Bedömarkompetens
Prov, bedömning och
red: christina wikström
Bedömarkompetens
Prov, bedömning och betyg i skolan
Christina Wikström
Hanna Eklöf
Anders Hofverberg
Alli Klapp
Thea Klapp
Torulf Palm
Anna Lind Pantzare
Deborah Siebecke
Marcus Strömbäck Hjärne
Jörgen Tholin
Jonathan Wedman
Anita Wester
Erik Winerö
Förord
Bedömning och betygssättning hör till de största utmaningarna för lärarna i skolan. Betygssättningen innebär ett stort ansvar och betygens relevans och utfall påverkar eleverna i både ett kortare och ett längre perspektiv. Bedömningen av elevernas kunskaper kan också ha stor betydelse och nytta i det praktiska arbetet i skolan; för undervisningsplanering, för utvärdering av vad eleverna lärt sig, och för feedback som kan stötta elevers lärande. Prov och bedömningssituationer måste utformas, användas och tolkas på ett genomtänkt sätt för att ge rättvisande information, men det är ett hantverk som kräver både teoretiska och praktiska kunskaper och insikter.
Vår ambition är att denna bok ska vara en värdefull resurs för alla som strävar efter att utveckla sin bedömningspraktik och som vill skapa en rättvis och meningsfull upplevelse för de elever vars kunskaper och färdigheter ska bedömas. Bedömningsfältet är stort och komplext och allt kan inte rymmas i en bok, men det går utmärkt att ge en introduktion till områden som är viktiga för alla som arbetar med bedömning i skolan. Tanken är att innehållet ska ge läsaren en grund som kan användas i olika situationer och tilllämpningar. Boken tar också upp olika perspektiv på bedömning, där vissa kapitel är i huvudsak teoretiska, andra mer tillämpade med praktisk vägledning för den yrkesverksamma läraren.
Författarna till denna antologi har alla en bred kompetens inom bedömningsområdet och en särskild expertis inom det område som just deras kapitel handlar om. Varje kapitel kan läsas fristående,
samtligt som de tillsammans genom sitt innehåll och kapitlens ordning fungerar som en helhet. Författarna till de olika kapitlen presenteras närmare i slutet av boken.
Författarna har därmed alla gett ett viktigt bidrag till en bred och nyanserad bild av prov, bedömning och betygssättning. Det finns också andra som gett ett stort bidrag till boken och dess tillblivelse. Helén Park, Karin Sörensen och Mattias Nykvist på Sanoma Utbildning har genom sin stöttning sett till att boken gått från idé till färdig produkt. Ett särskilt tack till Helén som ägnat mycken tid år läsning, korrektur och praktiska förslag.
Christina Wikström Umeå januari 2025
Innehåll
1. Bedömning och bedömarkompetens 15
Christina Wikström
2. Betyg i Sverige – en omdiskuterad 200-åring 55 Jörgen Tholin
3. Sverige och internationella studier 87 Anita Wester och Jonathan Wedman
4. Formativ bedömning 115 Torulf Palm
5. Summativ bedömning 149 Jonathan Wedman
6. Provkonstruktion från ax till limpa 183 Anna Lind Pantzare
7. Digital teknologi som verktyg vid bedömning och prov 213
Erik Winerö
8. Anpassade prov 239 Marcus Strömbäck Hjärne
9. Elevperspektivet på bedömning 265 Anders Hofverberg och Hanna Eklöf
10. Hur påverkar betyg elevernas lärande, välmående och resiliens?
Alli Klapp, Thea Klapp och Deborah Siebecke
Inledning
Att vara lärare i skolan är ett viktigt och betydelsefullt arbete på många sätt. Det innebär ett stort ansvar för elevers kunskapsutveckling och vidare möjligheter i livet. Kunskapsbedömning är en central del av läraryrket, både som en del i undervisningen och inför betygssättning eller liknande beslut. Bedömning och betyg spelar en avgörande roll i elevernas utbildningsresa, och har betydelse för såväl motivation som självkänsla. Betygs- och bedömningsfrågor har också fått ett allt större utrymme i den allmänna debatten om skolan och kunskapsutvecklingen, och det är inte alltid så enkelt att följa med i alla turer. Den här boken är skriven av ett flertal författare som alla har särskild expertis i bedömningsfrågor. Boken har till syfte att ge en introduktion till bedömningsfältet, men också att ge vägledning i praktiskt bedömningsarbete. Boken riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma lärare, men också andra som har ett intresse för bedömning i teori och praktik.
