9789151111186

till samhällskunskap 50

Maria Eliasson Gunilla Nolervik

Nordmakedonien

Innehåll

Till eleven 5

ATT STUDERA SAMHÄLLET 10

Ämnet samhällskunskap handlar om dig! 11 Ämnet samhällskunskap 11

Hur kan man studera samhället? 13

Källor 13

Att analysera samhällsfrågor 18

Så kan du använda läromedlet 20

Hur gör man – lite tips på vägen 22

D e MOKRATI

24

DEMOKRATI OCH DIKTATUR 26

Demokrati 28

Demokratins utveckling under 1900-talet 29

Demokratins kännetecken 31

Hur fattas ett demokratiskt beslut? 34

Utmaningar mot demokratin i Sverige 36

Bristande politiskt engagemang 36

Näthat och desinformation 36

Diktatur 37

Diktaturer idag 38

Demokrati i praktiken 41

Monarki eller republik 41

Parlamentarism eller presidentstyre 42

Valsystem 42

Arbetsuppgifter 44

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 46

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 48

Olika typer av rättigheter 49

De mänskliga rättigheterna är demokratins grund 50

Hur skyddas de mänskliga rättigheterna 51

Om dina rättigheter kränkts 52

Arbetsuppgifter 53

RÄTTSSTAT OCH RÄTTSPRINCIPER 54

Rättsstaten 56

Några av de viktigaste principerna 56

Det svenska rättsväsendet 58

Domstolsväsendet 59

Hot mot rättsstaten 60

Arbetsuppgifter 63

PARTIER OCH IDEOLOGIER 64

De politiska partierna växer fram 66

Block och stödpartier 66

Partierna i riksdagen 68

Ideologiska skiljelinjer 72

Ideologier 73

Socialism 73

Liberalism 74

Konservatism 74

Ytterligare politiska ideologier 75

Icke-demokratiska ideologier 76

Politik utanför partierna 77

Arbetsuppgifter 79

S å STYRS SV e RIG e

SVERIGES STATSSKICK 82

Våra fyra grundlagar 84

Statschefen 86

Rösträtt och val 87

Varför ska man rösta? 88

Arbetsuppgifter 89

80

KOMMUNER OCH REGIONER 90

Kommunernas uppgifter 92

Så styrs kommunen 94

Kommunens ekonomi 95

Regioner 95

Arbetsuppgifter 96

RIKSDAG OCH REGERING 98

Riksdagen – den lagstiftande makten 100

Riksdagens uppgifter 101

Så arbetar riksdagen 102

Regeringen – den styrande makten 103

Olika sorters regeringar 103

Regeringens uppgifter 104

Så arbetar regeringen 105

Statsförvaltningen 106

Arbetsuppgifter 107

EUROPEISKA UNIONEN – EU 108

EU:s utveckling 110

EU:s utvidgningar 111

EU – samarbete på olika sätt 112

Den inre marknaden 112

Säkerhets- och asylpolitik 113

Miljöfrågor 114

EU:s institutioner 115

Utmaningar för EU 117

Arbetsuppgifter 119

SVERIGE I VÄRLDEN 120

Svensk utrikes- och säkerhetspolitik 122

Utrikespolitiska samarbeten 123

FN 123

Sveriges totalförsvar 126

Militärt försvar 126

Civilt försvar 128

Arbetsuppgifter 129

e KO n OMI 130

DIN PRIVATA EKONOMI 132

Inkomst av arbete 134

Utgifter 135

Skatt 135

Att skaffa bostad 137

Att betala 139

Att inte kunna betala 141

Spara och låna 142

Att spara 142

Att låna pengar 143

Att vara en smart konsument 145

Hållbar konsumtion 147

Att tänka på som privatperson 147

Delningsekonomi 149

Arbetsuppgifter 150

SAMHÄLLETS EKONOMI 152

Det ekonomiska kretsloppet 154

Hushållet 154

Den offentliga sektorn 155

Företagen 155

Kreditinstituten 155

Utlandet 156

Marknaden och priset 156

Utbud och efterfrågan 156

Ekonomi och politik 157

Ekonomisk tillväxt 158

Hög sysselsättning 159

Stabil prisnivå 160

Konjunkturer och ekonomisk politik 160

Det svenska näringslivet 163

Arbetsuppgifter 165

ARBETSLIV 166

Arbetsmarknaden 168

Att söka jobb 169

Olika anställningsformer 172

Att vara arbetslös 173

Arbetsmarknadens parter 174

Kollektivavtal 175

Rätt lön 177

Att jobba svart 177

Arbetsuppgifter 179

SOCIA l A FR å GOR 180

VÄLFÄRDSSAMHÄLLET 182

Olika välfärdsmodeller 184

Konservativ välfärdsmodell 184

Liberal välfärdsmodell 185

Socialdemokratisk välfärdsmodell 186

Den svenska modellen 187

Inkomst vid sjukdom 187

Socialförsäkringar och ekonomiskt bistånd 188

Arbetsuppgifter 191

KLASS, GENUS OCH ETNICITET 192

Klass 195

Kön och genus 198

Jämställdhet 199

Sexualitet 202

Etnicitet 203

Det mångkulturella Sverige 203

Etnicitet i dagens Sverige 206

Olika livsvillkor 208

Arbetsuppgifter 210

Bildförteckning 212

Register 213

Kartor pärmens insida

Runt om i världen köar människor för att använda sin demokratiska rättighet att rösta.

DEMOKRATI OCH DIKTATUR

Detta kapitel handlar om: vad demokrati är, demokratins kännetecken, vad diktatur är, hur demokratier kan styras på olika sätt.

Var går gränsen för yttrandefriheten?

I en demokrati har alla rätt att föra fram sina åsikter – bland annat genom att demonstrera. Det är en del av vår yttrandefrihet. Vi måste även kunna acceptera att andra människor har åsikter som vi inte delar.

Under de senaste åren har det skett flera uppmärksammade demonstrationer där muslimernas heliga skrift Koranen har bränts. Som en reaktion mot dessa har våldsamma upplopp med skadegörelse och våld mot poliser brutit ut. Koranbränningarna har också medfört ett förhöjt terrorhot mot Sverige, försämrade relationer med vissa länder och attacker mot svenska medborgare. Frågan om koranbränningar sätter fingret på svåra avvägningar som demokratiska samhällen måste göra. Ska det vara förbjudet att bränna en helig skrift eller är det helt enkelt något som måste accepteras i yttrandefrihetens namn?

Några röster i debatten:

Civil Rights Defenders menar att koranbränningar bör ses som en symbolisk avhumanisering av muslimer som minoritetsgrupp i Sverige och att koranbränningar bör ses som hatbrott. (Dagens Nyheter 230721)

Statsminister Ulf Kristersson (M) menar: ”Jag uppfattar att det här är avsiktliga provokationer. Bara för att det är lagligt tycker inte jag att det är lämpligt”. ( Aftonbladet 230628)

UPPGIFT

Protester mot koranbränningar samlar oftast både poliser och motdemonstranter.

Diskussionen har bland annat gällt om bränningar av heliga skrifter kan vara hets mot folkgrupp vilket är förbjudet. Vissa menar att så är fallet, dvs. ”i uttalande eller annat meddelande uttrycker missaktning för folkgrupp… med anspelning på … trosbekännelse”. Andra menar att yttrandefriheten tillåter även denna form av demonstrationer utifrån att det handlar om kritik mot en religion. Avgörande är alltså om handlingen riktar sig mot människor eller mot en religion.

Exemplet med koranbränningar visar att demokrati inte alltid är så enkelt. Ibland uppstår svåra situationer. Ska man få uttrycka vilka åsikter som helst oavsett konsekvenser? Det är viktigt att diskutera demokrati och dess utmaningar.

1. Ska man få bränna det som många ser som heliga skrifter? Argumentera för din åsikt. Försök också hitta argument för en motsatt uppfattning i frågan.

2. Vissa menar att reaktionerna mot koranbränningarna i form av våldsamma upplopp och skadegörelse är ett större problem för det demokratiska samhället än koranbränningarna i sig. Vad säger du?

3. Vilken betydelse har det var, när och hur en demonstration genomförs?

4. Varför skyddar polisen personer som av många uppfattas som bråkmakare?

Demokratiska län- der är rikare och lever i större ut- sträckning i fred än diktaturer. Varför är det så tror du?

Det är inte självklart hur ett samhälle ska organiseras och styras. Vilka ska bestämma och hur ska makten utövas? Vilka lagar och regler ska gälla? Samhället måste ha en fungerande organisation och styrning för att vi ska kunna leva tillsammans. Samhällen där folkets vilja avgör hur landet ska styras kallas demokratier. Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om människors möjligheter att vara med och påverka samhället.

Sverige är en demokrati och vårt demokratiska statsskick har vuxit fram under lång tid. Demokrati kan fungera på olika sätt i olika länder, men det finns vissa saker som ett land måste leva upp till för att kunna kallas en demokrati, bland annat fria val och yttrandefrihet.

Motsatsen till demokrati kallas diktatur. I en diktatur saknar människor många fri- och rättigheter och kan inte välja sina ledare och på så sätt påverka hur landet styrs. Världens länder kan placeras in på en skala från väl fungerande demokratier till hårda diktaturer där människor förtrycks och helt saknar politiska rättigheter.

Demokrati

Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre. I en demokrati finns spelregler för hur samhället ska styras som utgår ifrån att alla människor har lika värde och samma möjligheter att påverka samhället. Demokrati handlar om hur makten ska fördelas och hur gemensamma beslut fattas. Demokratiska beslut påverkar mycket i vår vardag som till exempel hur mycket skatt vi ska betala, hur utbildning och sjukvård ska fungera och vilka lagar vi måste följa.

I en demokrati har varje människa vissa friheter och rättigheter. Vi har rätt att uttrycka våra åsikter, ha möten och demonstrationer, starta partier och föreningar. Rätten att rösta i fria val är en grundläggande rättighet. Vi har inte bara rättigheter, utan också skyldigheter mot det demokratiska samhället. Vi får inte använda våra fri­ och rättigheter på ett sådant sätt att vi kränker andra människors fri­ och rättigheter. De beslut som fattas i demokratisk ordning måste vi acceptera och följa.

Demokrati är inte bara ett sätt att styra ett samhälle utan det är också en idé som genomsyrar hela samhället. Det handlar om hur vi människor ser på och behandlar varandra. En fungerande demokrati bygger på att vi kan respektera varandras olikheter och lyssna på andras åsikter. I en demokrati ska det finnas utrymme för en mångfald av åsikter, men debatten måste vara saklig och bygga på argument som utgår från fakta och kunskap som grund för beslutsfattandet. För oss som lever i en stabil demokrati är det lätt att ta den för självklar, men demokratin utsätts ständigt för utmaningar och vi behöver stå upp för den och försvara den varje dag.

Demokratins utveckling under 1900-talet

Den demokratiska idén är mer än 2000 år gammal, men det är först på 1900 ­talet som demokrati på det sätt vi menar med det idag blev verklighet. I Sverige började moderna politiska partier växa fram för drygt hundra år sedan. Det svenska samhället hade förändrats av industrialiseringen. Ståndssamhället med adel, präster, borgare och bönder hade spelat ut sin roll. Nya grupper som till exempel arbetarna i industrierna krävde rösträtt och inflytande. De framväxande partierna företrädde olika grupper, eller klasser, och deras syn på hur samhället skulle se ut.

