SYNERGI
LEDARSKAP OCH ORGANISATION
Mikael Ottosson Anders Parment
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
DEL 1 INDIVIDEN 6
1 Motivation, lärande och personlighet 9
1.1 Motivation 9
1.2 Freud 9
1.3 Den humanistiska traditionen – Maslows behovspyramid 12
1.4 Herzberg 15
1.5 Lärande 17
1.6 Behavioristiska teorier 17
1.7 Kognitiva teorier 23
1.8 Personlighet 25
2 Kompetens och personlig utveckling 33
2.1 Vad är kompetens? 33
2.2 Formell och reell kompetens 36
2.3 Personlig utveckling och kompetensutveckling 38
2.4 Kompetens är inte allt 40
2.5 Motivation, personlighet och kompetens 41
2.6 Samhället behöver idag många typer av kompetenser 42
2.7 Livs- och karriärplanering 48
2.8 Framtida bristyrken? 48
DEL 2 GRUPPEN 54
3 Grupputveckling och arbetsgrupper 57
3.1 Grupper 57
3.2 Arbetsgruppen 59
3.3 Om grupper i gruppen 63
3.4 Olika roller i grupper 65
3.5 Modeller för att beskriva grupprocesser och grupputveckling 69
3.6 Arbetsmiljö 73
3.7 Hur etisk medvetenhet och demokratiska värderingar påverkar grupper 77
3.8 Psykologisk trygghet i gruppen 79
4 Kommunikation och konflikthantering 83
4.1 Vad är kommunikation? 83
4.2 Olika typer av kommunikation 88
4.3 Konflikter i arbetsgrupper 94
4.4 Härskartekniker 104
4.5 Arbetsmotstånd 107
5 Projekt och projektgrupper 113
5.1 Projekt och projektgrupp 113
5.2 Olika typer av projekt 116
5.3 Projektledningen är viktig 119
5.4 Projektets olika faser 121
5.5 Projektplanen 122
5.6 Projektledningsmodeller 126
5.7 Projektrapporten 127
5.8 Fallgropar 128
DEL 3 CHEFEN OCH LEDAREN 132
6 Ledarskap och chefskap 135
6.1 Ledarskap 135
6.2 Män och kvinnor som ledare och chefer 137
6.3 Ledarskap genom historien 139
6.4 Framgångsrikt ledarskap i dag 143
6.5 Ledarskap i olika situationer, ledarstilar och ledarroller 145
6.6 Självledarskap – att leda sig själv 151
7 Hållbarhet, etiskt ledarskap och mångfald i arbetslivet 155
7.1 Hållbarhet och etiskt ledarskap? 155
7.2 Etik i arbetslivet 158
7.3 Jämställdhet i arbetslivet 161
7.4 Hållbara arbetsgivare – ledarskap för framtiden? 165
7.5 Mångfald i organisationer 167
DEL 4 ORGANISATIONEN OCH SAMHÄLLET 172
8 Organisationen — samordnar och skapar värde 175
8.1 Vad är en organisation? 175
8.3 De klassiska organisationsteorierna 185
8.4 Små eller stora enheter i organisationer? 192
8.5 Ansvar och resultat 194
8.6 Humankapitalet – det viktigaste för organisationer? 196
8.7 Organisationskultur 197
8.8 Hur förändringar i omvärlden kan leda till behov av förändringar i organisationen 200
9 Strategi och styrning för olika organisationer 205
9.1 Strategi – att välja rätt väg in i framtiden 205
9.2 Organisationer styrs på olika sätt 210
9.3 Intern styrning och kontroll i små och stora organisationer 217
9.4 Lagar och avtal som styr organisationer 218
10 Organisationer bidrar till samhället 223
10.1 Intressenter – från ägare till samhället i stort 223
10.2 Ökade hållbarhetskrav på alla organisationer 224
10.3 Organisationens roll i samhället 225
10.4 Medarbetare – grunden för organisationers framgång 231
10.5 Hur lockar organisationer rätt personer att jobba där? 233
10.6 Employer Branding 239
Register 243
Bildförteckning 246
DEL 1 INDIVIDEN
I bokens första del fokuserar vi på dig som individ, för att i senare delar gå vidare med gruppen, ledaren, organisationen och samhället. Vi börjar alltså med dig och du kommer lära dig mer om klassiska och nyare teorier och modeller inom det psykologiska området. De hjälper dig att förstå vad som motiverar dig och hur din personlighet och dina egenskaper påverkar hur du är och vilka kompetenser du har. Vissa av dessa kan du utveckla, andra är svårare att göra något åt. Det fina är att individer är olika. Grupper, organisationer och samhället behöver individer med olika egenskaper, personligheter och kompetenser. Därmed kan dina val kring personlig utveckling och karriär både göra att du hamnar rätt och att du bidrar till samhället.
I del 1 arbetar du med följande innehåll från ämnesplanen Gy25:
• Du ges möjlighet att utveckla kunskaper om begrepp, teorier och modeller som förklarar hur individer och grupper fungerar i organisatoriska sammanhang.
• Du utvecklar din förmåga att analysera frågor inom ledarskap och organisation med utgångspunkt i teorier och modeller inom området.
• Du stimuleras i ditt kunskapssökande, din kreativitet och vilja att omsätta idéer i praktisk handling.
• Du ges möjlighet att utveckla ett analyserande och kritiskt förhållningssätt genom att analysera och diskutera frågor inom ledarskap och organisation samt genom att kritiskt granska och reflektera över nyheter och tendenser inom området.
• Genom fördjupningsfrågor utvecklar du din förståelse av hur ledarskap och organisation fungerar i praktiken.
I kapitel 1 Motivation, lärande och personlighet introduceras du till motivation, lärande och personlighet, viktiga begrepp för att förstå varför vi människor beter oss som vi gör i olika sammanhang. Du lär dig både klassiska studier inom det psykologiska området och nyare teorier och modeller.
I kapitel 2 Kompetens och personlig utveckling lär du dig mer om kompetens och personlig utveckling. Olika individer har olika kompetenser och det är viktigt att du lär känna och utvecklar dina kompetenser för att du ska kunna fungera bra i grupper, i organisationer, samt i samhället i stort. För att utveckla dina kompetenser behöver du arbeta med din personliga utveckling.
Efter att ha läst detta kapitel kommer du att kunna:
• Beskriva vad motivation är och utförligt kunna diskutera olika perspektiv som förklarar människans beteende.