Vad behöver lärare veta om bedömning?
När vi talar om bedömning tänker vi ofta på prov och betyg eftersom de tillhör de mer synliga delarna av bedömningsprocessen. Önskemål om kompetensutveckling handlar ofta om betygssättningsfrågor, och det är förstås inte så konstigt eftersom det hand-
lar om viktiga beslut. Men bedömning handlar om så mycket mer, och kan ske med olika metoder och för många olika syften. Genom en bred bedömningspalett och kunskaper om hur man kan undvika vanliga fallgropar blir bedömningsarbetet, oavsett syfte, förhoppningsvis enklare och framförallt bättre. Det är viktigt att känna till hur bedömning kan stödja lärande men också risker för det motsatta. Detta eftersom bedömning kan påverka elevers självbild och motivation på både kortare och längre sikt, med allt det kan föra med sig. Genom att förstå elevernas perspektiv kan lärare också skapa en mer stödjande och inkluderande bedömningsmiljö. Att vara en kompetent bedömare kräver därmed mer än teknisk kunskap om hur man utformar bedömningssituationer eller prov, även om det hör till de centrala färdigheterna. Det krävs teoretisk förståelse för bedömningars syften, utformning och tolkning, i kombination med dialog och praktik. Ingen kan säga att kunskapsbedömning är enkelt, men det är viktigt och det går att göra på ett bra sätt. Prov av olika slag som utformas och används på ett genomtänkt sätt har potential att ge värdefull information som skulle vara svår och ibland till och med omöjlig att få på annat sätt. Som du kommer att läsa om i den här boken så finns visserligen många särskilda saker att ta i beaktande när det gäller prov, bedömning och betyg, men det finns också vissa grundläggande saker som i princip alltid gäller. Genom att ha kunskaper om dessa grunder kommer bedömningspraktiken att underlättas, liksom förståelsen för vad som kännetecknar bra bedömningsarbete, vilket är till hjälp i vidare kompetensutveckling.
Bedömarkompetens
På senare tid har begreppet bedömarkompetens, och betydelsen av att lärare får möjlighet att skaffa sig en sådan, diskuterats allt oftare såväl i vetenskapliga sammanhang som bland praktiker. I den här boken beskrivs och diskuteras bedömarkompetens, men
definitionen behandlas relativt övergripande. Det kanske kan låta lite motsägelsefullt, men begreppet bedömarkompetens – eller bedömarlitteracitet – är ännu ett relativt outforskat område trots att många skrivit om det. Det finns därför många olika teorier om hur lärares bedömarkompetens mer exakt bör beskrivas och vad som krävs av den som har den. I den här boken beskrivs och diskuteras hur bedömarkompetens kan definieras och vad det kan innefatta, med fokus på områden som är av särskild betydelse för lärare i den svenska skolan. Precis som all annan kompetens så handlar bedömarkompetens om en kombination av många saker, men allt vilar på en teoretisk grund som är väl etablerad. Det är denna grund som den här boken kan bidra till att förmedla, och den som har den är på god väg i sin kompetensutveckling. Genom att kombinera teori och praktik, forskning och erfarenheter, hoppas vi kunna erbjuda verktyg och insikter som hjälper lärare att bli ännu bättre bedömare och därmed kan stödja sina elevers lärande och utveckling på bästa möjliga sätt.
