomen liknar varandra kan orsakerna vara olika och därmed blir sättet att bemöta och stödja olika. När man utformar stöd och anpassningar till individen bör dessa däremot ses i en helhet och inte enbart utifrån enskilda diagnoser.
personer Med diagnos if
Bodil, 14 år, har Downs syndrom och IF på medelsvår nivå. Hon har gått på integrerad förskola tillsammans med andra barn. I samband med skolstarten övergick Bodil till anpassad grundskola. Hon är en aktiv tjej som är med i boxning, i dansgrupp och går på gym. Bodil är även med i föreningen FUB (Föreningen barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning) och deltar på deras aktiviteter och läger. Hon har syskon som är normalbegåvade. Bodil är intresserad av smink och kläder även om hon inte riktigt vet hur hon ska sminka sig och kläderna stämmer inte alltid ihop. Hon talar, men använder mycket digitalt bildstöd vid aktiviteter och kommunikation med andra.
Fred, 17 år, går på anpassad gymnasieskola. Skolsvårigheterna blev tydliga under mellanstadiet. Anpassningar och stöd sattes in, men svårigheterna blev mer påtagliga allteftersom och stödinsatserna räckte inte till. I början av åk 7 började Fred utredas och fick diagnosen lindrig IF. Han gick kvar i samma klass eftersom han hade sina kompisar där, men läste enligt anpassad grundskolas läroplan. Trots stödet var det ändå svårt att hänga med i skolarbetet. Fred kände själv att han inte förstod och behövde mycket stöd och extra förklaringar. Han började på anpassad gymnasieskola eftersom han inte var behörig till 3-åriga gymnasiets utbildningar.
Under högstadiet var det sociala sammanhanget viktigt för Fred, då han ”var en i gänget”. Hans kompisar går numera på 3-åriga gymnasiet. Känslomässigt har det varit en jobbig övergång till gymnasiet eftersom han känt sig utpekad och annorlunda, även om han tycker att han får rätt stöd.
Ina, 44 år, kom till Sverige för 12 år sedan med sin man och deras 5 barn (10–22 år). Barnen har gått och går i skolan samt talar både svenska och arabiska. Ina har inte lärt sig svenska språket trots att hon läst SFI (svenska för invandrare). Ina har med stöd från arbetsförmedlingen gjort flera försök att arbeta på olika arbetsplatser, men hon har inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden, mycket på grund av att hon inte behärskar språket. Mannen, de äldsta barnen och andra släktingar hjälper Ina i kontakt med barnens skola och övriga kontakter i samhället. När ett av barnen nyligen blev utrett och fick diagnosen IF erbjöds Ina en utredning som visade tecken på att även hon har IF på lindrig nivå. Det är svårt att avgöra i och med att det delvis saknas uppgifter från när svårigheterna uppkommit och graden av nedsättning, eftersom Ina har bristfällig skolgång från hemlandet och inte kan prata svenska.
Utredning
Ibland upptäcks avvikelser hos barnet redan vid förlossningen medan det hos andra upptäcks senare i livet, speciellt vid lindrig IF. Vårdnadshavare, skola eller BVC (barnavårdscentral) kan initiera en utredning. I förskolan kan barn vara sena i utvecklingen och de kanske inte deltar i lekar och aktiviteter ihop med de andra barnen. Under lågstadiet kan svårigheter med lärandet bli påtagligt. Vid IF fortsätter dessa svårigheter upp i mellan- och högstadiet och ökar i takt med att kraven i skolan ökar. Eleven hänger inte med och når inte kunskapsmålen och kan ha svårt att samspela med jämnåriga. Anpassningar och särskilt stöd i skolan räcker inte till. Då kan det bli aktuellt att göra en psykologbedömning med en kognitiv kartläggning, vilket kan visa en diagnos eller något annat som orsakar elevens svårigheter.
En utredning innefattar flera undersökningar och tester som ska leda fram till ett klargörande om eleven uppfyller kraven för en diagnos. Det finns bestämda kriterier som måste vara uppfyllda för att en diagnos ska kunna ställas. Diagnos och nedsättningar styr tillgången till stöd och anpassningar: boende, sysselsättning, personlig assistans och anpassad skola.
Diagnoskriterier för IF
Synsätt på avvikelser varierar mellan olika kulturer och över tid. En person kan fungera och uppfattas som normal i ett samhälle men inte i ett annat, krav och förutsättningar i olika sammanhang kan också variera.
Diagnoskriterierna för IF utgår från diagnosmanualerna DSM-5, som beskriver vad IF innebär (finns i hela världen), ICD-10, som innehåller diagnoskoder och ICF, som innefattar standardiserade begrepp för att beskriva funktionsförmåga i relation till hälsa.
diagnoSkriterier För iF enligt diagnoSmanual dSm-5
Intellektuell funktionsnedsättning är en utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse som har sin begynnelse under utvecklingsperioden och som innefattar både intellektuella och adaptiva funktionssvårigheter inom kognitiva, praktiska och sociala områden. Följande tre kriterier måste vara uppfyllda för diagnosen IF:
a. Brister i intellektuella funktioner såsom slutledningsförmåga, problemlösning, planering, abstrakt tänkande, omdöme, studieförmåga och förmåga att lära av erfarenheter vilket styrks via såväl kliniska bedömningar som via individualiserade och standardiserade intelligenstestningar.
