Patos
Svenska nivå 1
Henrik Gustavsson
Andra upplagan
Gy25
Innehållsförteckning
2
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.7 Exempeltext: Krönika ..................................................................................................
2.8
2.9 Exempeltext:
2.12
2.13
2.14
2.15
2.16 Exempeltext: Argumenterande
2.17 Avslutning
3.1 Inledning
3.4
3.5 Fabel, motiv och tema
3.6 Berättarperspektiv ....................................................................................................
3.7 Personbeskrivning ...................................................................................................
3.8 Miljöbeskrivning
3.9
3.10 Tid ....................................................................................................................................
3.11 Exempeltext: Novell .................................................................................................
3.12 Dikt
3.13 Film ..................................................................................................................................
3.14 Dramatik
3.15 Avslutning .....................................................................................................................
4 Språkriktighet .....................................................................................
4.1 Inledning........................................................................................................................
4.2 Skiljetecken ..................................................................................................................
4.3 Meningsbyggnad
4.4 VERSAL eller gemen? ..............................................................................................
4.5 Vanliga fel .....................................................................................................................
4.6 Exempel på vanliga fel
4.7 Avslutning .....................................................................................................................
5 Språkbruk ............................................................................................... 231
5.1 Inledning ........................................................................................................................
5.2 Attityder till språk
5.3 Kronolekter ..................................................................................................................
5.4 Dialekter ........................................................................................................................
5.5 Sociolekter
5.6 Genus och språk ........................................................................................................
5.7 Makt, normer och identitet ..................................................................................
5.8 Informellt och formellt språk
5.9 Digitaliseringens inverkan på språket
5.10
6.4 Att granska telefonförsäljaren
6.5 Avslutning .....................................................................................................................
7 De litterära epokerna
7.1 Inledning ........................................................................................................................
7.2 Antiken ca 700 f.Kr–500 e.Kr ...............................................................................
7.3 Medeltiden 500–1500
7.4 Renässansen 1350–1650........................................................................................297
7.5 Upplysningen 1700–1790
7.6 Romantiken 1790–1850 .........................................................................................
7.7 Realismen och naturalismen1850–1900.........................................................306
7.8 Modernismen 1900–
2 Skriva
2.1 Inledning
Pennan är mäktigare än svärdet. Det finns många gamla ordspråk som går ut på att beskriva pennan som farligare än olika typer av vapen. Du kan alltså åstadkomma en större förändring av världen med hjälp av att skriva än att kriga. Den tesen ska vi utnyttja i det här kapitlet.
Att skriva förr och nu
Vi skriver mer än någonsin förr. Fler kan läsa vad du skriver, några lyckas skriva för miljonpublik, andra blir enbart lästa av sina närmaste vänner. När din mormor och morfar växte upp behövde de antagligen inte skriva så många rader. Och när de skrev så skedde det med papper och penna. De fick noga väga varje ord och skrivprocessen gick långsamt, det fanns inga krav på att det skulle gå snabbt, däremot var det viktigt att språket var rätt. Hände det något betydande i världen på deras tid så kunde de läsa det i tidningen några dagar efteråt. Nu skriver journalisterna på stående fot o ch sist i reportaget står det kanske: Texten revideras löpande. Du kan läsa det i samma sekund som det skrivs, även om det sker på andra sidan jordklotet. Allteftersom lägger journalisterna till text och korrigerar språket. I våra nyhetsappar i telefonerna får vi snabb information och vi har vant oss vid att språket inte är helt korrekt, eftersom det är viktigt att det går snabbt.
Att påverka din omvärld
Det skrivna ordet blir allt viktigare för att du ska kunna påverka din omvärld. Den som inte kan skriva idag får det svårt att få fram sin åsikt. Det är numera lätt att nå ut till en bred publik genom det skrivna ordet, det är betydligt svårare att nå fram om du ställer dig på torget och höjer rösten. Det dina mor- och farföräldrar skrev förr lästes kanske endast av läraren, det du skriver i dag kan läsas av miljoner människor utan att du ens behöver lämna in det till läraren först. Det här kräver att du själv måste bli bättre på att skriva så folk blir berörda av din text och förstår vad du menar.
Förberedelser och skrivprocess
Skrivprocessen är ofta ganska mödosam och tar lång tid. Du får en uppgift och ska arbeta fram en idé som du sen ska omvandla till fungerande text i sammanhanget. Ofta är själva skrivandet, den tid du lägger på att trycka på tangenterna, en mycket liten del av textskapandet. Förberedelser, inläsning och att tänka kräver ofta mer tid och kraft. Motivationen kommer att gå i vågor under processens gång, ibland flyger fingrarna över tangenterna, ibland står det helt still.
1. Samla tankarna
Välj ut minst tre av frågorna och diskutera i smågrupper:
1. Är det viktigt att kunna skriva på korrekt svenska?
2. När är det viktigt med ett korrekt språk?
3. När anser ni att det inte är så noga med att grammatiken är rätt?
4. Hur reagerar ni på en text som är vårdslöst skriven, med stavfel och andra grammatiska fel?
5. Vad är det som gör att vissa skrivuppgifter är så svåra att komma igång med? Ge varandra lite tips på hur ni brukar göra för att komma igång.
6. Vad kan ta död på skrivglädjen?
7. När känns det riktigt roligt att skriva?
8. Vilken typ av skrivuppgift är lätt att börja skriva på? Varför?
9. Har ni själva publicerat något på nätet eller på sociala medier som överraskande många människor läst, gillat och kanske kommenterat? Varför tror du att så många läste texten?
2. Flödesskrivning del ett
Att få flyt i ditt skrivande handlar mycket om träning. Ibland måste pennan eller fingrarna bara behöva börja jobba för att du ska komma igång. Gå ihop i par. Ni ska få skriva både med penna och på dator.
1. Skriv ner 10 enkla ämnen eller ord på lappar, som till exempel ”Bussresa med mygg”, ”Jag är sjukt mörkrädd” eller ”Sluta skicka kattbilder”. Blanda lapparna och lägg dem uppochner.