Bokens struktur
I det första kapitlet som är skrivet av mig, Christina Wikström, ges en introduktion till kunskapsbedömning i skolan och vad som kännetecknar bra bedömningar. Där har förstås läraren själv stor betydelse, vilket leder till att fokus hamnar på lärarens roll som bedömare och vad som kan inrymmas i begreppet bedömarkompetens, men också på varför den här boken och dess innehåll har särskild relevans för lärares bedömarkompetens och bedömningspraktik. I nästa kapitel ger Jörgen Tholin en historisk och samtida orientering när det gäller betygen i skolan. Han beskriver också olika typer av betyg och deras egenskaper. Detta är värdefull kunskap för alla som arbetar med eller berörs av betyg eftersom det ger en förståelse för varför dagens betygssystem är utformat
som det är och vad vi kan lära av historien. Detta kan bli särskilt viktigt eftersom vi sannolikt är på väg in i en ny reformperiod, vilket då blir en realitet att förhålla sig till. Därefter ger Anita Wester och Jonathan Wedman en beskrivning av Sveriges deltagande i internationella kunskapsmätningar och diskuterar vad de betytt och hur de kanske också påverkat skolan. Även om sådana kunskapsmätningar inte har en direkt betydelse för de elever som tar proven och deras lärare så har proven stor betydelse för hur vi betraktar kunskapsläget och kunskapsutvecklingen i landet, och som konsekvens påverkar de också ofta politiska beslut.
Efter de första tre kapitlen blir boken mer praktiskt inriktad. Torulf Palm beskriver i kapitel 4 hur bedömning i klassrummet kan ge värdefull information i undervisning för att stötta elevers lärande, det vill säga bedömning för lärande. Han ger också praktisk vägledning med tydliga exempel till lärare som vill veta mer om hur de kan arbeta med formativ bedömning. Kapitel 5 av Jonathan Wedman handlar om summativ bedömning, det vill säga bedömning som kan ge underlag för examination och betygssättning. I kapitlet förklaras viktiga mätteoretiska begrepp och metodval som är av central betydelse för arbetet med bedömning och betygssättning, med konkret tillämpning i lärarens bedömningsarbete och skolans styrdokument. I kapitel 6 förklarar Anna Lind Pantzare hur prov konstrueras, tolkas och används för att ge tillförlitlig och relevant information. Provkonstruktion är förstås ett omfattande område i såväl teori som praktik, men i kapitlet beskrivs det fundament som de flesta prov bygger på, och även hur man kan tänka i arbetet med kravgränssättning vilket är något som många upplever särskilt utmanande. I kapitlet ges praktiska råd till läsaren så att det ska bli tillämpbart och relevant för olika syften och ämnen. Även de två följande kapitlen, kapitel 7 och 8, handlar om prov, men tar också ett något vidare perspektiv i diskussionen om bedömningsfrågor. I kapitel 7 tar Erik Winerö upp frågan om digitalisering. Inledningsvis diskuterar han skolans digitalisering ur ett bredare perspektiv, och hur den kan påverka hur kunskaper bedöms och
dokumenteras i skolan, och går sedan över till frågor som berör prov, vad som menas med digitala prov och vad sådana och AI-teknologi kan föra med sig. I kapitel 8 diskuterar Marcus Strömbäck Hjärne viktiga frågor som rättvisa och inkludering, vad som menas med detta i bedömningssammanhang. I kapitlet diskuteras också prov mer specifikt, vad som kan göras i form av anpassningar av prov eller bedömningssituationer med praktisk vägledning till lärare.
I bokens sista del blir det ett ännu större fokus på elevperspektivet, hur elever kan påverkas av att bli bedömda och betygsatta.
I kapitel 9 av Anders Hofverberg och Hanna Eklöf beskrivs hur interaktionen mellan individ och sammanhang kan ha betydelse för hur elever uppfattar att bli bedömda och vad detta kan leda till i form av motivation, självuppfattning och annat. De förklarar vad som menas med testängslan och hur den kan påverka eleverna och deras möjligheter att prestera, men också vad läraren faktiskt kan göra för att underlätta för eleverna. Kapitel 10 av Alli Klapp, Thea Klapp och Deborah Siebecke handlar också om elevperspektivet, men med särskilt fokus på betyg. De diskuterar hur elevernas mående och tilltro till sin egen förmåga att lära sig kan påverkas av att bli betygsatta, där vissa grupper av elever kan ha särskilda utmaningar. De visar att elevernas bakgrund men även sammanhanget har betydelse för hur det går i skolan och hur betygen påverkar. Elevperspektivet är en viktig del när det gäller beslut om bedömning och betygssättning, både ur ett policyperspektiv och ett tillämpande perspektiv. Avslutningen av boken knyter därför an till det som diskuterades inledningsvis, med utvecklingen och användningen av prov och betyg i skolan.
