PROJEKTGRUPP: Tina Tärnrot, Lena Andersson, Birgitta Fröberg, Eva Lundström, Caroline Karls
PRODUKTIONSLEDARE: Eva Runeberg Påhlman
ORGINALFORM: Cecilia Frank/Frank Etc. AB
BILDREDAKTÖR: Mattias Josefsson
ILLUSTRATIONER: Per Pelz/Pelz illustration och Typoform, Rikard Söderström/TT (s. 89-90)
Första upplagan 1
REPRO: Integra Software Services
TRYCK: People Printing, Kina 2024
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Välkommen till Spektrum Fysik 4—6!
I den här Aktivitetsboken får du möjlighet att träna dina NO-kunskaper och samtidigt upptäcka och lära dig mer om ämnet fysik.
Du kommer att svara på frågor, söka information från olika källor, planera och genomföra undersökningar samt tycka till och ta ställning i frågor som berör dig, naturen och samhället.
Arbetet börjar i Grundboken där du kan läsa om spännande och intressanta ämnen. Därefter arbetar du vidare med Aktivitetsbokens uppgifter som är kopplade till Grundbokens texter och fakta.
Mål
I Läroplanen finns tre långsiktiga mål som förklarar vad du ska lära dig i ämnet fysik. Varje uppgift i Aktivitetsboken är markerad med ett mål, för att visa dig vilket av målen du framförallt tränar på när du arbetar med uppgiften.
I Aktivitetsboken sammanfattar vi målen så här:
Beskriva & Förklara Resonera & Ta ställning
Undersöka & Värdera
Söka information
Du hittar mycket fakta i Grundboken, men det finns uppgifter i Aktivitetsboken där du behöver ta reda på mer fakta genom att söka information. Informationen kan du hitta i olika källor på till exempel internet eller i andra böcker. De uppgifterna är markerade med den här symbolen:
Arbeta tillsammans
På vissa uppgifter kan du arbeta tillsammans med någon eller några klasskamrater. Tanken är att ni ska samarbeta, diskutera och komma fram till gemensamma svar. De uppgifterna är markerade med den här symbolen:
Lycka till med ditt arbete i Aktivitetsboken!
INNEHÅLL
1.1 Vädret idag
1.2 Ett lågtryck närmar sig
1.3 Att göra väderprognoser
2.1 Så fungerar magneter
2.2 Elektricitet skapar nytta
2.3 El och magneter jobbar ihop
3
RÖRELSER OCH KRAFTER
3.1 Allt rör sig
3.2 Att accelerera och bromsa
3.3 Krafter förändrar rörelser
Stjärnkarta: Stjärnhimlen i januari
1 FINT VÄDER
1 Tänk dig tillbaka till en dag då du upplevde en väderhändelse. Kanske var det ett åskoväder, en storm eller ett snöoväder? Kanske såg du en vacker regnbåge eller tjock dimma?
Välj en väderhändelse som du vill skriva, rita och berätta om.
• beskriver hur många meter luften rör sig på en sekund
• talar om från vilket håll det blåser
• heter nord, syd, väst, öst
3 Ibland kommer vinden från en riktning mellan norr och öster eller mellan väster och söder.
Sök på internet och ta redan på vad man kallar vindriktningarna som ligger mitt i mellan.
Använd sökordet väderstreck. Skriv i bilden.
NORR
VÄSTER
SÖDER
Beskriva & Förklara
4 Beskriv hur himlen ser ut i dag.
Använd några av följande begrepp: sol moln klart snö regn mestadels stackmoln bymoln dis
ÖSTER
Undersöka & Värdera
En sådan mätare kallas ofta vindflöjel.
Från vilket håll blåser det idag?
Gör så här:
1. Rita två trianglar på papperet. Låt sidorna vara 4–5 cm långa. Klipp ut trianglarna.
2. Mät ut mitten på sugröret. Tryck häftstiftet rakt genom sugröret.
3. Klipp ett spår i änden på sugröret, cirka 1 cm. För in den ena triangeln i spåret så att en spets pekar framåt.
4. Vrid sugröret ett halvt varv. Det är viktigt att det är ett halvt varv för att vindmätaren ska fungera bra. Klipp nu ett spår även i andra änden av sugröret. För in den andra triangeln i spåret så att triangelns spets pekar in mot sugröret, se bild.
5. Gör en mätskiva genom att rita en kvadrat med sidan 10 cm.
Rita därefter raka streck från hörn till hörn. Klipp bort hörnen så att kvadraten blir en cirkel. Skriv sedan väderstrecken på kartongen, skriv N, S, Ö, V.
6. Sätt fast mätskivan längst upp på pennan med lim eller fästmassa. Fäst sedan sugröret på pennan med hjälp av häftstiftet.