• Förklara och diskutera olika teorier om lärande.
• Beskriva vad personlighet är samt diskutera olika begrepp och modeller som används för att förklara olika aspekter av människors personlighet.
Motivation, lärande och personlighet
I det första kapitlet lär du dig mer om motivation, lärande och personlighet, tre viktiga områden för att förstå hur människor fungerar – som individer och i grupp, i och utanför organisationer. Du introduceras till både klassiska studier inom det psykologiska området och nyare teorier och modeller.
1.1 MOTIVATION
Vi har många behov varje dag. Det kan vara fysiologiska behov som krävs för vår överlevad, som mat, vatten och sömn, men även psykologiska behov, som gör att vi mår bra, till exempel erkännande, bekräftelse och att tillhöra ett socialt sammanhang. Ett behov som är tillräckligt starkt skapar motivation, en drivkraft till handling hos oss människor. Ett motiv eller en drivkraft är alltså ett behov som är tillräckligt starkt för att få dig att söka tillfredsställelse. När du är hungrig äter du, när du är trött sover du och när du känner dig ensam försöker du träffa och umgås med andra människor.
För att förstå hur vi människor fungerar och vad som motiverar oss till handling är psykologers teorier och modeller viktiga. Med helt olika utgångspunkter har Sigmund Freud (1856 – 1939) och Abraham Harold Maslow (1908–1970) skapat intressanta teorier och modeller för att förstå människors beteende.
1.2 FREUD
Människor har alltid – åtminstone i tusentals år – intresserat sig för personlighet och beteende. Genom den österrikiske läkaren, Sigmund Freuds forskning kom för första gången personlighetsteorier att användas för att förklara människors beteende. Personlighetsteorier är teorier och modeller inom psykologin som beskriver människors personlighet och hur dessa kan variera mellan individer. Du lär dig mer om personlighet längre fram i detta kapitel. De psykoanalytiska teorier som utvecklades av Freud kom att påverka en stor del av det västerländska samhället under 1900-talet, i första hand psykologin, men även litteraturvetenskap, samhällsvetenskap, och medicinsk vetenskap.
Freud utgick i sina psykoanalytiska teorier från att individer i stor utsträckning är omedvetna om de psykologiska mekanismer som skapar deras beteende. Han ansåg att individer har många motiv och drivkrafter som varken kan elimineras eller hållas tillbaka. Dessa påverkar drömmar, tankar och språk och kan
Psykoanalytiska teorier betonar att det omedvetna påverkar individers beteende.
Neurotisk är när man har en obefogad oro och rädsla.
Psykos är när man har svårighet att skilja mellan fantasi och verklighet, man kan till exempel känna sig förföljd.
komma till uttryck i neurotiskt, det vill säga ångestladdat och tvångsmässigt beteende, eller i värsta fall leda till psykoser där individen tolkar verkligheten annorlunda, genom att höra röster eller känna sig förföljd.
Freuds teori innebär att en individs beteende påverkas av omedvetna motiv som kanske inte ens individen själv förstår. En äldre individ som köper en cabriolet kanske gillar känslan av frihet och att köra snabbt under bar himmel och känna hur vinden blåser genom det allt tunnare håret.
Enligt Freud vet vi inte alltid själva varför vi beter oss som vi gör – vi drivs av undermedvetna motiv, bilen köps och körs av andra skäl än individen själv tror.
Enligt Freuds teorier kan individen på ett djupare plan vilja imponera på andra, och kanske köper bilen för att känna sig ung och oberoende igen.
Det finns inte en enda psykoanalytisk teori utan flera olika perspektiv som alla mer eller mindre utgår från Freuds arbete. De olika perspektiven har det gemensamt att de betraktar människan som en del av ett psykologiskt, ett biologiskt och ett socialt sammanhang. Centralt för dessa tre sammanhang är vad som motiverar och driver mänskligt handlande. Freud beskrev det mänskliga psyket med hjälp av begreppen detet, jaget och överjaget. Dessa tre begrepp representerar olika nivåer av det mänskliga psyket och förklarar människans personlighet. Vi förklarar dessa mer utförligt på nästa sida.
Motivation, lärande och personlighet
1.2.1 Detet
Detet svarar an mot dina grundläggande biologiska behov, som hunger, skydd mot köld, överlevnad och reproduktion. Alla människor delar dessa grundläggande behov, och detet är den del av ditt psyke som driver på dessa behov, så kallade drifter. Detet är även den del av din personlighet som enligt Freud utvecklas först – det är den genetiskt nedärvda delen av din personlighet, och det styr din utveckling från födseln. Detet påverkar dig även under ditt vuxna liv, då det bidrar till ditt inbyggda sökande efter snabb behovstillfredsställelse och din vilja att undvika olustkänslor. Detet tar inte hänsyn till vad som är socialt accepterat i alla situationer. Små barn, som inte ännu vet vad som är socialt acceperat, brukar till exempel inte vilja dela med sig av kakor utan kan själv ta alla kakor som ställs fram till fikat.
1.2.2 Jaget
Den del av din personlighet som genom dina sinnen har kontakt med den omgivande världen utvecklas under tidig barndom – två till tre år – till jaget. Jaget försöker tillfredsställa de behov som detet skapat. Här kommer jaget stöta på dina föräldrars uppfostran, lagar, skolans regler och förbud. Det innebär att du bestraffas eller belönas för de olika beteenden som din personlighet får dig att testa. Du kanske bara får äta godis på lördagar eller kanske måste göra klart läxorna innan du får spela datorspel. När du följer dessa regler gör du det som är socialt förväntat och detets ögonblickliga behovstillfredsställelse får stå tillbaka för att vinna omgivningens uppskattning på sikt. Dina föräldrar, din tandläkare eller dina lärare i skolan kommer att uppskatta att du bara äter godis en dag i veckan eller att du gör dina läxor.
1.2.3
Överjaget
Detet vill snabbt få behov tillfredsställda.
Jaget är de beteenden som du utför som individ.
När du vill äta godis varje dag men får dåligt samvete och avstår på grund av risken för hål i tänderna är det ett exempel på hur jaget medlar mellan överjaget och detet.
