BokGym
BYGG OCH ANLÄGGNING 2
Britt-Marie Ekbergh
Innehåll
Bygg och anläggning, nivå 2
Centralt innehåll
Undervisningen i ämnet bygg och anläggning på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:
Bygg- och anläggningsprocessen
CENTRALT INNEHÅLL:
• Specialyrken inom branschen och deras funktioner vid nyproduktion, renovering, om- och tillbyggnad, till exempel vad gäller glastekniker, golvläggare, håltagare, plattsättare, stenmontör, ställningsbyggare, takmontör eller undertaksmontör.
• Studiebesök, till exempel i anslutning till byggarbetsplatser, på byggvaruhus och i fackhandel.
• Vanliga arbetsprocesser och metoder inom yrkesområdena byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri samt inom olika specialyrken inom branschen.
• Resursanvändning, kopplat till hållbara byggmetoder och företagets lönsamhet, till exempel hantering och återanvändning av material, förvaring, minimering av spill samt sortering av byggavfall.
• Översiktligt om hur arkitektur och samhällsförändringar har påverkat byggnaders utformning och infrastrukturen genom tiderna.
• Övergripande om lagar och andra bestämmelser som gäller utförandekrav inom byggbranschen, till exempel plan- och bygglagen.
Planering och utförande
• Informationssökning för arbetsuppgifter med hjälp av olika typer av bygghandlingar, till exempel ritningar och olika typer av byggbeskrivningar.
• Ritningsläsning, skalor, symboler, vyer och måttsättningsprinciper enligt gällande standard.
• Planering och beräkning för att lösa arbetsuppgifter, däribland beräkning av ytor, volymer och materialåtgång.
• Praktiska arbetsuppgifter inom byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri samt inom olika specialyrken inom branschen.
• Metoder för infästning av byggnadsdelar i olika material.
• Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.
• Metoder för att främja en god arbetsmiljö, till exempel dammbindning och minimering av buller.
• Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete.
• Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.
Hantering av material och utrustning
• Cirkulära arbetsmetoder, till exempel hur produkter och material används, återanvänds och återvinns i flera livscykler och på så sätt bidrar till att minska klimatutsläppen och uttaget av naturresurser.
• Farosymboler och avfallsfraktioner, till exempel utifrån gällande säkerhetsdatablad.
• Val och hantering av vanligt förekommande byggmaterial för arbetsuppgiften utifrån användningsområde, kvalitet, egenskaper, kostnader samt hälso- och miljöaspekter.
• Val, användning och vård av verktyg och maskiner för arbetsuppgiften, däribland vanligt förekommande analoga och digitala mätverktyg för mätning och avvägning.
Säkerhet
• Övergripande om lagar och andra bestämmelser som gäller säkerhet och arbetsmiljö inom byggbranschen, till exempel arbetsmiljölagen.
• Behörigheter och certifieringar för olika arbetsmoment inom branschen, däribland Arbetsmiljöverkets föreskrifter för ställningar, arbetsplattformar och användning av lyftanordningar.
• Risker förknippade med arbetsuppgifterna samt metoder för att göra riskbedömningar.
• Hälsa och ergonomi i arbetet samt arbetsställningars och belastningars påverkan på kroppen.
• Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att hindra fall, minska påverkan av buller, damm, vibrationer och felaktiga arbetsställningar.
• Ansvarstagande i yrkesrollen.
• Förebyggande brandskydd, hantering av brandfarliga varor samt elsäkerhet.
• Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.
• Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.
Samverkan och kommunikation
• Fackspråk inom yrkesområdet och engelska fackuttryck för vanligt förekommande verktyg, maskiner och arbetsmoment.
• Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och språkbruk.
• Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen samt med kund eller beställare.
1
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Specialyrken inom branschen och deras funktioner vid nyproduktion, renovering, om- och tillbyggnad, till exempel vad gäller glastekniker, golvläggare, håltagare, plattsättare, stenmontör, ställningsbyggare, takmontör eller undertaksmontör.
■ Studiebesök, till exempel i anslutning till byggarbetsplatser, på byggvaruhus och i fackhandel.
■ Vanliga arbetsprocesser och metoder inom yrkesområdena byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri samt inom olika specialyrken inom branschen.
■ Resursanvändning, kopplat till hållbara byggmetoder och företagets lönsamhet, till exempel hantering och återanvändning av material, förvaring, minimering av spill samt sortering av byggavfall.
■ Översiktligt om hur arkitektur och samhällsförändringar har påverkat byggnaders utformning och infrastrukturen genom tiderna.
■ Övergripande om lagar och andra bestämmelser som gäller utförandekrav inom byggbranschen, till exempel planoch bygglagen.
Bygg- och anläggningsprocessen
I detta kapitel undersöker vi specialyrken inom byggbranschen och deras roller i byggprocessen. Vi tar upp vad man behöver tänka på vid studiebesök, samt gör nedslag i branschens olika yrkesområden och deras respektive arbetsprocesser. Vi lär oss också om resursanvändning och hållbarhet för att kunna främja byggföretagens lönsamhet, och vi ger också en översikt över hur arkitektur och samhällsförändringar har format byggnaders utformning och infrastruktur genom historien.
Specialyrken
Inom byggbranschen finns vad vi kallar ”specialyrken”. Det är yrkesgrupper som har specifik kompetens eller expertis inom ett visst område av byggprocessen. Dessa yrken kräver vanligtvis en specialiserad utbildning och en praktisk erfarenhet för att kunna praktisera dessa yrken på ett bra sätt. Specialyrken är ofta nödvändiga för att säkerställa kvalitet, säkerhet och effektivitet i byggandet, och de spelar en avgörande roll i att uppfylla specifika tekniska och funktionella krav i byggprojekt.