2. Ta fram en penna och ett papper. Din kamrat drar en av era lappar med ett ämne och läser högt.
3. Börja skriv direkt när du hör ämnet, skriv allt som dyker upp i hjärnan. När pennan stannar, byter ni och du drar ett annat ämne till din kamrat. Ni kan räkna ord eller ta tid för att kunna se hur länge ni kan skriva utan att stanna. När ni blir skickligare så kan kamraten läsa upp ett nytt ämne mitt i skrivandet som då innebär att du måste byta fokus.
4. När ni skrivit några gånger var så byter ni till dator och gör samma sak. Vilket föredrar du?
3. Flödesskrivning del två
Välj ett av följande ämnen. Skriv en text i tre minuter. Det behöver inte vara korrekt eller roligt. Försök att skriva utan att tänka så mycket.
1. Jag råkade gå ut ur affären utan att betala.
2. Polisen tyckte att jag liknade en brottsling.
3. Åskan gjorde att jag missade provet.
4. Monster finns tydligen på riktigt.
5. När jag upptäckte att jag kunde flyga.
6. Vår hund började prata, och den var inte trevlig.
4. Att skriva tankar
Att skriva handlar om att få ner dina tankar på papper eller i datorn. Det är viktigare till en början att komma igång att skriva än att kunna skriva rätt. Om du hela tiden ska vara rädd för att du skriver fel så blir det inte många ord nedskrivna. Ett felaktigt språk går ganska lätt att fixa i efterhand.
1. Vad tänker du på just nu? Skriv ner dina tankar utan att ta hänsyn till grammatik eller stavning. Välj dator eller penna. Skriv cirka en halv sida.
2. Läs igenom din text för att se om den motsvarar dina tankar. Ändra inga stavfel eller grammatiska fel.
a. Vad kan du tillföra?
b. Vad kan du ta bort?
3. Komplettera texten genom att skriva ner det som fattades eller ändra på det som du inte var nöjd med. Ändra inte i ursprungstexten utan lägg till ny text nedanför.
4. Avsluta genom att skriva ner hur det kändes att skriva.
a. Hur upplevde du att komma igång att börja skriva?
b. Var det svårt att få ner dina tankar från hjärnan till skriven text? Vad kan ha hindrat dig?
c. Var det svårt att lägga till text efteråt om det som fattades eller som du inte var nöjd med?
5. Spara din text i dator eller pärm, läs igenom den längre fram.
5. Att skriva till en bild
Att en bild säger mer än tusen ord är välkänt. Bilder sätter igång massor av associationer och gör det ibland lättare att komma igång med ditt skrivande.
1. Studera bilden på elefanten och gör en mindmap eller en lista. Skriv först ordet elefant.
a. Skriv ner relevanta saker som du ser, till exempel lövträd eller vältrampad stig.
b. Skriv ner ord som du kommer att tänka på när du ser bilden, även det inte framgår tydligt.
Exempelvis fågeltjatter, värme eller panikslagen.
c. Ordna orden i tre kategorier: saker, känslor och handlingar
2. Tänk dig att du är ute och promenerar i skogen i Sverige. Plötsligt på stigen framför dig står en enorm elefant och viftar lite med öronen.
a. Skriv en valfri text på cirka tio rader med inspiration från bilden och din mindmap. Det kan till exempel bli poesi, en inledning på en roman, elefantens tankar eller en nyhetsnotis.
3. Byt din text med en kamrats och diskutera hur ni tänkte när ni skrev. Lyft fram det du tycker är bra i kamratens text.
Vad tänker elefanten?
6. Att skriva till en text Även läsning sätter igång associationer som kan inspirera dig till att skriva. Läs textutdraget ur Malin Persson Giolitos Störst av allt nedan:
Det finns ord som kan kännas i hela kroppen. Ord kan väcka en känsla som hör ihop med en annan del än hjärnan än man tror. Bra ord känns varma. Min mammas viskande “shhh...”, när jag var liten och hade svårt att somna. (“min lilla tjej, shhh … sov nu älskling ...”). Eller pappas tonfall när han ropade “Maja!” och det hördes att han ville att alla skulle veta att jag var hans flicka, att vi hörde ihop han och jag; och mormors röst när hon läste saga (“det var en gång ...”).
1. Skriv ner några tankar och känslor som texten väcker hos dig.
2. Skriv ner tre bra ord som du tycker känns varma och tre ord som känns kalla. De behöver inte vara ur textavsnittet.
3. Vilka känslor väcker orden du skrev ner?
4. Skriv en kort saga på cirka tio rader som du tänker dig att en mormor läser för någon som strax ska sova. Försök att höra mormorns röst inom dig när du skriver.
5. Läs upp era sagor för varandra och använd gärna en mormorsröst!
7. Skapa en text 1: bestäm ämne
Nu ska du få hjälp till att skapa en genomarbetad och läsvärd text genom att grundligt gå igenom och öva på olika delar på samma sätt som när du jobbar med ett tal. Du kommer att få fortsätta med samma text steg för steg efter varje genomgång av olika moment. Texttypen vi kommer att utgå ifrån är en övertygande text med tes och argument. Du kommer att få mer utförliga instruktioner om hur du skriver en argumenterande text senare, men nu jobbar vi först med skrivprocessen. Vi börjar med den svåra uppgiften att välja ämne.
1. Ämnesval. Att välja ämne kan vara svårt, men lite strukturerat arbete kan underlätta valet. Målgruppen är dina klasskamrater.
a. Skriv ner upp till tio olika ämnen som intresserar dig utan att fundera så mycket på varje.
b. Värdera nu förslagen och ta bort hälften så att du har cirka fem kvar.
c. Tänk nu på mottagarna: väg in vad dina klasskamrater kan ha för attityd och intresse till de ämnen du har framför dig. Skriv ner vad du kommer på vid sidan av ämnet.