Din personlighet behöver överjaget för att själv sätta ramarna för vad som är ett accepterat beteende. Komplexiteten i vår personlighet som överjaget bidrar med i form av moral och krav skapar också skamkänslor och ångest om regler bryts. Även om inte dina föräldrar vet om det kan du till exempel känna skamkänslor om du äter godis på en vardag. Överjaget kan alltså ses som en polis som övervakar jaget och dina handlingar och hela tiden ställer dem mot samhällets ideal och ditt samvete. Förenklat kan vi betrakta jaget som medlare mellan överjagets ideal och detets omedelbara behovstillfredsställelse.
lärande och personlighet
Överjaget sätter ramarna för vad som är socialt accepterat.
En hierarki är ett system med en rangordning.
1.2.4 Psykonanalys och freudiansk teori idag
Hur används psykoanalys och freudiansk teori idag för att förklara människans personlighet och motivation? Freuds psykoanalytiska teorier har begränsat stöd i verkliga studier och i psykiatrisk behandling av människor. Detta har lett till att många forskare och psykiatriker som arbetar med patienter inte längre anser att Freuds teorier är relevanta.
Freuds teorier har dock haft stor påverkan på hur vi ser på hur individer och personlighet har utvecklats. En viktig sak som vi kan ta med oss från teorierna är att människor kan ha behov och motiv som vi inte alltid tydligt ger uttryck för, eller ens själva inser. Det är därför inte alltid lätt för människor att förändra sitt beteende då orsakerna till varför vi agerar på olika sätt inte alltid är tydliga för oss själva. Ibland kan man höra att människor rättfärdigar sitt agerande med ”det bara blev så”, vilket kan ses som ett uttryck för ovanstående.
Kommer du ihåg?
1. Vad betyder motivation?
2. Förklara vad fysiologiska respektivte psykologiska behov är?
3. Vad fokuserar psykoanalytiska teorier på?
4. Förklara betydelsen av begreppen detet, jaget och överjaget.
1.3 DEN HUMANISTISKA TRADITIONEN –MASLOWS BEHOVSPYRAMID
De freudianska teorier som vi gått igenom betraktar oss människor som ganska inlåsta i den personlighet vi bär med oss – och som vi genetiskt ärvt (detet). Den humanistiska traditionen betonar i stället att människor har en högre grad av valfrihet. Människor kan utvecklas genom positiv feedback från andra, vilket i sin tur resulterar i ett större självförtroende.
Den modell inom den humanistiska traditionen som fått allra mest genomslag är Abraham Maslows behovspyramid. Maslow (1908–1970) menade i sin mycket välkända modell att mänskliga behov är hierarkiskt ordnade, från de mest grundläggande behoven i botten till behov som inte är nödvändiga för (fysisk) överlevnad i toppen. Från ett beteendeperspektiv är denna insikt viktig, eftersom den visar att behov inte behöver vara fysiologiska. Andra förhållanden som styr individers beteende kan ha sin grund i en önskan om trygghet, ett socialt sammanhang, personlig bekräftelse, lärande eller uppskattning från omgivningen.
Motivation, lärande och personlighet
Maslows behovspyramid
Självförverkligande
Självkänsla
Gemenskap
Trygghet
Fysiologi
Personlig utveckling,självkännedom, kreativitet, sökande e er mening och uppfylla ens personliga sy e
Få en positiv självbild, utveckla självförtroende, få respekt från andra och uppnå sina personliga mål
Kärlek, närhet, vänskap och positiva relationer med andra människor
Fysisk säkerhet mot hot och faror och behovet av stabilitet, ordning och förutsägbarhet i omgivningen
Mat , vatten, skydd, sömn och andra kroppsliga behov för att överleva
Figur 1.1 Maslows behovspyramid
Fysiologiska behov är de mest grundläggande behoven. Hit räknas behov av mat, dryck, syre och sömn, behov som alla människor har oberoende av i vilken del av världen de bor. Behov av trygghet ligger på nästa nivå i hierarkin och är mer dominanta hos mindre barn än hos vuxna och blir viktigare igen när vi blir äldre och mer begränsade i vårt vardagliga liv. Därefter kommer i tur och ordning behov av gemenskap, till exempel vänskap, kärlek och närhet till andra, följt av självkänsla och – överst i hierarkin – självförverkligande.Det senare begreppet betyder i Maslows tolkning att varje individ kan utveckla sin kreativitet, spontanitet och problemlösning. På det sättet kan vi växa som människor genom personlig utveckling.
Motivation, lärande och personlighet
Utvecklas vi i steg, som Maslow menar, eller inte? I vilken ordning skulle du placera stegen?
Individer börjar enligt behovspyramiden med att försöka tillfredsställa de mest grundläggande behoven, och när de är uppfyllda flyttar drivkraften till nästa nivå. När du inte har tillräckligt med mat (fysiologiskt behov) är du knappast intresserad av att exempelvis utveckla din självkänsla. Sådant eftersträvas först när behoven på de lägre nivåerna i hierarkin är tillfredsställda.
Massiv kritik mot Maslow
Maslows behovspyramid har varit föremål för omfattande kritik. Kritiken handlar om metodbrister, inte minst gällande Maslows studie från 1968 av självförverkligande som bygger på ett underlag med arton individer som Maslow tyckte var så kallade självförverkligare. De utgjordes av vita män som Thomas Jefferson, Abraham Lincoln, Albert Einstein, Aldous Huxley och Beethoven. I en verklig studie av över 60 000 individer testades Maslows behovspyramid, och forskarna lyckades inte finna något stöd för den hierarkiska ordning som Maslows modell följer. Även Maslow själv har varit kritisk mot modellen.
Trots kritiken är Maslows behovspyramid viktig för att förstå olika aspekter av mänskligt beteende, inte minst eftersom modellen är vida spridd bland såväl teoretiker som praktiker verksamma inom olika yrken. Samtidigt har en del av kritiken ansetts vara orättfärdig då den ofta har utgått från en slarvig läsning av Maslow och en bristande förståelse för modellens utgångspunkter.
Teorier och modeller – förklarar inte allt, men hjälper oss förstå
Teorier och modeller bygger på studier av mänskligt beteende och de mönster som har identifierats i hur vi tänker och handlar i olika situationer. Den generella kunskap som en modell, som kan bygga på hundratals eller tusentals individers beteende, förmedlar, passar inte alltid i en viss situation –men hjälper oss att förstå mänskligt beteende ändå. Kanske skulle du vid en självskattning ha en annan rangordning på dina behov än vad Maslow föreslår?