Håltagare
Håltagare är yrkespersoner som är experter på att borra och såga i betong, tegel och andra byggmaterial för att skapa öppningar för el, VVS och andra installationer. De använder specialutrustning som diamantborrar och sågar för att skapa precisa öppningar.
Precisionshåltagning i betong för förberedelse av installationer. Arbetsprocessen kräver kunskap och rätt utrustning för att säkerställa ett bra resultat.
Glastekniker
Glastekniker arbetar med installation, reparation och underhåll av glasprodukter i byggnader. De skär och monterar glas för fönster, dörrar och fasader. Vid nyproduktion installerar de ofta stora glaspartier för moderna fasader, medan de i renoveringsprojekt kan ersätta enkla glasrutor med energieffektiva alternativ eller säkerhetsglas.
Golvläggare
Golvläggare lägger golv av olika golvmaterial, som trä, laminat, vinyl, och ibland även kakel och klinker. De förbereder underlaget, mäter och skär material, och ser till att golvet blir jämnt och hållbart. I renoveringsprojekt kan de behöva ta bort gammalt golv och anpassa det nya golvet till befintliga förhållanden.
Glastekniker i arbete, bearbetande ett glas för montering i en modern byggnad.
Golvläggare behöver ha tungan rätt i mun när det ska skäras till linoleummatta för en exakt passform.
1
CENTRALT INNEHÅLL:
Plattsättare i färd med att sätta upp kakel. En precisionssyssla som kan förvandla ett tråkigt utrymme till ett stilfullt rum.
Plattsättare
Plattsättare är specialiserade på att montera kakel, klinker och mosaik, vanligtvis i våtutrymmen som kök och badrum. De förbereder underlaget, skär plattorna till rätt storlek, blandar och applicerar fix och fog för att säkerställa ett hållbart resultat.
Stenmontör
Stenmontören är en hantverkare som arbetar med natursten som marmor och granit. De lägger golv, sätter trappor och monterar fasader av exempelvis skiffer, sandsten och kalksten. De mäter, skär och monterar sten för bänkskivor, golv, väggar och ibland även för fasader. De måste vara noggranna för att säkerställa att stenen passar perfekt och är korrekt monterad.
Stenmontörer monterar fasader av exempelvis skiffer, sandsten och kalksten.
Takmontör
Takmontörer monterar, reparerar och underhåller olika typer av tak, inklusive tegel, betong, metall och så kallade ”gröna tak”. De arbetar med att lägga takmaterial, säkerställa vattentätning och isolering samt installera takfönster.
Undertaksmontör
Undertaksmontörer är specialister som monterar undertak, vilket spelar en viktig roll för estetik, akustik och döljande av installationer. De monterar undertakssystem, och ser till att de är korrekt isolerade och integrerade med övriga byggnadselement.
Ställningsbyggare
Ställningsbyggare spelar en avgörande roll på byggarbetsplatser genom att montera och demontera tillfälliga arbetsplattformar som är nödvändiga för att byggnadsarbetare ska kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt. De ser till att ställningarna är säkra och uppfyller de krav som är avgörande för säkerheten. De bygger ställningar av stål- eller aluminiumrör som är sammanlänkade för att skapa stabila och hållbara konstruktioner. Dessa ställningar används för att stödja arbetare, verktyg och material.
Stabil byggnadsställning uppsatt för säkert arbete på hög höjd. Nödvändig för att arbetare ska kunna utföra sitt arbete effektivt och tryggt.
Montering av undertak, just den här gången i form av akustikpaneler.
2
CENTRALT INNEHÅLL: xyz
■ Informationssökning för arbetsuppgifter med hjälp av olika typer av bygghandlingar, till exempel ritningar och olika typer av byggbeskrivningar.
■ Ritningsläsning, skalor, symboler, vyer och måttsättningsprinciper enligt gällande standard.
■ Planering och beräkning för att lösa arbetsuppgifter, däribland beräkning av ytor, volymer och materialåtgång.
■ Praktiska arbetsuppgifter inom byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri samt inom olika specialyrken inom branschen.
■ Metoder för infästning av byggnadsdelar i olika material.
■ Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.
■ Metoder för att främja en god arbetsmiljö, till exempel dammbindning och minimering av buller.
■ Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete.
■ Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.
Planering och utförande
Detta kapitel ger en översikt över hur man kan använda bygghandlingar, som ritningar och byggbeskrivningar. Vi går igenom ritningsläsning, inklusive skalor, symboler och måttsättning. Vidare redogörs för planering och beräkning av ytor och materialåtgång för att lösa praktiska uppgifter, samt metoder för infästning av byggnadsdelar i olika material. Vi berör även arbetsmiljöfrågor, som att minska damm och buller, och avslutar med riktlinjer för dokumentation, egenkontroll samt hur du kan värdera och förbättra ditt arbete.
Praktiska arbetsuppgifter
Praktiskt arbete är när du använder dina teoretiska kunskaper till att bygga eller tillverka något ”på riktigt”. Allt praktiskt arbete startar med planering för att kunna genomföras på ett effektivt och kvalitetsmässigt bra sätt.
Glastekniker
En glastekniker är en person som arbetar med att montera, reparera och underhålla olika typer av glasprodukter och glaslösningar. Det kan exempelvis vara att installera glas i fönster och dörrar till mer specialiserade projekt, som att montera glasfasader, skyltfönster, duschväggar eller att arbeta med glas för fordon. Exempel på arbetsuppgifter är:
• Installation av fönster och dörrar.
• Reparation och byte av glas.
• Montera glasfasader och skyltfönster.
• Specialiserat glasarbete; som speglar, glashyllor, duschväggar eller glasväggar för kontor.