I varje kapitel ges också referenser och tips på litteratur till fördjupad läsning till den som intresserar sig för någon särskild del av boken.
Författarpresentationer
Christina Wikström är docent och universitetslektor i beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet. Christina har en lärarbakgrund, men ett intresse för bedömningsfrågor ledde henne snart vidare till provutveckling och en forskarutbildning.
Hon har sedan dess arbetat med forskning, undervisning och provkonstruktion. Hon har undervisat om bedömningsteori och provkonstruktion inom lärarprogram och i fortbildning av lärare, samt på forskarutbildningsnivå. Hennes forskningsintressen handlar framförallt om validitetsfrågor kopplade till provkonstruktion, prov och bedömningar, och om urval och antagning.
Christina arbetar i nuläget huvudsakligen som projektledare för högskoleprovet.
Jörgen Tholin är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Han är lärare i svenska och engelska och har jobbat som lärare främst på mellan- och högstadiet i Ulricehamns kommun. Hans forskning handlar dels om betyg, bedömning och nationella prov, dels om språkdidaktik. Jörgen har varit regeringens utredare i två utredningar, Tillträdesutredning 2017 och Betygsutredningen 2020.
Anita Wester har varit undervisningsråd och senior rådgivare på Skolverket och Sveriges representant i PISA Governing Board och PISA Executive Board, 2000-2012. I sin anställning på Skolverket (1999-2023) har hon främst arbetat med internationella studier som PISA, TIMSS, TIMSS Advanced och PIRLS. Hon har tidigare varit verksam som universitetslektor vid Umeå universitet där hon framförallt har bedrivit forskning med inriktning mot fysisk aktivitet, Högskoleprovet, TIMSS och TIMSS Advanced.
Torulf Palm är professor i pedagogiskt arbete med inriktning formativ bedömning vid Umeå universitet. Han är också föreståndare för Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM), och legitimerad lärare. Han studerar hur formativ bedömning
påverkar elevers och studenters motivation och kunskaper, och vilka egenskaper hos formativ bedömning som är avgörande för att åstadkomma positiva effekter på lärande. I kombinerade forsknings- och skolutvecklingsprojekt tillsammans med lärare undersöker han också vilka förutsättningar lärare behöver för att utveckla sin formativa bedömning på ett sådant sätt att det får positiva effekter på elevers lärande
Jonathan Wedman är excellent lärare, forskare och lektor i beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet. Han har även arbetat som pedagogisk utvecklare sedan 2020 och anlitas ofta som gästföreläsare eller som pedagogiskt sakkunnig. Med en förkärlek för provkonstruktion och psykometri är han specialiserad på bedömning i skola och högre studier och har ägnat de senaste åtta åren åt att vidareutveckla och förbättra hur summativ bedömning undervisas om vid högskolor och universitet i Sverige. Utöver sin expertis inom bedömning är han väl insatt inom AI med särskilt fokus på dess tillämpningar och användningsområden inom undervisning, bedömning och forskning.
Anna Lind Pantzare är doktor i beteendevetenskapliga mätningar och gymnasielärare i fysik och matematik. Avhandlingen behandlar dimensioner av validitet för de nationella proven i matematik. Anna arbetar vid Umeå universitet som projektledare för nationella prov i matematik och naturvetenskapliga ämnen ett arbete som görs på uppdrag från Skolverket. Efter några år som gymnasielärare har hon arbetat med konstruktion av prov sedan 2000, först som provkonstruktör i fysik och matematik och sedan i rollen som projektledare.
Erik Winerö har arbetat som gymnasielärare i svenska och religion i över 20 år och är sedan 2020 doktorand i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans avhandling undersöker hur digital teknologi och generativ
AI påverkar lärares bedömningspraktik samt de möjligheter och utmaningar som uppstår i undervisningen. Han har ett särskilt intresse för samspelet mellan teknik, lärare och elever och för hur resultat från experimentella studier och kognitionsvetenskap kan omsättas i praktiken för att stärka undervisningen.