• Hur kan en teori eller modell hjälpa oss att förstå något, till exempel mänskligt beteende?
• Ge ett exempel på en modell som förklarar beteende – hos dig eller någon annan.
Kommer du ihåg?
1. Förklara innebörden av Maslows behovspyramid.
2. Vilken kritik har riktats mot Maslows behovspyramid?
Motivation, lärande och personlighet
1.4 HERZBERG
Den amerikanske psykologen Frederick Herzberg (1923-2000) kom att utveckla en annan mycket känd teori om människors motivation. Den här teorin kallas tvåfaktorteorin eller motivation-hygienteorin. Herzberg med kollegor gjorde omfattande studier av drygt 200 ingenjörer och ekonomer i Pittsburgh i USA och kom fram till att medarbetarnas prestationer på övergripande nivå drevs av två olika typer av faktorer:
1. Motivationsfaktorer – sådant som ökar din inre motivation, det vill säga lusten att göra något, det upplevs meningsfullt och ökar glädje och tillfredsställelse. Ju mer ansvar du får som elev att själv påverka ditt lärande och din utveckling, desto mer utvecklas du och växer som människa. Typiska motivationsfaktorer på en arbetsplats är feedback från närmaste chef, möjlighet till utbildning, mer ansvar, möjlighet att påverka hur arbetet läggs upp samt uppskattning från kollegor.
Yttre och inre motivation
Yttre motivation kommer från yttre omständigheter, någonting utifrån som upplevs belönande, till exempel när du utför en uppgift eller uppnår ett mål och får erkännande, beröm eller pengar.
Inre motivation handlar om att få tillfredsställelse genom det du gör. Du drivs framåt av att göra något som i sig självt leder till utveckling och glädje, som är roligt och känns bra, till exempel att du lär dig något genom att läsa en text eller att det känns bra i kroppen att träna.
2. Hygienfaktorer – sådant som inte ger glädje och tillfredsställelse, men gör dig missnöjd om de inte fungerar. Det handlar om att undvika dåligt utfall i hygienfaktorer – som anställningstrygghet, fysisk och social arbetsmiljö samt information om vem man vänder sig till vid problem. Bra luft på ett kontor skapar inte motivation – men dålig luft skapar missnöje.
När tåget går som det ska funderar vi inte på det men om tåget skulle bli försenat så växer missnöjet.
Trygghet skapar goda prestationer
Trygghet i arbetslivet är en hygienfaktor som bidrar till goda prestationer. Det finns flera undersökningar som pekar på detta, bland annat US News, som årligen rankar de bästa länderna i världen när det gäller livskvalitet, entreprenörskap, innovationer och trygghet. Här hamnar Sverige regelbundet på topp-tio-listan – tillsammans med länder som Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Kanada och Australien.
Gemensamt för de här länderna är att de är demokratier, med låg korruption, goda möjligheter att organisera fackföreningar och hög anställningstrygghet.
Tvåfaktorteorin bidrar alltså till att besvara vad som bidrar till att motivera medarbetare på arbetsplatser. Medarbetarnas motivation är viktig inte bara för medarbetarna – utan också för organisationen och dess ägare, eftersom motivation bidrar till att öka produktiviteten, det vill säga hur effektiva medarbetarna är på jobbet. Motiverade medarbetare trivs även bättre på jobbet och blir gladare, vilket ökar sannolikheten att de stannar kvar på arbetsplatsen samt rekommenderar arbetsplatsen till andra.
Kommer du ihåg?
1. Förklara innebörden av Herzbergs tvåfaktorteori.
2. Varför är motiverade medarbetare viktiga på arbetsplatser?
1.5 LÄRANDE
Lärande är förändringar av beteende som sker genom erfarenhet. Du kanske tänker på lärande som något som sker avsiktligt, till exempel när du läser och memorerar saker från den här läroboken. Men en stor del av inlärningen sker även utan att du tänker på det. Varje dag möter du en stor mängd information. Till skillnad från exempelvis en dator inhämtar och lagrar du inte all information, utan du gör en selektion, ett urval som sker både medvetet och omedvetet. Den information som du tar in utgör stimulus, men endast en liten del av alla potentiella stimuli i omgivningen tas in. Stimuli som du noterar kan du välja att ta in, men allt det som du tar in men inte är medveten om hamnar också i ditt minne och processas. Det här vet exempelvis marknadsförare som använder det för att exponera olika budskap.
Lärande skapar en permanent förändring i beteende när erfarenheter samlas. Dessa erfarenheter behöver inte förvärvas direkt av dig, det sker också genom att du observerar andras beteende. Du lär dig även när du inte har för avsikt att göra det. Du känner till varumärken och produkter som du aldrig kommer att köpa, och du lär dig symboler och annat som du inte har någon direkt nytta av. Detta är exempel på det oplanerade lärande som alla människor påverkas av.
Lärande kan inom forskningen delas in i två övergripande kategorier: behavioristiska och kognitiva. Vi ska nu diskutera dessa mer utförligt.
Kommer du ihåg?
1. Förklara vad lärande betyder.
2. Vad är selektion?
3. Vad betyder stimulus?
1.6 BEHAVIORISTISKA TEORIER
De behavioristiska teorierna bygger främst på att observera och förklara beteende i form av stimulus och respons. Det kan handla om hur en försöksperson i ett experiment påverkas av stimuli som färg, form, lukt och smak. Du lär dig av dina erfarenheter och betingas av de lärdomar du drar av en viss situation. Inom det behavioristiska perspektivet brukar man skilja mellan klassisk betingning och operant betingning
Selektion är när händelser eller saker väljs och väljs bort.
Stimulus är något som får sinnena att reagera.
Fundera på!
Ge ett exempel på selektion som sker medvetet hos dig.
Ge ett exempel på oplanerat lärande.
Klassisk betingning är när en individ lär sig att koppla ihop ett stimuli med ett annat genom association.
Operant betingning är när en individ lär sig att koppla ihop ett beteende med något positivt, vilket skapar förstärkning, eller med något negativt, vilket gör att beteendet undviks.
Behaviorismen
Behaviorismen – från engelskans behavior, beteende –är en psykologisk inriktning från början av 1900-talet, grundad av amerikanen John B. Watson, men med B. F. Skinner som mest känd person bakom inriktningen. Behaviorismen ser miljön och inte arvet som förklaring till hur människor beter sig. Du påverkas alltså enligt behaviorismen inte av biologiska faktorer som arv utan av vad som händer i omgivningen.