År 1921 fick kvinnorna i Sverige rösta för första gången, vilket innebar att alla medborgare över 23 år nu hade rösträtt. Den svenska demokratin är alltså lite drygt hundra år gammal.

Under 1920 ­ och 30 ­talen var demokratin i kris. Den bräckliga demokrati som införts i Tyskland efter första världskriget hade förvandlats till en nazistisk diktatur. I Italien hade fascismen tagit över. I Sovjetunionen styrde det kommunistiska partiet enväldigt. Förföljelse, tortyr och mord på människor som inte tyckte och tänkte på ”rätt” sätt eller tillhörde en viss grupp var vanligt inom dessa diktaturer. Miljontals offer krävdes. Länderna i före detta Sovjetunionen och Östeuropa avskaffade sitt kommunistiska styre efter Berlinmurens fall 1989. Den demokratiska utvecklingen i dessa länder har varit skakig och flera länder i området är idag långt ifrån fungerande demokratier.

Svenska kvinnor fick rösträtt sist i Norden. Bilden visar ett rösträttsvykort som användes för att påverka politikerna att tillåta kvinnlig rösträtt.

Varför är det så att många länder gärna kallar sig för ävendemokratiska om de inte alls är det?

DISKuTeR A

Ungerns premiärminister sedan 2010, Viktor Orbán, har tillsammans med sitt parti Fidesz systematiskt urholkat den ungerska demokratin bland annat genom att begränsa fria medier, politisera rättssystemet genom att ändra grundlagen och på olika sätt manipulera valsystemet.

Demokratiska länder är i genomsnitt rikare och lever i större utsträckning i fred än de länder som inte är demokratier. Idag är färre än hälften av medlemsstaterna i FN demokratier. De senaste åren har tyvärr utvecklingen gått mot mindre demokrati i världen. Ungern är ett exempel på ett land där demokratin minskat kraftigt genom att man hindrar oppositionen att arbeta fritt och oberoendet hos domstolarna har begränsats. Också världens största demokrati, Indien, har försämrats de senaste åren. Men även i stabila demokratier som Sverige måste vi ständigt försvara och utveckla demokratin.

SEMESTRA

Är det rätt eller fel att resa till en diktatur på semester? Många svenskar väljer att åka på semester till länder som inte är demokratier. Exempel på sådana länder är Turkiet, Thailand, Förenade Arabemiraten och Kina. Är det lämpligt att njuta av semester, sol och bad när befolkningen i landet saknar grundläggande demokratiska rättigheter? Eller är det så att turism kan hjälpa befolkningen i landet? Vilka argument kan du hitta för och emot att resa till diktaturer?

I PARADISET?

Diskutera frågan i klassen! Du kan formulera dina argument så här:

Det är fel att resa till sådana länder därför att...

Det är rätt att åka till diktaturer därför att … /Folket i dessa länder får det bättre om det kommer turister på så sätt att...

Granska och värdera argumenten! Håller de för granskning?

Demokratins kännetecken

Världens stater befinner sig på en skala från väl fungerande demokratier till de hårdaste diktaturer. Sverige tillhör de bäst fungerande demokratierna i världen tillsammans med flertalet länder i EU. Demokrati utgår från att alla människor har lika värde, friheter och rättigheter. Alla människor ska ha möjlighet att påverka politiska beslut. Vad krävs då för att ett land ska vara demokratiskt?

Allmän rösträtt: I en demokrati ska det finnas allmän och lika rösträtt. Det betyder att alla vuxna medborgare har rätt att rösta och att alla har en röst var.

Fria val och flerpartisystem: Det måste finnas olika partier att välja mellan. Ingen ska kunna påverka eller få veta vad någon röstar på och valen ska ske regelbundet. Vem som helst har rätt att starta ett parti och ställa upp i val.

Yttrande- och tryckfrihet: Det ska finnas frihet för alla att tycka och tänka som man vill, och möjlighet att föra fram sina åsikter på olika sätt genom yttrande­ och tryckfrihet.

Majoriteten bestämmer: Majoritetsprincipen gäller när beslut ska fattas. Det betyder att det förslag som får flest röster vinner. Men det är viktigt att komma ihåg att majoriteten inte kan besluta vad som helst. Besluten måste ta hänsyn till minoriteter och alla människors fri­ och rättigheter.

Rättssäkerhet: Alla ska vara lika inför lagen och ingen ska straffas utan en rättvis prövning i domstol. Domstolarna är oberoende och självständiga och varken riksdag, regering eller myndigheter får påverka hur domstolarna dömer i enskilda fall.

Fria medier: Fria och oberoende medier är en viktig del av demokratin. Medierna ska granska makten, informera om vad som händer i samhället och samtidigt vara en arena för människors olika åsikter.

Respekt för mänskliga rättigheter och minoriteter: De mänskliga rättigheterna skyddar individens fri­ och rättigheter som till exempel yttrandefrihet, religionsfrihet och rösträtt. (Mer om de mänskliga rättigheterna på s. 46) Demokratiska beslut utgår från att majoriteten bestämmer, men i en demokrati skyddas också minoriteters rättigheter.

Det är få länder i världen som lever upp till alla dessa punkter fullt ut. Men alla dessa delar behövs för en fullvärdig demokrati och när alla delar fungerar förstärker de varandra och därmed demokratin.

Nästa ordinarie val till riksdag, region- och kommunfullmäktige är den 13 september 2026. Förutom de åtta riksdagspartierna kan det finnas många små partier som vill komma in i riksdagen och lokala partier i regioner och kommuner att välja mellan.

Utvecklingen de senaste åren visar att antalet demokratier i världen minskar och ofriheten och förtrycket ökar i flera länder.

Källa: www.freedomhouse.org

Varför försöker de styrande i diktaturer begränsa möjlighetermänniskors att sprida och ta del av infor- mation på nätet?

Utveckling mot demokrati

Det är också viktigt att komma ihåg att det finns länder som utvecklas i demokratisk riktning. I till exempel Slovenien och Colombia har utvecklingen varit positiv de senaste åren.

Många människor runt om i världen kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Ny teknik i form av mobilkameror, möjligheter att lägga ut bilder och filmer på sociala medier ger människor nya sätt att sprida information och visa omvärlden hur situationen är i landet. Den nya tekniken gör det svårare för de styrande i diktaturer att kontrollera spridningen av information, även om de försöker genom att till exempel blockera vissa sajter på internet. Samtidigt finns det gott om exempel där de styrande använder internet och sociala medier för att spåra oliktänkande och sprida desinformation och propaganda.

Kambodjanska demokratiaktivisten

Theary Seng fängslades 2022 och har fortfarande inte fått någon rättegång.

fri delvis fri

Frihet i världens stater 2024 ofri

Demokrati i praktiken

Ett demokratiskt samhälle kan organiseras och styras på olika sätt. Det finns olika demokratiska statsskick . Vi ska här titta på några olika aspekter.

Monarki eller republik

Världens stater är antingen monarkier eller republiker. Dessa begrepp säger bara om landet har en monark eller en president som statschef. Begreppen i sig säger ingenting om landet är en demokrati eller inte.

Sverige är en monarki, det vill säga ett land där posten som statschef går i arv inom en adlig familj. Monarki betyder kungadöme, ett land med ett kungahus. Sverige har varit en monarki i mer än tusen år. Ätten Bernadotte har suttit på den svenska tronen sedan 1800 ­talet. Sveriges statschef är för närvarande kung Carl XVI Gustaf.

De stater i Europa som är monarkier är alla demokratier. I andra delar av världen finns däremot monarkier som inte är demokratier. I många av dessa länder har kungen, fursten, sultanen eller vilken titel monarken har, stor politisk makt och de styrande i landet utses av monarken. Ett exempel är Saudiarabien där kung Salman har en enorm rikedom och all politisk makt ligger hos kungen och hans familj.

En kung möter en president. Charles III från Storbritannien möter franske presidenten Emmanuel Macron i september 2023. Banketten på slottet i Versailles kostade 475 000 euro!

I en republik har man i stället en president som statschef. En president väljs och posten kan inte ärvas. En president som väljs direkt av folket kan ha stor politisk makt. Exempel på detta är Frankrike och USA. Men det finns också länder där presidenten i princip saknar politisk makt och har ungefär samma uppgifter som den svenske kungen. Italien och Tyskland är exempel på detta. Att ett land är en republik är inte heller någon garanti för demokrati. Det finns republiker som är militärdiktaturer eller styrda av ett enda tillåtet parti, s.k. enpartistater. Dessa ledare är inte valda av folket. Kina och Nordkorea är exempel på kommunistiska enpartistater.

Vilka för- och nackdelar finns med monarki respektive republik?

Parlamentarism i Sverige

Kung (statschef)

Presidentstyre i USA

Regering

Parlamentarism eller presidentstyre

ansvarar inför

President (statschef)

ansvarar

ansvarar inför

utser

Regering (kabinett) utser

Riksdag

väljer

Folket

Kongressen (senaten och representanthuset)

väljer väljer

Folket

Den svenska demokratin bygger på parlamentaI den svenska regeringsformen står att regeringen ska styra landet och att den är ansvarig inför parlament). Det betyder att riksdagen har den avgörande politiska makten. Regeringen måste accepteras av en majoritet i riksdagen. Om inte riksdagen accepterar regeringen kan misstroendeomröstning och avsätta regeringen. Makten utgår alltså från parlamentet, i Sverige riksdagen som också väljer regeringschefen. I Sverige kallas regeringschefen statsminister, men titeln premiärminister är vanlig i andra länder.

Presidentstyre i USA

President (statschef)

ansvarar inför

Regering (kabinett) utser

Kongressen (senaten och representanthuset)

väljer väljer

Folket

Det amerikanska statsskicket skiljer sig mycket från det svenska. USA:s president är både statschef, regeringschef och överbefälhavare för militären. USA har inte parlamentarism utan presidentstyre vilket innebär att presidenten är statschef med verkställande makt oberoende av den lagstiftande makten. En amerikansk president kan endast avsättas genom ett riksrättsåtal om hen allvarligt missbrukat sitt ämbete.

Valsystem

Det finns olika sätt att välja de politiker som ska besluta och styra på lokal, regional nivå och nationell nivå. Varje land har ett valsystem och dessa kan se olika ut.

I Vita huset i Washington DC bor och arbetar den amerikanske presidenten.

I Sverige har vi ett proportionellt valsystem. Det betyder att partierna får platser i riksdagen i proportion till antalet röster de fått i valet. Om ett parti får 10 % av rösterna i valet får de också 10 % av platserna, mandaten, i riksdagen. Riksdagens sammansättning motsvarar med andra ord hur väljarna har röstat. Denna princip gäller för alla val i Sverige. I riksdagsvalet måste dock ett parti få minst 4 % av rösterna i hela landet eller 12 % av rösterna i en valkrets för att komma in i riksdagen. Dessa spärrar finns för att förhindra ett stort antal små partier i riksdagen som skulle göra det svårare att fatta beslut.