Kommentar: Den totala intellektuella kapaciteten bedöms till under IK 70 (en internationell överenskommelse). Det kan vara svårt att testa och få fram ett värde om personen har mycket svår IF.
B. Brister i adaptiv funktionsförmåga vilket leder till att personen inte når upp till den utvecklingsmässiga och sociokulturellt förväntade nivån av personligt oberoende och socialt ansvarstagande. Utan fortlöpande stödinsatser begränsar bristerna i adaptiv kapacitet personens fungerande i en eller flera vardagliga aktiviteter avseende kommunikation, social delaktighet och självständighet inom ett flertal livsområden som hem, skola, arbete och samhälle.
Kommentar: Funktionsnedsättning inom kognitiva, praktiska och sociala områden som medför betydande svårigheter att klara av den dagliga livsföringen i förhållande till vad som förväntas av personer i motsvarande ålder. Hen klarar inte av att hantera och anpassa sig till krav och förväntningar: sköta hygienen, kunskapsmålen i skolan eller att ha ett fungerande socialt liv. Man utesluter även att svårigheterna inte beror på andra saker, diagnoser eller yttre orsaker som sociala missförhållanden.
Funktionsnedsättning inom kognitiva, praktiska och sociala föringen i förhållande till vad som förväntas av personer i motsvarande diagnoser eller yttre orsaker som sociala missförhållanden.
c. Bristerna i intellekt och adaptivitet visar sig under utvecklingsperioden.
Kommentar: Svårigheter ska ha uppkommit under utvecklingen (fram till cirka 18 år) och vara varaktiga och bestående.
Utredning och metoder
För att utreda och fastställa om en person har diagnosen IF används olika metoder: tester, kartläggningar, skattningar, observationer och intervjuer med vårdnadshavare, skola och personen själv. Dessa avser att få fram en tydlig bild över hur personen fungerar. Metoderna är standardiserade för att så objektivt som möjligt mäta och bedöma personens kognitiva förmågor och ge svar på om personen uppfyller kraven för en diagnos. Det är först när resultat från de olika utredningarna är klara som en sammanfattande bedömning görs.
Testresultaten jämförs med genomsnittet (normalvärde) med en jämnårig normgrupp och därefter kan man uttala sig om personen uppfyller kriterierna för diagnosen IF. IK är en förkortning av intelligenskvot och benämns vanligen IQ. IK-poängen ger en uppfattning om personens intellektuella kapacitet, men är inte enskilt underlag för diagnosen IF utan bedöms ihop med nedsättningar inom de adaptiva förmågorna.
Normalfördelningskurvan
Normalfördelningskurvan beskriver i korthet hur olika mätvärden av egenskaper fördelar sig hos en större grupp individer (population): en befolkning eller en åldersgrupp. Värdena fördelar sig och runt mitten av kurvan är medelvärdet där de flesta fördelar sig – genomsnittet. Färre värden fördelar sig längre ut på kanterna.
Om man till exempel mäter skostorlek hos en grupp fördelar sig värdena på kurvan. De flesta har samma eller liknande skostorlek som genomsnittet och hamnar i mitten, medan några få har små eller stora fötter och därmed hamnar längre ut i ändarna. På barnavårdscentralen mäts olika egenskaper hos barnet som visar om barnet följer ”kurvan” eller avviker inom olika områden. Om något avviker från ”kurvan” kan det bero på att barnet är sen i utvecklingen eller på något annat. Det finns en normal variation i utvecklingen av barns förmågor som inte behöver vara avvikande.
IK-test − intelligenstest
En persons intelligens innefattar flera olika kognitiva förmågor. IK-test mäter olika förmågor av intelligensen och resultaten sammanställs i en IK-poäng som är summan av personens intellektuella kapacitet. IK-resultatet fördelar sig på normalfördelningskurvan och kan jämföras med andra människor i samma ålder. IK-test mäter förmågor (styrkor och
svagheter) enskilt och kan kombineras för att göra bredare bedömningar av komplexa och sammansatta förmågor:
• verbal förståelse
• arbetsminne
• bearbetningshastighet
• logisk förmåga
• perceptuellt resonemang.
Cirka 14 procent av människorna i en population hamnar på IK mellan 70 och 85, vilket är lägre än genomsnittet. I detta ”gränsland” befinner sig personer som har låg IK, vilket ofta benämns svagbegåvning eller svag teoretisk begåvning. Även om IK-testen visar på IK över 70 kan personen ändå uppvisa flera svårigheter i vardagen och vara i behov av stöd.
Drygt 2 procent av befolkningen hamnar på IK under 70 och uppfyller ett av diagnoskriterierna för IF.
Utredning av adaptiva förmågor
Figur 2. Normalfördelningskurvan som visar hur olika mätresultat av IK i en population fördelar sig. Ett av kriterierna för diagnosen IF är att personen har IK under 70.
Utredning av adaptiva förmågor fokuserar på funktionsnivån: hur personen kan anpassa sig och fungera i olika situationer i sin dagliga livsföring och vilka svårigheter som finns inom kognitiva, praktiska och sociala områden.
För att få fram en nyanserad bild används olika metoder:
• Skattningar som görs av vårdnadshavare och pedagoger samt självskattning hos vuxna och närstående. Det ger information om en persons adaptiva funktioner inom: kommunikation, samhällsdelaktighet, hälsa och säkerhet, funktionella skolkunskaper, vardagsförmågor i skolan och i hemmet, självomsorg, självstyrning, fritid, socialt och arbete.
