Social omsorg
Social omsorg
Nivå 1
SANOMA UTBILDNING
Cattrin Hurtig
Sanoma Utbildning
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
Redaktör och bildredaktör: Sophie Roivas
Grafisk form: Anna Markevärn/Anna Markevärn Art Direction Layout: Gyllene Snittet bokformgivning AB
Social omsorg – nivå 1
ISBN: 978-91-523-6687-5
© 2025 Cattrin Hurtig & Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2025
Förord
Social omsorg – nivå 1 är i första hand skriven för dig som studerar på Vård- och omsorgsprogrammet men boken kan också användas vid andra utbildningar där social omsorg och sociala frågor bearbetas.
Social omsorg spänner över många ämnen och är ett brett kunskapsområde inom beteende- och samhällsvetenskap, pedagogik samt socialt arbete. Alla yrken inom social omsorg handlar i praktiken om att använda sig själv som ett verktyg för att ge stöd, hjälp och omsorg åt andra människor.
I kapitel 1 kan du läsa om flera av de centrala begrepp och perspektiv som används inom social omsorg samt om de olika definitionerna av omsorg, vilket belyser hur omfattande ämnet är.
Enligt ämnesplanen och ämnets syfte handlar social omsorg om att utveckla kunskaper om arbetsuppgifter inom socialtjänsten samt förmågan att utföra dem. Ämnet ska också ge möjlighet att utveckla förmågan att i sitt arbete kunna ta hänsyn till människors individuella behov. I boken finns därför flera korta autentiska berättelser där yrkesarbetande beskriver hur de utför sina arbetsuppgifter och hur de utifrån ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt strävar efter att sätta sina omsorgstagares behov i första rummet. Genom att dela med sig av sina kunskaper och yrkeserfarenheter i berättelserna vill de väcka ditt intresse och skildra yrkets komplexitet ur flera synvinklar och perspektiv.
För att du bättre ska kunna förstå hur lagar och bestämmelser som i dag reglerar social omsorg och den värdegrund som ska genomsyra arbetet har vuxit fram, innehåller boken en historisk tillbakablick i kapitel 2. Boken beskriver också hur människors levnadsvanor och livsvillkor påverkar deras tillvaro.
Min förhoppning är att boken ska ge dig gedigna kunskaper och insikter samtidigt som den ger inspiration och nyfikenhet inför social omsorg.
Cattrin
Hurtig
Innehåll
3
KAPITEL ETT – Centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg 6
1:1 Vad är social omsorg? 9
1:2 Olika definitioner av omsorg 10
1:3 Vad är socialt arbete? 14
1:4 Insats och brukare 15
1:5 Förhållningssätt inom social omsorg 17
1:6 Några teorier som används inom social omsorg 21
1:7 Gemenskap, delaktighet och utanförskap 24
Sammanfattning 26
Studieuppgifter 28
1:8 Pierre Bourdieus teori om sociala fält och kapital 31 Sammanfattning 33 Studieuppgifter 33
KAPITEL TVÅ – Den historiska utvecklingen av vård och omsorg i Sverige 34
2:1 Att hjälpa andra 37
2:2 Digerdöd och helgeandshus 39
2:3 Från socken till stat 40
2:4 Barnhus och tvångsarbetsanstalter 42
2:5 1800-tal 44
2:6 1900-tal 46
2:7 En förändrad sociallagstiftning 50
Sammanfattning 53
Studieuppgifter 55
2:8 Fattigvården – fördjupning 59 Sammanfattning 61 Studieuppgifter 61
KAPITEL TRE – Lagar och andra bestämmelser inom social omsorg 62
3:1 Socialtjänstlagen, SoL 65
3:2 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 70
3:3 Värdegrund 72
3:4 Lex Sarah 75
3:5 Att rapportera avvikelser 79
Sammanfattning 82 Studieuppgifter 83
3:6 Insatser som §9 i LSS ger rätt till 86
Sammanfattning 88 Studieuppgifter 89