Det proportionella valsystemet är mycket rättvist. En nackdel kan vara att det trots fyraprocentspärren blir många partier i riksdagen. Det kan vara svårt för ett parti att bilda regering på egen hand. Flera partier måste då samarbeta eller bilda en regering med flera partier, en koalitionsregering. Detta kan leda till svaga regeringar och många regeringsombildningar.

FAKTA

Vilka fördelar finns det med att flera partier samarbetar i regeringen?

PROPORTIONELLA VAL OCH MAJORITETSVAL

I exempelvis USA och Storbritannien används inte proportionella val utan majoritetsval i enmansvalkretsar. Från varje valkrets utses den kandidat som fått flest röster och de som röstat på en annan kandidat får ingen representation

– ”the winner takes all”. Majoritetsval leder till få och stora partier vilket gör det lättare att bilda starka regeringar, men det kan innebära att delar av befolkningen blir utan politisk representation och det finns färre partier att välja bland.

Proportionella valMajoritetsval i enmansvalkrets

Väljare

Röstfördelning

Mandat

Valkretsar

Valkrets

A. ORD OCH BEGREPP

Förklara genom att ge exempel eller sätt in begreppet i ett sammanhang.

1. demokrati

2. diktatur

3. allmän rösträtt

4. majoritetsprincipen

5. rättssäkerhet

6. fri opinionsbildning

7. tryckfrihetsförordningen

8. yttrandefrihetsgrundlagen

9. censur

10. meddelarfrihet

11. offentlighetsprincipen

12. direkt demokrati

13. förtroendevalda

14. indirekt-/representativ demokrati

B. FRåGOR TIll TeX Ten

1. Ge exempel på att demokratin var i kris under mellankrigstiden.

2. Vad krävs för att ett land ska vara en demokrati?

3. Vilka uppgifter har media i en demokrati?

4. Ge exempel på medias rättigheter och skyldigheter i en demokrati.

5. Hur fattas ett demokratiskt beslut?

6. Förklara skillnaden mellan direkt och representativ demokrati genom att sätta in orden i ett sammanhang och ge exempel.

C. AnAlYSeRA

1. Jämför ett demokratiskt land och en diktatur genom att ta fram en lista på vad som kännetecknar en demokrati och sedan en lista på vad som kännetecknar en diktatur. Förklara skillnaderna utifrån dessa kännetecken.

Jämför människors friheter, rättigheter och möjligheter att påverka

15. folkomröstning

16. statsskick

17. statschef

18. monarki

19. republik

20. parlamentarism

21. proportionella val

22. mandat

7. Ge exempel på utmaningar mot demokratin.

8. Vad kännetecknar en diktatur?

9. Ge exempel på att demokratier kan ha olika statsskick.

10. Vad är skillnaden mellan monarki och republik?

11. Förklara varför begreppen monarki och republik inte säger något om ett land är en demokrati eller diktatur.

12. Hur fungerar parlamentarismen?

samhället i en demokrati jämfört med en diktatur.

Du kan börja ditt svar så här: Skillnaden mellan demokrati och diktatur är först och främst…

Det finns många skillnader. En är… en annan är…

När man jämför ser man att…

C. AnAlYSeRA

2. Vilka hot finns mot den svenska demokratin? Diskutera och rangordna de hot som nämns i texten. Vilka tycker du/ni är allvarligast? Kan ni komma på saker som inte nämns i texten? Vilka orsaker till och konsekvenser av dessa hot kan ni se? Vad kan vi göra för att skydda demokratin?

Skulle Sverige kunna utvecklas till en diktatur?

3. Skulle fler folkomröstningar göra Sverige mer demokratiskt? Vilka föroch nackdelar finns med att avgöra politiska frågor med folkomröstning?

4. Hur fungerar elevdemokratin på din skola? Vilka frågor vill du vara med och

D. TA ReDA På

1. Gör en lista på de 10 rikaste och de 10 fattigaste länderna i världen och undersök om de är demokratier eller diktaturer. Använd dig av måttet BNP per capita. Jämför de 10 rikaste länderna med de 10 länder som toppar

Sverige

USA

Tyskland

Storbritannien

Ryssland

Kina

påverka? Vilka frågor borde eleverna få vara med och bestämma om?

5. Vilka krav och förväntningar kan vi ha på våra folkvalda politiker? Vilka egenskaper tycker du att en politiker ska ha? Har vi rätt att kräva mer av våra politiker än vad vi kräver av oss själva eller andra? Rangordna vilka egenskaper du tycker är viktigast för en politiker och kom gärna med egna förslag: Hög utbildning, ärlighet, erfarenhet, stark ledare, kunskap i sakfrågor, lyhörda, sympatiska, diplomatiska, engagerade, vara som ”vanligt folk”.

• Har ålder eller kön någon betydelse?

• Kan du tänka dig att engagera dig politiskt?

listan som utgår från HDI (Human Development Index) och fundera på varför de skiljer sig åt.

2. Jämför några länders statsskick enligt tabellen nedan:

Fru Justitia, rättvisans gudinna i romersk mytologi, blundar eller har en ögonbindel för att visa att alla är lika inför lagen. Vågskålen står för rättvisan och svärdet är en symbol för makten att döma och bestraffa enligt lagen.

RÄTTSSTAT OCH RÄTTSPRINCIPER

Detta kapitel handlar om: rättsstatens roll i demokratin, rättsstatens principer, det svenska rättssystemet, hot mot rättssamhället.

Rätt eller fel om rättsstaten?

I en rättsstat utövas all offentlig makt i enlighet med lagen och individens fri- och rättigheter skyddas av oberoende domstolar. Nedan följer ett antal exempel och påståenden som har med rättsstaten att göra.

A. En polis låter grannens pojke komma undan från en olovlig körning eftersom han tycker att det är en snäll kille som inte kommer att göra det igen.

B. En folkvald politiker försöker ändra en dom från tingsrätten eftersom hon ”vet” att det är i enlighet med vad en majoritet av folket tycker.

C. En nyvald regering väljer att byta ut domarna i Högsta domstolen med motiveringen att det är en ny majoritet i riksdagen.

D. I en kommun som har dåligt med pengar betalar ett stort byggföretag en konferens med mat och dryck för tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret.

e . En domare i en tingsrätt vars domar upprepade gånger ändrats i hovrätten kan avsättas av regeringen.

F. Myndigheter får inte hindra en tidning från att publicera en artikel.

G. Riksdagen kan ändra beslut från en statlig myndighet som till exempel Migrationsverket.

h . Regeringen kan avskeda en journalist på SVT som kritiserar regeringens politik.

I. Om regeringen anser att en domstol dömt fel kan regeringen ändra domen.

J. Det är bara riksdagen som kan fatta beslut om en ny lag.

K. En kommunpolitiker informerar sin kompis som är företagare inom entreprenadbranschen om en kommande upphandling av vägunderhållet. Denna förhandsinformation bidrar till att entreprenören får uppdraget.

l . Om regeringen tycker att för många utländska medborgare får stanna i landet kan den ge Migrationsverket order om att minska antalet beviljade uppehållstillstånd.

M. En domare som kritiserar ett lagförslag i media kan inte bestraffas.

n . I en statlig myndighet anställs en person som känner avdelningschefen trots att det finns mer kompetenta och meriterade sökande till tjänsten.

UPPGIFT

Vilka av följande exempel är tillåtna i en rättsstat?

Vilka exempel strider mot spelreglerna i en rättsstat?

I Sverige är alla domar offentliga handlingar, men vissa uppgifter kan omfattas av sekretess för att till exempel skydda minderåriga. Om du vill läsa en dom kan du kontakta den domstol som har hand om målet.

Demokrati och rättsstat hör ihop eftersom det inte finns någon verklig demokrati utan en fungerande rättsstat. Rättsstatens principer innebär bland annat att alla människor ska behandlas lika inför lagen och att myndigheters beslut ska kunna överklagas. I en rättsstat skyddas medborgarnas fri- och rättigheter, även när den politiska makten växlar.

Rättsstaten

Vad är då en rättsstat? En rättsstat är en demokratisk stat med regelbundna och rättvisa val som respekterar de mänskliga rättigheterna. Men detta räcker inte. Staten måste också ha ett system av regler, institutioner och rättsprinciper som förhindrar maktmissbruk och klargör vad staten har rätt att göra i sin maktutövning. Dessa spelregler ska skyddas av grundlagen och inte kunna ändras av en enstaka regering.

Några av de viktigaste

principerna

Vi ska här fördjupa oss i några av de viktigaste principerna i en rättsstat.

I en rättsstat måste det finnas rättssäkerhet för medborgarna. Rättssäkerhet innebär bland annat att alla ska vara lika inför lagen och ingen ska åtalas eller dömas utan tydligt stöd i lagen eller utan tillräcklig bevisning. Domstolarna ska vara oberoende och självständiga, vilket innebär att varken riksdag, regering eller någon myndighet får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. Domare kan inte heller avsättas av våra politiker.

Legalitetsprincipen: Regeringsformen (RF) 1 kap 1 § säger ”Den offentliga makten utövas under lagarna”. Det betyder att ingen kan bestraffas utan att det står i lagboken att handlingen är förbjuden. Alla beslut av myndigheterna måste vara förenliga med lagen. Retroa ktiv lagstiftning är förbjuden vilket betyder att nya lagar inte kan gälla bakåt i tiden, det vill säga ingen kan straffas för något som inte var olagligt när handlingen begicks.

Objektivitetsprincipen: RF 1 kap 9 §: Domstolar och myndigheter ska ” beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.” Det betyder att alla individer ska behandlas lika inför lagen. Ingen ska gynnas eller missgynnas på grund av kön, etniskt ursprung, religion, om man är rik eller fattig eller annat. Domstolar och myndigheter får enbart fatta beslut utifrån lagar och regler.

Rätt till en rättvis rättegång: Individer måste vara säkra på att deras rättigheter kommer att respekteras om de hamnar i en rättslig process. Detta inkluderar rätten till försvar, en rättvis och offentlig rättegång samt möjlighet att överklaga domen om man anser sig felaktigt dömd.

Rättsstatens principer gäller alla offentliga institutioner, inte bara de rättsvårdande myndigheterna som polis och domstolar.

De gäller också vid alla beslut som tas i kommunala förvaltningar t.ex. av en socialarbetare på socialförvaltningen eller av en byggnadsinspektör på stadsbyggnadskontoret. De gäller vid statliga beslut som när någon ansöker om studiebidrag eller när en lantbrukare söker statliga bidrag.

Kontrollfunktioner

Betyg är ett av få myndighetsbeslut som inte går att överklaga. Varför är det så tror du?

”Rättsstat utan folkvälde är redan halv demokrati. Folkvälde utan rättsstat är ingen demokrati alls” Alexis de Tocqueville (1805-1859) fransk filosof och politiker. Vad menade han?

Det är viktigt att det finns kontrollfunktioner som granskar den statliga och kommunala förvaltningen. Justitieombudsmannen (JO) och Riksrevisionen är två organ som ska granska och se till att den svenska förvaltningen fungerar effektivt och rättssäkert. Justitiekanslern (JK) utreder anmälningar om någon anser sig ha blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman. Vem som helst kan alltså göra en anmälan om man anser att man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman och få saken prövad av JK.