Materiel: 1 blyertspenna eller blomsterpinne 1 sugrör papper kartong lim eller fästmassa 1 häftstift
Vindmätaren är placerad så att norr (N) på den röda skivan pekar i samma riktning som kompassens röda nål. På den här bilden kommer vinden från sydväst, (SV).
Spara vindmätaren. Den ska användas i uppgift 6 och 17 i kapitel 3.
Använd vindmätaren så här:
Fråga läraren om ni kan gå ut och mäta vindens riktning. Håll vindmätaren i handen eller stick ner den i marken. Vrid vindmätaren så att N pekar mot norr. Ett tips, be gärna läraren att använda en kompass för att visa i vilken riktning norr är på skolgården. Glöm inte att man med vindens riktning menar det väderstreck vinden kommer från.
Beskriva & Förklara
6 Använd din vindmätare och undersök vindriktningen under fem dagar.
Fyll i resultaten i tabellen.
Dag
Vindriktning
Beskriva & Förklara
7 Hur mycket har det regnat?
Läs av de olika regnmätarna.
a. Regnmätare 1 _________
b. Regnmätare 2 _________
c. Varför tror ni att den här regnmätaren är så bred upptill?
Beskriva & Förklara
8 I staden Gävle blev det år 1998 rekord i snöfall under ett dygn.
Ta reda på hur mycket snö det kom runt den 5 december. Sök på internet. Använd sökorden: snörekord i Gävle.
1.2 Resonera & Ta ställning
Ett lågtryck närmar sig
Grundboken sidan 12–14.
9 Allt som är uppbyggt av atomer och molekyler har massa. Ju fler atomer och molekyler ett föremål består av, desto större massa har föremålet.
Jämför de olika bollarna och diskutera vilken som har störst massa. Ringa in den.
a. basketboll eller bowlingklot
c. fotboll eller badboll
b. tennisboll eller biljardboll
d. baseboll eller bouleklot
Beskriva & Förklara
10 Vilket lufttryck visar barometrarna?
Läs av barometrarna, titta på de svarta visarna. Skriv vilket tryck de visar. Skriv sedan ett H om det visar högtryck och L om det visar lågtryck.
a. Barometer 1
b. Barometer 2
c. När lufttrycket är normalt, hur stort är det då?
hPa
Undersöka & Värdera
11 Nu ska ni undersöka luftens tryck under några dagar med hjälp av en enkel barometer.
Hur fungerar en barometer?
Gör så här:
Materiel:
1 plåtburk eller glasburk med stor öppning lim 1 ballong
1 gummiband
1 sugrör eller spagetti
1 kartong
1. Undersök plåtburkens öppning och kontrollera att det inte finns någon vass kant man kan skära sig på. Om så, sätt en tejp runt öppningen.
2. Spänn upp ballongen över öppningen. Spänn fast ballongen med ett gummiband om det behövs. Burken ska nu se ut som en trumma.
3. Sätt en liten klick lim mitt på ballongen och limma fast sugrörets ena ände. Låt den andra änden sticka ut utanför burken. Ju längre sugröret sticker ut, desto lättare att läsa av.
4. Klipp ut en bit kartong och rita ett lodrätt streck. Gör sedan några korta vågräta streck med 5 mm mellanrum, se bild.
5. Placera kartongbiten nära sugröret. Gör en markering på kartongbiten vid sugrörets ände. Skriv ”Start” vid markeringen. Din barometer är klar. Låt den stå på samma plats i minst en hel vecka.
6. Läs av barometern varje dag. Markera på kartongbiten var sugrörets ände är. Skriv dag 2, dag 3 och så vidare vid markeringen.
7. Vilken dag var lufttrycket lägst?
8. Vilken dag var lufttrycket högst?
9. Förklara hur er enkla barometer fungerar. Hur kommer det sig att sugröret rör sig när luftens tryck ändras?
Beskriva & Förklara
12 Sant eller falskt?
Läs meningarna om luftens tryck. Sätt kryss.
Lufttryck mäts med en termometer.
Alla föremål har massa.
Dragningskraft och lufttryck är två ord som betyder samma sak.
Lufttryck mäts i enheten hektopascal (hPa).
SANT FALSKT
Undersöka & Värdera
13 Luften trycker mot jordens yta. Vi upplever det varje dag, men tänker inte på det.
Nu ska ni undersöka hur starkt lufttrycket är genom att göra en enkel dragkamp.
Hur kan man känna luftens tryck?