KAPITEL FYRA – Personnära omsorg och salutogent förhållningssätt 90
4:1 Salutogen omsorg 93
4:2 KASAM 94
4:3 Att få insatser beviljade av kommunen 98
4:4 Att utföra insatser 102
4:5 Social samvaro och aktivering 108
4:6 Personnära omsorg 110
4:7 Att utföra serviceuppgifter 114
4:8 Kontaktmannaskap 120
4:9 Aktivitet 123 Sammanfattning 126 Studieuppgifter 128
4:10 Salutogenes och patogenes 132
4:11 Att vara anhörigvårdare 133 Sammanfattning 135 Studieuppgifter 135
KAPITEL FEM – Professionellt och etiskt förhållningssätt 136
5:1 Att vara professionell 139
5:2 Integritet 143
5:3 Människosyn 144
5:4 Vad är etik? 146 Sammanfattning 149 Studieuppgifter 151
5:5 Privat zon 154 5:6 Empati 155
Sammanfattning 156 Studieuppgifter 157
KAPITEL SEX – Kommunikation 158
6:1 Att kommunicera 161
6:2 Kommunikationsförloppet 162
6:3 Kroppsspråk 165
6:4 Tydlig kommunikation 168
6:5 Konsten att lyssna 169
6:6 Kommunikationshinder 173
6:7 Förutsättningar för kommunikation 176
6:8 Kommunikation på arbetsplatsen 179
6:9 Professionella samtal 183
Sammanfattning 188
Studieuppgifter 191
6:10 Kroppsspråk – fördjupning 195
Sammanfattning 197
Studieuppgifter 197
KAPITEL SJU – Livsvillkor och levnadsvanor 198
7:1 Hälsa 201
7:2 Livskvalitet 208
7:3 Livsvillkor 211
7:4 Levnadsvanor 215
7:5 Ohälsosamma levnadsvanor 218
7:6 Att ändra livsstil 223
Sammanfattning 225
Studieuppgifter 227
7:7 Uppväxtens betydelse för våra levnadsvanor – fördjupning 230
7:8 Ohälsosamma levnadsvanor – fördjupning 232
Sammanfattning 234
Studieuppgifter 234
KAPITEL ÅTTA – Rehabilitering och habilitering 236
8:1 Vad är rehabilitering och habilitering? 239
8:2 Rehabilitering 240
8:3 Habilitering 242
8:4 Teamet bakom 244
8:5 ADL – Aktiviteter i det Dagliga Livet 246
8:6 Specifik rehabilitering i hemmiljö 248
8:7 Kunskap om pedagogiska metoder 252
8:8 Hjälpmedel 255
8:9 Kommunikationshjälpmedel 256
8:10 Tekniska hjälpmedel 259
8:11 Hjälpmedel vid förflyttning 262
Sammanfattning 264
Studieuppgifter 266
8:12 Helena Grundelius, fysioterapeut, berättar 270
Sammanfattning 272
Studieuppgifter 273
KAPITEL NIO – Boendeformer och sociala verksamheter 274
9:1 Boendeformer 277
9:2 Sociala aktiviteter 281
9:3 Boende för barn och ungdomar 286
9:4 Boende för äldre 289 Sammanfattning 291 Studieuppgifter 293
9:5 Dagliga verksamheter enligt LSS – fördjupning 296
Sammanfattning 299
Studieuppgifter 299
KAPITEL TIO – Problematiska livssituationer 300
10:1 Sociala frågor 303 10:2 Sociala problem 309
10:3 Våld i nära relationer 312 Sammanfattning 314 Studieuppgifter 316
10:4 För den som behöver stöd 319 Sammanfattning 322 Studieuppgifter 323
KAPITEL ELVA – Arbetsmiljö 324
11:1 Arbetsmiljö 327
11:2 Den fysiska arbetsmiljön 329
11:3 Den psykiska arbetsmiljön 333 11:4 Den sociala arbetsmiljön 334
11:5 Arbetsskadeanmälan och tillbud 337 11:6 Att vara sjukskriven 339 Sammanfattning 341 Studieuppgifter 343
11:7 Företagshälsovård och friskvård 346 11:8 Efter en långtidssjukskrivning 347 Sammanfattning 348 Studieuppgifter 349
Begreppslista 350 Register 358
Läs- och länktips 362 Ämnet – Social omsorg 364 Bildkällor 367
KAPITEL ETT
Centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg
Detta kapitel beskriver några centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg. Det finns många bärande centrala begrepp, teorier och perspektiv inom social omsorg och de spänner över olika ämnesområden.
Det här måste du kunna!
Avsnitt
1:1 Vad är social omsorg?
1:2 Olika definitioner av omsorg
1:3 Vad är socialt arbete?