FAKTA:
Glas
Glas är ett hårt och transparent material som framställs genom att smälta sand (kiseldioxid) tillsammans med andra ämnen som soda och kalk. Det kyls sedan snabbt för att bilda en amorf, icke-kristallin struktur. Glas har många unika egenskaper, som att vara både hållbart och formbart vid rätt temperaturer, samt att kunna släppa igenom ljus utan att förlora i mekanisk styrka. Glas används brett inom olika industrier, från byggnation och inredning till förpackningar och avancerade tekniska tillämpningar som optiska fibrer och elektronik. Glas kan återvinnas utan att förlora sina egenskaper, vilket gör det till ett miljövänligt material.
Tid
Med tid i planeringsarbetet menas oftast tidsåtgång. Det vill säga hur lång tid ett arbete tar att utföra. För arbeten med glas kan även tiden på året ha stor betydelse. Exempel på tidsplanering som gjorts innan arbetet på bilden ovan är:
• Hur många glaspartier ska monteras, och hur lång tid tar varje parti?
• Kan man bära upp partierna för hand eller behövs hjälp av lyftkran? Hur lång tid tar varje parti att bära upp?
• Ska partierna fogas (tätas) runt om? Hur lång tid tar det och hur mycket fogmassa behövs?
• Kan man utföra arbetet om det blir kallt eller regnigt, eller behövs väderskydd? Hur lång tid tar väderskyddet att sätta upp?
Innan arbetet startar ska glasentreprenören syna det underlag som lämnats av byggentreprenören. Det kan exempelvis vara att öppningsmåttet i fasaden är korrekt, att ytorna ser ut som de ska och att arbetsområdet är städat.
Material
Materialet på bildens arbete är det man ser, glaspartier som bestämts av arkitekt eller annan projektör. Det är också det som inte syns på bilden men som anges på ritning eller i beskrivningen, exempelvis vilken fogmassa och metod för infästning (fastsättning) som ska användas. Det behövs också verktyg och hjälpmedel, exempelvis de lyfthjälpmedel som används på bilden. Dessa kan variera mellan olika hantverkare beroende på önskemål och preferens.
Personal
För att utföra arbetet på bilden behövs glastekniker eller byggnadsarbetare med kunskap och erfarenhet av montering av glaspartier. Det kan ibland behövas hjälp av byggkran med förare.
CENTRALT INNEHÅLL: xyz
Håltagare
En håltagare arbetar med att borra och såga genom betong, sten, tegel eller andra hårda byggnadsmaterial för att skapa öppningar eller hål. Dessa hål kan behövas för installationer som rör, ventilation, elledningar eller dörrar och fönster. Håltagaren använder verktyg som diamantborrar och sågklingor för att genomföra arbetet på ett noggrant och säkert sätt. Arbetet kräver både precision och kunskap om olika material samt byggtekniker.
Tid
Exempel på tidsplanering som gjorts innan arbetet på bilden ovan är:
• Hur många hål ska borras totalt och hur många i varje rum? Hur tjocka är väggarna?
• Kan all håltagning ske vid samma tillfälle, eller måste entreprenören packa ihop mellan gångerna?
• Vilket material består väggarna av?
• Vilken tid krävs för att städa och montera ner hålsågen?
Material
Materialet som krävs för arbetet på bilden ovan är en borrmaskin med hålsåg för betong. Det som också måste räknas med vid alla typer av håltagning är att området runt arbetsstället behöver skyddas mot damm och stänk från kylvattnet. Ofta kan buller vara ett problem vid håltagning, och vid renovering och ombyggnad kan det vara nödvändigt att arbeta inom vissa tidsintervall för att inte störa omgivningen. Man måste också räkna med att det finns vatten framdraget till arbetsstället.
Personal
För att utföra arbetet på bilden ovan behövs kompetens för rivningsarbeten och betongsågning.
Plattsättare
En plattsättare arbetar med att sätta upp kakel och klinker på väggar och golv, oftast i badrum, kök eller andra utr ymmen där det behövs tåliga ytor. De förbereder underlaget genom att jämna ut ytor och applicera tätskikt, och använder sedan fix eller lim för att fästa plattorna. Efter att plattorna är på plats fogar de mellan dessa.
Tid
Plattsättare arbetar under den tid i byggproduktionen där många arbeten ska utföras samtidigt. Det är då extra viktigt att arbetet planeras noga och att tidplanen följs. Vid golvläggning, speciellt vid golvmaterial som har en torktid innan det får beträdas, låser man hela utrymmen från all annan aktivitet. Exempel på tidsplanering som gjorts innan arbetet på bilden ovan är följande:
• Hur många kvadratmeter (m2) golv är det som ska läggas? Hur många plattsättare måste vi vara för att hinna klart enligt tidplanen?
• Finns det tid att utföra hela utrymmet utan avbrott för att andra hantverkare behöver tillträde?
• Vem bär upp materialet?
• Är det någon typ av mönsterläggning man måste ta hänsyn till?
• Hur lång är tidsåtgången för att hämta det material som behövs samt att städa och plocka undan restmaterial?
I tidsplaneringen måste också hänsyn tas till temperatur i utrymmet. Behövs det exempelvis extra värme för att bruk eller lim ska torka på rätt sätt?
Material
Materialet som krävs för arbetet på bilden ovan är golvmaterialet. Dessutom behövs fogmassa, eventuell mjukfog och täckmaterial. Förutom plattor med fästmaterial som oftast är bestämt av beställaren behövs också verktyg. Verktyg bestäms oftast av entreprenören själv, och det kan vara olika typer av murslevar, tandad stålspackel och kakelskärare. Det behövs också borrar för håltagning i plattorna.
Personal
För att utföra arbetet på bilden ovan behövs kompetens som plattsättare och eventuellt kunskap i avjämning av golvytor.