För att påverka människor används ett belöningssystem med belöningar och bestraffningar. Belöningar gör att vi kommer att upprepa en handling, och bestraffningar gör att vi låter bli. Behaviorister är inte så intresserade av arv och personlighetsdrag utan menar att miljön – stimulis – påverkar responsen, det vill säga hur människor handlar.
Enkelt, eller hur? Men det finns olika sätt att se på vad som driver människor. Behaviorister använder gärna experiment för att testa antaganden och ser hur beteende kan förändras. Ett experiment utfördes med en pojke som var rädd för starka ljud, men inte för möss.
Uppgifter
I experimentet visades en mus strax innan starka ljud kom, så småningom började pojken visa rädsla även för möss. Detta är ett exempel på klassisk betingning –rädslan betingas av musen. När pojken ser musen blir han rädd, han vet att det snart kommer starka ljud. Idag har behaviorismen delvis förlorat sin dominans inom forskningen om mänskligt beteende, men den har fortfarande relevans inom flera områden. Många moderna terapiformer, inklusive kognitiv beteendeterapi (KBT), har sina rötter i behaviorismen. Även om KBT också inkluderar kognitiva komponenter, använder den många behavioristiska tekniker som exponering och förstärkning. Inom idrott och personlig utveckling används behavioristiska tekniker för att forma beteenden och bygga upp önskade vanor genom positiv förstärkning och målinriktad träning. På arbetsplatser används behavioristiska principer för att förbättra medarbetarprestationer och arbetsmiljö genom belöningssystem och beteendebaserad feedback.
1. Texten beskriver hur behaviorismen använder belöningar och bestraffningar för att påverka beteende. Vilka exempel ges på detta i texten?
2. På vilket sätt påverkas du av belöningar och bestraffningar i olika situationer?
3. Har du eller någon du känner upplevt att blivit utsatt för en orättvis bestraffning? Varför? Hur påverkade det beteendet?
Fördjupningsuppgifter i grupp
Bilda en grupp med två till tre elever. Er uppgift är att utforska hur belöningssystem, beröm från lärare eller klasskamrater, eller bestraffningar som förlorade privilegier eller reprimander, kan påverka motivation och beteende i skolan. Viktiga faktorer kan vara positiv feedback för framsteg och skapande av gynnsamma inlärningsmiljöer som kan förbättra era prestationer. Fundera även över hur skolan kan använda belöningar för att uppmuntra önskvärda beteenden som deltagande, empati och samarbete, samt hur elever kan lära av varandras goda exempel.
1. Hur påverkar belöningar och bestraffningar ert beteende och er inlärning i skolmiljön?
Vilka typer förekommer?
2. Kan ni använda principer från behaviorismen för att förbättra er studieteknik och inlärningsresultat?
3. Hur kan era lärare samt skolan använda belöningar för att främja ett positivt klassrumsklimat och samarbete?
4. Genom att utforska dessa frågor i grupp kan du tillsammans med andra elever tillämpa principer från behaviorismen på er vardag i skolan, samtidigt som ni utvecklar en djupare förståelse för hur beteendemönster och inlärning påverkar er skolmiljö.
Associera är att koppla
1.6.1 Klassisk betingning – Pavlov
Klassisk betingning observerades första gången i en berömd studie av den ryske fysiologen Ivan Pavlov (1849–1936), som utförde ett experiment om hundars matsmältning. Pavlov kom av en slump att observera att hundarna i experimentet efter ett tag började producera saliv långt innan de faktiskt fick maten. För att undersöka sin observation ytterligare lade Pavlov till ett specifikt ljud strax innan hundarna skulle få mat. Efter att ha upprepat detta några gånger kunde Pavlov styra hundarnas salivutsöndring genom att frambringa det specifika ljudet, trots att hundarna inte erbjöds mat. Vad var det egentligen som framkallade denna reaktion hos hundarna?
När du, precis som Pavlovs hundar, lär dig något genom inlärningssättet klassisk betingning så lär du dig att associera två olika stimuli med varandra, vilket medför att det ena stimulus börjar skapa en viss respons hos dig som från början endast uppkom från det andra stimulus. Det vill säga stimulus ljud sammankopplas i Pavlovs studie med stimulus mat, vilket leder till responsen dregel hos hunden.
Många företag strävar efter att via reklam få ett stimulus att sammankopplas med ett annat. Coca-Cola, som är ett av världens starkaste varumärken och världens mest sålda läskedryck, lägger ner enorma summor på reklamkampanjer för att bibehålla och utveckla de positiva associationer som du har till drycken. Ett annat svenskt exempel är reklamkampanjer för tacos med fokus på ”fredagsmys”. Kampanjerna har bidragit till att fredagsmys associeras med konsumtion av tacos.
Tacos har för många kommit att bli synonymt med fredagsmys.
samman saker.
Människans förmåga att lära sig via klassisk betingning skapar stabilitet i tillvaron och möjliggör förutsägelser om framtiden. Klassisk betingning leder därför till anpassning av vårt beteende för att öka förutsägbarhet och minska risker. Det är ingen slump att många globala kedjor, som McDonald’s, blivit framgångsrika genom att växa med likadana restauranger över hela världen. En Big Mac smakar, doftar, ser ut och känns snarlik var än i världen vi befinner oss. När du känner hunger vet du därmed vad som väntar när du går in i restaurangen och fylls av positiva associationer. Redan när du ser McDonald’s-symbolen kan det vattnas i din mun, om du är hungrig.
Om du mot förmodan blir missnöjd med ditt besök på restaurangen kan de positiva associationerna förändras och rent av övergå till negativa associationer. Inlärningen stämmer därmed inte längre, och det sker en så kallad utsläckning, det vill säga ursprunglig stimulus (McDonald’s) ger inte längre upphov till det andra stimulus (positiv förväntan).