1:4 Insats och brukare
1:5 Förhållningssätt inom social omsorg
1:6 Några teorier som används inom social omsorg
1:7 Gemenskap, delaktighet och utanförskap
Viktiga begrepp
• Omsorg
• Social omsorg
• Formell social omsorg
• Informell social omsorg
• Personcentrerad omsorg
• Insats
• Brukare
• Självbestämmanderätt
• Samtycke
• Empowerment
• Jag-du-relation
• Jag-det-relation
• Mellanmänskliga relationer
1:1 Vad är social omsorg?
Social omsorg spänner över många ämnen och är ett kunskapsområde inom socialt arbete, pedagogik samt beteende- och samhällsvetenskap.
I praktiken handlar social omsorg om att utföra ett arbete inom socialtjänsten och att använda sig själv som verktyg för att ge stöd och omsorg till andra.
Omsorgsarbetet är omväxlande och involverar allt från att kunna hantera andras och sina egna känslor till att sköta olika hjälpmedel och avancerad medicinsk utrustning. Den professionella omsorgen regleras av olika lagar och ges utifrån Socialtjänstens värdegrund. Personal som ger omsorg ska göra det utifrån ett professionellt förhållningssätt och för att kunna göra det behövs kunskap. Det är inom oss som verktyget till god omsorg finns. Det är alla människor som arbetar inom omsorgsyrket som tillsammans skapar god social omsorg.
Undersköterska är enligt Statistiska centralbyrån, SCB, det vanligaste yrket i Sverige. År 2024 arbetade 129 630 personer inom yrket, av dessa var cirka 88 % kvinnor.
Emelie
Jag kan inte tänka mig ett annat yrke än undersköterska. Det ger mig tillfredsställelse att få ge omsorg och stöd till andra människor. Det är ingen dag som är den andra lik. Jag är social och vill umgås och vara bland andra människor. Yrket är fritt och eftersom jag arbetar med olika saker varje dag blir det aldrig slentrian. Dessutom trivs jag bra med mina arbetskamrater.
KAN DU NU?
Vad är det som reglerar professionell omsorg?
1:2 Olika definitioner av omsorg
Omsorg
Ordet omsorg betyder att bry sig om, hjälpa, ta hand om, ge tillsyn, visa omtänksamhet och att sköta om. Ibland används uttrycket ”att sörja för någon”. Det betyder att man ska se till att vård- och omsorgstagaren får en så bra vård och omsorg som möjligt. Det innebär också att känna för och med någon. Att ge omsorg till närstående och familj brukar förknippas med att visa kärlek och omtanke. Omsorg inom vård- och omsorgsarbete handlar ofta om de formella uppgifter som förekommer i yrket. Uppgifterna kan vara praktiska som att handla, sköta hemmet, hjälpa till med påklädning och att göra inköp av dagligvaror. Men de kan också vara att stötta, uppmärksamma och att ge tillsyn. För att kunna ge god omsorg behöver vi ha en helhetssyn på människan och ta hänsyn till hela hens livssituation.
Social omsorg
Social omsorg, som är ett tvärvetenskapligt område, har sin grund i både samhällsvetenskapen och naturvetenskapen. Social omsorg innebär att ta hand om, vägleda och stötta människor i deras levnadsförhållanden. Det stöd och den omsorg och service som ges till människor ska vara individuellt utformad.
Social omsorg används ofta som begrepp inom socialtjänsten. Man kan också använda sig av begreppet ”stöd”. I socialtjänstens uppdrag ingår att ansvara för den enskilda individen, hela familjen, de äldre i vårt samhälle, omsorgen för personer med funktionsnedsättning samt att ge stöd till brottsoffer. Man anpassar social omsorg för den enskilda människan eller ger social omsorg till grupper som till exempel familjer och unga.
Social omsorg kan också innebära att hjälpa människor att bli oberoende av till exempel insatser som ges av socialtjänsten.
Formell social omsorg
Man skiljer mellan formell och informell social omsorg. Formell social omsorg är individanpassad för personens behov och ges oftast utifrån olika metoder och teorier som stöttar och tillgodoser personens behov. Ett exempel på formell social omsorg är när en person får en insats beviljad från kommunen. Insatsen ska tillgodose antingen personens fysiska, psykiska eller sociala behov. En fysisk insats kan vara att ge stöd och hjälp med personlig hygien. En social insats kan vara att erbjuda ledsagning i form av att en kontaktperson följer med på olika sociala verksamheter. Andra exempel på formell social omsorg är:
• hemtjänst
• LSS-boende
• barnomsorg
• hemsjukvård
• dagcenterverksamhet
• hem för vård eller boende, HVB-hem.