Val av infästning
Fästmaterial är det som behövs för att sätta upp och montera byggnadsmaterialen. Det kan vara skruv, spik, lim och olika typer av beslag. Ibland anges i beskrivningar vilket fästmaterial och hur många som ska användas. Ibland får byggnadsarbetaren själv bestämma, och måste då ha den kunskap som krävs för att utföra ett fackmannamässigt arbete.
1
Det finns i vissa fall flera olika sätt att på ett fackmannamässigt sätt montera exempelvis en bräda eller en gipsskiva. Det är då upp till hantverkaren att välja den metod som passar denne, eller som passar bäst vid just detta tillfälle.
CENTRALT INNEHÅLL:
xyz
Gaffelankare.
Balksko.
Ankarspik.
Trådspik.
Fästdon och byggbeslag
Vid träarbete sammanfogas många olika delar som tillsammans bildar ett byggnadselement. Ett byggnadselement är en enskild del av byggnadens konstruktion, exempelvis ett golvbjälklag. För detta används olika typer av fästdon och byggbeslag. Ett byggbeslag används vid sammanfogning av olika byggnadsdelar. Nedan är exempel på några olika byggbeslag:
• balksko; håller upp en balk eller bjälke i ett bjälklag.
• vinkelbeslag; används för att vinkelrätt fästa två virkesbitar.
• gaffelankare; används för att fästa takstolar till väggkonstruktion.
• spikplåt; är en plåt med utstansade taggar som pressas in i virket. De får inte monteras på byggarbetsplatsen utan monteras i stället vid tillverkning på fabrik.
• spikningsplåt; är en plåt med hål där kamspik slås igenom. De får monteras på byggarbetsplatsen, dock inte med en hammare.
Ett fästdon är något som används vid sammanfogning av olika byggnadsdelar, exempelvis spik och skruv. Nedan följer några exempel:
• kamspik; används där det är krav på att utdragshållfastheten ska vara hög.
• ankarspik; spik som används för att fästa beslag mot trä.
• ankarskruv; skruv som används för att fästa beslag mot trä.
• trådspik; är den vanligaste spiken. Används exempelvis till trästommar.
• dubbelhuvad spik; används till tillfälliga konstruktioner, exempelvis till formsättning och strävor. Detta eftersom den är lätt att demontera.
Ankarskruv.
Byggbeskrivningar
Byggbeskrivningar är detaljerade dokument som utgör en viktig del av alla byggprojekt, stora som små. De fungerar som en planerings- och kommunikationsplattform mellan alla parter i ett byggprojekt, såsom beställare, arkitekter, ingenjörer, entreprenörer och underentreprenörer. Byggbeskrivningar fastställer hur olika delar av byggnationen ska utföras, vilka material som ska användas, samt vilka tekniska och kvalitetsmässiga krav som ska uppfyllas. Byggbeskrivningar har flera viktiga syften:
• Kvalitetssäkring: Genom att specificera vilka material och tekniker som ska användas säkerställer byggbeskrivningar att projektet lever upp till förväntade kvalitetsstandarder och följer rådande byggnormer och regler, exempelvis Boverkets byggregler (BBR).
• Kostnadskontroll: Genom att fastställa exakta material- och utförandekrav kan byggbeskrivningar hjälpa till att hålla projektet inom budget.
• Samarbete: Byggbeskrivningar fungerar som ett verktyg för att samordna arbetet mellan olika aktörer i byggprocessen, detta så alla parter har förståelse för sina roller och ansvarsområden.
• Rättsligt skydd: Vid tvister eller oklarheter om hur arbetet ska genomföras eller vad som har avtalats kan byggbeskrivningar fungera som ett juridiskt dokument för att tolka avtalet mellan parterna.
AMA är ett referensverk avsedd att användas som hjälpmedel för att upprätta arbetsbeskrivningar.
AMA finns inom flera olika områden, som bygg, el, VVS och kyla.
3
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Cirkulära arbetsmetoder, till exempel hur produkter och material används, återanvänds och återvinns i flera livscykler och på så sätt bidrar till att minska klimatutsläppen och uttaget av naturresurser.
■ Farosymboler och avfallsfraktioner, till exempel utifrån gällande säkerhetsdatablad.
■ Val och hantering av vanligt förekommande byggmaterial för arbetsuppgiften utifrån användningsområde, kvalitet, egenskaper, kostnader samt hälso- och miljöaspekter.
■ Val, användning och vård av verktyg och maskiner för arbetsuppgiften, däribland vanligt förekommande analoga och digitala mätverktyg för mätning och avvägning.
Hantering av material och utrustning
I detta kapitel kommer vi redogöra för cirkulära arbetsmetoder och gå igenom betydelsen av farosymboler och avfallsfraktioner. Dessutom behandlar kapitlet hur du väljer och hanterar byggmaterial baserat på deras användningsområde, kvalitet, kostnader, samt hälso- och miljöpåverkan. Slutligen kommer vi ta upp hur du på bästa sätt väljer, använder och underhåller verktyg och maskiner, inklusive både analoga och digitala mätverktyg för mätning och avvägning.
Cirkulära arbetsmetoder
Cirkulära arbetsmetoder i byggbranschen är ett sätt att strukturera produktion och konsumtion för att skapa en hållbar framtid. Genom att använda, återanvända och återvinna produkter och material i flera livscykler minskas klimatutsläppen och uttaget av naturresurser.
Genom att använda sig av cirkulära arbetsmetoder kan man avsevärt minska miljöpåverkan och bidra till en mer hållbar framtid. Det kräver dock en omfattande omstrukturering av hur vi bygger och hanterar byggmaterial.
Livscykelanalys
Livscykelanalys (LCA) är grunden för att förstå en produkts eller materials totala miljöpåverkan från vaggan till graven. Detta innefattar utvinning av råmaterial, tillverkning, transport, användning och avfallshantering. Inom cirkulära arbetsmetoder strävar man efter att optimera varje del av denna cykel för att minimera miljöpåverkan.