1.6.2 Operant betingning – Skinner
Operant betingning är ett begrepp som utvecklats av den amerikanske psykologen B.F. Skinner (1904-1990), som gjorde omfattande experiment med råttor. Operant betingning, ibland även kallat instrumentell betingning, är en form av trial and error-lärande. Lärandet uppkommer genom att du lär dig att tillämpa beteenden som får positiva konsekvenser och undviker beteenden som får negativa konsekvenser. Positiva konsekvenser leder till att ditt beteende förstärks, medan uteblivna konsekvenser eller negativa konsekvenser resulterar i att ditt beteende trappas ner eller upphör. Förstärkningar leder till att du mer frekvent utför ett beteende, medan bestraffningar av olika slag leder till en minskad sannolikhet att beteendet utförs igen. Ett exempel är Aladdin chokladaskar, som ofta säljs till förmånliga priser inför jul. Det leder till att konsumenter köper fler. När asken sedan säljs till normalt pris upplevs den som för dyr, och människor köper betydligt färre. Människor har blivit vana vid att kunna köpa Aladdin-askar till förmånligt pris.
Utsläckning är när associationen mellan ett ursprungligt och ett önskat stimuli försvinner, till exempel efter en dålig upplevelse.
Fundera på!
Ge ett exempel på hur företag – försöker sammankoppla stimulin.
Ge ett exempel på utsläckning.
Förstärkning är ett beteende som får positiva konsekvenser, och sannolikheten att det tillämpas igen ökar.
Du har kanske blivit bjuden på Aladdin-choklad någon gång.
Den som bjuder har ofta köpt den för kampanjpriset 59 kronor.
Få köper den för fullpris som är långt över 100 kronor.
Fundera på!
Ge ett exempel på betingning som företag eller andra använt för att påverka ditt beteende.
Ge exempel – utöver de i texten – på belöningar och bestraffningar.
Inlärning inom klassisk betingning kretsar runt associationer, medan lärande inom operant betingning handlar om beteenden och deras konsekvenser. I operant betingning lärs alltså beteenden in som en konsekvens av de svar som omgivningen ger på ett visst beteende. I teorin är det därmed väldigt lätt att lära en människa ”rätt” genom att förstärka detta beteende.
I praktiken är det betydligt svårare. Kunskapen i dag är stor om att nyttjande av nikotin och alkohol medför betydande hälsorisker och en stor risk för tidig död. Trots detta lider en stor del av befolkningen i västvärlden av dålig hälsa till följd av konsumtion av dessa produkter. Förklaringen är att de medför både förstärkningar och bestraffningar samtidigt.
Tillämpning av operant betingning är mycket vanlig som strategi inom marknadsföring. Rabatter, kuponger, bonussystem, kundlojalitetsprogram och rabattstegar riktade till dig som konsument är alla exempel på positiva förstärkningar av ett (av det säljande företaget) önskat beteende. Exemplet Aladdin ovan visar dock att en kampanj inte behöver innebära hög försäljning eftersom du som konsument förväntar dig att köpa chokladaskarna till rabatterat pris.
Bestraffning förekommer också för att påverka beteenden. Ett sådant exempel är den samhällsinformation som syns på cigarettpaket med texter som ”Rökning dödar”. Samma princip gäller för alkoholreklam i tidningar med information som ”Att börja dricka i tidig ålder ökar risken för alkoholproblem”. Bestraffning som grund för att förändra människors beteenden är inte alltid särskilt verkningsfullt. Få människor slutar röka eller dricka alkohol på grund av informationen.
Kommer du ihåg?
1. Förklara vad behavioristiska teorier fokuserar på.
2. Vad innebär klassisk betingning?
3. Vad betyder operant betingning?
4. Förklara hur belöningar och bestraffningar används för att påverka ditt liv.
1.7 KOGNITIVA TEORIER
Kognitiva teorier betraktar lärande som problemlösning där information kategoriseras av hjärnan på olika sätt. Medan de behavioristiska teorierna främst fokuserar på stimulus och respons, fokuserar kognitiva teorier i stället på människans mentala processer och tänkande.
De kognitiva teorierna utvecklades från 1960-talet och framåt och var starkt påverkade av psykologisk forskning. Centralt i kognitiva teorier är hur människor tänker och i förlängningen hur de kategoriserar information. Kognitiva teorier representerar ett S–O–R-synsätt (stimulus–organism–respons), där människan ses reagerar aktivt på olika stimuli, till exempel feedback. Det skiljer sig från de behavioristiska teorierna, som har ett S–R-synsätt (stimulus–respons), där människan ses som passivt reagerande.
Ett problem med kognitiva teorier kan vara att man förutsätter att människor har stort engagemang och söker aktivt efter information. Så är det inte alltid, människor reagerar ofta utan att tänka efter. Vi är inte heller medvetna om alla de stimuli som möter oss dagligen. Ibland gör du djupa analyser av något viktigt i ditt liv, men mestadels agerar du ögonblickligt och på impuls.
Stimuli
Stimuli
Organism
Respons
Respons
Figur 1.2 Behavioristiska modeller bygger på stimuli-respons-samband, medan kognitiva modeller tar hänsyn till hur stimuli påverkar människor – och det är olika från person till person.
Kognitiv utveckling visar hur intellektuella funktioner formas och utvecklas.
1.7.1
Kognitiv utveckling – Piaget
Den schweiziske utvecklingspsykologen och pedagogen Jean Piaget (1896-1980) studerade inte specifikt inlärning utan fokuserade snarare på olika stadier genom vilka ett barn utvecklas till en vuxen individ. Piaget menade att en människa utvecklas genom interaktion mellan biologiska/genetiska faktorer och miljö och identifierade fyra olika stadier genom vilka kognitiv utveckling sker:
Enligt Piaget sker den största utvecklingen under tonåren. Hans syn på barndomen är präglad av kognitiv psykologi och har kritiserats för att barndomen ses som en transportsträcka från att vara ofullständig till att bli fullständig som vuxen. Piagets teori har trots kritiken haft stort genomslag i studier om barns beteende.
Redan som barn lär vi oss att observation och imitation är snabba sätt att lära oss nya saker på.
Det socialkognitiva perspektivet kom att utvecklas främst av den kanadensiskamerikanske psykologen Albert Bandura (1925–2021) och kan betraktas som en kritik och vidareutveckling av de behavioristiska teorierna. Centralt här är att vi lär oss inte bara genom våra egna erfarenheter utan även genom att betrakta andra människor. Lärande sker därmed ofta genom observation och imitation. Det är ett snabbare sätt att lära sig nya saker eftersom du då inte behöver testa alla nya saker själv. Vi människor har även förmåga att förstå de principer som ligger bakom olika beteenden. Vi hittar mönster och regler för vad som är passande eller opassande beteende i en viss situation. Vi ser även konsekvenser av andras beteenden. Genom att människor observerar och imiterar varandra samskapas verkligheten. Det innebär att lärande sker som ett samspel mellan individer och omvärlden.