Gleerups

Utbildning

AB.

Ett brott kommer till polisens kännedom

POLIS ÅKLAGARE

Avskrivning

Förundersökning inleds

Böter (ordningsbot) skrivs ut direkt

En person blir misstänkt och grips av polisen

Den misstänkte är under 15 år

- prövar om den misstänkte ska åtalas (åtalsprövning)

Det blir inget

åtal (åtalsunderlåtelse)

Åtal väcks

Böter (straffförläggande) skrivs ut

Villkorlig dom (i vissa fall)

Överlämnande till socialtjänsten

Det svenska rättsväsendet

Rättsväsendet ska skydda varje persons rättssäkerhet och upprätthålla lag och ordning i samhället. Det är riksdagen som stiftar våra lagar och bestämmer vilken påföljd och straffskala som ska gälla för olika brott. Polisen ska förebygga brott genom att övervaka ordning och säkerhet och utreda brott under ledning av åklagare. Åklagaren fattar beslut om åtal ska väckas efter en brottsutredning och det är också åklagaren som för talan i domstol

Domstolarnas roll är att tolka och döma utifrån lagarna. Domstolarna ska vara oberoende och opartiska och får inte påverkas av politiker eller på annat sätt. Politikernas makt begränsas till att de kan stifta nya lagar men de får sedan inte påverka hur lagarna tolkas av domstolarna. Är politikerna inte nöjda med tolkningen av lagen måste de ändra i lagen genom ett nytt riksdagsbeslut.

En person som anklagas för ett brott har rätt att få sitt ärende prövat i en domstol. En person som misstänks för ett brott ska anses vara oskyldig tills saken har prövats i domstol och domstolen har kommit fram till om personen är skyldig eller ej och fastställt en påföljd. Om

BROTT

DOMSTOL KRIMINALVÅRD

Villkorlig dom

Skyddstillsyn

Domstolen avgör

Fängelse (kriminalvårdsanstalt)

Böter

Särskild vård t.ex. rättspsykiatrisk vård

Påföljdseftergift (ingen påföljd t.ex. pga. sjukdom)

Frikännande

Samhällstjänst

Kontraktsvård Övervakning

Den dömde sätts i fängelse

Elektronisk övervakning (fotboja)

Ungdomstjänst

Hela straffet avtjänas i fängelse

Villkorlig frigivning ev. övervakning

det finns tvivel om en person är skyldig ska domstolen hellre fria än fälla. Alla som åtalas för ett brott har rätt att försvara sig i domstol och har rätt till en försvarsadvokat. En åtalad har också rätt att veta vilka bevis som finns och vilka som vittnar.

Domstolsväsendet

I Sverige finns tre olika typer av domstolar: allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och specialdomstolar, som till exempel Arbetsdomstolen. Det finns tre olika nivåer av allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. De allmänna domstolarna är tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Här behandlas brottmål och tvistemål. Brottmål är mål där någon står anklagad för ett brott som till exempel misshandel eller narkotikabrott. Tvistemål kan handla om en tvist mellan en privatperson och ett företag om till exempel ett dåligt utfört byggnadsarbete. Det kan också vara tvister mellan privatpersoner, till exempel om hur ett arv ska fördelas eller var barnen ska bo efter en skilsmässa.

Allmänna domstolar

Högsta domstolen

Hovrätter

Tingsrätter

Förvaltningsdomstolar

Högsta förvaltningsdomstolen

Kammarrätter

Förvaltningsrätter

Förvaltningsdomstolarna består av förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolarna dömer i tvister mellan enskilda medborgare och myndigheter. Det kan till exempel handla om att överklaga beslut från Försäkringskassan eller socialtjänsten. Domar som fastställs i en domstol kan bara ändras av en högre domstol. En dom från en tingsrätt kan alltså överklagas till hovrätten och om hovrätten tar upp fallet kan domen ändras.

Hot mot rättsstaten

Hoten mot rättsstaten kommer från olika håll. Korruption, organiserad brottslighet och politiska grupper som inte respekterar demokratins spelregler tillhör de främsta hoten.

Demokratin är på tillbakagång i världen, även i Europa. I EU lever runt hälften av medlemsländerna inte upp till alla kraven på en liberal demokrati med en rättsstat som bygger på folkstyre och respekt för mänskliga rättigheter. Populistiska (s. 77) politiker framställer ofta rättsstaten som elitistisk och ”odemokratisk” när majoritetens åsikter hamnar i konflikt med grundläggande fri­ och rättigheter.

I länder som till exempel Ungern är inte längre domstolarna oberoende och självständiga och domare kan avsättas av politikerna om de inte dömer på ”rätt” sätt. Auktoritära politiker som till exempel Ungerns premiärminister Viktor Orbán ställer majoritetens vilja mot rättsstaten och hävdar att regeringens makt inte ska begränsas av oberoende domstolar och mänskliga rättigheter. EU har kritiserat Ungern och menar att rättsstatens ställning har försvagats i landet och att människor där inte längre kan räkna med att behandlas rättvist eftersom polis och domstolar lyder regeringen.

Korruption

Korruption är ett hot mot rättsstaten. Korruption handlar om att utnyttja sin position för att gynna sig själv eller närstående. Exempel på korruption kan vara att en tjänsteman eller politiker tar emot en muta i form av pengar eller gåvor i utbyte mot att fatta ett visst beslut. Det kan vara att en handläggare på Migrationsverket tar emot mutor för att ge en person ett uppehållstillstånd eller en tjänsteman på Försäkringskassan som beviljar ersättning till en kompis som inte har rätt till detta. En viktig del av rättsstaten är att vi möter tjänstemän som följer lagar och regler och inte låter sig påverkas.

Korruption strider mot rättsstatens principer då det leder till att principen om saklighet och att alla ska behandlas lika inför lagar och regler sätts ur spel. Korruption kan leda till att skattepengar används på fel sätt och att individer eller företag får fördelar som de inte borde få. Korruption är alltså brottsligt. Studier visar att den vanligaste formen av korruption i Sverige är vänskapskorruption utan krav på motprestation. Exempel på det kan vara att en chef på en myndighet anställer någon hen känner personligen utan att följa principen om att tillsätta tjänster utifrån meriter. Ett annat exempel kan vara att en kommunal tjänsteman gynnar en bekants företag i stället för att följa lagen om offentlig upphandling.

Kartan visar i vilken grad korruption uppfattas finnas bland offentliga tjänstemän och politiker. Det finns ett tydligt samband mellan låg grad av korruption och demokrati. Källa: Transparency International

Partierna lyfter fram sina viktigaste frågor och förslag för att locka väljare.

PARTIER OCH IDEOLOGIER

Detta kapitel handlar om: de politiska partierna, ideologiska skiljelinjer i svensk politik, de politiska ideologierna, politik utanför partierna.

Förbjud TikTok!

Gratis kollektiv trafik till barn och unga!

Satsa på skolan!

Natomedlemskap garanterar fred för Sverige!

Vilket samhälle vill du ha? Avskaffa monarkin!

Sverige behöver fler poliser!

SWEXIT! ­

Sverige ut ur EU!

Billigare bensin och diesel för glesbygdsbor!

Sverige har råd med en generös flyktingpolitik!

Gratis frukost i skolan! Skrota marknadsskolan!

Gratis körkort till alla 18-åringar!

Högre studiebidrag till gymnasieelever! kärnkraft!

Dags att införa euro!

Sänk skatterna!

Rädda klimatet - återställ våtmarker! gängkriminella!

Krossa patriarkatet!

Mer pengar till försvaret!

6-timmars arbetsdag nu! Höj pensionerna!

Förbjud vinster i välfärden!

EU-samarbetet är viktigare än någonsin!

UPPGIFT

1. Välj fem påståenden som du håller med om är viktiga för ett bra samhälle och motivera din åsikt. Lägg gärna till egna saker som du tycker är viktiga.

2. Välj fem påståenden du inte håller med om och motivera varför du inte håller med.

3. Vilka påståenden kan du koppla ihop med ett eller flera politiska partier?

Den representativa demokratin bygger på att det finns politiska partier som företräder olika intressen och grupper i samhället. Genom de politiska partierna kan människor vara med och påverka politiken.

Alla politiska partier har en ideologisk grund men hämtar idéer från olika håll. I detta kapitel ska vi titta närmare på de politiska partierna och deras historia. Vi ska också titta närmare på ideologiska skiljelinjer mellan partierna.

Det finns också en politisk värld utanför partipolitiken. Många människor engagerar sig i samhällsfrågor utan att vara med i ett politiskt parti. Olika organisationer och grupper för fram sina åsikter och försöker påverka såväl andra människor som de politiska partierna.

De politiska partierna växer fram

På 1800 ­talet företrädde inte riksdagsledamöterna några politiska partier utan de valdes utifrån sin position i samhället och på personliga meriter. Det svenska partiväsendet utvecklades i slutet av 1800 ­talet. Vid sekelskiftet fanns tre partigrupperingar i riksdagen: en konservativ, en liberal och en socialdemokratisk. Efter hand började olika grupper i riksdagen samarbeta och de fick stöd från organisationer i samhället som försökte få väljarna att rösta på en viss riksdagsgrupp. Utvecklingen ledde fram till rikstäckande politiska partier. Partierna formulerade politiska program och utsåg kandidater till val.

Vissa partier har vuxit fram ur grupperingar i riksdagen, som till exempel Moderaterna, medan andra vuxit fram ur olika folkrörelser, som till exempel Liberalerna och Socialdemokraterna. Partier har tillkommit och försvunnit under 1900 ­talet och många partier har ändrat sina partinamn för att tydligare markera vad de står för. Förutom dagens åtta partier i riksdagen finns många små och lokala partier men vi kommer här att fokusera på riksdagspartierna.

Block och stödpartier

Partierna spelar en stor roll när en regering ska tillsättas efter varje riksdagsval. Regeringsbildningen kan ibland vara svår, och andra gånger enklare, beroende på valresultatet och om partier redan innan valet kommit överens om att samarbeta.

De svenska partierna har länge delats upp i två olika block : det borgerliga och det rödgröna blocket. Förklaringen är att det är ovanligt att ett parti får egen majoritet i riksdagen. Därför måste partier samarbeta för att kunna bilda regering. Vilka partier som kan samarbeta beror ofta på om de har gemensamma mål och liknande ideologisk grund. Det borgerliga blocket har bestått av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet som samarbetat under beteckningen Alliansen. I det rödgröna blocket har vi funnit Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Sverigedemokraterna har inte ingått i någon av blocken.

Blockpolitiken har på senare år förändrats och partierna samarbetar nu i nya konstellationer. Efter valet 2022 bildades en trepartiregering med Moderaternas partiledare, Ulf Kristersson, som statsminister. Förutom Moderaterna består regeringen av Liberalerna och Kristdemokraterna. Det största partiet på högersidan, Sverigedemokraterna, ingår inte i regeringen men har ett påtagligt inflytande över regeringens politik som stödparti. Utan stödet från Sverigedemokraterna skulle regeringen inte ha majoritet i riksdagen. Till grund för samarbetet mellan SD och regeringen ligger Tidöavtalet som förhandlades fram efter det senaste valet.