2. Mindmap. Brainstorming i form av en enkel, översiktlig mindmap brukar hjälpa till för att sätta igång hjärnans kreativa centrum.
a. Välj ut två eller tre extra intressanta ämnen av de du har skrivit ner och gör en översiktlig mindmap av dem. Skriv ett ämne i taget i mitten av ett papper och dra grenar utifrån det där du skriver lite idéer som du får.
b. Välj därefter ut det mest intressanta ämnet. Det underlättar om det engagerar dig och att du har lite åsikter och kunskap om det. Om du vill så kan du redan nu formulera en tes. En tydligare instruktion och en mer detaljerad mindmap kommer du att få göra längre fram.
2.2 Att arbeta med din text
Alla kan lära sig att skriva. Det är dock ett hantverk som kräver mycket övning. Några har lättare för hantverket och några har svårare. Att skriva är en process som liknar den retoriska processen som du följer när du ska skriva och hålla tal. Hur lång tid det tar beror på uppgiften. Ska du till exempel skriva ett brev så tar det kanske en halvtimme att jobba med samtliga delar, medan ett gymnasiearbete kan ta upp till ett år.
Skrivprocessen
1. Anpassa till syfte och mottagare
a. Vad är syftet med det ska jag skriva?
b. Vad ska jag skriva om?
c. Vem ska läsa min text?
2. Planera och disponera
a. Var hittar jag material och inspiration till min text?
b. Vad vill jag ha med och vad ska jag ta bort med tanke på kärnan i det jag vill skriva?
c. I vilken ordning ska de olika delarna vara?
d. Hur ska jag inleda o ch avsluta?
3. Börja skriva
a. Vilken stilnivå ska jag använda?
b. Vilka ord kan vara lämpliga att välja utifrån målgruppen
o ch vad behöver jag förklara tydligare med tanke på läsarens förkunskaper?
4. Utveckla och bearbeta
a. Är innehållet b egripligt? Kommer delarna i en logisk ordning?
b. Kan jag utveckla och förklara tydligare?
c. Gör jag några upprepningar?
d. Vad i språket bör jag rätta till? Finns det stavfel?
Innan du publicerar din text så har du chans att gå igenom processen och skriva om och förbättra texten flera gånger. Det finns olika program som hjälper till med stavning och grammatik. Ingen ska vara förhindrad att skriva för att språket inte är felfritt. Det kan bearbetas och fixas till i efterhand.
SKRIVPROCESSEN
• Anpassa till syfte och mottagare
• Planera och disponera
• Börja skriva
• Utveckla och bearbeta
2.3 Anpassa till syfte och mottagare
När du upptäcker att du har intresserade läsare så kommer din skrivglädje att väckas. En viktig förmåga för att lyckas med ditt skrivande är att rätt kunna anpassa din text till syftet och till dina tänkta läsare. Det kallas mottagaranpassning. Detta ökar intresset hos den som läser och kan till och med vara viktigare än ett korrekt språk. Om du till exempel har skrivit ett arbete om kolonialism och använder samma ord och formuleringar till en tioåring som till en vuxen så kommer du att garanterat tappa den ena läsaren.
Syfte
För att säkerställa att det blir en lyckad text så kan du börja med att ställa dig två frågor innan du inleder skrivandet:
• Vad vill jag uppnå – vad är syftet med det jag tänker skriva?
• Hur vill jag att läsaren ska reagera efter att ha läst min text?
Du vill att din text på något sätt ska påverka genom att få människor att reagera på olika sätt. Texten du skriver kan ha flera syften, exempelvis så kan en debattartikel inledas med att
informera, övergå i att roa läsaren med underhållande exempel eller en fängslande berättelse, men ändå ha huvudsyftet att övertyga läsaren om din åsikt.
Exemp el på olika huvudsyften:
• Övertyga. Du är arg över något och vill skapa förändring genom att med skarpa argument få folk att reagera eller ändra åsikt!
• Informera. Du är kunnig och väl insatt i något ämne och vill beskriva och delge fakta om det.
• Underhålla. Du vill roa, skrämma eller fascinera läsaren med hjälp av en spännande historia.
Övertygande text
I en övertygande text vill du genom väl valda argument påverka din läsare att ta ställning till något. Du behöver formulera en tes som tydligt visar vad du tycker, samla relevanta argument som stödjer din tes, men också kunna förutsäga motståndarnas argument så att du kan motbevisa dem. För att vara riktigt övertygande
Shakespeare skrev pjäser som skulle roa såväl adeln på läktarna som det fattigare folket på golvet. På bilden syns en återuppbyggnad av Shakespeares teater, The Globe i London.
kan en inlevelsefull berättelse ur vardagslivet förstärka din tes. Att kunna skriva argumenterande texter är en demokratifråga och ett viktigt inslag i svenskundervisningen. En argumenterande text brukar avslutas med en sammanfattning och en uppmaning.
Se sidan 130.
Exemp el på övertygande texter:
• Insändare
• Debattartiklar
Informerande text
• Annonser
• Reklam
I en informerande text behöver språket vara exakt för att på ett objektivt sätt kunna beskriva eller upplysa om något. Här ska du inte ge dina egna åsikter utan neutralt informera om något. Du ska inte vara utsvävande men du behöver ha en tydlig disposition och skriva med ett klart och enkelt språk. Det ska vara enkelt för läsare att snabbt förstå. Inget ska kunna missförstås. Det behövs en kort inledning med en översiktlig bakgrund, en huvuddel som fördjupar informationen och en avslutning med en summering. Exemp el på informerande texter:
• Broschyrer
• Nyhetsartiklar o ch notiser
• Faktatexter i till exempel läroböcker
• Vetenskapliga rapporter
• Bruksanvisningar och manualer
Underhållande text
I en underhållande text vill du roa läsaren. Det kan handla om humor eller spänning. Ta till exempel en mordhistoria: här behöver du först sätta in läsaren i en spännande utgångssituation, sen fånga karaktärerna och beskriva deras personlighet så att läsaren lär känna dem och förstår varför de agerar som de gör. Du behöver en smart gåta som poliserna lyckas lösa på slutet, kanske genom att beskriva en sensmoral som att brott inte lönar sig. I en mordhistoria är det effektfullt att följa den dramaturgiska kurvan för att få ett genomtänkt driv och skapa inlevelse i förloppet (se sidan 173).