Kommer du ihåg?
1. Förklara vad kognitiva teorier fokuserar på.
2. Vad innebär ett S–O–R-synsätt?
3. Förklara innebörden av det socialkognitiva perspektivet.
1.8 PERSONLIGHET
En stor del av ditt beteende beror på din personlighet. Din personlighet är tänkande, känslor och beteende, de unika psykologiska egenskaper som skapar ett sammanhängande mönster av reaktioner från dig på det som händer i din omgivning. Din personlighet har en viss beständighet över tiden. Delar av din personlighet kan visserligen förändras, men stora delar är sig lika när du uppnått vuxen ålder. Det beror på att både gener och miljö påverkar personligheten, och att värderingar och personlighet sällan förändras när en individ uppnått 23-25 års ålder.
Personlighet återspeglas i personlighetsegenskaper som självförtroende, förmåga att socialisera, självständighet och förmågan att anpassa sig. Det finns olika forskningsresultat gällande i vilken mån gener respektive miljö har störst påverkan, men en stor mängd studier pekar på att ungefär hälften av skillnaderna mellan olika personligheter förklaras av genetiska faktorer medan den andra hälften förklaras av miljön.
lärande och personlighet
När vi förstår varandras personligheter har vi lättare att komma överens. Då har vi också lättare att möta samhällsutmaningar tillsammans. Som miljöpåverkan, otrygghet, ojämlikhet, oro inför internationalisering och hållbarhetsomställning.
Förförståelse är de erfarenheter och värderingar du bär med dig.
Kognition är mentala processer, normalt viljestyrda, om information, tänkande och kunskap.
Vi ska nu diskutera några av de mest centrala teorierna för att förklara hur personlighet påverkar beteende.
1.8.1 Kognitiva personlighetsteorier
Kognitiva personlighetsteorier utgår från hur du skapar mening i tillvaron. Särskilt viktigt i detta sammanhang är din förförståelse av olika händelser och fenomen. Denna förförståelse behöver inte vara rätt eller fel i objektiv mening, den är snarare skapad av det som händer i din hjärna, det vill säga kognitionen. Eftersom din hjärna ständigt bearbetar inkommande stimuli reflekterar du sällan över hur din hjärna fungerar i vardagen. Ibland gör du kanske djupa analyser av hur du ska lösa komplexa problem, men den största delen av tiden löser du omedvetet olika typer av problem via ögonblickliga direkta tolkningar av vardagens små bestyr. Oavsett om dina tankar är medvetna eller omedvetna så betonar kognitiva personlighetsteorier att det är människors tolkningar av stimuli som får dig att agera och känna som du gör i givna situationer. Vi kan därmed lära in hur vi ska agera när vi ställs inför olika typer av stimuli.
Motivation, lärande och personlighet
Ett centralt begrepp inom teorin är attribution (tillskrivning). När något sker i vår tillvaro vill vi gärna tillskriva detta en mening. När du dricker Red Bull under ett träningspass där du presterar bättre än väntat kanske du tillskriver denna framgång sportdrycken, även om den goda prestationen kanske snarare beror på att du ätit bra före träningen och sovit bra. Vi människor vill gärna tillskriva saker en mening och en förklaring. Forskning om kopplingen mellan människors motivation och mål är också viktig att lyfta fram. Människor kan ha olika typer av mål som påverkar deras motivation. En person kan exempelvis ha det abstrakta målet att vara en kärleksfull partner, vilket kan omsättas till det konkreta målet att spara pengar till en resa som partnern skulle uppskatta. På senare år har forskning kallad Construal Level Theory (CLT) utvecklats inom det kognitiva perspektivet. Särskilt forskning om hur tidsdimensionen påverkar mänskligt handlande har varit viktig för att förklara motivation och beteende. Forskarna visar att när du planerar saker som ligger längre fram i tiden så tenderar principer och värderingar till exempel att jag ska träna regelbundet under hösten, att vara viktiga. När vi agerar i nuet så tenderar mer pragmatiska värderingar att ta överhand: jag vilar idag för att det regnar. Denna forskning förklarar varför människor ofta har storslagna planer inför framtiden, men de förverkligas sällan.
1.8.2 Personliga egenskaper
Din personlighet påverkar hur du ser på dig själv och andra och hur du relaterar till andra. Personliga egenskaper, på engelska traits, skiljer dig från andra individer på ett sätt som inte förändras nämnvärt över tid. Här finns flera viktiga teorier och modeller. En sådan är självskattning, en individs subjektiva egenutvärdering, och den påverkas av erfarenheter av framgång och motgång, samspel med andra och mognad. Individer med hög förmåga till självskattning är mindre påverkade av vad andra tycker än individer med låg förmåga till självskattning. En relaterad personlig egenskap är självkontroll, din förmåga att utöva påverkan och kontroll över händelser som påverkar ditt liv.
Självskattning och självkontroll är personliga egenskaper som är viktiga att behärska och utveckla under livet.
Abstrakt är något som finns i tanken eller fantasin och inte är konkret.
1.8.3 Personlighetstyper och beteende – Big Five-modellen
Det har länge forskats kring personlighetstyper och beteenden. Inom kognitionsforskningen har Big Five-modellen kommit att få en stark ställning. Den ger en bild av en individs personlighet utifrån fem dimensioner:
• grad av utåtriktning med polerna extrovert och introvert
• grad av anspändhet med polerna ängslig och lugn
• grad av välvilja med polerna vänligt inställd och fientligt inställd
• grad av målinriktning med polerna planerande och spontan
• grad av öppenhet med polerna okonventionell och konventionell.
Det finns inte några människor som har personlighetstyper som är helt samstämmiga med testets ytterligheter. Det är till exempel svårt att tänka sig en människa som är 100 procent spontan och därmed inte planerar något i sin tillvaro. Testet visar dock tydligt på tendenser beroende på hur individen själv uppfattar sin personlighet. Testet används i allt från rekryteringar för jobb till olika kurser och utbildningar. Precis som alla tester har även Big Five-modellen kritiserats, bland annat för att den inte täcker in alla delar av en människas personlighet utan bara de fem ovanstående dimensionerna. Dock anses testet vara det mest tillförlitliga på marknaden idag för att få en förståelse för olika personligheter.