Formell omsorg styrs av lagar, riktlinjer och förordningar. De som arbetar med formell omsorg är anställda av stat, kommun, enskilda verksamheter eller organisationer och föreningar.
Informell social omsorg
När vi ger stöd och omsorg till vänner, familjemedlemmar eller närstående kallas det för informell social omsorg. Vi får ingen lön eller ersättning för detta utan informell omsorg grundar sig på att vi själva vill hjälpa och att vi känner en samhörighet med de personer vi hjälper.
Informell omsorg kan till exempel vara att hjälpa en vän med hushållsuppgifter eller med barnpassning. Det kan också vara att ta hand om en anhörig som är sjuk eller har en funktionsnedsättning. Att utföra olika typer av volontärarbete räknas också som informell social omsorg.
Inom vissa kulturer ses det som självklart att ge vård och omsorg till sina anhöriga. Det blir naturligt att ta hand om och sörja för sina äldre släktingar eftersom de en gång tog hand om en när man var liten och behövde hjälp med det mesta.
Personcentrerad omsorg
Det finns ingen helt fastställd definition av begreppet personcentrerad omsorg. Dock finns det några punkter som är gemensamma för den personcentrerade omsorgen:
• Den som är i behov av omsorg och vård ska vara delaktig i de beslut som tas och i den planering som görs utifrån personens behov.
• Personcentrerad omsorg innebär att se och möta personen som döljer sig bakom en sjukdom, funktionsnedsättning eller diagnos. På så sätt ser man hela människan och lyfter fram hens inneboende resurser, behov och funktioner. En människa är inte sin sjukdom eller sin funktionsnedsättning utan hen har en sjukdom eller en funktionsnedsättning. Om man först och främst definierar och betraktar en person utifrån en diagnos, sjukdom eller funktionsnedsättning förminskar man personen.
I personcentrerad omsorg undviker man att sätta en etikett på människor. Att till exempel använda begreppet brukare om den person man hjälper kan bidra till att skapa en objektifierande relation och göra att människan reduceras till ett ”det” istället för den person hen är. Ett respektfullt och närvarande möte i nuet utan att personalen i sina tankar redan är på väg till nästa person som behöver deras hjälp, har stor betydelse i det personcentrerade arbetssättet.
Vårdförbundet har beskrivit personcentrerad omsorg som: ”Vården utgår från den unika personen och dennes rätt till hälsa. Vården efterfrågar personens förmågor och är aktiverande. Vården är sammanhållen. Vården möter varje människa med värdighet, medkänsla och respekt – utgår från ett grundläggande etiskt förhållningssätt”.
KAN DU NU?
Vilken är skillnaden mellan formell och informell social omsorg?
1:3 Vad är socialt arbete?
Socialt arbete kan se olika ut beroende på i vilken kultur och i vilket land man arbetar. I Sverige är socialt arbete ett yrke eller en frivillig insats som innebär att stötta, hjälpa och vägleda människor som är i behov av det. Det kan innebära att lösa olika slags problem eller svårigheter och de man hjälper kan vara enskilda individer eller en grupp personer. Socialt arbete kan även innebära att man arbetar för förändringar både på samhällsnivå och för enskilda personer.
Akademikerförbundet definierar socialt arbete såhär:
”Socialt arbete är en praktikbaserad profession och en akademisk disciplin som verkar för social förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment och frigörelse av människors resurser. Mänskliga rättigheter, social rättvisa, barnets bästa, kollektivt ansvar samt respekt för mångfald är centrala principer för socialt arbete. Med utgångspunkt i teorier för socialt arbete, samhällsvetenskap, humaniora och urfolkets kunskap strävar professionen efter att involvera människor och påverka strukturer, för att möta utmaningar i livet och öka välbefinnandet”.
Oftast har en socialarbetare en socionomutbildning. I socionomutbildningen ingår bland annat samhällskunskap, psykologi, socialt arbete och juridik. Utbildningen innehåller många olika ämnen för att ge en så bred kunskap om sociala frågor som möjligt. Socionomer kan bland annat arbeta som socialsekreterare, kuratorer, biståndshandläggare och familjerådgivare. Exempel på andra yrken inom socialt arbete är socialpedagog, behandlingspedagog och diakon. Att arbeta inom olika frivilligorganisationer eller som volontär är ytterligare exempel på socialt arbete.