Exempel på underhållande texter:
• Noveller• Romaner• Krönikor
•
Hur anpassar jag min text efter läsare och genre?
När du har ditt syfte klart så behöver du också tänka dig in i mottagarens situation. Vem ska läsa din text och varför tror du någon läser den? Om du själv läser en text som du tycker är krånglig och ointressant så slutar du nog snart att läsa. Ju mer du vet om mottagaren desto lättare är det att anpassa innehållet i din text. Det går knappast att skriva en text som passar alla; därför är mottagaranalysen en hjälp till hur du ska anpassa din text. Här är några frågor som du kan fundera över:
• Hur mycket kan läsarna om ämnet? Om du ska beskriva programmeringslösningar för någon som aldrig har satt igång en dator så behövs det en helt annan text än om du skriver till en expert som kan lika mycket som du. Om du inte vet läsarens förkunskaper så var noga med att förklara alla fackuttryck.
• Vilket språk passar läsarna? Ska det vara lätt eller svårt, känslosamt eller avskalat? Om du skriver till en nära vän så accepteras eller till och med välkomnas talspråk och ofullständiga meningar. Om du skriver till kommunen så behövs det ett mer opersonligt och korrekt språk. För vissa läsare kan svordomar göra att man slutar läsa, men för andra upplevs de som härliga förstärkningsuttryck som ger liv till texten.
• Vad tycker läsarna om ämnet? Är de intresserade redan, eller måste du ta dig förbi ett motstånd? Håller de med dig eller inte? Om de är intresserade och håller med dig så kan du beskriva utan att linda in eller argumentera. En ointresserad och tveksam publik kräver att du börjar från grunden och lägger extra vikt vid att göra det intressant.
ATT ANPASSA EFTER SYFTE OCH MOTTAGARE är det första steget i textbearbetningen.
• Syfte svarar på frågan ”Varför skriver du?”
• Mottagare svarar på frågan ”Vem skriver du till?”. Fundera på vad mottagaren kan om ämnet, och vilken stil som passar.
Detta är en illustration till en skräckhistoria. Illustratören har anpassat karaktärerna efter genren och målgruppen. Film- och bokgenrer har ofta ett tydligt bildspråk.
1. Syfte
I skrivprocessens första del bör du inleda med att analysera skrivuppgiften.
1. Skriv ett sms till din förälder eller kompis med två olika syften:
a. Du vill övertyga en förälder om att låta dig komma hem senare.
b. Du vill informera om faktiska omständigheter som gjor t att du måste komma senare till träffen med din kompis.
2. Vilka svar tror du att du får på dina sms?
3. När väljer du syftet att övertyga eller informera?
2. Mottagare
Ju mer du vet om din mottagare, desto bättre kan du anpassa din text. Säg att du ska skriva en utredande text om grundämnet syre
1. Vad behöver du veta om mottagaren? Skriv en lista på minst tio olika faktorer du bör ta hänsyn till beroende på vem mottagaren kan tänkas vara.
2. Jämför din lista med en kamrats. Vad hade du inte tänkt på?
3. Kvälls- och dagstidningar
Samma händelse omskrivs ofta i flera olika typer av tidningar. Journalisterna anpassar sitt språk utifrån vilka läsare tidningen antas ha. Den här övningen kan med fördel göras på ett bibliotek där du har tillgång till flera olika typer av papperstidningar. Det går dock att använda E-tidningar om ni har tillgång till dem.
1. Läs rubrikerna i olika tidningar. Hur skiljer sig rubrikspråket åt i kvällstidningar som till exempel Aftonbladet eller Expressen från dagstidningar som Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet?
2. Hitta en nyhet som omnämns i kvälls- respektive dagstidningar.
a. Vilken skillnad är det på språket i texterna? Ge exempel på ord som bara finns i den ena och i den andra texten.
b. Vilket innehåll eller detaljer lyfts fram i tidningarna?
3. Det har skett en olycka med en elsparkcykel. Skriv en kort artikel om händelsen i en:
a. kvällstidning
b. dagstidning
4. Brev
Ett vanligt brev kan skrivas på många olika sätt.
Hur du formulerar ditt brev är beroende av syfte och mottagare.
1. Skriv ett pappersbrev till en äldre släkting, till exempel mor- eller farföräldrar. Skriv om vad du gör i skolan, på fritiden och vad du tänker om framtiden. Ställ gärna lite frågor till mottagaren. Inled med en hälsningsfras i början och en avslutningsfras i slutet.
2. Skriv ett mail till din bänkgranne med ungefär samma innehåll som till din släkting. När ni läst varandras mail så diskutera hur ni anpassar språket och ordvalet utifrån vem som är mottagare.
3. Skriv ett kort blogginlägg där dina läsare är okända. Skriv om skolan, något om fritiden och någon framtidsdröm. Läs sen varandras texter och diskutera om det är lättare eller svårare att skriva för okända mottagare.
4. Skriv ett personligt brev till en arbetsgivare där du hoppas kan få jobb. Vad bör du nu tänka på angående ordval och språknivå?
5. Studentbrevet
Om två år tar du förhoppningsvis studenten. Mycket kan dock hända med dina framtidstankar innan dess. Skriv ett brev till dig själv som du öppnar på studentdagen! Brevet ska ingen annan läsa så du kan vara så personlig du vill.
1. Inled med hälsningsfras, till exempel: “Hej Elise! I dag tar du studenten, grattis och bra jobbat!”
2. Fortsätt sen med att skriva lite om vad du gör just nu, var du är, vilka som sitter runt omkring dig och hur det ser ut i lokalen. Beskriv gärna några kompisar och kanske någon lärare.