• Kartläggning av skolsituationen via formulär och skattningar: om eleven når målen, om hen har anpassningar eller stöd och resultaten av dessa. Skolan skattar även hur eleven fungerar tillsammans med andra och i jämförelse med andra.
• Observationer hur personen fungerar socialt: beteende och samspel med andra.
Utlåtande och kommentarer
Efter utredningen jämförs resultaten från utredningarna med medelvärden av vad andra i samma åldersgrupp presterar. Det slutliga resultatet sammanställs i ett utlåtande.
utdrag ur utlåtanden från utredning av elev på högstadiet
Inlärning/minne
När familjen samlas för att planera vardagliga aktiviteter hänger Nanny (namnet är fingerat) inte alls med på vad de pratar om och har svårt att lyssna och ta in vad som sägs. Från skolan beskrivs att Nanny har svårt att minnas instruktioner eller lektionsinnehåll som inte handlat om något hon varit särskilt intresserad av. Hon läser inte gärna, och när hon gör det stakar hon sig fram. Nanny hoppar över lästal i matematiken. Hon kan stava enklare ord, men eftersom hon inte producerar mycket text i skolan är hennes skrivförmåga svårbedömd. Nanny var inte godkänd i matematik från årskurs 6 och behärskar endast delar av matematiska färdigheter från mellanstadiet.
Adaptiv förmåga
Skattningarna tyder på att Nanny har låg förmåga till kommunikation med andra människor, att skapa en meningsfull fritid, att ägna sig åt lustfyllda aktiviteter och att styra sig själv och kontrollera sitt beteende. Hon har låg förmåga att använda teoretiska kunskaper från skolan och att tilllämpa dem i vardagen, att utföra hushållssysslor och hjälpa till att sköta om hemmet, att ta vara på sin hälsa och att agera säkert samt att sköta sin personliga omvårdnad. Vidare tyder skattningarna på förmåga under genomsnittet gällande att delta och fungera i samhället, att använda viktiga samhällsfunktioner samt att interagera socialt och komma överens med andra. Sammanfattningsvis tyder skattningarna på att Nanny har en generell adaptiv funktion betydligt under genomsnittet jämfört med jämnåriga och en låg förmåga att agera och klara sig självständigt.
Socialt
Från skolan framkommer att Nanny upplevs ”yngre” än sin biologiska ålder. Hon har svårt i sociala kontakter med andra. Nanny förstår inte alltid när de andra skämtar och skrattar. På fritids umgås och leker hon gärna med de yngre barnen. Nanny utgår oftast från sitt egna perspektiv och har svårt att se saker ur andras synvinkel.
Exekutiva funktioner (se kapitel 8)
Skattning visar svårigheter med att komma i gång med aktiviteter, att hålla nödvändig information i huvudet och att vara fokuserad. Vidare indikerar skattningarna förmåga klart under genomsnittet gällande att lägga upp en fungerande plan, att organisera i flera steg, att kontrollera sitt arbete och vara noggrann samt att kognitivt hantera och lösa olika typer av mentalt krävande problem. Resultatet indikerar förmågor betydligt under genomsnittet.
Diagnos IF
När utredningen är klar görs en sammanfattande bedömning i relation till diagnoskriterierna. Därefter ställs diagnos IF och på vilken nivå personen bedöms fungera. Ibland sätts inte diagnosen IF direkt även om man misstänker att ett barn har IF. Oklarheter kan uppkomma kring om det är IF, försening i utvecklingen som eventuellt kan förbättras eller om andra faktorer eller diagnoser kan orsaka svårigheterna. Det rör sig oftast om lindrig IF som upptäcks i tidiga år.
Eftersom barnet fortfarande utvecklas kan det vara svårt att veta hur långt det når i sin utveckling och på vilken nivå den intellektuella kapaciteten landar. Barnet följs upp för att se hur förmågorna utvecklas.
utdrag ur utlåtande från utredning av elev på högstadiet
Sammanfattning och bedömning
Nanny har svårigheter med inlärning och når inte kunskapsmålen i de flesta ämnen i skolan och har svårt i socialt samspel med jämnåriga. Svårigheterna har varit närvarande sedan början av skoltiden men blivit tydligare i takt med att kraven ökat i skolan. Intervju och skattning påvisar kraftigt nedsatta exekutiva förmågor. Intervju, kartläggningar med skola samt skattningar tyder på mycket låga adaptiva förmågor, med tydligt påverkad funktionsnivå inom flertalet områden i livet som skolgång, fritid och relationer. Testning påvisar intellektuell förmåga betydligt under genomsnittet, med en IK-poäng på 67. Utredningsteamet bedömer efter slutförd utredning att Nanny uppfyller kriterier för diagnosen ”Lindrig intellektuell funktionsnedsättning”.
Diagnos i förhållande till diagnoskriterierna i DSM-5 Intellektuell funktionsnedsättning – genomgång av kriterier enligt DSM-5 i förhållande till Nannys sammanlagda resultat och bedömning:
Det sammanlagda resultatet från testet tyder på att hon har en allmänkognitiv funktionsnivå som ligger betydligt under genomsnittet i jämförelse med en jämnårig normgrupp (IK 62–75). Kvalitativ bedömning av Nannys svar i testningen samt av samtal med Nanny visar på tydliga svårigheter med abstrakt tänkande och förmåga till analys och slutledning. Kriterium A bedöms således uppfyllt.