Marcus Strömbäck Hjärne är doktor i beteendevetenskapliga mätningar och legitimerad lärare i matematik och filosofi. Han arbetar som pedagogisk utvecklare vid Luleå tekniska universitet och undervisar på lärarutbildningen. I sin forskning har han studerat rättvisa och anpassning kopplat till urval med högskoleprovet.
Marcus har flera års erfarenhet som lärare inom gymnasieskolan, årskurserna 7–9 och vuxenutbildning. Han har även arbetat som provutvecklare och undervisningsråd vid Skolverket, med ansvar för de nationella proven i matematik.
Anders Hofverberg har en bakgrund som gymnasielärare i biologi och kemi och har sedan sin tid som lärare haft ett intresse för bedömning och betygssättning. Han är numera doktor i pedagogiskt arbete och arbetar som biträdande universitetslektor vid Umeå universitet, där han undervisar inom lärarutbildningen och bedriver forskning. Hans forskning rör framför allt elevers motivation och hur lärare kan skapa ett klassrumsklimat som stödjer elevers motivation.
Hanna Eklöf är docent i beteendevetenskapliga mätningar och lektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet. Hennes forskningsintresse är riktat mot storskaliga kunskapsmätningar, med ett särskilt fokus på elevperspektivet, och olika bakgrundsvariablers betydelse för prestation.
Alli Klapp är docent i pedagogik och prefekt för institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon bedriver forskning om bedömning, betygssättning och hur
elevers olika förutsättningar skapar möjlighet till lärande och prestationer. Hon forskar även om betydelsen av elevers välmående för prestationer och hon samverkar med verksamma lärare och rektorer i syfte att driva skolutveckling.
Thea Klapp är doktorand i pedagogik på Göteborgs universitet. Hon har en bakgrund inom sociologi och jobbar nu med frågor som rör utbildningspsykologi, som exempelvis hur gruppsammansättning är med och påverkar hur elever tänker om sina egna förmågor att prestera i skolan. Ämnen som elevers motivation och skolrelaterat välmående är också av intresse.
Deborah Siebecke är doktorand i ämnet pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon tillhör forskarskolan ASSESS (Assessment of Knowledge in Educational Systems) med inriktning mot kunskapsmätningar inom utbildningssystem. Hennes forskningsintressen berör frågor som likvärdighet i skolan och skillnader i kognitiva och icke-kognitiva resultat hos elever. Avhandlingen syftar till att undersöka hur välbefinnande och akademisk resiliens samspelar och tar hänsyn till olika dimensioner av välbefinnande, såsom materiella, sociala och psykologiska aspekter, samt resiliens på individ- och skolnivå.
Sanoma Utbildning
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm
www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
Förläggare: Karin Sörensen
Redaktör: Helén Park
Omslag och grafisk formgivning: Annika Lyth
Bild s. 223: B.F. Skinners Teaching Machine, fotograf okänd
Bedömarkompetens – Prov, bedömning och betyg i skolan
ISBN 978-91-523-6670-7
© 2025 Författarna och Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden.
Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudmän for utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: Tryck: Interak, Polen 2025
Bedömarkompetens – prov, bedömning och betyg i skolan
En stor del av lärares vardag ägnas åt bedömning, vilket kan ta tid och kräva mycket tankemöda. Denna antologi är skriven av 13 framstående bedömningsforskare och provutvecklare. Tillsammans klargör de vad vetenskapen säger om bedömning och betygsättning, och hur detta kan praktiseras direkt i klassrummet.
Boken ger handfasta tips på hur lärare kan konstruera bra och inkluderande prov för att kunna göra så rättvisa bedömningar som möjligt. Den förklarar även hur lärare kan hantera AI och digitala verktyg på bästa sätt. Dessutom berättar författarna hur lärarna kan skapa ett positivt bedömningsklimat i klassrummet, med trygga och motiverade elever.
Boken riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma lärare, men också till andra som har ett intresse för området.