3. Skriv om hur dina tankar går, glädjeämnen, bekymmer och vad du förväntar dig av livet och gymnasiet.
4. Vilka framtidsdrömmar har du? Vad vill du göra efter studenten?
5. Har du några farhågor, vad är du orolig för?
6. När du är färdig så lägger du brevet i ett kuvert som du klistrar igen, skriver namn och öppningsdatum på framsidan och lämnar till din lärare som har det i tryggt förvar tills den stora dagen kommer.
6. Skapa en text 2: analysera syfte och mottagare
Nu när du äntligen har bestämt ämnet och skrivit en tes så är det dags att analysera skrivuppgiften och anpassa den efter mottagaren.
1. Syfte. Varför du skriver en text är viktigt att fundera över.
a. Skriv ner vilket huvudsyfte du har med texten och varför du vill övertyga om just detta.
b. Fundera också på om det kan finnas delsyften, att du kanske även vill informera och underhålla.
2. Mottagaranpassning. Att veta något om mottagaren underlättar när du ska lägga upp din text för att göra den extra intressant.
a. Skriv vilka reaktioner du vill framkalla hos läsaren, till exempel Ilska, hoppfullhet, hopplöshet eller kanske rädsla? Välj en eller två känslor som du främst fokuserar på.
b. Skriv också ner vad du vet om mottagarna: vad kan de redan om ämnet? Vilken stilnivå ska du använda? Vilka begrepp kan de redan känna till?
c. Tänk igenom vilken attityd läsarna kan ha till dina åsikter. Skriv ner vad du tror att de kommer att hålla med om och vad de kan tänkas ha en motsatt uppfattning om. Detta kan underlätta när du väljer dina argument.
2.4 Planera och disponera
När du väl har bestämt syfte, genre och funderat på vilka som kommer att läsa din text så är det dags för nästa del i skrivprocessen. Den handlar om att samla material till din text, välja ut det mest relevanta, planera innehållet och göra en övergripande struktur över hur texten kommer att se ut.
Mindmap
Många börjar med att göra en mindmap, en slags tankekarta över alla idéer. Den liknar hjärnans sätt att arbeta med associationer. När du ser ett ord eller en bild så associerar hjärnan direkt till något ytterligare. Det finns olika digitala varianter på mindmap, men det snabbaste och enklaste sättet är fortfarande att börja med att göra det på ett vanligt papper. Inled med att skriva in ditt ämne och några kärnord i mitten på pappret. Sen skriver du till allt du kommer på. Det kallas för brainstorming. I den här fasen är det viktigt att du jobbar koncentrerat, gärna under tidspress och utan att censurera några idéer.
Hur du utformar tankekartan är personligt, de flesta brukar ringa in ord och idéer och dra pilar mellan dessa för att synliggöra samband. När du är klar så får du en tydlig överblick över allt du kan ha med. Nu först kan du stryka de idéer som du inte tycker är bra, och göra en lista på det mest relevanta. Glöm inte att ha dina läsare i åtanke under det här jobbet!
Arbetsgång:
• Skriv ner ditt ämne o ch några kärnord på ett papper.
• Skriv ner alla idéer som du kommer på.
• När du har slut på idéer så b örjar nästa fas, stryk det som inte är relevant.
• Sammanställ därefter det viktigaste och skriv en lista på det du vill ha med.
• Formulera en kort mening som sammanfattar kärnan i det du tänker skriva om, det underlättar när du letar källmaterial.
Att söka material
Att söka och hitta material kan både vara lätt och svårt. Lätt för att du har tillgång till oändligt mycket information, men det är också svårt att välja ut det som är relevant för just din skrivuppgift. När du letar material så är det bra att utgå från din tankekarta. En del kanske du själv har erfarenhet av, men för det mesta måste vi forska vidare efter källor i olika forum som till exempel:
• Bibliotek: b öcker, artiklar, tidningar
• Egna erfarenheter
• Vänner, min familjs erfarenheter
• Internet
• Intervjuer med människor som är insatta i ditt ämne
• Åsikter på so ciala medier
• Egna undersökningar
Att sålla och sortera
När du har samlat på dig olika texter och material så är det dags att sålla och sortera bort det som är oviktigt. Var källkritisk och målmedveten för att komma åt det som är mest relevant. Det är lätt att ägna för mycket tid åt texter som inte är så viktiga för just din uppgift. Ett snabbt sätt att få en överblick och kunna avgöra om materialet är värt att lägga tid på är att först läsa igenom innehållsförteckningen och kolla upp de kapitel som kan vara intressanta. I en del källor finns en sammanfattning i början eller i slutet. I elektroniska källor kan du använda kortkommandon för att hitta ord eller formuleringar. När du har samlat på dig tillräckligt så sorterar du dina utvalda källor i prioriteringsordning.
• Var källkritisk. Är källorna du hittat trovärdiga? Vem har skrivit?
Se kapitlet om källkritik på sidan 264.
• Är de relevanta för ditt ämne?
• Prioritera de källor du hittar så att du b örjar arbeta med de viktigaste först.
Att strukturera
är viktigt för att din text ska bli läsbar. En text brukar innehålla en inledning, en huvuddel och en avslutning. Det kallas disposition och handlar om att du behöver bestämma i vilken ordning materialet ska komma.
En argumenterande text brukar till exempel se ut så här:
Inledning: tes
Huvuddel: argument och motargument
Avslutning: sammanfattning och uppmaning
En kort mordhistoria kanske ser ut så här:
Inledning: presentation av situationen och mordet
Huvuddel: karaktärsbeskrivning och upptrappning
Avslutning: upplösning och avrundning
Vad är historien här? Vem är huvudperson? Strukturera innan du börjar skriva.
PLANERINGEN handlar om att bestämma ungefär hur texten ska se ut när den är klar.
• Mindmap: en tankekarta över alla dina idéer för texten.
• Att söka material: utgå från tankekartan och använd till exempel bibliotek, internet och vänner.