I skattning framgår att Nanny har mycket låg självständig adaptiv förmåga inom såväl praktisk som social och kognitiv domän. Kriterium B bedöms således uppfyllt
Svårigheterna har varit närvarande under utvecklingsperioden i form av försenad språkdebut och tecken på inlärningssvårigheter sedan lågstadiet.
Föräldrarna har uttryckt oro för Nannys utveckling sedan skolstarten. Kriterium C är således uppfyllt.
När ett barn får diagnosen IF kan det uppkomma olika reaktioner hos såväl barnet självt som hos omgivningen. Det kan kännas bra att få svar på varför hen har haft svårigheter och förståelse för att det beror på en diagnos och inget annat, som lathet eller att hen är bortskämd. Det kan också vara svårt för anhöriga att ta in och acceptera att deras barn har IF och att begränsningarna kommer att kvarstå hela livet. Förväntningar och framtida drömmar för barnet kanske grusas och man får lära sig att leva med att barnet har begränsningar och är i behov av stöd och hjälp under resten av livet. Krisreaktioner kan förekomma inledningsvis med chock och förnekelse. Det kan ta tid att vänja sig och att hitta bra sätt att fungera på i vardagen.
Även om en person själv får information om att hen har IF är det inte säkert att hen förstår innebörden av detta. Hen kanske inte alls kan koppla sina svårigheter till att hen har en diagnos, även som vuxen. Likaså kan det vara oerhört svårt och smärtsamt att acceptera att man inte är som andra jämnåriga. Man kanske uppfattar sig som ”normal” och förstår inte alls varför man ska gå i anpassad skola eller varför man inte kan arbeta och få lön som ”alla andra”.
IF innebär vanligtvis livslånga svårigheter som kan ta sig olika uttryck under olika delar av livet.
Begåvning – att bearbeta och organisera intryck
Att bearbeta och organisera intryck
Begåvningen omfattar områden i hjärnan som samverkar för att ta in, bearbeta och organisera intryck och upplevelser. Begåvningen skapar ordning och reda i ett stort flöde av intryck och bygger upp kognitiva scheman som gör omvärlden mer begriplig och underlättar att anpassa sig. När intrycken struktureras blir de begripliga, vilket gör det lättare att få tillgång till dem när man ska agera och hantera olika situationer. Begåvningen utvecklas i takt med hjärnans mognad och följer den kognitiva och socioemotionella utvecklingen.
Intrycken organiseras på olika abstraktionsnivåer − från enkel och konkret förståelse till abstrakt och komplicerad i olika kategorier:
• tid
• rum
• kvantitet
• kvalitet
• orsak−verkan.
Tidsuppfattning
Tidsuppfattning innebär förståelse för hur begreppet tid fungerar och organiseras och förmågan att orientera sig tidsmässigt. Tidsuppfattningen ligger till grund för att planera och beräkna tidsåtgång: att veta när saker sker, hur lång tid det tar, hur mycket man hinner göra under en viss tidsrymd, att passa tider, när man ska påbörja en aktivitet för att hinna klart, att kunna avgöra om man har ont om tid och måste skynda sig eller om man har gott om tid och kan ta det lugnt. I tidsuppfattningen ingår att kunna skilja på nutid, dåtid och framtid.
För en baby existerar bara tiden som är nu. Allteftersom kan tiden delas upp i vaken tid på dagen och sovtid på natten. Därefter kan tiden delas in i handlingskedjor: före maten ska vi tvätta händerna och när vi har ätit ska vi leka. Tidsbegrepp som i morgon, i går, förra veckan och nästa sommar utvecklas. Vidare kan tid delas in och mätas i minuter, timmar, dagar, veckor, månader och år = objektiv tidsuppfattning. Tidsbegreppet innefattar också att kunna klockan såväl digitalt som analogt.
Subjektiv tidsuppfattning är den egna upplevelsen av tiden och den kan uppfattas gå snabbt eller långsamt. För att organisera tid och planera underlättar det att använda tidshjälpmedel som klocka, almanacka och kalender.
Rumsuppfattning
Rumsuppfattning handlar om att förstå var saker och platser finns, hur de förhåller sig till varandra och att lära sig hitta och orientera sig i omgivningen. Det innefattar riktning och väderstreck och avståndsbedömning till och mellan platser. Inombords byggs en tredimensionell bild av omvärlden upp.
Babyn kan bara förstå rummet som den befinner sig i. Allteftersom utvecklas rumsliga begrepp som bakom, inuti, ovanpå, under och mellan. Förståelse för var och hur kroppsdelarna sitter i förhållande till varandra utvecklas. Man lär sig hur kläderna fungerar och vad som är bak, fram, ut och in och vilka plagg som är underst. Förmågan att hitta i hemmet och vad som finns bakom stängda dörrar, garderober och skåp utvecklas.
Ett område som man obehindrat hittar inom kallas närrum: hemmet och skolan. Inom närrummet finns en övergripande uppfattning om riktning och avstånd. Lokalsinnet utvecklas och man lär sig vägarna till platser i närmiljön. Förmågan att läsa kartor och hitta utvecklas och att tänka ut genvägar och förståelse för att olika vägar kan leda till samma plats. Vyerna vidgas och antal närrum ökar.