Riksdagsvalet 2022 Si ror inom parentes gäller riksdagsvalet 2018 %

Partiledardebatt i SVT – ett tillfälle för våra politiska partier att föra fram sina förslag och kritisera sina politiska motståndare. Varför placeras partiledarna i denna ordning tror du?

Källa: Valmyndigheten

Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiet

Partierna i riksdagen

Vänsterpartiet

ideologisk grund: socialism, feminism

Vänsterpartiet grundades 1917 i samband med den ryska revolutionen och var då ett kommunistiskt parti som ville förändra samhället genom revolution. Partiet bildades av medlemmar som uteslutits från det socialdemokratiska partiet. Partiet har splittrats vid flera tillfällen. Den stora frågan har varit vilken slags socialism partiet skulle företräda och hur samarbetet med andra kommunistiska partier skulle se ut. I samband med Sovjetunionens fall i början av 1990 ­talet tog partiet avstånd från kommunismen.

Idag beskriver sig Vänsterpartiet som ett socialistiskt och feministiskt parti med ekologisk grund. Vänsterpartiet vill genom skattesystemet jämna ut inkomstskillnaderna genom en stor offentlig sektor och satsningar på välfärden. Partiet var länge motståndare till EU och Nato, men driver inte aktivt frågan att Sverige ska lämna dessa organisationer.

Socialdemokratierna

ideologisk grund: socialism, feminism

Magdalena Andersson, Socialdemokraterna

Socialdemokraterna är det äldsta politiska partiet i Sverige och grundades redan 1889. Partiet växte fram ur arbetarrörelsen och företrädde framför allt den växande arbetarklassen som vid den här tiden saknade politiska rättigheter. Socialdemokraterna ville förbättra arbetarnas villkor och skapa ett mer jämlikt samhälle genom förhandlingar och politiska reformer, inte genom revolution. Målet är ett solidariskt samhälle där människor betalat skatt utifrån sin förmåga och får ta del av samhällets tjänster så som sjukvård och utbildning, efter behov.

Socialdemokraterna är det parti som suttit längst i regeringsställning av alla partier och utvecklingen i Sverige efter andra världskriget har präglats av partiets syn på fördelningspolitik och välfärd. Partiet vill jämna ut sociala och ekonomiska skillnader genom skattesystemet och ha en stark offentlig sektor, vilket kräver ett högt skatteuttag. Allmän sjuk­ och föräldraförsäkring, ett pensionssystem som omfattar alla och väl utbyggd barn­ och äldreomsorg kännetecknar partiets välfärdspolitik.

Miljöpartiet

ideologisk grund: ekologism, feminism

Miljöpartiet bildades 1981 i samband med folkomröstningen om kärnkraft. Miljöfrågorna hade hamnat alltmer i fokus under 1970 ­t alet. Motståndet mot kärnkraften var den samlande frågan när partiet bildades, men också en kritik mot att den ekonomiska tillväxten hotade miljön. Miljöpartiet kom in i Sveriges riksdag för första gången 1988 och har i stället för en partiledare två språkrör. Partiet grundar sin ideologi på hållbar utveckling (ekologism) och har miljö­ och klimatpolitik som sina viktigaste frågor. Grundtanken är att vi måste ta hänsyn till miljön i första hand i alla politiska beslut.

Miljöpartiet beskriver sig själva som en del av en global grön rörelse där politiken utgår från solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet och med kommande generationer. Miljöpartiet profilerar sig också i jämställdhetsfrågor och vill se en generös invandringspolitik.

Centerpartiet

ideologisk grund: liberalism, ekohumanism

Centerpartiet kom in i riksdagen 1918 under namnet Bondeförbundet. Partiet var till en början ett intresseparti för bönder och människor på landsbygden, men partiet breddade efter hand sin politik och bytte namn till Centerpartiet 1957. Landsbygdsfrågorna är dock fortfarande viktiga för partiet och uttrycket ”Hela Sverige ska leva!” syftar på att partiet vill se decentralisering och satsningar på landsbygdsutveckling. Partiets ideologiska grund är vad partiet kal llar ekohumanism där miljöhänsyn och tilltron till människors förmåga att utveckla samhället går hand i hand. Viktiga frågor för partiet är att stimulera företagande genom förenklade regler särskilt för mindre företag och småskalig produktion.

Centerpartiet tillhörde länge det borgerliga samarbetet, Alliansen, men samarbetet sprack efter valet 2018 då de övriga tidigare allianspartierna öppnade för ett samarbete med Sverigedemokraterna, vilket Centerpartiet inte kunde ställa sig bakom.

Muharrem Demirok, Centerpartiet

Daniel Helldén, Amanda Lind, Miljöpartiet

Liberalerna

ideologisk grund: liberalism

Liberalernas föregångare Frisinnade landsföreningen bildades 1902, med rötter i nykterhets­ och frikyrkorörelsen. Partiet hade också rötter i kampen för lika rösträtt för både kvinnor och män. Liberalerna gick under partibeteckningen Folkpartiet från 1934 fram till 2015 då namnet ändrades till Liberalerna. Partiet utgår från den liberala ideologi som sätter individens frihet i centrum och avvisar kollektivets rätt att bestämma över individen. Partiet beskriver sig som socialliberalt och menar att frihet för individen går hand i hand med ett ansvar för sina medmänniskor.

Friheten ska vara för alla och därför ska också välfärden finansieras gemensamt. Utbildningsfrågorna har en framträdande plats i Liberalernas politik och valfrihet inom skolan, liksom inom övrig offentlig sektor, är centralt. Liberalerna är riksdagens mest EUpositiva parti och har även länge förespråkat ett Natomedlemskap. Partiet har varit splittrat i frågan om ett samarbete med Sverigedemokraterna, men ingår nu i regeringen med SD som stödparti.

Kristdemokraterna

ideologisk grund: konservatism

Partiet bildades 1964 och tog namnet Kristen Demokratisk Samling, KDS. Partiet ville företräda kristna värderingar i politiken och stoppa ett förslag om att skära ner kristendomsämnet i skolan. 1985 kom dåvarande partiledaren Alf Svensson in i riksdagen genom ett valtekniskt samarbete med Centern. 1991 kom partiet in i riksdagen och direkt in i en borgerlig regering. Partiet har sedan dess suttit med i alla borgerliga regeringar.

Små, naturliga gemenskaper, främst kärnfamiljen, anser partiet ha stor betydelse för att minska kriminalitet och andra sociala problem. Kristdemokraterna betonar människans okränkbara värde och en av partiets profilfrågor har varit abortfrågan. På senare tid har motståndet mot aborter nyanserats och partiet framhåller idag kvinnans rätt att själv fatta beslut om en eventuell abort. Viktiga frågor för partiet idag är äldreomsorg, sjukvård, trygghet för medborgarna genom fler poliser och skärpta straff. Kristdemokraterna blev 2019 det första partiet som öppnade för samarbete med Sverigedemokraterna.

Johan Pehrson, Liberalerna

Ebba Busch, Kristdemokraterna

Moderaterna

ideologisk grund: konservatism, liberalism

Moderaterna grundades 1904 under namnet Allmänna valmansförbundet , ett konservativt parti som företrädde de mer välbeställda i samhället och som till en början var emot allmän rösträtt. Partiet fick sitt nuvarande namn 1969 efter att också ha hetat Högern och Högerpartiet. Moderaterna hör idag hemma i både den konservativa och den liberala ideologin. Partiet betonar individens frihet gentemot kollektivet i frågor som rör medborgarnas fri­ och rättigheter och valfrihet inom vård, utbildning och omsorg. Genom att sänka skatterna vill Moderaterna ge människor större frihet att själva bestämma hur de vill använda sina pengar. Privat ägande och fri företagsamhet är en central del i Moderaternas politik. Det konservativa draget märks främst i att partiet vill satsa på fler poliser och ett starkt försvar. Statens roll ska vara så liten som möjligt, men vara stark där den behövs som till exempel inom försvaret, energiförsörjningen och för att upprätthålla lag och ordning.

En viktig fråga för Moderaterna är att det ska löna sig att arbeta, därmed vill de se sänkta skatter på arbete och lägre ersättningsnivåer i bidragssystemen. Partiet förespråkar privatiseringar och avregleringar inom offentlig sektor och betonar individens frihet och ansvar. Moderaterna var starkt pådrivande för svenska EUoch Natomedlemskap

Sverigedemokraterna ideologisk grund: nationalism, socialkonservatism

Behöver vi så många olika partier när de ändå samarbetar i block?

Sverigedemokraterna är ett invandringskritiskt parti med nationalistisk och socialkonservativ inriktning som bildades 1988. Partiets grundare hade tidigare varit verksamma i nationalistiska och rasistiska partier och organisationer såsom Sverigepartiet, vit makt rörelsen och Bevara Sverige Svenskt (BSS). Partiet betecknas som populistiskt av såväl politiska motståndare som av samhällsvetenskaplig forskning.

Den viktigaste politiska frågan för Sverigedemokraterna är motståndet mot det som partiet kallar massinvandring men de har också profilerat sig i frågor om äldreomsorg, lägre drivmedelspriser och hårdare straff. Invandring och misslyckad integration anges ofta av partiet som orsaker till olika problem i samhället.

SD är kritiska mot EU och var fram till våren 2022 mot ett svenskt Natomedlemskap.

Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna

Ulf Kristersson, Moderaterna

Ideologiska skiljelinjer

En politisk ideologi är en samling idéer som förklarar varför samhället ser ut som det gör, hur det borde se ut och på vilket sätt det ska förändras för att bli bättre. Dagens politiska partier har ideologiska rötter, men få partier är tydligt kopplade till en enskild ideologi. De ideologiska rötterna blir ofta synliga om man tittar närmare på hur partiet ser på de stora ideologiska frågorna.

V H

V MP S C L KD M SD

Källa: Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet

Så här placerade väljarna partierna på en höger-vänsterskala år 2022. Håller du med om placeringen?

De politiska partierna kan placeras på en höger-vänsterskala. Begreppen höger och vänster i politiken har sitt ursprung i den franska revolutionen där de som ville förändra samhället satt till vänster i nationalförsamlingen och de som var mer konservativa satt till höger. Placeringen på skalan utgår från synen på ekonomisk jämlikhet och hur höga skatterna ska vara. Viktiga perspektiv utifrån höger­vänsterskalan är partiernas syn på fördelningspolitik, välfärd, arbetsmarknad, skatter, bidrag och socialförsäkringar. Partier till höger på skalan vill ha lägre skatter och att det offentliga ägandet ska vara begränsat. Partier till vänster vill se en större offentlig sektor vilket kräver högre skatter.

Den så kallade GAL­TAN­skalan beskriver värderingar och kompletterar höger­vänsterskalan som en del menar inte räcker till för att förklara varför människor röstar som de gör. GAL­TAN fokuserar mer på sociala och kulturella värderingar i frågor som till exempel invandring, HBTQ­rättigheter, abort, jämställdhet, miljö och klimat.