• Att sålla och sortera: vad är viktigt för ditt ämne? Ta bort allt som inte passar.
• Att strukturera: hitta en röd tråd, ordna i inledning, huvuddel och avslutning.
1. Insparksfesten
Du och en kamrat har tagit på er uppdraget att planera årets insparksfest.
1. Gör en tankekarta över allt som ni eventuellt behöver tänka på.
2. Ta sen bort det som är oviktigt.
3. Skriv en lista på en prioriteringsordning med det som är kvar. Det som behöver göras först skriver ni överst.
4. Skriv ner vem som ansvarar för vad och när saker ska utföras.
5. Skriv en inbjudan till festen. Fundera på vad som är viktigast för festdeltagarna att veta.
2. Källor
När du ska skriva en text så letar du efter information och inspiration ur källor på olika ställen.
1. Var brukar du först leta och varför?
2. Vilka typer av källor använder du mest och varför?
3. Vilka för- och nackdelar kan du komma på med att hitta information:
a. på bibliotek
b. på internet
c. genom egna intervjuer
d. genom egna erfarenheter
3. Skapa en text 3: planera och disponera
Nu ska du samla ihop relevant och intressant material till din text.
1. Mindmap. Gör mindmapen först på egen hand, hjälp sen varandra att komma på mer eller stryka sådant som inte är relevant.
a. Skriv ner ämnet eller din tes i mitten av pappret. Ringa in det.
b. Dra huvudgrenar utifrån tesen och skriv ner alla idéer, tankar och olika omständigheter som du kommer på. Försök att vara kortfattad och tydlig med nyckelord så blir mindmapen mer överskådlig. Minnesanteckningar kan du göra vid sidan om allteftersom.
c. Gör mindre grenar utifrån huvudgrenarna och lägg till relevanta argument. Ju mer specifika detaljer du kommer på desto mindre gör du grenarna. När du är klar kan du eventuellt str yka argument som inte håller. Behåll dina tre bästa argument. Blir det kladdigt så gör en ny mindmap på ett annat papper. Gör den luftig så att du får plats med olika källor senare.
d. När du har skrivit klar t och är nöjd med din mindmap så rita in pilar för att visa vilka kopplingar det kan finnas mellan dina olika grenar.
e. Spara mindmapen och ha den tillgänglig under hela skrivprocessen så att du kan ändra i den allteftersom du skriver och kommer på nya idéer.
2. Disposition. Ju mer jobb du lägger på vilken ordning du vill ha i texten, desto lättare har din läsare att hänga med.
a. Inledning. Börja med att skriva en intresseväckande inledning som fångar läsaren och leder in på ämnet. Du kan använda en anekdot, beskriva en händelse eller ge en kort berättelse. Avsluta inledningen med en tydlig tes. “Därför tycker jag att …”
b. Argument. Presentera ditt näst bästa argument först, därefter ditt svagaste och avsluta med det starkaste. Bemöt eventuella motargument som du i mottagaranalysen kom fram till att läsaren kan ha.
c. Avslutning. Avslutningsvis så sammanfattar du kort dina argument, upprepa varför din tes är viktig och skriv en uppmaning till läsaren.
2.5 Utveckla och bearbeta
När du har skrivit en första version av en text så ska du låta den vila en liten stund. Sedan är det nämligen dags att bearbeta den. Det kan kännas motigt, men är helt nödvändigt. Det är nu texten går från ankunge till svan.
Avskalat och utbroderat språk
Fundera på hur utsmyckad din text ska vara. Se till exempel på den här beskrivningen: ”Det var kväll och solen hade gått ner. Anton hittade en sten.” Du får en del information i texten, men den kan utvecklas och bearbetas betydligt mer! Precisera kväll, var det en ljummen sensommarkväll, eller en gnistrande vinternatt?
Fler detaljer eller färre?
Det är en balansgång. Här är en fjärils öga i närbild.
Beskriv detaljer, var stenen rödaktigt skimrande med oroväckande gråa håligheter? Kan du aktivera fler sinnen hos läsaren, hur doftar kvällen, hur känns vinden, vilka ljud hörs? Är stenen skrovlig, len mot kinden eller har en avlägsen smak av salt? Förändras känslan om du byter ut sten i obestämd form till bestämd form –”Anton hittade stenen”? Hur mår Anton? I skönlitterärt skrivande vinner du mycket på att plantera bilder och framkalla känslor som skapar inlevelse hos läsaren. Ju mer detaljer du serverar, desto tydligare bild och mer levande text får läsaren. Dock kan för mycket detaljer o ch vackra eller krångliga ord kväva läsarens egen fantasi, så det är en balansgång.
En viktig anmärkning: ibland föredrar författaren att gå åt andra hållet, att skala av och korta ner så mycket som möjligt. En utbroderad text gör att tempot sänks, medan en avskalad text ökar läshastigheten. Se på exemplet om Anton ovan. När författaren använder få detaljer så tvingas läsaren fylla i miljön själv.
Informellt och formellt språk
Texter som du skriver till vänner eller till dig själv kännetecknas ofta av informellt språk. Där är stilen personlig, med känslor och ibland ofullständiga meningar. I vetenskapliga texter däremot ska du använda ett koncist, sakligt och informativt språk för att texten ska bli tydlig. Det handlar återigen om syfte och mottagare. Varför skriver du texten, och vem ska läsa den och varför?
Informellt språk
• Författaren skriver personligt, och egna känslor och åsikter får gärna ta plats. ”Den filmen var totalt oförståelig, ärligt talat.”
• Språket kan vara målande o ch utbroderat. ”Solnedgången var fantastisk – rosa färg över hela himlen, som om någon hade sprayat molnen.”
• Det är vanligt med talspråk. ”Dom köpte en hund till mej.”
• Språkliga normer o ch regler följs när det passar, men det kan vara ok att låta bli. ”Har köpt mat. Sjukt mycket folk i affären.”