KAN DU NU?
Vilka ämnen ingår i socionomutbildningen?
1:4 Insats och brukare
Insats
Personer som är äldre eller som har en funktionsnedsättning och som har svårigheter att självständigt klara sin vardag kan få insatser beviljade enligt socialtjänstlagen, SoL, eller Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Som insatser räknas alla former av hjälp och stöd som utförs av socialtjänsten eller av personer som arbetar inom den sociala omsorgen. Några exempel på insatser som kan beviljas med stöd av SoL är bland annat hemtjänst, tillsyn, personlig omvårdnad och städning. Insatser som kan beviljas med stöd av LSS är till exempel personlig assistans, boende i särskilt hem, daglig verksamhet och ledsagarservice till olika fritidsaktiviteter.
Brukare
Inom socialtjänsten, till exempel inom hemtjänsten, är det vanligt att de personer som får insatser kallas för brukare. I Socialstyrelsens terminologibank står det att: ”En brukare är en person eller grupp som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten”.
Även personer som får tvångsvård kan benämnas brukare. Begreppet brukare kan av vissa uppfattas om opersonligt. Därför har vi i boken valt att inte använda ordet brukare utan har istället ersatt det med uttryck som personen, den boende, den äldre, omsorgstagaren eller människan.
Deltagare
De personer som deltar i dagverksamhet som socialtjänsten eller LSS erbjuder kallas deltagare.
Boende
På LSS-verksamheter och särskilda boenden används ofta begreppet boende och avser de personer som bor där.
KAN DU NU?
Förklara vad begreppen insats och brukare betyder.
1:5 Förhållningssätt inom social omsorg
Inom vård- och omsorgsarbete finns det vissa nyckelbegrepp som beskriver vad personalen bör tänka på i sitt förhållningssätt till de personer de hjälper. I det här avsnittet presenteras fyra sådana begrepp. Gemensamt är att de uppmuntrar personalen att på olika sätt hjälpa sina omsorgstagare att hitta och använda sig av sin kraft och sina inneboende resurser. Det hjälper också omsorgstagarna till större självbestämmande och delaktighet när det gäller de hjälpinsatser de får. I förlängningen leder det till ett ökat välbefinnande och ökad självständighet.
Självbestämmande
Omsorgstagarens självbestämmanderätt och samtycke är centralt inom all vård och omsorg. Inom LSS blir begreppen kanske ännu viktigare. Den som har personlig assistans ska ha inflytande i sin assistans och ett medbestämmande i allt som rör assistansen. Inom olika kooperativ som anordnar personlig assistans brukar självbestämmande och arbetsgivaransvaret vara starkt förankrat hos personen som har assistans. Man menar att den egna självständigheten och självbestämmandet är nödvändiga och oftast bara kan utövas när man själv är arbetsledare. Att själv få ha kontroll och ge direktiv för hur man vill ha sin assistans är nyckelord för vissa assistentsamordnare.
I LSS står att: ”Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges”. Det kan innebära att man till exempel själv får bestämma vilka kläder man vill ha på sig, var man vill bo och vistas, vem som ska sköta assistansen, vad man äter för mat och vilket arbete eller vilken sysselsättning man har.
För att uppfylla LSS värdeord är det extra viktigt att förstå personens funktionsnedsättning. Det blir särskilt viktigt när det gäller personer med intellektuell funktionsnedsättning som har svårt att själva ta beslut och som har begränsade möjligheter att på egen hand välja arbete eller fritidsaktiviteter.
Empowerment
Ordet empowerment kommer från engelskan och kan översättas till egenmakt, vilket betyder att man själv tar makten och kontrollen över sitt liv. Begreppet är globalt och används som arbetsverktyg i flera länder. Inom socialt omsorgsarbete innebär empowerment att man praktiskt och konkret stöttar och uppmuntrar de personer man hjälper till att själva vara delaktiga och aktiva i sina liv. Genom att personalen förstärker det som är fungerande hos personen samt uppmuntrar och berömmer hens styrkor och förmågor bidrar de till egenmakt. Det blir extra viktigt med empowerment för någon som har en funktionsnedsättning eller för någon som befinner sig i en utsatt position på grund av utanförskap, till exempel på grund av psykisk ohälsa eller missbruk. Det är alltid lättare att bidra till att skapa egenmakt när man som personal har en relation till personerna. Oavsett om arbetet är inom hemtjänst, på olika boendeformer eller som personlig assistent behöver personalen ha strategier och verktyg för att ge människor stöd.