Grön Alternativ Libertär

Traditionalistisk Auktoritär Traditionalistisk

GAL står för gröna, alternativa och libertära värderingar. Viktiga frågor är individens frihet, klimatet, globalisering och en generös invandringspolitik. TAN står för traditionella, auktoritära och nationalistiska värderingar. TAN­sidan betonar nationell gemenskap, tro på traditionella auktoriteter och normer och är kritiska till mångkultur.

Här har forskare gjort ett försök att placera de svenska partierna utifrån både den traditionella höger-vänsterskalan och utifrån värderingar enligt GAL-TAN-skalan. Stämmer det med din uppfattning om partierna? Varför har Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna en prickad linje i diagrammet tror du?

Höger

Vänster

Ideologier

Ordet ideologi hör ihop med ordet idé. En ideologi är en samling idéer och värderingar om hur samhället ska styras och hur samhällets resurser ska ägas och fördelas. Men ideologier handlar också om hur man ser på människor och människans natur. En ideologi har en vision om hur samhället borde se ut och vilka förändringar som krävs för att skapa ett sådant samhälle.

Politiska ideologier och partier växer fram utifrån förändringar i samhället som skapar förändrade förutsättningar och behov hos olika grupper. De tre klassiska ideologierna socialism, liberalism och konservatism växte fram när samhället förändrades av franska revolutionen och upplysningstänkandet under 1700 ­talet och av industrialiseringen under framför allt 1800 ­talet. På samma sätt växte feminismen fram på grund av ojämlikheten mellan kvinnor och män och ekologismen utifrån att miljöproblemen blev allt större.

Socialism

Socialismen växte fram som en reaktion på arbetarnas hårda villkor i det tidiga industrisamhället. Arbetarna krävde politiska rättigheter och sin del av företagens vinster. Socialism utgår från en tilltro till kollektivets eller statens förmåga att lösa politiska och ekonomiska problem samt fördela resurserna i samhället. Målet är ett jämlikt samhälle med en rättvis fördelning av makt, resurser och sociala förmåner och ett gemensamt (kollektivt eller statligt) ägande av samhällets tillgångar.

Det finns två dominerande grenar inom socialismen när det gäller hur målet ska uppnås. Antingen att genom revolution störta klassamhället, vilket innebär att arbetarna tar makten med våld, eller att förändra samhället på demokratisk väg genom förhandlingar och politiska reformer. Socialdemokraterna har sina rötter bland dessa demokratiska socialister.

Vänsterpartiet har sina rötter i den revolutionära grenen av socialismen men är idag ett demokratiskt socialistiskt parti.

Håller du med om tanken att man ska bidra till samhället efter förmåga och få tillbaka efter behov?

En kinesisk kvinna sneglar på ett porträtt av Karl Marx. Kina är ett av få länder i världen som kallar sig kommunistiskt. Många kineser har fått del av landets växande ekonomiska resurser, men saknar fortfarande demokratiska fri- och rättigheter.

Svenska, polska, amerikanska, finska och danska trupper samlas inför den stora militärövningen Aurora våren 2023.

SVERIGE I VÄRLDEN

Detta kapitel handlar om: svensk utrikes- och säkerhetspolitik, utrikespolitiska samarbeten inklusive FN, Sveriges försvar.

Göra värnplikt – eller inte?

Säkerhetsläget i vår omvärld har försäkrats under de senaste åren. År 2017 återinfördes värnplikten som inte varit i bruk sedan 2010.

För alla 18-åringar kan det bli aktuellt att göra värnplikten och tjänstgöra i Sveriges försvarsmakt under en begränsad tid.

• Självklart gör jag värnplikt, det behövs mer folk i försvaret.

• Jag tycker man har en skyldighet att bidra till att försvara Sverige om vi skulle bli attackerade.

• Det vore intressant och lärorikt, man har möjlighet att utmana sig själv.

• Att ha gjort värnplikten ser bra ut på ett CV.

• Det finns ju möjlighet att göra karriär i försvaret efter värnplikten. Det är lockande.

• Varför ska staten tvinga ungdomar att göra värnplikt?

Det borde vara frivilligt.

• Vi behöver inte värnplikt. Världens länder måste samarbeta och lösa konflikter på annat sätt än med vapen.

• För mig är det viktigt med utbildning, jag är rädd att missa mina studier om jag måste göra värnplikt.

• Jag tror inte vi behöver värnplikt och en armé med många soldater. Modern krigsföring handlar mer om högteknologi, som obemannade drönare.

• Om Ryssland skulle attackera oss har vi ändå ingen chans. Det är lika bra att vi ger upp med en gång.

UPPGIFT

• Jag kan tänka mig att göra värnplikt men i så fall vapenfri tjänst. Jag vill bidra till att försvara Sverige, men inte med vapen.

1. Vilka påståenden ovan håller du med om? Motivera ditt svar.

2. Vilka håller du inte med om? Motivera ditt svar.

3. Skulle vapenfri tjänst vara ett alternativ för sig? Motivera ditt svar.

Ett litet land som Sverige påverkas av andra länder på många sätt. Om det är högkonjunktur och goda tider i USA påverkas Sverige genom att svenska företag får sälja mer varor dit. Om Polen släpper ut föroreningar i luft eller vatten skapar utsläppen miljöproblem även i Sverige. Om det uppstår en politisk konflikt någonstans i världen påverkas vi genom bland annat ökande flyktingströmmar.

Detta innebär att ett land som Sverige måste förbereda sig för olika hot och risker. Men denna situation innebär också att det är nödvändigt att vi samarbetar med andra stater för att lösa de problem som uppstår.

Svensk utrikes- och säkerhetspolitik

Det har gått ungefär två hundra år sedan Sverige senast var i krig. Sverige var under 1900 ­talet alliansfritt och neutralt. Med alliansfri menas att landet står utanför organiserat militärt samarbete. Begreppet neutral i detta sammanhang betyder att ett land inte stödjer någon av sidorna i kriget.

I och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige omvärderat sin säkerhetspolitik. I maj 2022 ansökte Sverige om medlemskap i Nato och i mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i alliansen. Det innebär att om ett land angriper Sverige kommer andra Natomedlemmar att komma till Sveriges hjälp. Medlemskapet innebär också att Sverige ska hjälpa andra Natoländer om de blir angripna.

En tydlig kränkning av svenskt territorium skedde när den sovjetiska kärnvapenbestyckade ubåten U137 gick på grund utanför Karlskronas skärgård 1981.

Omvärlden är i ständig och ofta snabb förändring och svensk säkerhet påverkas av såväl händelser nära vårt land som händelser som inträffar långt borta. För Sverige och svensk säkerhetspolitik handlar det i grund och botten om att staten vill trygga landet och medborgarnas säkerhet. Hoten kan handla om gränskränkningar, konkurrens om naturresurser, organiserad brottslighet, terror, cyberhot och mycket annat.

För Sverige och andra länder handlar säkerhetspolitik också om internationellt samarbete som bidrar till en säkrare värld.

Sveriges säkerhetspolitik består av två delar, utrikespolitik och försvarspolitik . Vi börjar med att titta på utrikespolitiken.

FAKTA

NORDISKT SAMARBETE

Sverige har under lång tid haft ett omfattande regionalt samarbete med de andra nordiska länderna. Samarbetet omfattar Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island. Syftet med samarbetet är att stärka ländernas gemensamma intressen. Samarbetet sker inom ramen för Nordiska ministerrådet där regeringarna samarbetar och Nordiska rådet som är ett samarbetsforum för ländernas parlament. För de

som är medborgare i dessa länder gäller passfrihet och frihet att arbeta utan arbetstillstånd i de nordiska länderna.

Utrikespolitiska samarbeten

Den ena delen av säkerhetspolitiken är utrikespolitiken. I utrikespolitiken betonas gemenskap och samarbete med andra länder. Det finns många samarbetsorganisationer mellan världens länder, vissa är viktigare än andra. På det globala planet innebär det att Sverige ska vara medlem i Förenta nationerna (FN). Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) deltar Sverige i EU:s ansträngningar att genom handel och samarbete göra Europa starkare.

FN

Sverige är medlem i den kanske största och viktigaste organisationen på den internationella arenan, Förenta nationerna (FN). År 1945 beslutade 51 av världens länder att bilda FN som i dag består av nästan 200 självständiga stater. Förenta nationerna arbetar framför allt med att:

• bevara freden i världen,

• arbeta för att de mänskliga rättigheterna respekteras,

• förbättra levnadsvillkoren i de fattiga länderna,

• förbättra miljön i världen.

I generalförsamlingen kan varje medlemsstat framföra sina åsikter. Här diskuteras militära konflikter, fredsbevarande insatser, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mycket annat.

FN:s arbete för fred sker på olika sätt. FN kan först och främst uppmana parterna i en konflikt att avstå från att använda våld. FN kan också medla , dvs. försöka hjälpa parterna att komma överens. Om en stat hotar freden kan FN också införa ekonomiska sanktioner. Detta betyder att det blir förbjudet för medlemsländerna att handla med det land som hotar freden. I sista hand kan FN sätta in militära insatser för att stoppa krig och bevara fred.

För att förbättra levnadsförhållandena i fattiga länder stödjer FN långsiktiga utvecklingsprojekt. Till exempel försöker FN i projektet Flicka verka för att flickor i världen ska få det bättre. FN gör även akuta hjälpinsatser i katastrofområden och arbetar aktivt för en bättre miljö. Även om FN har begränsad makt så har organisationen stor politisk betydelse eftersom det är den enda plats där alla världens länder kan träffas och prata med varandra.

FN:s generalsekreterare António Guterres

FN:s organisation

FN är en stor organisation där generalförsamlingen och säkerhetsrådet har en särskilt viktig funktion. I generalförsamlingen sitter en representant från varje medlemsland och här diskuteras och debatteras aktuella frågor. Ibland ger generalförsamlingen rekommendationer om hur ett problem bör lösas, men någon makt har den egentligen inte. Generalförsamlingen väljer också generalsekreteraren som sedan 2017 är portugisen António Guterres.

I säkerhetsrådet sitter representanter från 15 medlemsländer. Av dessa är fem permanenta dvs. de sitter alltid i säkerhetsrådet: Storbritannien, Kina, Ryssland, Frankrike och USA. De resterande 10 väljs av

FN:s organisation

Sekretariatet

Förvaltarskapsrådet

Ekonomiska/ sociala rådet

FN:s fackorgan t ex WHO (Världshälsoorganisationen)

Generalförsamlingen ”riksdag”

Internationella domstolen

FN:s underorgan t ex Unicef

Säkerhetsrådet ”regering”

FN:s internationella styrkor för bevarande av fred

De sex vita cirklarna är FN:s huvudorgan. De två viktigaste är generalförsamlingen och säkerhetsrådet.

I säkerhetsrådet kan de permanenta medlemmarna lägga in sitt veto vilket gör att förslag inte går igenom. Hur skulle det fungera utan veto? generalförsamlingen för två år i taget. I säkerhetsrådet fattas beslut som handlar om fred och säkerhet. För att beslut ska gälla krävs att nio av de femton representanterna röstar för beslutet. De permanenta medlemmarna har något som kallas för vetorätt. Veto betyder ”jag förbjuder”. Med andra ord kan en permanent medlem lägga in sitt veto och på så sätt stoppa ett förslag. Under våren 2024 lades en resolution (förslag) fram i säkerhetsrådet som ville sätta stopp för att något land ska kunna placera kärnvapen eller massförstörelsevapen i rymden. Ryssland gick emot förslaget och använde sitt veto vilket gjorde att förslaget inte gick igenom. Många förslag blockeras på så sätt av de permanenta medlemmarna.