Formellt språk
• Författaren skriver objektivt och sakligt, så att det är tydligt vad som är egna åsikter och vad som är fakta. ”Filmen har fått övervägande bra betyg av recensenterna, men jag uppskattade den inte.”
• Ord och uttryck är så exakta som möjligt, för att det inte ska bli några missförstånd. ”Solljuset bryts i jordens atmosfär. Det kallas refraktion.”
• Texten innehåller inte talspråk. ”De köpte en hund till mig.”
• Texten följer språkliga normer och regler för språkriktighet. ”Jag har köpt mat. Det var ovanligt mycket folk i affären.”
Stilfigurer
Författare använder ofta stilfigurer, särskilt i skönlitterärt skrivande. Några av de vanligaste är metaforer, liknelser, allusioner, allegorier o ch allitteration. Författarna använder stilfigurer för att ge mer liv i språket och nyansera det med goda formuleringar. Här är en lista över några vanliga stilfigurer:
Allegori: att skriva en berättelse som egentligen betyder någonting annat, som till exempel när George Orwell skrev Djurfarmen, en berättelse om djur på en bondgård som egentligen handlar om diktaturer.
Allitteration: bokstavsrim, när flera ord börjar på samma bokstav för att skapa rytm. ”Benny bagare bakade beska bullar.”
Allusion: en koppling till en känd händelse eller ett känt citat. ”Att spara eller inte spara, det är frågan.”
Besjälning: vanliga föremål beskrivs som om de var levande. ”Flaggan suckade och vred sig i sömnen.”
Liknelse: något jämförs med en bild, och där ordet som finns med. ”Du är som en storm i mitt liv.”
Metafor: något jämförs med en bild, men ordet SOM finns inte med. ”Du är en storm i mitt liv.”
Personifikation: abstrakta begrepp beskrivs som om de var levande. Jämför med besjälning. ”Kärleken fångade mig, snurrade mig och kastade ut mig genom fönstret.”
En vanlig vardaglig mening som ”Jag såg den gamla tanten hjälpa tonåringen att komma över gatan” kan skrivas om med hjälp av stilfigurer så här: ”Den grånande ängeln vid Korsvägen gav mig ett förstulet ögonkast innan hon värnade barnets oskuld från den breda vägens lömska leende ...” Tanten är ingen ängel, men framställs som en sådan genom en metafor, Korsvägen är en allusion för Herkules vid skiljevägen o ch den breda vägen är en allusion för den bibliska metaforen om att inte välja den breda vägen som leder till fördärvet. Att ge vägen ett lömskt leende är förutom allitteration en besjälning. Meningen känns dock lite överlastad med stilfigurer, eller hur? Faran med för mycket stilfigurer är att ingen hänger med och förstår vad du menar, men rätt använt i lagom mängd är de oslagbart gnistrande paljetter i din färgsprakande språkdräkt.
ATT UTVECKLA OCH BEARBETA handlar om att jobba med språket.
• Avskalat eller utbroderat? En avskalad text ökar tempot, en utbroderad text smyckar språket.
• Informellt eller formellt? En informell text är personlig och lite friare. En formell text är exakt och språkligt korrekt.
• Stilfigurer Utsmyckningar som en författare använder för att ge liv i språket.
Metaforer är kraftfulla.
1. Avskalat eller utbroderat?
Här är två olika beskrivningar av samma situation. Läs dem och svara sedan på frågorna.
TEXT A
Dörren öppnades och Mirko kom in.
”Du är inte välkommen här”, sa Anna.
Mirko satte sig ner på stolen framför henne.
”Jag bryr mig inte”, sa han.
TEXT B
Den tunga trädörren öppnades med ett gnisslande ljud, som om den inte oljats sedan huset byggdes för tvåhundra år sedan. Mirko kom in, bister och hetsig. Hans kläder var fortfarande blöta från regnet, och han var andfådd. Han lutade sig mot dörrposten och stirrade på Anna.
”Du är inte välkommen här”, sa Anna kallt. Hon tittade demonstrativt ut genom fönstret och visade med hela sitt kroppsspråk att han borde falla ner död. Eller åtminstone gå ut igen.
Mirko steg fram och drog ut stolen med ett skrapande ljud som fick vattnet i glaset att vibrera. Anna kunde känna kylan från hans kläder, och en fuktig pälsig lukt som påminde om en gammal hund. Han satte sig tungt ner, men hon tittade inte på honom.
”Jag bryr mig inte”, sa han. Rösten lät nästan road.
a. Vilken av de två texterna föredrar du? Varför?
b. Text A är väldigt kort, medan Text B är väldigt utbroderad. Skriv en egen version som är mittemellan. Det enklaste är att utgå ifrån den långa texten och stryka allt som känns onödigt.
2. Kalla och varma ord
Ord har temperatur. Det är olika hur man upplever dem. En del menar att ordet “mjuk” är varmt, medan ordet “blå” är kallt.
1. Skriv en kort dikt på fem rader. Använd bara ord som du upplever som kalla.
2. Skriv om dikten, byt ut de kalla orden med ord som du upplever som varma.
3. Läs upp dikterna för varandra.
3. Formellt och informellt språk I skollagens kapitel 1, 5 § kan vi i en formell text läsa om hur utbildningen på gymnasiet ska utformas.
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
1. Ge exempel på ord som tyder på att det är en formellt text.
2. Hitta synonymer till: överensstämmelse, okränkbarhet, integritet och solidaritet.
3. Skriv om lagtexten till informell text. Låtsas att målgruppen är elever i årskurs fem.
I kapitel 3, 5 § hittar vi en lång mening:
Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, och inte annat följer av 7 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.
4. Vad står det egentligen? Sammanfatta i en begriplig mening.
5. Vilka av den formella textens kännetecken uppvisar lagtexten?
6. Omformulera och dela upp meningen i fyra kortare meningar. Behåll ordvalen.
7. Säg att du har en kompis som misslyckades på nationella provet i svenska. Kompisen är förtvivlad för läraren säger att det blir F i slutbetyg. Formulera om lagtexten så att den blir begriplig.