Förståelse för var olika platser finns och hur världen är uppbyggd med kontinenter, hav, länder och berg utvecklas. Rummet utvidgas till att förstå jorden, solen, galaxer och universum. Det innefattar även olika former och geometriska figurer: triangel, cirkel och fyrkanter. Hemsidor kan ses som digitala rum, där det går att orientera sig och klicka vidare för att hitta nya digitala rum.
Att använda hjälpmedel kan underlätta att hitta: karta, vägbeskrivning och GPS.
Kvantitetsuppfattning
Kvantitetsuppfattning handlar om mängder, förhållanden och beräkningar som bygger på matematik och användning av olika mätmetoder. Man kan jämföra och räkna ut skillnader eller likheter i antal och mängd: fler än och färre än. Förståelse för förhållanden: mer, mindre, lika mycket, kortare och längst utvecklas. Likaså begreppen dubbelt och hälften av, inga, några, singularis och pluralis. Siffror motsvarar ett bestämt värde som det går att räkna med och det finns en skillnad mellan siffrorna som utgör en differens. Räkning börjar med ental och fortsätter med tiotal och vidare, tal kan rangordnas i nummerföljd och grupperas. I början är det enkla beräkningar och allteftersom innefattas räknesätten addition, subtraktion, multiplikation och division. Räkningen blir mer avancerad med bråktal, decimaler och procent för att utvecklas mot strategiska beräkningar som ekvationer, kalkyler, geometri och problemlösning med komplicerade uträkningar.
Förståelsen för hur olika måttsystem kan användas beroende på vad som ska mätas ökar. Kilo, ton och hekto kan användas för att väga och bestämma vikten av något. Det går att mäta volym i liter, kubik och matsked. Värdet av en vara kan mätas i pengar. Längd och avstånd mäts i mil, ljusår och centimeter. Tidsåtgång mäts i dagar, timmar och minuter. Hastighet mäts i km/tim.
Förmåga att veta vilket mätsystem som ska användas vid olika former av mätningar och att bedöma rimligheten i värdet utvecklas. Kvantitetsuppfattning handlar också om att förstå hur pengar fungerar och pengars värde. Detta ligger till grund för att kunna räkna ut en budget. Pengar innefattar bedömning av vad som är dyrt, billigt och hur jämförpris fungerar. Förståelse för siffror ligger även till grund för att förstå tid och att kunna klockan.
Kvalitetsuppfattning
Kvalitetsuppfattning handlar om förmågan att urskilja kvaliteteter och att uppfatta olika egenskaper för att därigenom förstå vad föremål är och hur de fungerar. Det ligger till grund för att kunna sortera och i förlängningen hålla ordning och reda. Genom att jämföra kan olika egenskaper urskiljas som gör att föremål och händelser kan grupperas. Man kan jämföra och para ihop föremål med liknande egenskaper och även särskilja föremål från varandra. Föremål kan grupperas efter storlek, färg eller form. Smak och konsistens kan urskiljas och olika lukter. Känseln
uppfattar hur ett föremål känns. Ljud kan uppfattas som högt, lågt eller skränigt. Föremål kan grupperas efter olika egenskaper, till exempel bestick hör ihop men kan se olika ut: sked, gaffel och kniv. Olika knivar kan användas till att skära eller äta med.
Inom kvalitetsuppfattningen organiserar man saker i hierarkiska system i under- och övergrupper, i scheman. En övergrupp kan vara möbler som innefattar undergrupperna sängar, bord och stolar. Saker som liknar varandra och har liknande egenskaper bildar undergrupper, till exempel sängar (dubbelsäng, våningssäng och campingsäng). Liknande hierarkier kan göras med det mesta i omgivningen. Familj och släkt förgrenar sig i släktträd, där förhållanden kan benämnas: far, syskon, kusiner, morfar, faster och sysslingar. Kläder kan fungera på olika sätt och ha olika användningsområden.
V idare kan man även vända på över- och underkategorierna: tulpaner och rosor tillhör överkategorin blommor som ingår i växter och tvärtom att inom växter finns blommor. De hierarkiska systemen går från enkla och översiktliga till mer nyanserade och komplicerade. Kvalitetsuppfattningen strävar mot att utveckla så välutvecklade kategorier som möjligt som är både detaljrika och mångfacetterade, men som även har mer övergripande och generella övergrupper i toppen av hierarkin.
Kvalitet handlar också om sakers funktion, vad de används till och syftet med föremålen: schampo används till hårtvätt och en väska för att bära eller förvara saker i. När ett föremål har vissa egenskaper går det att använda till specifika ändamål: borstar kan användas till att kamma håret, sopa golvet eller att borsta tänderna med beroende på deras egenskaper och på sammanhanget. Förståelser för och förmågan att behärska vardagsföremål ökar. Saker kan vara enkla, men även tekniska och komplicerade: fordon, tv och mobiler. Förståelsen för hur olika betalningssystem fungerar: kontanta pengar eller kreditkort ingår. Rumsuppfattningen styr var kroppsdelarna är placerade och kvalitetsuppfattning innebär förståelse för hur de fungerar.
Människors egenskaper och sinnesstämning går att uppfatta och gruppera, även om de kan variera mellan olika tillfällen: snäll, arg, ledsen eller sur. Människor kan också beskrivas som tråkiga, öppna eller pratsamma.
Längre fram i utvecklingen kan man även göra bedömningar och värderingar kring resultat och egenskaper: vad som är bra – dåligt, värdefullt – värdelöst eller slarvigt – noggrant.