Tillsammans med andra metoder, som att göra intervjuer och ta referenser, är testet användbart vid rekrytering av medarbetare till organisationer.
Motivation, lärande och personlighet
Kommer du ihåg?
1. Förklara vad personlighet är.
2. Vad påverkar din personlighet?
3. Vad betyder attribution?
4. Beskriv vad självskattning är.
5. Vilka fem dimensioner av en individs personlighet mäter Big-Five-modellen?
Sammanfattning
• Motivation är en drivkraft till handling hos oss människor. Motivation bygger på ett behov som är tillräckligt starkt för att få dig att söka tillfredsställelse.
• Exempel på teorier som förklarar människans beteende är freudianska teorier, Maslows behovspyramid och Herzbergs tvåfaktorteori.
• Teorier som förklarar lärande är till exempel behavioristiska teorier och kognitiva teorier.
• Din personlighet är tänkande, känslor och beteende, de unika psykologiska egenskaper som skapar ett sammanhängande mönster av reaktioner från dig på det som händer i din omgivning. Exempel på modeller som förklarar hur personlighet påverkar dig som människa är attribution, Construal Level Theory, personliga egenskaper och personlighetstyper.
SAMMANFATTNING Repetera nyckelbegreppen
Här ska du repetera nyckelbegreppen från kapitlet med egna ord och exempel.
1. Fysiologiska behov
2. Psykoanalytiska teorier
3. Detet, jaget och överjaget
4. Motivationsfaktor
5. Stimulus
6. Klassisk betingning
7. Utsläckning
8. Bestraffning
9. Kognition
10. Självskattning
Fördjupningsfrågor
Här följer tio fördjupningsfrågor som berör de olika områdena som kapitel 1 täcker in. Dessa frågor är avsedda att stimulera reflektion, diskussion och analys av olika aspekter av motivation, lärande och personlighet. Beroende på din och dina klasskompisars tidigare kunskaper kan de ta 30-60 minuter att lösa, antingen individuellt eller i grupp. Utgå från egna exempel eller sådana ni stött på i massmedia.
1. Vad betyder motivation? Reflektera över innebörden av motivation i ditt eget liv. Vad driver dig att uppnå dina mål? Diskutera skillnader mellan inre och yttre motivation med konkreta exempel från egna erfarenheter eller massmedia.
2. Förklara utförligt Freuds begrepp detet, jaget och överjaget. Analysera hur dessa tre delar av personligheten kan samverka och komma i konflikt i olika situationer. Ge exempel på hur detet, jaget och överjaget kan påverka beslutsfattande i vardagen eller i välkända offentliga händelser.
3. Förklara utförligt Maslows behovspyramid. Diskutera hur Maslows hierarki av behov kan tillämpas på en personlig nivå eller avseende medarbetare inom organisationer. Ge exempel på hur olika behov i pyramiden kan prioriteras vid olika livsskeden.
4. Förklara utförligt och nyanserat begreppen inre och yttre motivation. Diskutera hur inre och yttre motivation påverkar beteenden i olika sammanhang, såsom arbete, skola eller fritidsaktiviteter. Använd specifika exempel för att illustrera hur dessa typer av motivation kan leda till olika resultat.
Motivation, lärande och personlighet
5. Vad betyder motivationsfaktorer respektive hygienfaktorer? Beskriv Herzbergs tvåfaktorsteori och diskutera hur motivationsfaktorer och hygienfaktorer kan påverka arbetstillfredsställelse. Ge exempel från arbetslivet eller skolan där dessa faktorer har spelat en roll.
6. Förklara vad Pavlov kom fram till i sitt experiment med hundar. Diskutera hur Pavlovs upptäckter om klassisk betingning kan tillämpas på människors beteenden i vardagen. Ge exempel på situationer där klassisk betingning kan observeras, både i det egna livet och i samhället.
7. Vad betyder operant betingning? Ge exempel på olika typer av operant betingning. Diskutera hur operant betingning används för att forma beteenden genom belöningar och straff. Ge exempel från utbildning, arbetsliv och vardag där operant betingning tillämpas för att påverka beteenden.
8. Vad betyder klassisk betingning, och hur skiljer den sig från operant betingning? Jämför och kontrastera klassisk och operant betingning genom att ge exempel på hur dessa inlärningsmetoder kan manifestera sig i olika situationer. Diskutera deras respektive styrkor och begränsningar.
9. Sök upp ett Big Five-test – det finns många på nätet – och testa dig själv.
10. Beskriv och diskutera centrala begrepp kopplade till kognitiva personlighetsteorier. Utforska begrepp som kognitiva scheman, självuppfattning och attributionsteorier. Diskutera hur dessa begrepp kan tillämpas för att förstå och förutsäga beteenden i olika situationer.
SYNERGI
LEDARSKAP OCH ORGANISATION
Mikael Ottosson Anders Parment
Synergi är ett helt nyutvecklat läromedel för ledarskap och organisation nivå 1 enligt Gy25. Synergi utgår från dagens samhällsutmaningar och använder aktuella exempel för att illustrera både klassiska modeller och aktuell forskning.
Synergi har tio kapitel och är indelat i fyra övergripande delar: individen, gruppen, chefen och ledaren samt organisation och samhälle. Alla delar genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv och lyfter fram arbetsmarknadens centrala roll i att skapa välfärd och socialt hållbara samhällen. Läromedlet erbjuder en rik mängd övningar för att motivera elever med olika bakgrund och drivkrafter samt fördjupningsuppgifter i flera aktuella samhällsfrågor.
Läromedlet består av både tryckta och digitala komponenter
Elevbok med texter, begrepp och övningsuppgifter 51112350
Digitalt läromedel, elev – med diskussionsuppgifter 51117843 och interaktiva övningar
Digitalt läromedel, lärare – med facit, extra övningar 51117836 och bedömningsstöd
Mikael Ottosson är
biträdande professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet. Han har författat flera läromedel för gymnasiet, kurslitteratur för universitet och högskola samt handböcker för yrkesverksamma.
Anders Parment är doktor och verksam som forskare och lärare vid Stockholm Business School. Han arbetar även som föreläsare och rådgivare. Anders har skrivit över 50 titlar, bland annat läromedel för gymnasiet, kurslitteratur för universitet och högskola samt handböcker för yrkesverksamma.