I FN:s organisation finns också många fackorgan och underorgan som till exempel Unesco, som arbetar för utbildning, vetenskap och kultur och UNHCR som är FN:s flyktingorgan.

FN:s flyktingorgan UNHCR arbetar för att ge flyktingar skydd och nödhjälp. UNHCR arbetar också för att söka varaktiga lösningar på flyktingarnas problem.

FAKTA FOLKRÄTTEN

Folkrätten har vuxit fram under flera hundra år och innehåller regler som styr hur stater ska agera. Folkrätten består av två delar, fredens och krigets folkrätt. Fredens folkrätt innehåller bland annat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (s. 48). Krigets folkrätt reglerar vad som ska gälla vid väpnade konflikter och kallas också för krigets lagar. Krigets lagar reglerar hur man får föra krig och att man ska skydda personer som inte deltar i kriget. Här finns två delar:

1. Regler som ska skydda de som inte deltar i striderna som t.ex.

Sveriges totalförsvar

krigsfångar, civila och sårade soldater. Varje attack ska utformas så att civila skador begränsas. Hjälparbetare får inte skadas eller förföljas för att de hjälper sjuka och skadade. All befolkning ska också ha rätt till vård. Folkrätten ska skydda sjukhus, de får alltså inte attackeras eller hotas.

2. Regler som ska skydda de som strider. Det är förbjudet att använda vapen som orsakar onödigt lidande eller vapen som kan drabba civilbefolkningen, till exempel kemiska vapen.

Ibland räcker inte samarbete och samtal mellan länder för att lösa uppkomna konflikter. Staterna lyckas inte att genom diplomati dvs. genom att samtala med varandra, lösa sina konflikter, utan väpnad konflikt uppstår.

Sveriges samlade försvar, totalförsvaret, ska skydda och försvara vår frihet och vår rätt att leva som vi själva väljer. Totalförsvaret består av militär verksamhet, militärt försvar, och civil verksamhet, civilt försvar. Det civila försvaret handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig.

Militärt försvar

Det militära försvaret sköts av Försvarsmakten och ska:

• försvara Sveriges landområden och suveränitet,

• vara beredd att möta olika typer av faror – militära hot, kriser i och utanför landet, terroristattacker och naturkatastrofer,

• förebygga kriser,

• verka för fred i vår omvärld,

• värna om de Natoallierade ländernas frihet och säkerhet.

Sverige har allmän värnplikt. Varje år kallas alla tjejer och killar som fyllt 18 år in till mönstring. Mönstringen är en antagningsprövning som Plikt­ och prövningsverket ansvarar för. Det görs olika tester, både fysiska och psykologiska och om man uppfyller kraven kan man bli antagen till utbildningen. De som gått grundutbildningen kan sedan få möjlighet att fortsätta sin utbildning och bli professionella soldater. Alla som anses lämpliga kommer inte att bli uttagna till att göra värnplikt eftersom stor vikt kommer att läggas på individens motivation och önskemål att gå utbildningen.

Nato

Svenska amfibiebataljonen rustar upp för att bli en av spjutspetsarna i Natos försvar. Värnpliktige Ida från bataljonen övar landstigning i Göteborgs skärgård.

Hur tänker du inför att mönstra, gruvar du eller ser du det som en intressant utmaning?

Sedan mars 2024 är Sverige medlem i Nato. Nato grundades år 1949 i syfte bevara freden i det nordatlantiska området genom att avskräcka från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar. Organisationen är en mellanstatlig organisation som har till syftet är att bevara freden för sina 32 medlemsländer genom politiska och militära medel. Grunden för Nato är det Nordatlantiska fördraget som består av 14 artiklar.

Den kanske viktigaste artikeln är artikel 5. Där slås det fast att ett angrepp på någon av medlemsstaterna är att räkna som ett angrepp på hela alliansen. Alla medlemmar har ett gemensamt ansvar att skydda varandra även med militära medel om det behövs. Artikeln är skriven så att medlemmarna själva avgör hur de vill ge sitt stöd. En attack mot ett Natoland innebär med andra ord inte att alla medlemmar måste skicka militära styrkor.

Nato skulle kunna innebära att vi får kärnvapen på svensk mark. Vad tycker du om det?

Natomedlemmar i Europa

Stater utanför Nato

Kartan visar Natos europeiska medlemsländer. Till dessa kommer USA och Kanada.

Vad är viktigast för att undvika krig –medutrikespolitiken samarbete och diskussion eller för- svaret med vapen och krig?

Civilt försvar

Det civila försvaret omfattar hela samhället: statliga myndigheter, kommuner, regioner, privata företag och frivilligorganisationer,

och har till syfte att skydda civilbefolkningen och se till så att samhällsviktiga tjänster fortsätter att fungera vid krigssituationer och andra katastrofer. Det civila försvaret är icke­militär, alltså vapenfri. Det kan handla om att se till att matförsörjningen fungerar, liksom skola, räddningstjänst, sjukvård, transporter. Det civila försvaret ska också kunna stödja Försvarsmakten.

I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor här och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig.

Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:

1. Värnplikt i Försvarsmakten.

2. Civilplikt inom verksamheter som regeringen beslutar om. Till exempel inom räddningstjänst, barnomsorg och sjukvård.

3. Allmän tjänsteplikt som innebär att man tjänstgör inom verksamheter som måste fungera även vid krigsfara och krig.

Sverige

Danmark

Schweiz Österrike

Tjeckien

A. ORD OCH BEGREPP

Förklara genom att ge exempel eller sätt in begreppet i ett sammanhang.

1. alliansfrihet

2. neutralitet

3. säkerhetspolitik

4. permanent medlem

5. vetorätt

6. resolution

B. FRåGOR TIll TeX Ten

1. Vad är det för skillnad mellan alliansfrihet och neutralitet?

2. Hur har Sveriges försvar förändrats de senaste 100 åren?

3. Vilka två delar består svensk säkerhetspolitik av och vad innebär de?

4. Vad har FN för syfte?

5. Hur arbetar FN för att verka för fred i världen? Du kan använda följande ord i

C. AnAlYSeRA

1. Möjliga faror som kan drabba Sverige är terrorism, organiserad brottlighet, cyberhot och konkurrens om naturresurser.

a) Vilka av dessa hot mot Sverige tror du är mest troliga?

b) I vilka situationer skulle detta hot vara möjligt? Vilka skulle orsakerna kunna vara?

c) Vilka konsekvenser skulle det kunna få om hotet verkställdes?

D. TA ReDA På

1. Ta reda på mer om krigets lagar.

a) Krigsförbrytelser kan begås både mot civilbefolkningen och mot de som strider. Gå ut på nätet och leta exempel på olika krigsförbrytelser som begåtts i exempelvis Ukrainakriget eller i Gaza.

b) En stat kan bli dömd för krigsförbrytelser i internationella domstolar t.ex. Internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag. Ta reda på vad denna domstol har för uppgift och syfte.

7. diplomati

8. medling

9. civil

10. folkrätt

11. mönstring

12. värnplikt

ditt svar: diplomati, medla, sanktioner, militära insatser

6. a) Vad har säkerhetsrådet för uppgifter?

b) Vilka länder har vetorätt i säkerhetsrådet?

7. Totalförsvaret består av två delar, vilka?

8. Hur fungerar Nato?

9. Vad har det civila försvaret för uppgifter?

10. Vad innebär det att göra värnplikt?

2. De permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd kan lägga in sitt veto mot olika förslag. Det finns argument för och emot att de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet ska kunna lägga sitt veto mot olika förslag. Diskutera:

• Vad talar för att vetot borde avskaffas?

• Vad talar emot att vetot borde avskaffas?

2. Ta reda på mer om Nato. Gå in på MSB:s hemsida (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

a) Vad innehåller artikel 1 i Nordatlantiska fördraget, Natos grundläggande dokument?

b) Hur fattas beslut i Nato?

c) Vad krävs för att artikel 5 i Nordatlantiska fördraget ska aktiveras?

DIN PRIVATA EKONOMI

Detta kapitel handlar om: inkomster, utgifter, att spara och låna, att vara en smart konsument, hållbar konsumtion.

Har Kalle råd med egen bil?

Kalle har tur och får veta att han kan få sin mormors bil som är ganska okej. Frågan är om han ska ta emot gåvan, om han har råd att äga bilen? Han jobbar som bilmekaniker och får ut 21 000 kr varje månad efter att skatten är avdragen. Kalles utgifter passar väl in med budgetexemplet på sidan 140 (Hushållsbudget för 20-åring).

Här nedan finns en bilkalkyl. Bilen är en mindre bensindriven bil. Körsträcka 1 000 mil/år. Bensinpris 19 kr/liter.

Kostnadspost

Kostnad per år

Bensin (bilen drar 0,7 liter per mil) 11 200 kr

Skatt 1 800 kr

Besiktning 500 kr

Däck, service, tvätt och reparationer 5 000 kr

Försäkring 4 000 kr

Parkering 3000 kr

UPPGIFT

1. Hur mycket kostar bilen totalt under ett år?

2. Hur stor blir månadskostnaden?

3. Lägg in månadskostnaden för bil i Kalles hushållsbudget (sid 140) och dra bort kostnaden för resor med lokaltrafiken. Vad blir de totala kostnaderna för Kalle?

4. Har Kalle råd att äga en bil?

5. Om det ser svårt ut ekonomiskt att äga bilen, hur kan Kalle ändra sin budget så att det blir möjligt för honom att äga bilen?

Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Våra resurser är begränsade och därför är det viktigt att ha kunskap om ekonomin. Att vara ekonomisk betyder alltså att man är duktig på att få pengarna att räcka. Dina utgifter får inte vara större än de inkomster du har och det är också viktigt att lägga undan pengar till sparande. I det här kapitlet ska vi titta på de vanligaste inkomsterna och utgifterna och hur man kan vara en smart konsument.

Inkomst av arbete

Än så länge består dina inkomster troligtvis av studiebidrag och lön från extraknäck eller sommarjobb. Dina föräldrar är skyldiga att försörja dig så länge du går i gymnasiet men som längst tills du är 21 år. Efter gymnasiet väljer många att studera vidare, då finns det möjlighet att ta studielån förutom det studiebidrag som alla studenter har rätt till.

Förr i tiden var det kontanter eller check som gällde. Arbetstagaren fick hämta sin lön hos arbetsgivaren eller på en bank. Här på bilden från 1959 ser vi hur män köar för att få sin lön medan deras fruar väntar på dem. Varför står det inga kvinnor i kön för att hämta lön tror du?

Ska även miljonärens barn få studiebidrag?

Om du börjar arbeta efter gymnasiet får du lön varje månad. Den lön du får efter att skatten dragits av kallas nettolön. Lönen före skatt kallas bruttolön. Förutom nettolönen har många människor andra inkomster. Det kan vara barnbidrag, bostadstillägg, eller avkastning på aktier. Tillsammans utgör dina inkomster efter skatt din disponibla inkomst, de pengar du kan använda varje månad.