Det hjälper till att sortera och prioritera vad man måste göra och vad som kan vänta eller vad som ska kastas eller sparas.
Orsaksuppfattning
Orsaksuppfattning handlar om förståelse för varför händelser sker, varför det blir som det blir och en uppfattning om orsak och verkan. Att uppfatta och tolka processer, där en händelse eller en handling leder fram till ett visst resultat. Ett om–så-resonemang innebär att om jag gör detta så blir resultatet det här. Händelser kan förklaras och sker inte bara av en slump. När händelser och handlingar kan ordnas med varandra i en kedja kan man förstå samband till varför saker inträffar. Detta ligger till grund för att göra målinriktade aktiviteter eller för att tillgodose behov och önskningar.
När babyn skriker får den uppmärksamhet – ett enkelt samband. Flera enkla samband utvecklas under barnets uppväxt: om man äter blir man mätt, om man välter när man cyklar gör det ont och om man borstar tänderna får man starkare tänder. Man kan även vända på resonemanget genom att söka efter en förklaring till det inträffade och fråga efter vad som händer om man inte äter, varför man ska ha hjälm på sig när man cyklar eller vad som kan hända om man inte borstar tänderna. Att förstå vilka konsekvenser olika alternativ kan få och vilka handlingar som kan leda till det man vill uppnå utvecklas. Likaså att uppfatta händelser ur flera olika perspektiv. Förmågan att förstå mer komplicerade samband, där flera faktorer kan vara involverade och påverka ett händelseförlopp: hur man ska leva ett hälsosamt liv som innefattar samband mellan kost, träning och sömn.
Vid misslyckanden kan det vara bra att veta vad som gick fel och att lära sig av det: missfärgad tvätt, om maten brände vid eller om pengarna tog slut. Förmågan att överföra egna erfarenheter till mer allmänna principer, att kunna föreställa sig händelser som man själv inte har erfarenhet av och dra slutsatser utifrån dessa utvecklas.
Även om man kan förstå ATT man ska göra något är det inte säkert att man kan förklara logiskt varför man ska göra det eller varför det är bra. Bakomliggande faktorer kan vara svåra att förklara och går inte alltid att påverka: väderlek, längd och årstider. Barn har ett magiskt tänkande innan det logiska tänkandet har utvecklats, då de kan fantisera, hitta på och fylla i saker som de uppfattar som rimliga och logiska.
Senare utvecklas den abstrakta förmågan att resonera kring liv och död, livsåskådning, tro och etik, vilket är en form av magisk orsaksförklaring men på en högre nivå. Det ingår också förmågan att tolka signaler från kroppen: smärta, hunger, behöva gå på toaletten och sexualitet.
Likaså ingår orsaker till att människor beter sig som de gör, vilket ligger till grund för att fungera i ett samspel och förståelse för hur man själv kan anpassa sitt beteende utifrån situation och krav.
Enkla sociala samband kan handla om att förstå att om man är artig så blir andra människor glada. Mer avancerade samspel kan handla om hur parrelationer, familjer och arbetsrelationer fungerar.
Svårigheter att organisera intryck vid IF
Begåvningen skapar ordning och reda bland intryck och bygger upp scheman för hur omvärlden fungerar. Kategorierna tid, rum, kvantitet, kvalitet och orsak ligger till grund för detta. Förmågan att organisera intryck är i olika grad nedsatt vid IF och tillvaron kan uppfattas som rörig och oförutsägbar. Vid IF är nivåerna inom kategorierna lägre, vilket leder till att omvärlden uppfattas på ett enklare och konkretare sätt. Förmågan till abstrakt och mer komplext tänkande har inte utvecklats fullt ut. Scheman och förståelsen av omvärlden är inte så finslipade, nyanserade eller detaljrika. De är i stället förenklade, konkretare och det kan saknas samband och detaljer. En lägre grad av förståelse, enklare scheman, leder också till en lägre grad av handlingsalternativ när man ska göra något.
Vid IF kan det kan vara svårt att förstå situationen, räkna ut hur man ska gå till väga och att vara aktiv. Personer med IF är sinsemellan väldigt olika och fungerar på olika sätt. En del har stora svårigheter inom flera kategorier medan andra har lindrigare begränsningar.
Nedan följer några exempel på svårigheter som kan uppkomma vid IF.
Tidsuppfattning vid IF
Svårigheter med tidsuppfattning kan innebära att inte ha överblick över dagen, veckan, månaden eller året: nedsatt objektiv tidsuppfattning. Vissa har kort tidsuppfattning som bara sträcker sig till nuet och de kanske bara förstår tid i handlingskedjor medan andra förstår hur dagen, veckan och året är uppdelat. Klockan och olika tidsangivelser är svårt. Analog tid är ofta krångligare, eftersom till exempel tidsangivelserna fem och tjugo över, kvart över, fem i halv och fem över halv och kvart i används. Tidsangivelsen ändras om den lilla visaren pekar på siffran 1 som kan betyda att klockan är 1 på natten eller 13.00 på dagen. Om den stora visaren däremot pekar på siffran 1 betyder det i stället 5 över, men måste
förstås i förhållande till vad den lilla visaren pekar på. Om man inte kan klockan eller förstår objektiv tid kan det vara svårt att bedöma den exakta tiden. Digital tid följer ett logiskt mönster som ofta fungerar bättre. Det kan vara svårt att räkna om analog tid till digital tid eller tvärtom.