För att kunna ta ansvar för sin hälsa och sitt välmående krävs ofta kunskap om hur man ska göra. Vi arbetar med empowerment när vi ger andra den kunskap och de redskap de behöver för att kunna minska sin beroendeställning, bli mer självständiga och ta kontroll över sina liv.
Socialpedagogik
Begreppet är en sammanslagning av orden social och pedagogik och kan beskrivas som att arbeta pedagogiskt i sociala verksamheter, miljöer eller arbeten. Ett socialpedagogiskt arbete innebär att arbeta förebyggande, ofta med tydliga mål som personalen och de personer som får stöd sätter upp tillsammans. Arbetet kan till exempel innebära att personalen genomför sociala aktiviteter utifrån biståndsbedömning eller stöttar med att utveckla social kompetens i olika sammanhang för de personer som behöver det.
Socialpedagogik stödjer och utvecklar människors resurser, det vill säga de inre egenskaper som är viktiga för att uppnå god hälsa och välmående. När man bedriver socialpedagogiskt arbete är det viktigt att kunna samarbeta och att kunna hantera konflikter och lösa eventuella problem som kan uppstå. Socialpedagogiskt arbete styrs utifrån de lagar som reglerar sociala verksamheter och omsorg.
Några nyckelbegrepp inom socialpedagogik är:
• att motivera
• att stimulera
• empowerment
• att skapa relation och förtroende.
Pedagogiskt förhållningssätt
Att ha ett pedagogiskt förhållningssätt innebär att vara inkännande och lyhörd och att utgå från den enskilda människans resurser. Man arbetar med att motivera och hitta förutsättningar för att personen ska kunna utföra något utifrån den nivå hen befinner sig på. Det innebär att man behöver ha en förmåga att kunna kommunicera och förmedla något utifrån den nivå, de förutsättningar och de resurser som personen har. För att lyckas med detta behöver man ha en bred kunskap om hur man kommunicerar, förhåller sig till och bemöter andra, liksom kunskap om vad olika funktionsnedsättningar kan innebära. Ett pedagogiskt förhållningssätt utgår från tanken att människor har en vilja att lära om de bara får rätt förutsättningar. Det som personen inte kan göra självständigt kan man stötta och kompensera för med olika hjälpmedel eller andra specialpedagogiska metoder. Människor behöver få bekräftelse och uppmuntran när de gör något som är bra och som fungerar. Här är personalens stöd och motiverande förhållningssätt en viktig faktor och hjälp. Ibland behöver man locka personen att upprepa samma övning flera gånger.
Kännetecknande för ett pedagogiskt förhållningssätt är att:
• stötta
• uppmuntra
• se möjligheterna
• se personens behov
• se de inneboende resurser som finns hos personen.
KAN DU NU?
Hur kan omsorgspersonal arbeta med empowerment?
1:6 Några teorier som används inom social omsorg
Vad är en teori?
Teorier är ett försök att förklara någonting utifrån olika perspektiv eller modeller. Att ha kunskap om olika teorier blir därmed ett sätt att lära sig att se saker ur olika perspektiv. Det finns teorier kring det mesta, till exempel kring varför och hur vi åldras, vad som genererar utanförskap samt teorier kring varför vissa personer hanterar förluster eller trauman bättre än andra. Här presenteras två teorier som har betydelse för socialt omsorgsarbete.
Det sociokulturella perspektivet
Den sovjetiske psykologen och pedagogen Lev Vygotskij (1896–1934) är den person som förknippas med det sociokulturella perspektivet. Han intresserade sig för utvecklingspsykologi och hur social interaktion påverkar vårt samspel med andra, i grupper och i sam hället. Han menade att vi lär oss genom en process, dels genom att imitera hur andra gör, dels genom att bli instruerade och genom att samarbeta med andra.