Trä återvinns genom att det krossas eller mals till flis eller spån, vilket sedan kan användas som råmaterial för att tillverka nya träprodukter, eller som bränsle för energiproduktion.
Tegel återvinns genom att det krossas till mindre bitar, vilka sedan kan användas som basmaterial för att producera nya tegelstenar eller som fyllnadsmaterial i olika byggapplikationer
Betong återvinns genom att den krossas till grova och fina partiklar. Grova fragment används som fyllnadsmaterial eller som basmaterial för vägar, medan de fina partiklarna kan användas i ny betongproduktion eller för att skapa olika byggmaterial.
Linjär ekonomi följer en "ta, tillverka, släng" modell där resurser utvinns, förbrukas och sedan kastas som avfall. Cirkulär ekonomi strävar efter att minimera avfall genom att återanvända, återvinna och reparera produkter, vilket håller material och resurser i kretsloppet längre.
Hållbart material
Valet av material är avgörande. Hållbara material är de som har låg miljöpåverkan i produktion och är hållbara och lämpliga för återanvändning eller återvinning. Exempel är återvunnen plast, betong och trä. Genom att prioritera dessa material minskar behovet av nytt råmaterial och energiförbrukning.
Återanvändning och återvinning
Återanvändning av byggmaterial innebär att de återanvänds i sin nuvarande form i nya byggprojekt. Detta kan innebära allt från återanvända dörrar till hela byggnadsstrukturer. Återvinning innebär att material bryts ner och omformas till nya produkter. Exempelvis kan betong krossas och användas som fyllnadsmaterial.
Modulärt byggande
Modulärt byggande där byggnadsdelar är standardiserade och lätt kan tas isär och återanvändas i nya konstruktioner stödjer cirkulära principer. Anpassningsbara byggnader produceras för att enkelt kunna omformas för olika användningsändamål, vilket förlänger deras livslängd och minskar behovet av nybyggnation.
Farosymboler
Farosymboler inom byggbranschen är grafiska symboler som används för att varna arbetare och andra om faror som kan uppstå på arbetsplatsen. Dessa symboler är en del av ett globalt system för att säkerställa att risker kommuniceras effektivt och tydligt, oavsett språk eller kultur. Syftet med farosymboler är att förebygga olyckor och skador genom att informera om riskerna och hur man ska hantera eller undvika dem. Några av de vanligaste farosymbolerna som förekommer inom byggbranschen listas nedan.
• Brandfarlig: Denna symbol indikerar att materialet eller området innebär en brandrisk. Det kan gälla brandfarliga vätskor, gaser eller material som lätt kan antändas.
CENTRALT INNEHÅLL: xyz
• Explosiv: Visas som en explosion eller ett utbrott och varnar för att ämnet kan explodera under vissa förhållanden, som vid stötar, gnistor eller höga temperaturer. .
• Frätande: Symbolen indikerar att ämnet kan orsaka allvarlig skada på hud, ögon eller andra material genom kemisk reaktion.
• Giftig: En dödskalle och benknotor är en klassisk symbol som varnar för att ämnet är giftigt och kan orsaka allvarliga skador eller dödsfall vid förtäring, inandning eller kontakt med huden.
• Skadliga ämnen: Symbolen indikerar att ämnet kan orsaka hälsoeffekter som irritation, allergier, sömnighet eller andra långvariga hälsoproblem.
• Oxiderande ämnen: Denna symbol indikerar att ämnet kan orsaka eller underhålla brand eller explosion när det kommer i kontakt med brännbara material. Oxiderande produkter kan ibland leda till att brand sprider sig snabbare.
• Gas under tryck: Symbolen visar en gasbehållare och indikerar att gasen är under högt tryck. Om behållaren skadas kan den explodera eller flyga i väg med hög kraft.
• Hälsofarliga ämnen: Symboliseras av en människa med en stjärna på bröstet, vilket varnar för långvariga hälsoeffekter som cancer, genetiska skador eller reproduktionstoxicitet.
I byggbranschen är det särskilt viktigt att använda farosymboler på rätt sätt för att säkerställa att alla på arbetsplatsen är medvetna om de faror som finns och hur man kan skydda sig mot dem. Farosymboler används på etiketter, varningsskyltar och säkerhetsblad (SDS) för att ge nödvändig information om riskerna och de säkerhetsåtgärder som behövs vid hantering av olika material och situationer.
De internationella farosymbolerna har standardiserats genom GHS (Globally Harmonized System of Classification and Labeling of Chemicals), vilket underlättar förståelsen och efterlevnaden av säkerhetsstandarder globalt.
Övriga symboler
Förutom farosymboler och varningsskyltar finns det en rad andra symboler och skyltar som används inom byggbranschen för att säkerställa säkerheten, effektiviteten och ordningen på arbetsplatsen. Dessa skyltar och symboler är ofta standardiserade och används för att ge tydlig och omedelbar information. Nedan följer några av de viktigaste kategorierna.
”Obehöriga äga ej tillträde” är en förbudsskylt.
Förbudsskyltar
Förbudsskyltar visar vad som är förbjudet på en arbetsplats. De är oftast runda med en röd kant och en röd diagonal linje över symbolen.
Påbudsskyltar
Påbudsskyltar används för att ange att en viss handling eller användning av utrustning är obligatorisk. De är vanligtvis runda och blåa.
” Skyddshjälm måste användas” är en påbudsskylt.
Nödskyltar
Nödskyltar används för att markera säkerhetsutrustning, första hjälpen-stationer och nödutgångar. De är vanligtvis gröna med vit text eller symboler.