Även om man kan klockan kan det vara svårt att beräkna tiden och veta vad man hinner göra under en viss tidsrymd, hur lång tid olika aktiviteter tar eller när man måste börja för att hinna klart i tid. Vid matlagning kan det vara svårt att få klart allt samtidigt om livsmedlen har olika tillagningstider.
Nedsatt tidsuppfattning leder till svårigheter att planera för olika aktiviteter såväl under dagen som under veckan och månaden. Det kan och framåt i tiden.
Rumsuppfattning vid IF
Begränsningar i rumsuppfattning kan innebära svårigheter att förstå och veta var man befinner sig och hur platser och närrum är placerade och förhåller sig till varandra. Detta leder till begränsningar att hitta och ta sig till olika platser. Det kan även vara svårt att veta var saker finns och att hitta det som finns bakom stängda dörrar, i skåp och i lådor. Nedsatt rumsuppfattning kan göra det svårt att förstå hur man ska leta efter något som kommit bort. Det kan även vara svårt att hitta i närmiljö och att ta sig till såväl kända som nya platser. Även om man hittar inom ett närrum − hemmet − är det inte säkert att man hittar till eller mellan andra närrum. I närrummet köket hemma kan man hitta men inte i ett annat kök.
Om en väg är avstängd på grund av ombyggnad kan det vara svårt att räkna ut vilken annan väg man kan ta i stället eller förstå att bussen kör en annan väg men kommer ändå fram till samma plats. Om man har vant sig vid en väg kan det vara svårt att räkna ut att man kan ta en annan genare väg. Kartor och vägbeskrivningar som är avbildningar är generellt svåra att följa. Rumsliga förhållanden som avstånd, uppbyggnad och placering är svåra att överblicka. Det innefattar även hur kroppsdelar är placerade och kan påverka förmågan att utföra personlig hygien och påklädning: att veta när ett plagg är ut och in eller bak och fram. Förmåga att navigera och inte gå vilse i olika digitala rum på nätet är nedsatt.
Förståelse för hur världen är uppbyggd, såväl närmiljön som jorden, kontinenter och universum, är enklare.
Kvantitetsuppfattning vid IF
Begränsningar inom kvantitetsuppfattning kan innebära svårigheter med allt som innefattar matematiska beräkningar som vid IF oftast är svårt redan på grundläggande nivå. Vissa förstår inte innebörden av siffror, andra kan bara räkna siffror i en kort nummerföljd. Vissa kan räkna långt, men har svårt att göra beräkningar och använda rätt räknesätt. Mycket i vardagen innefattar siffror och beräkningar av mått, grader och antal. Detta kan leda till svårigheter att avläsa graderna på tvättråden, strykjärnet eller att dosera tvättmaskinen. Matlagning med att mäta mängd och beräkna ingredienser kan vara svårt. Inställningar av köksmaskiner som bygger på siffror som spis, mikro och diskmaskin kan ställa till besvär. Det kan även bli problem med att dosera rätt mängd kaffe och vatten i kaffebryggaren.
Begrepp som i underkant, knappt eller rågade är svårtydda. Begreppet lagom i förhållande till matportioner och att avgöra hur mycket man ska lägga på tallriken för att äta kan vara svårt. Det kan vara problematiskt att förstå graderna på en termometer, medicindoser och att duka till rätt antal personer. Det kan vara svårt att beräkna mängderna när man ska handla, hur mycket man ska handla och hur länge det ska räcka.
Förståelse av pengar, beräkningar och ekonomi innefattar många delar och kan vara nedsatt vid IF: vad saker kostar, hur mycket pengar man har och vad som är dyrt eller billigt. Att förstå ekonomi och att göra en budget kan vara problematiskt.
Kvalitetsuppfattning vid IF
Begränsningar av kvalitetsuppfattning innefattar svårigheter att uppfatta och jämföra olika egenskaper och funktioner hos både saker och människor. Det kan göra det svårt att skapa ordning i hemmet. Det kan även vara svårt att sortera smutsig och ren tvätt eller att veta vad förpackningarna i kylen innehåller. Förståelse för hur saker fungerar och att hantera dem kan vara bristfällig, alltifrån enkla till mer komplicerade maskiner. Även om man vet vad det är för maskin kanske man ändå inte förstår hur den fungerar och används: spis och tvättmaskin. Förmågan att bedöma och värdera både resultat och människor kan vara nedsatt. Andra saker som kan vara problematiska är digital teknik: busskort, BankID och internetbank. Flera kan använda ”sina” appar på mobilen, men kan kanske inte hantera internetbanken. Att betala räkningar kan göras på flera sätt och osäkerhet kan uppstå om det blir rätt. Förmågan
att förstå, hantera och värdera viktiga papper som räkningar, avtal och försäkringar kan vara nedsatt.
Många har svårt att avkoda en väderleksrapport och veta vilka kläder som är lämpliga. Det kan uppstå problem med att sköta den personliga hygienen med moment som dusch, hårtvätt, byte av kläder, tand- och munvård, mensskydd och deodorant. Förståelsen för hur föremålen används eller i vilken turordning kan vara nedsatt. Vid IF kan det uppkomma problem med att tolka och avläsa andra människors tankar, känslor och avsikter.