4. Instruktionsbok
Ett bra sätt att testa om du skriver tydligt nog är att skriva en instruktion till någon.
1. Skriv en instruktion till en vuxen om hur man kokar riktigt gott ris.
2. Skriv en instruktion till ett barn om hur man lär sig cykla.
3. Läs varandras instruktioner. Försök att förstå dem och ge feedback på tydligheten.
5. Textbearbetning
Ibland behövs det inte så mycket ändringar för att en text ska bli mer läsvärd och intressant. ”En flicka cyklade på vägen.” En helt korrekt mening, men den väcker inte så mycket intresse. Skriv om meningen sex gånger genom att efter varje omskrivning:
1. lägga till tre adjektiv
2. lägga till två verb
3. lägga till ett adverb
4. lägga till ett ord som avslöjar en hotande fara
5. skriva till en mening där flickan upptäcker faran
6. avsluta med att flickan klarar sig med hjärtat i halsgropen
6. Textbearbetning i par
Att bearbeta texten själv är bra, men att göra det ihop med någon annan vidgar perspektiven.
1. Ta fram varsitt papper och skriv en mening överst som innehåller någon som gör något och var det händer. (X gör Y i Z).
2. Byt lappar och lägg till några adjektiv och adverb så texten blir mer intressant. Byt sen tillbaka.
3. Skriv om texten igen och lägg till ett hot och lämna över lappen.
4. Låt hotet bli värre.
5. Skriv en tänkbar lösning på hotet.
6. Skriv om ett misslyckande att avvärja faran.
7. Avsluta med ett lyckligt slut.
8. Läs era texter högt för alla andra eller publicera dem i ett klassforum.
7. Okänd gestaltning
Gå ihop i par. Tänk ut en plats du känner till, ett klockslag och en av årets månader.
1. Skriv en kort berättelse under cirka tio minuter där du beskriver platsen och något som sker den tiden, i den månaden. Du får dock inte skriva rakt ut vad det är för plats, tid eller månad, det ska din granne få gissa. Väljer du exempelvis ett klockslag på natten så är det mörkt, väljer du en vintermånad så är det kallt.
2. Läs upp era berättelser för varandra och gissa!
8. Textbindning
När ord hör ihop i en text så kallas det referensbindning. Enklaste varianten är: Elin gick hem. Hon gick fort. Elin och hon hör ihop och är referenter till något gemensamt. Referenterna ger flyt i texten, skapar sammanhang och gör att du undviker upprepning.
a. Vilka referenter hittar du i följande meningar?
”Lisa gick i korridoren. Där mötte hon Jesper. Han gick omkring med en gitarr. Den spelade han jämt på.”
b. Ge följande text ett bättre flyt med hjälp av referenter:
”Pascal läser högt ur en gammal bok som heter Mörkrets hjärta. I Mörkrets hjärta läser Pascal en underlig mening. Den underliga meningen handlar om Mimmi. Mimmi bor långt ut i djungeln. Mimmi trivs bra långt ut i djungeln.”
c. Läs den gamla och den egna, nya texten högt. Hur märker du skillnad i flyt?
Skapa en text 4: utveckla och bearbeta språket
Du har gjort ett grundligt förarbete, du vet vem som är mottagare, du har samlat all fakta du behöver och bestämt i vilken ordning du ska skriva olika delar och argument. Nu är det dags att bearbeta språket. Gör övningarna enskilt först. Gå sen ihop i par och hjälp varandra till ett ännu bättre språk.
1. Förklara. Se över alla detaljer i texten.
a. Kan du beskriva dem ytterligare?
b. Berikar det texten om du lägger till fler detaljer?
c. Behöver du använda ett mer målande språk eller har du broderat ut för mycket?
2. Ordval. Pröva varje ordval, fackterm och begrepp utifrån målgruppen.
a. Markera de som kan vara otydliga och som du kanske behöver förklara ytterligare eller byta ut.
3. Stilnivå. Vilka ord kan uppfattas som alltför formella eller informella?
4. Stilfigurer. Läs igenom alla dina stilfigurer och se till så att de är träffsäkra och relevanta.
a. Vilka kan du ta bor t?
b. Vilka behöver du justera så att de ger önskad effekt och mer liv i språket?
5. Grammatik och stavning. Var noga med att ha ett korrekt språk, se till så att alla ord är rättstavade och att du följer språkets normer. Slå upp ord om du är osäker; det är inte alltid som datorns rättstavningsförslag är rätt.
6. Styckeindelning. Se över styckeindelningen.
a. Finns det naturliga övergångar mellan olika delar?
b. Är styckena lagom långa?
c. Är blankrader och indrag konsekventa?
7. Textbindning. För att texten ska få flyt är textbindningen viktig. Du använder till exempel pronomen eller prepositioner. Exempel: Frida tog ett beslut. Frida var nöjd med beslutet. Ändra till: Frida tog ett beslut som hon var nöjd med. Alternativt: Frida tog ett beslut. Hon var nöjd med det.
a. Läs texten högt för dig själv och gör en markering där du upplever att språket hackar; oftast är det textbindningen som behöver justeras. Testa olika varianter tills du blir nöjd.
Patos
Svenska nivå 1
Andra upplagan
Patos 1 är ett läromedel i svenska för gymnasiet och vuxenutbildningen.
Här hittar du hela det centrala innehållet för svenska nivå 1. Du får lära dig att analysera skönlitteratur och sakprosa, att hålla tal och att hantera nervositeten när du ska hålla det där talet. Du får lära dig mer om kronolekter, sociolekter och maktspråk, och om grammatik och källkritik. Dessutom hittar du en genomgång av de litterära epokerna, så att du får koll på vad människor har tänkt och drömt genom historien.
Den här upplagan av boken är uppdaterad och anpassad till ämnesplanerna enligt Gy25.
Henrik Gustavsson har mångårig erfarenhet av att undervisa gymnasieelever i idrott, svenska, geografi och retorik.