Enligt Vygotskij lär vi oss att hitta lösningar på problem genom att ha sociala relationer och samspela med andra människor. Vi ser hur andra gör och hanterar sedan vår situation genom att härma och skapa inre bilder av olika saker och situationer som vi bearbetar och handlar utifrån. Han menade att människor alltid försöker skapa meningsfullhet och förståelse för den situation de befinner sig i.
Våra sociala färdigheter, alltså hur vi agerar och bemöter andra, påverkar hur vi utvecklas kunskapsmässigt. Vygotskij menade också att vår förmåga att kontrollera och styra våra känslor är påverkad av våra sociala färdigheter och att alla sociala möten är ett tillfälle till kunskap och lärande.
För att vi ska kunna lära oss saker behöver vi begripa och hantera det som händer oss och också känna meningsfullhet. Den dagliga verksamheten eller det särskilda boendet är en lärmiljö där en ständig lärprocess pågår.
I ett sociokulturellt perspektiv ser man kunskap och lärande som en ständigt pågående process som påverkas av vår miljö och av de människor som befinner sig där. En förutsättning för lärande blir därför att skapa goda miljöer för att kunna utvecklas.
Martin Bubers relationsteori
Relationsteorin kommer från socialfilosofen Martin Buber (1878– 1965) som menade att relationer kan vara av två slag, en jag-du-relation eller en jag-detrelation. Martin Buber pratade också om mellanmänskliga relationer.
Jag-du-relation
Jag-du-relationen handlar om att se varandra som två jämbördiga individer med samma värde. Vi är båda självständiga personer med egna tankar, känslor och kunskaper. Vi har mycket gemensamt men har också skilda erfarenheter. Vi respekterar varandra utifrån våra individuella erfarenheter och det vi har med oss i bagaget. I en jag-durelation är mötet personligt och holistiskt. Det betyder att vi ser på alla de faktorer som kan ha en påverkan på personen och förhåller oss till det. I en jag-du-relation kan vi skapa en känsla av sammanhang, meningsfullhet och trygghet och våga utbyta förtroenden. Det i sin tur skapar förutsättningar att kunna göra sådant vi tidigare inte vågat eller trott oss kapabla att klara av.
Jag-det-relation
I jag-det-relationen blir mötet mellan människor ojämlikt eftersom den ena parten inte ser och behandlar den andra som en jämbördig individ. I relationen som inte är jämbördig reduceras den ena personen till ett ”det”, det vill säga ett objekt.
I en omsorgssituation kan detta till exempel innebära att personalen tar över och bestämmer hur insatsen ska utföras utan att lyssna in vad personen de hjälper önskar och behöver. En jag-det-relation skapar en negativ maktutövning och är alltid förminskande och kränkande gentemot den som blir betraktad som ett objekt, ett det. Det kan finnas olika bakomliggande orsaker till att en jag-det-relation uppstår. De flesta som arbetar inom vård och omsorg riskerar att någon gång hamna i en situation där man objektifierar den man hjälper, kanske på grund av stress eller trötthet. För att motverka detta är det bra att hela tiden försöka vara närvarande i det man gör och att betrakta sig själv lite utifrån.
Mellanmänskliga relationer
Det utbyte vi har med andra människor i form av sociala kontakter, relationer och olika slags kommunikation kan med ett gemensamt begrepp kallas för mellanmänskliga relationer. Enligt Martin Buber är mellanmänskliga relationer inte detsamma som sociala och anonyma relationer. Mellanmänskliga relationer uppstår när människor blir sedda och lyssnade på och när kommunikationen sker på ett öppet sätt utan att parterna förställer sig.
I grunden är vi människor sociala varelser som behöver bli bekräftade och lyssnade på. Vi behöver andra människor som kan spegla och reflektera våra känslor, upplevelser och funderingar.
Mellanmänskliga relationer vilar på respekt, förtroende och tillit och gör det möjligt att växa och utvecklas.
KAN DU NU?
Beskriv kortfattat det sociokulturella perspektivet och Martin Bubers relationsteori.
1:7 Gemenskap, delaktighet och
utanförskap
Gemenskap, delaktighet och utanförskap är tre begrepp som bör ägnas mycket fokus inom vård- och omsorgsyrken och inte minst inom den sociala omsorgen där en del av uppdraget handlar om att stärka individens självständighet och möjlighet att delta i samhället.