Brandskyltar
Markerar utrustning och platser relaterade till brandsäkerhet, som branddörrar och brandsläckare.
Symbolen
Symbolen
Symbolen ” Utrymningsväg” är en nödskylt.
Symbolen ”brandsläckare” är en brandskylt (brandredskap).
1
CENTRALT INNEHÅLL: xyz
■ Övergripande om lagar och andra bestämmelser som gäller säkerhet och arbetsmiljö inom byggbranschen, till exempel arbetsmiljölagen.
■ Behörigheter och certifieringar för olika arbetsmoment inom branschen, däribland Arbetsmiljöverkets föreskrifter för ställningar, arbetsplattformar och användning av lyftanordningar.
■ Risker förknippade med arbetsuppgifterna samt metoder för att göra riskbedömningar.
■ Hälsa och ergonomi i arbetet samt arbetsställningars och belastningars påverkan på kroppen.
■ Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att hindra fall, minska påverkan av buller, damm, vibrationer och felaktiga arbetsställningar.
■ Ansvarstagande i yrkesrollen.
■ Förebyggande brandskydd, hantering av brandfarliga varor samt elsäkerhet.
■ Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.
■ Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.
Säkerhet
I detta kapitel redogör vi för de grundläggande lagarna och bestämmelserna som reglerar arbetsmiljö samt arbetstid. Vi tittar också på de övergripande kraven från Arbetsmiljöverket och branschorganisationer gällande certifieringar inom yrkesområdet. Vi går också igenom hälsa och ergonomi, personlig skyddsutrustning, arbetsställningar, brandskydd och elsäkerhet.
Kapitlet tar även upp yrkesroller och vägleder läsaren genom tillträdes- och utrymningsvägar. Slutligen utforskar vi nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall, inklusive första hjälpen och hjärt- samt lungräddning.
Lagar och bestämmelser
Arbetsmiljö är allt som omger dig när du är i skolan eller på arbetsplatsen. Det är lokalen du arbetar i, luften du andas, vädret om du är utomhus, det är din lärare, dina chefer och dina arbetskamrater. Du själv är också en del av arbetsmiljön. Hur du arbetar och hur du behandlar din omgivning är viktigt för dig, din chef, för dina arbetskamrater och för det arbete du utför.
Olyckor och arbetssjukdomar är dubbelt så vanliga bland byggnadsarbetare som hos andra arbetstagare. Orsakerna är bland annat fall från höjd, belastningsskador, och olyckor vid användning av olika slags maskiner. En stor orsak är också att en byggarbetsplats är i ständig förändring, och att många olika yrkeskategorier och arbetsmoment ska samsas på samma yta.
Arbete med handhållna vibrerande maskiner är exempel på arbete som regleras av Arbetsmiljölagen.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen (AML) är den övergripande lagstiftningen om arbetsmiljön. Under den finns arbetsmiljöförordningen och föreskrifter. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Både att se till att arbetsmiljön är så säker som möjligt och att alla på arbetsplatsen känner till de regler som gäller. Men även att kontrollera att reglerna följs. De anställda har ansvar att följa lagstiftningen och de regler som arbetsgivaren ställer, och att använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren anvisar.
Lagen syftar till att skapa säkra och hälsosamma arbetsförhållanden. Huvudpunkterna inkluderar krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömningar och åtgärder för att förebygga arbetsrelaterade hälsorisker. Arbetsgivare förväntas också samarbeta med arbetstagare och deras representanter för att skapa en trygg arbetsmiljö.
Arbetsmiljöverket har fastställt föreskrifter och allmänna råd för att säkerställa en säker arbetsmiljö vid arbete med lyft och arbete från ställning och arbetsplattform. Dessa föreskrifter och råd syftar till att förebygga olyckor och ohälsa som kan uppstå till följd av otillräckliga säkerhetsåtgärder.
Föreskrifter
• AFS 2006:6 Användning av lyftanordningar och lyftredskap Denna föreskrift ställer krav på konstruktion, besiktning, underhåll och användning av lyftanordningar och lyftredskap.
• AFS 2013:4 Ställningar: Denna föreskrift ställer krav på konstruktion, besiktning, underhåll och användning av ställningar. Den ger riktlinjer för hur ställningar ska planeras, monteras och demonteras på ett säkert sätt. Den riktar sig till tillverkare, importörer, användare och andra aktörer som arbetar med ställningar.
Vägledningen täcker bland annat produktkrav, säkerhetsåtgärder, dimensionering och användning av olika typer av ställningar. Den innehåller även information om nödvändig utbildning för de som hanterar ställningar.
Allmänna råd
• Arbete från ställning och arbetsplattform: Dessa allmänna råd ger vägledning om hur man på ett säkert sätt kan utföra arbete från ställning och arbetsplattform.
• Säkra lyft: Dessa allmänna råd ger vägledning om hur man på ett säkert sätt kan utföra lyft med lyftanordningar och lyftredskap.
FAKTA:
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är en svensk myndighet som arbetar för att främja en säker och hälsosam arbetsmiljö för alla. De fastställer och övervakar regelverk inom arbetsmiljöområdet, genomför inspektioner på arbetsplatser och ger vägledning för att säkerställa efterlevnad av arbetsmiljölagstiftningen.
Mark-och anläggningsarbete är inte bara fysiskt ansträngande, utan kan också vid väg- och gatuarbete vara förknippat med höga risker för olyckor.
FAKTA: Ergonomi
Ergonomi är studien och undersökningen av hur arbetsmiljön och arbetsuppgifter kan anpassas för att optimera människors effektivitet, komfort och hälsa. Ergonomi fokuserar på att minimera fysisk belastning och risk för skador genom att skapa en passande matchning mellan människans fysiologi och arbetsmiljö.