Orsaksuppfattning vid IF
Begränsningar av orsaksuppfattningen innebär svårigheter att förstå orsak och verkan och varför saker händer, vilket kan variera stort vid IF. En del upplever att saker bara händer och förstår inte alltid varför utan kan uppfatta tillvaron som kaotisk och stökig. De kanske bara kan hantera enkla samband mellan två saker som dessutom är kända. Andra kan hantera fler samband och handlingskedjor som gör att de ofta är mer självständiga och klarar sig bättre i vardagen. De kan förstå och räkna ut enkla samband i vana situationer. Däremot kan det vara svårt att hantera om det uppkommer nya och komplicerade situationer. Det kan vara svårt att överblicka hur ett händelseförlopp eller en process, där flera faktorer är involverade, leder fram till ett resultat. Förmågan att förstå vilka faktorer som påverkar ett förlopp och på vilket sätt kan vara nedsatt.
Komplicerade samband med flera faktorer inblandade är svåra att greppa för de flesta med IF. Om en eller flera faktorer ändras kan utvecklingen bli helt annorlunda. Om man missar en ingrediens vid matlagning blir inte slutresultatet som förväntat. Flera har nedsatt förmåga att förstå vad som är orsaken och vad som är verkan och även enkla samband i vardagen kan vara svåra att förstå: varför man luktar svett, varför man är överviktig eller varför man ofta hamnar i bråk. Förståelse för hur kroppen fungerar och att tolka olika signaler som mättnad och smärta kan vara nedsatt.
I sociala sammanhang kan det vara svårt att förstå andras och sin egen roll i en händelse: hur man själv har medverkat eller motverkat ett händelseförlopp. Vissa kan hamna i bråk och förstår inte själva varför och har kanske inte förmåga att förstå vilka handlingar som kan öka eller minska bråket. Andra svårigheter som kan uppkomma vid IF handlar om att sortera känslor och händelser där de hör hemma och vad som har
orsakat vad och att värdera vad som är relevant. Personen kan blanda ihop såväl känslor som händelser och förstår inte hur eller om de hänger ihop. Om en person är arg eller ledsen kan hen blanda in andra människor, situationer och händelser som har hänt för länge sedan eller i ett annat sammanhang. Personen kan sakna förmåga att reda upp vad som har orsakat något här och nu.
När förmågan att se samband och förutse konsekvenser är nedsatt blir det även svårt att utföra aktiviteter. Man kanske inte kan förstå hur man ska göra, vilken handling som leder vidare och som slutligen leder till ett förväntat resultat (se kapitel 8).
fallBeskrivningar
Uno, 15 år, förstår veckans dagar, månader och år. Han vet hur gammal han är och i vilken klass han går. Däremot har han svårt med förståelsen av tiden över dygnet. Han kan bara digital tid och har svårt att såväl planera i tid som att veta hur lång tid saker tar och att passa tiden till aktiviteter som händer under dagen. Han fastnar lätt med mobilen och andra runt omkring måste tjata på Uno att han ska komma eller att han måste skynda sig. Han frågar om och om igen när det är rast, när han ska åka hem eller vad det är till lunch. Under hela veckan frågar han vad de ska göra på idrotten och vilka kläder han ska packa ner. När han kommer hem kan han ringa till sina föräldrar (på jobbet) flera gånger och fråga om samma saker: när de kommer hem och vad de ska äta till middag.
Gilda, 25 år, bor i servicelägenhet, men klarar sig mestadels själv och ber om hjälp om hon behöver. Hon har sysselsättning via individuell utflyttad daglig verksamhet på en biltvätt. När Gilda bodde hemma var hon aktiv på fritiden och familjen stöttade henne. Hon var glad och entusiastisk inför att flytta hemifrån till egen lägenhet och få bestämma själv. Även om Gilda kan laga enkel mat är det svårt för henne att planera och tillaga mer näringsriktig kost. Sedan Gilda flyttat äter hon mest snabbmat och halvfärdig mat som hon lätt kan värma och dricker mycket energidryck. Det är svårt för Gilda att träna regelbundet. Ofta hamnar hon framför tv:n med en påse godis. Hon har gått upp cirka 20 kg i vikt och vill gärna gå ner igen, men det har inte fungerat.
intellektuell funktionsnedsättning (IF) kan medföra betydande utmaningar, men det är långt ifrån hela bilden. Med rätt stöd och anpassningar kan personer med IF leva ett meningsfullt och självständigt liv, delta aktivt i samhället och uppnå sin fulla potential.
Den här boken tar ett helhetsgrepp om IF. Syftet är att öka kunskapen om intellektuell funktionsnedsättning, beskriva svårigheter som kan uppkomma i vardagliga situationer och presentera en tankeram som ger ökad förståelse för hur individen kan uppfatta sin tillvaro. Fokus ligger på att beskriva perioder i den typiska kognitiva, språkliga och socioemotionella utvecklingen och hur dessa kan kopplas till nivåer vid IF.
Boken vänder sig till alla som arbetar med eller utbildas för att arbeta med personer med IF. Genom att öka förståelsen för hur nedsättningar i kognitiva funktioner påverkar vardagen ger boken verktyg för att skapa inkluderande och stödjande miljöer där individen kan vara aktiv, självständig och delaktig. Rätt stöd på rätt nivå kan göra verklig skillnad i människors liv.
helen carlander är socialpedagog, lärare och författare och arbetar som lärare inom anpassad gymnasieskola. Hon har skrivit böcker inom områdena social omsorg och socialpedagogik.