Gör så här:
1. Arbeta i grupp, två eller fler.
Materiel:
2 stora sugproppar som används till att rensa avlopp
2 små sugproppar som används till att byta lampor i spotlights
2. Pressa långsamt ihop de två små sugpropparna. Se till att de sitter exakt mitt emot varandra.
3. Utse två personer som ska genomföra dragkamp 1. Låt båda greppa respektive sugpropp med tummen och pekfingret och starta dragkampen.
4. Beskriv vad som hände.
5. Pressa ihop de stora sugpropparna. Fukta gärna ytorna och se till att de sitter exakt mitt emot varandra.
6. Utse två personer som ska genomföra dragkamp 2. Låt båda greppa respektive sugpropp med båda händerna och starta dragkampen.
7. Beskriv vad som hände.
8. Vilka sugproppar var svårast att dra isär, de stora eller de små?
9. Varför är det så svårt att dra isär sugpropparna? Skriv vad ni tror.
Beskriva & Förklara
Beskriva & Förklara
14 Låt oss säga att du tar med dig den enkla barometern, som du gjorde i uppgift 11, till Åre i Jämtland. Du är på väg att ta kabinbanan upp till toppen av Åreskutan. Innan du åker upp gör du en markering på kartongen. Sedan tar du kabinen upp till toppen och läser av barometern.
Skriv och förklara vad som troligtvis kommer att hända med lufttrycket när du kommer till toppen.
15 En av förklaringarna till varför lufttrycket varierar, är att solen värmer jorden ojämnt och får luften att röra sig runt jorden.
Använd bilden och förklara varför solen värmer jorden olika mycket på olika platser på klotet.
Att göra väderprognoser
Grundboken sidan 15–18.
16 Titta på den här väderstationen.
Läs av väderstationen, kom ihåg att skriva enheten efter mätvärdet.
Själva mätinstrumenten sitter oftast på ett tak.
Temperatur ute
Sol / Moln
Vindriktning
Vindstyrka
Nederbörd (regn)
Lufttryck
a. Blåser det mycket eller lite den här dagen?
b. Är det högtryck H eller lågtryck L den här dagen?
1.3
Beskriva & Förklara
Undersöka & Värdera
17 Nu ska ni göra en enkel väderrapport.
Hur är vädret idag där ni bor?
Gör så här:
1. Vilken temperatur är det ute i dag?
2. Hur ser himlen ut, hur stor del av himlen är täckt av moln?
Materiel:
1 termometer utomhus
1 regnmätare (tömd dagen före)
3. Blåser det mycket eller lite? Från vilket väderstreck blåser det? Använd vindmätaren från avsnitt 3.1.
4. Har det regnat eller snöat? Läs av regnmätaren eller mät snödjupet.
5. Hur ser en väderrapport ut för dagens väder där ni bor? Sök informationen i tidningar, på radio eller internet. Skriv ner en kort version av rapporten.
6. Vilken skillnad är det på er väderrapport och den väderrapport som ni har hittat?
Beskriva & Förklara
Beskriva & Förklara
18 Det finns många sätt att ta del av en väderprognos för morgondagens väder. Det finns väderprognoser på internet, radion, tv:n och i tidningarna.
Ta reda på minst tre prognoser för vädret i morgon. Fyll i tabellen, använd symbolerna. Temperatur och vindstyrka skriver ni med siffror.
Datum Ort
Källa till väderprognosen
Temperatur, °C Vindriktning, Vindstyrka, m/s Sol/ Moln Nederbörd,
19 Hur blir vädret i Sverige i morgon?
a. Rita en väderkarta för hela Sverige som visar morgondagens väder. Använd symboler som du brukar se på en väderkarta. Sök informationen i väderapparna som ni använde i förra uppgiften.
b. Träna så att du kan berätta morgondagens väderprognos för en klasskamrat. Ta gärna hjälp av följande begrepp:
norra Sverige mellersta Sverige södra Sverige mest soligt och klart väder mest molnigt regnskurar ett regnområde
SPEKTRUM FYSIK 4–6
AKTIVITETSBOK
Aktivitetsboken används tillsammans med Grundboken Spektrum Fysik 4–6. Uppgifterna och aktiviteterna är kopplade till Grundbokens olika kapitel:
• Fint väder
• EL och magneter
• Rörelser och krafter
• Ljus och ljud
• Solsystemet
• Energi
I Aktivitetsboken finns varierade uppgifter och aktiviteter som täcker de långsiktiga målen som finns beskrivna i kursplanen:
• Beskriva & Förklara
• Resonera & Ta ställning
• Undersöka & Värdera
Det finns uppgifter där eleverna kan befästa kunskaper och träna viktiga ord och begrepp. Andra uppgifter ger eleverna möjlighet att utmana sitt naturvetenskapliga tänkande och utveckla en djupare förståelse. Eleverna kan arbeta med uppgifterna på egen hand eller tillsammans med andra.