Ergonomi innefattar anpassning av arbetsplatser, verktyg och utrustning för att minimera onaturliga rörelser och främja en sund arbetsställning. Målet är att förbättra prestationen, minska trötthet och förebygga arbetsrelaterade skador och problem.
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Fackspråk inom yrkesområdet och engelska fackuttryck för vanligt förekommande verktyg, maskiner och arbetsmoment.
■ Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och språkbruk.
■ Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen samt med kund eller beställare.
Samverkan och kommunikation
Samverkan och kommunikation på en byggarbetsplats är avgörande för att säkerställa att projektet byggs effektivt, säkert och framgångsrikt. Det är också viktigt för att vi ska må bra på arbetet och orka vara effektiva.
Social arbetsmiljö
Social arbetsmiljö är hur vi mår, trivs och är mot varandra på jobbet. En byggarbetsplats kan vara en tuff miljö, både fysiskt och psykiskt, men behöver i sig inte betyda att det är en dålig miljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) delas in i tre områden:
• arbetsbelastning
• arbetstidens förläggning
• kränkande särbehandling
En rimlig arbetsbelastning betyder att det är balans mellan krav och resurser, att arbetsuppgifter och förväntade resultat är tydliga och att det finns tid för återhämtning. För att skapa en bra arbetsmiljö är det viktigt att ha kontroll på arbetsbelastningen så att stress inte uppstår, resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet.
Arbetstidens förläggning handlar om när på dygnet arbetet utförs och hur möjligheterna till återhämtning ser ut under och mellan arbetspassen. Chefen företräder arbetsgivaren och ansvarar för att förläggningen motsvarar verksamhetens behov, att resurserna används effektivt och att arbetsmiljön är god. Det är arbetsgivarens ansvar att arbetstidens förläggning inte leder till ohälsa.
FAKTA:
OSA
OSA står för Organisatorisk och Social Arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö har fått ökad uppmärksamhet under senare år eftersom forskning har visat att en dålig organisatorisk och social arbetsmiljö kan leda till stress, utbrändhet och andra psykiska ohälsotillstånd. För att förbättra OSA och minska risken för arbetsrelaterad ohälsa har Arbetsmiljöverket infört regler och riktlinjer som arbetsgivare måste följa. Dessa kan inkludera krav på regelbundna riskbedömningar, åtgärder för att förbättra kommunikation och ledarskap, samt insatser för att förebygga mobbning och kränkande särbehandling på arbetsplatsen.
Stress i arbetet avser en psykologisk och fysisk reaktion som uppstår när arbetskrav inte stämmer överens med en arbetstagares kapacitet, resurser och behov. Det kan innebära överväldigande känslor av press, oro och utmattning, och ofta ge en känsla av att inte kunna hantera arbetsbelastningen eller uppfylla förväntningarna.
Upplevelsen av kränkande särbehandling skiljer sig mellan olika människor. Det som upplevs kränkande för en person kanske inte alls upplevs på samma sätt av en annan, därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur arbetskamrater reagerar och prata om vilka normer och värderingar som gäller på arbetsplatsen.
Kränkande särbehandling
Kränkande särbehandling kan vara ord och handlingar direkt mot den utsatta, men också i digital form som mejl, sms eller i sociala medier. Handlingarna kan komma från chefer och kollegor eller från en hel arbetsgrupp. Exempel på sådana handlingar är:
• att inte bli inbjuden till möten
• att bli ignorerad eller utsatt för ryktesspridning eller förlöjligande
• att bli utsatt för sexistiska skämt
Ord och handlingar kan göra ont och kränkningar kan ta sig många olika uttryck på arbetsplatsen, vilket är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Vanliga orsaker till att det blir konflikter på arbetsplatsen är stress, allmän vantrivsel, attityder och värderingar samt bristande ledarskap.
Förebyggande arbete
Ett bra socialt klimat är viktigt för trivsel och för lönsamhet, och ska finnas med i företagets arbetsmiljöplan. Exempel på vad var och en kan bidra med för att skapa en bra arbetsmiljö är att:
• Skapa ett arbetsklimat som visar omtanke och stöd.
• Vara en god förebild.
• Prata med varandra om det som är bra och det som är dåligt.
• Vara uppmärksam på vad arbetskamrater pratar om, eller om de slutar prata.
För att en arbetsorganisation ska fungera bra ska den vara tydlig och de anställda ska känna till vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd. De ska också känna sig trygga med att det som framförs inte förs vidare till arbetsgruppen. Det ska vara tydligt att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel genom en policy.
Chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras, och tydliga mål ska sättas upp. Exempel på mål kan vara att skapa trygga anställningar, möjlighet till personlig utveckling och en bra gemenskap och samarbete med chefer och arbetskamrater.
FAKTA:
Kränkande särbehandling
Definitionen av kränkande särbehandling är ”handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap”.
Att kunna samverka och kommunicera effektivt är av stor betydelse inom byggbranschen, inte bara på byggarbetsplatser utan även inom företagets organisation och dess personal.
FAKTA:
Faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön
• Socialt stöd och vänskapliga relationer.
• Ledarskap och tydliga roller.
• Organisation och stabilitet.
• Kommunikation och psykologisk trygghet.
Förklaring
Arbete där ersättningen står i relation till hur lång tid som olika fastställda arbetsmoment tar att utföra.
Generella regler för upprätthållande av ordning och säkerhet på arbetsplatsen.
CENTRALT INNEHÅLL:
En plåt tillverkad av aluminiummetall för olika konstruktionsändamål.
Facktermer
Engelsk term
Svensk term
Ackordsarbete Piecework
Allmänna ordningsreglerGeneral rules
AluminiumplåtAluminium sheet
AndningsskyddRespiratory protective equipmentSkyddsutrustning för att skydda andningsvägarna.
Trä som har skadats av insekter eller svamp.