Bruttolön – skatt = nettolön

Nettolön + bidrag + ränta + avkastning på aktier = = disponibel inkomst

Utgifter

Det du har kvar av din lön efter det att skatten är betald (nettoinkomsten) ska räcka till många utgifter. Våra utgifter kan delas upp i fasta och rörliga utgifter. De fasta utgifterna är sådana som vi har varje månad. Hit räknas bland annat kostnad för boende och resor till och från skolan eller arbetet. En stor del av den disponibla inkomsten kommer troligen att gå till boendekostnader. Andra utgifter är rörliga, det vill säga de kan variera från månad till månad. Exempel på sådana är kläder och nöjen.

De rörliga kostnaderna har du stor möjlighet att själv påverka.

Skatt

Skatten tar en stor del av din bruttolön. Våra skattepengar används till att finansiera den offentliga sektorns verksamheter. Den offentliga sektorn utgörs av staten, kommunerna och regionerna och i deras verksamhet ingår tjänster som utbildning, sjukvård och äldreomsorg. Läs mer om vad skatten används till på sid 187.

Olika typer av skatt

Direkt skatt eller inkomstskatt dras direkt från din lön av din arbetsgivare som sedan betalar in den till Skatteverket. Kommunalskatten varierar mellan olika kommuner. Den ligger i genomsnitt på ungefär

FAKTA

INKOMSTSKATTER

Diagrammet visar hur mycket skatt man får betala för olika inkomster år 2025.

För inkomster under 24 873 kr om året betalar man ingen skatt alls. Under brytpunkten 53 600 kr/mån betalar man bara kommunalskatt. Den kan variera mellan

Andel av inkomsten (%)

28,98 % och 35,30 % (2025) beroende på i vilken kommun man bor. Om man tjänar över brytpunkten betalar man även statlig skatt på det belopp som överstiger brytpunkten. En skatt där procentsatsen är högre ju mer man tjänar kallas progressiv skatt .

Inkomst/månad

Källa: Skatteverket

Vilka skatter betalar du?

32 % dvs. 32 kronor för varje intjänad hundralapp. Om man tjänar över en viss nivå betalar man också statlig skatt.

Vi betalar också skatt på det vi konsumerar, det vill säga de varor och tjänster som vi köper. Denna skatt kallas för indirekt skatt eller moms och ingår i priset på varor och tjänster.

På vissa varor betalar vi också punktskatt, en extra hög skatt på speciella varor som till exempel alkohol, tobak och fossila bränslen. Syftet med punktskatt är att påverka vårt köpbeteende. Tobak, alkohol och bensin är varor som skadar hälsa och miljö och därför vill man att folk köper mindre av dessa varor.

Ett annat syfte med punktskatterna är att de kan hjälpa till att förbättra nyttigheter som är kopplade till varan. Exempelvis används bensinskatten till vägunderhållet.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifter är skatter och avgifter på lön för utfört arbete som arbetsgivaren betalar in till staten för sina anställda. Du som arbetstagare ser aldrig detta skatteuttag i ditt lönebesked. Dessa pengar bidrar sedan till socialförsäkringssystemet dvs. ålderspension, sjukvård och social omsorg. År 2025 utgick arbetsgivaravgiften till drygt 31 procent av en anställds bruttolön.

Specifikation av kommunens lönekostnad för Dig – ett exempel

Kommunens totala lönekostnad för dig Pensionsavsättning

Källa: Lars Jonung

Därav Särskild löneskatt på pensionsavsättning

Arbetsgivaravgifter och löneskatt Din bruttolön

Skatteavdrag enligt tabell Din utbetalda nettolön

Den här tabellen visar skillnaden mellan hur mycket man får ut i lön och vad arbetsgivaren betalar. Man kan säga att man som anställd får ut ungefär hälften av vad arbetsgivaren betalar. Våra skattepengar får vi sedan tillbaka i form av olika transfereringar och välfärd.

uPPGIFT HUR MYCKET BETALAR ALI I SKATT?

Ali tjänar 55 000 kronor varje månad.

1. Hur mycket betalar Ali i kommunalskatt om kommunalskatten är 34 % i hans kommun?

2. Hur mycket betalar Ali i statlig skatt?

3. Hur stor blir den totala skatten?

4. Hur stor blir Alis nettoinkomst?

Att skaffa bostad

Efter gymnasiet är det kanske dags att se sig om efter ett eget boende. För många blir ett studentrum ett steg på vägen. Om du börjar arbeta vill du kanske hitta en egen lägenhet. Ett vanligt krav för att kunna hyra en lägenhet är att man har en fast inkomst.

På många platser är det svårt att skaffa en egen bostad. Att ställa sig i bostadskö hos kommunala och privata bostadsföretag är naturligtvis viktigt och det bör man göra så tidigt som möjligt. Men ofta handlar det om att vara påhittig och läsa annonser, annonsera själv och fråga runt bland vänner och bekanta. Att gå ihop tillsammans med några kompisar och hyra en större lägenhet tillsammans kan också vara en lösning.

Hyresrätt

Bostadsbristen är stor överallt. Att gå ihop tillsammans med några kompisar och hyra en större lägenhet tillsammans kan vara en lösning.

När du hyr en lägenhet har du både rättigheter och skyldigheter. Det är viktigt att du får ett skriftligt hyreskontrakt. Kontraktet ger dig besittningsrätt till lägenheten. Det innebär att hyresvärden inte kan säga upp dig utan vidare. Hyresvärden har rätt att säga upp en hyresgäst om hen misskött sin bostad, inte skött hyresbetalningarna eller uppträtt störande. När du hyr en lägenhet och vill säga upp kontraktet gäller en uppsägningstid på tre månader.

I hyreskontraktet ska hyran anges och vad som ingår i den. Det kan till exempel vara el, värme eller parkeringsplats. Hyran får inte vara hur hög som helst. Om du tror att du betalar för hög hyra så kan du vända

Skulle du kunna tänka dig att dela boende med andra? Vilka fördelar och nackdelar skulle det vara att dela på boendet?

dig till Hyresnämnden. Hyresnämnder finns i de flesta kommuner och är en statlig myndighet som medlar i hyres­ och bostadsrättst vister.

Du har som hyresgäst rätt att kräva att toaletten och köket fungerar men du kan inte kräva att tapeter och mattor anpassas efter ditt tycke och din smak. Däremot kan du själv få byta tapeter om du själv bekostar det och arbetet utförs på ett fackmässigt sätt, det vill säga lika bra som om en hantverkare skulle ha gjort arbetet. Du måste alltid prata med hyresvärden innan du gör några ändringar! Kom ihåg att du är skyldig att vara rädd om din lägenhet så att ingenting går sönder. Om du förstör något i lägenheten är du ersättningsskyldig, men normalt slitage är du inte skyldig att betala.

Att hyra i andra hand

Att flytta ihop med någon är ett stort steg. Det kan vara klokt att skriva ner vad var och en tar med sig till det gemensamma hemmet. Det man själv skaffat innan man flyttat ihop, äger man själv.

Många ungdomar hyr någon gång en bostad i andra hand . Med andra hand menas att någon annan har förstahandskontraktet på lägenheten, dvs. är den som skrivit på kontraktet med hyresvärden. För att få hyra ut din lägenhet i andra hand måste du ha hyresvärdens samtycke. Om du inte har det är risken stor att du blir av med ditt hyreskontrakt. Om hyresvärden inte ger sitt samtycke, kan du ansöka om tillstånd hos Hyresnämnden. Du har rätt att hyra ut din bostad i andra hand om du till exempel tillfälligt ska studera eller arbeta på annan ort eller om du vill vara sambo på prov. Slutligen krävs att den nya hyresgästen godkänns av hyresvärden. Om du är andrahandshyresgästen är det viktigt att kontrollera att:

• den som hyr ut lägenheten till dig verkligen har förstahandskontraktet,

• den som hyr ut lägenheten till dig har rätt att hyra ut lägenheten,

• det skrivs ett avtal där det framgår hur lång uppsägningstiden, hur hög hyran är och vad som ingår i den.

FAKTA

HEMFÖRSÄKRING, EN VIKTIG UTGIFT

Även om du tycker att du kanske inte äger så många saker behöver du en hemförsäkring när du skaffar ett eget boende. Försäkringen ger ersättning för ägodelar i hemmet som blir förstörda eller stjäls. Förutom detta ger hemförsäkringen vanligtvis ansvars-, rätts- och överfallsskydd. Ansvarsskyddet innebär att försäkringen träder in om du råkar skada andras egendom. Blir du indragen i en rättstvist täcker rättsskyddet kostnaden för juridisk hjälp upp till ett visst belopp. Om du skulle bli överfallen täcker överfallsskyddet utgifter som

Att betala

läkarvård, förlorad arbetsförtjänst och en engångssumma om du skulle bli invalidiserad.

De flesta försäkringar innehåller också en reseförsäkring, så det är inte alltid man måste teckna en särskild reseförsäkring om man ska ut och resa. Om du reser mycket kan du teckna till ett utökat reseskydd med avbeställningsförsäkring, ett prisvärt alternativ till de avbeställningsskydd som researrangörerna säljer. Har du en dyr cykel bör du kolla om hemförsäkringen täcker cykelstölder.

Varje månad har de flesta av oss räkningar och utgifter som måste betalas. Du kan betala på olika sätt. I dag betalar så gott som alla sina räkningar via sin internetbank eller via en digital brevlåda som är knuten till en internetbank. De allra flesta människor har ett lönekonto i sin bank som man betalar sina räkningar ifrån. Räkningar som återkommer varje månad kan betalas via autogiro där betalningen dras automatiskt från ditt konto. Man kan även be att få e-faktura som hamnar i internetbanken vilket gör att man enkelt kan betala fakturor utan avgift. Till ditt bankkonto kan du också ha ett kontokort som är samlingsnamnet för flera typer av kort. Ett kontokort kan vara ett bankkort, ett kreditkort eller ett betalkort.

• Ett bankkort är kopplat direkt till ett bankkonto. Varje gång du betalar med kortet dras det pengar direkt från ditt bankkonto. Du kan alltså inte handla för mer pengar än vad det finns på kontot.

till samhällskunskap 50

Kompass till samhällskunskap 50 är skriven för nivå

1a1 i samhällskunskap för de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan. Boken har en tydlig struktur, ett enkelt språk och är rikt illustrerad med bilder, grafik och kartor. Till varje kapitel finns olika sorters uppgifter: frågor till texten, diskussionsfrågor, analyserande uppgifter samt fördjupningsuppgifter. Varje kapitel inleds med ett case som ska inspirera till diskussion.

Kompass till samhällskunskap 50 finns även som digitalt läromedel.

I Kompass-serien finns även Kompass till samhällskunskap 100 för nivå 1b i samhällskunskap.

Författare till Kompass till samhällskunskap är

Maria Eliasson och Gunilla Nolervik verksamma inom Jämtlands gymnasium. Båda har mångårig erfarenhet av undervisning på yrkesprogammen.