En metallanordning för att förankra eller fästa objekt i byggnader.
En skruv med ankare för att fästa föremål i material som betong.
Byggoch markarbeten för att anlägga eller förbättra infrastruktur.
Skydd för ansiktet mot skador eller partiklar.
En formell överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd som reglerar anställningsvillkoren.
En person med övergripande ansvar för att leda och övervaka byggnadsprojekt.
Området eller omfånget av en persons eller en organisations ansvar.
Material som kan börja brinna vid exponering för eld.
Förbud mot viss användning av område eller material.
En person som utför arbete inom byggbranschen.
Attacked wood
Anchor bolt
Core bolt
Angripet virke
Ankarjärn
Ankarskruv
AnläggningsarbeteConstruction work
Ansiktsskärm Face mask, Face shield
AnställningsavtalEmployment agreement
Ansvarig arbetsledareResponsible supervisor
AnsvarsområdeArea of responsibility
Antändbart materialFlammable material
AnvändningsförbudProhibition order
Worker
Arbetare
ArbetsberedningJob planning Plan för hur ett arbete ska genomföras.
En bärbar plattform eller ställning för att stödja arbetsmaterial och arbetsmoment.
Den som ger arbete och anställning åt arbetstagare.
Arbetsbock Trestle
Arbetsgivare Employer
Arbetsmiljö Working environment Faktorer relaterade till arbetets påverkan på hälsa och säkerhet.
ArbetsmiljöhandbokWorking environment manualDokument som beskriver och reglerar arbetsmiljöaspekter.
ArbetsmiljöplanOccupational health and safety planPlan som beskriver åtgärder för att säkerställa arbetsmiljön.
ArbetsmiljöpolicyWorking environment policyEn policy som beskriver arbetsgivarens åtagande för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö.
ArbetsmiljöverketSwedish work environment authorityMyndighet som ansvarar för arbetsmiljöfrågor i Sverige.
Definierat område för utförande av arbete.
Kontor för administrativa ärenden på arbetsplatsen.
Olycka som inträffar på arbetsplatsen.
Arbetstid är den period under vilken en person utför arbete mot ersättning.
Arbetsområde Site, work site
ArbetsplatskontorSite office
ArbetsplatsolyckaWorkplace accident
Arbetstid Working hours
Arkitekt Architect En professionell person som designar och planerar byggnader och deras layout.
Betong förstärkt med armeringsjärn eller annat material.
Armerad betongReinforced concrete
Förklaring
Lista som specificerar placering och typ av armering.
Järnstänger av förstärkande material för att stärka betongkonstruktioner.
Verktyg för att klippa och forma armeringsjärn.
Engelsk term
Svensk term
ArmeringsförteckningReinforcing list
Armeringsjärn Rebar
ArmeringsklippReinforcement bar cutter
Armeringsnät Mesh, welded mesh reinforcementNät av metallstänger som används för att förstärka betong.
Ett nät av metallstänger som används för att förstärka betong eller gips.
Illustration som visar placeringen av armering i en konstruktion.
Detaljerad beskrivning av armeringsmaterialet och dess användning.
Farligt material som kan orsaka allvarliga lungsjukdomar.
En blandning av aggregat, sand och bitumen. Används för att bygga vägar.
Yta täckt med asfaltbeläggning.
Ett material gjort av asfaltimpregnerad papp, används som vattentätande skikt.
Verktyg för att klippa eller forma metalltråd och kablar.
Yta där material eller mark har tagits bort.
Alla föremål eller ämnen som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med.
En plats där avfall sorteras och behandlas för återvinning eller bortskaffande.
En behållare avsedd för insamling och tillfällig lagring av avfall.
Utsläpp från förbränningsprocesser.
Betongyta som har jämnats ut och fått slät yta.
Minska eller lindra belastningen på en yta eller fundament.
System för bortledande av avloppsvatten.
Mätning av avstånd mellan punkter och objekt.
Armeringsnät Wire-mesh
ArmeringsritningReinforcement drawing
ArmeringsspecifikationReinforcement schedule
Asbestos
Asphalt
Asphalt surface
Asphalted cardboard
Nippers, wire cutters
Screeded surface
Asbest
Asfalt
Asfalterad yta
Asfaltpapp
Avbitartång
Avdragen yta
Avfall Waste
AvfallsanläggningWaste disposal plant
AvfallsbehållareWaste container
Avgas Exhaust fume
Avjämnad betongLevelled concrete
Avlasta Unload
Avlopp Drain
AvståndsmätningDistance measurement
Avväxling Lintel Ändring av fördelning eller riktning av en last.
B
En behållare för att hålla vatten för badändamål.
Horisontellt bärverkselement vars uppgift är att uppbära vertikalt verkande last.
Plattform för balkong, ofta gjuten i betong.
Bergmaterial som är konstruktionsmaterial för vägar, järnvägar och annan infrastruktur, samt utfyllnad i betong.
Officiella regler och krav för byggande i Sverige.
Badkar Bath tub
Balk Beam
Balcony slab
Balkongplatta
Ballast Load
Building regulations, national board of housing
waterAvloppsvatten som kommer från bad, diskning och tvätt.
Bath, dish and laundry
Användning av ljuskällor för att belysa utrymmen eller områden.
Ytmaterial som täcker yta för skydd eller dekorativa ändamål.
BBR (Boverkets byggregler)
BDT-vatten
Belysning Lighting
Coating
Beläggning
BokGym
BYGG OCH ANLÄGGNING 2
Bygg och anläggning nivå 2 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive specialyrken i byggbranschen, arbetsprocesser och metoder, beräkningar, byggnaders historiska utformning, facktermer på svenska och engelska, material, verktyg, arbetsmiljö och säkerhet. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.
Britt-Marie Ekbergh