Gemenskap
Att känna gemenskap innebär att känna tillhörighet med andra människor. Det i sin tur innebär till exempel att få umgås med andra människor på ett sätt som är anpassat efter ens förmågor. Många upplever gemenskap på arbetsplatsen, i den dagliga sysselsättningen, i sina studier eller på sin fritid. Det finns dock en stor grupp i samhället som lider av ofrivillig ensamhet. Det kan bero på funktionsnedsättningar (fysiska såväl som psykiska, social och neuropsykiatriska) eller på att det är svårt att hitta sociala ytor för umgänge.
Socialstyrelsen samverkar med Folkhälsomyndigheten i regeringsuppdraget Tillsammans. Uppdraget är att ta fram ett förslag på en nationell strategi för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet. Uppdragets mål är huvudsakligen att öka gemenskapen mellan människor.
Delaktighet
I LSS står det att: ”Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i lagen”.
Det innebär att personen ska kunna vara delaktig i samhället utifrån sina egna önskemål och förutsättningar. För att kunna vara delaktig i samhället förutsätter det att man kan ta del av samhällsinformation och annan information. Här kan personliga assistenter och boendeassistenter hjälpa till att göra informationen mer tillgänglig genom att ordna med lättlästa eller lätt förståeliga nyheter eller annan anpassad information. Delaktighet kan även handla om att en person får stöd så att hen kan delta i olika fritidsaktiviteter.
Delaktighet är också att få möjlighet att besluta om sitt liv och sina relationer, både när det gäller privata relationer och relationen till den personliga assistenten. Den som arbetar som personlig assistent måste lyssna på och respektera personens åsikter och vilja. Delaktighet kan även betyda att själv få bestämma över sin assistans och vad man vill ha stöd med och att vara den som informerar och kommunicerar och ”lär upp” assistenten.
Utanförskap
Ofta upplever man ett utanförskap eftersom man tillbringar stora delar av sin tid i ofrivillig ensamhet. Arbete och studier är för de flesta människor ett sammanhang där man upplever gemenskap med andra och om de sammanhangen saknas ökar risken för ofrivillig ensamhet. Några grupper som löper större risk att hamna i utanförskap är äldre, personer som har funktionsnedsättningar och unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och inte studerar. I kapitel 7 och i kapitel 10 kommer du att läsa mer om utanförskap och vad som kan vara orsaken till att en person lever i utanförskap.
Man kan säga att utanförskap är motsatsen till gemenskap, och att utanförskapet beror på brist på delaktighet. Begreppen är alltså starkt kopplade till varandra. Genom att stärka individens förmågor så att hen kan delta (vara delaktig i) samhället kan vi minska personens känsla av utanförskap och öka personens känsla av gemenskap. På så sätt kan vi stärka det demokratiska samhället.
KAN DU NU?
Förklara relationen mellan begreppen gemenskap, utanförskap och delaktighet.
Sammanfattning
1:1 Vad är social omsorg?
• Social omsorg är ett kunskapsområde inom socialt arbete, pedagogik och beteende- och samhällsvetenskap och handlar om att utföra ett arbete inom socialtjänsten.
1:2 Olika definitioner av omsorg
• Omsorg till närstående och familj förknippas med kärlek och omtanke. Omsorg inom vård- och omsorgsarbete handlar ofta om formella uppgifter som förekommer i yrket.
• Social omsorg anpassas till den enskilda människan eller till grupper i samhället.
• Formell omsorg styrs av riktlinjer, lagar och förordningar och innebär ett avlönat arbete.
• Informell omsorg är att ge stöd och omsorg utan lön till familj, vänner eller närstående.
• Personcentrerad omsorg handlar om att den som får vård och omsorg ska vara delaktig i de beslut som tas och i den planering som görs utifrån hens behov. Omsorgen ska vara individanpassad och personen ska bemötas med medkänsla och respekt.
1:3 Vad är socialt arbete?
• Socialt arbete är ett yrke eller en frivillig insats och handlar om att stötta, hjälpa och vägleda på samhällsnivå eller för enskilda individer.
• Socionomer kallas socialarbetare och har en universitetsutbildning.
1:4 Insats och brukare
• Insatser är det stöd och den hjälp som utförs av socialtjänsten eller av personer som arbetar inom social omsorg.
• En brukare är en person eller grupp som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten.
1:5 Förhållningssätt inom social omsorg
• Inom vård- och omsorgsarbete finns begrepp som beskriver vad personal bör tänka på i sitt förhållningssätt. Självbestämmanderätt och samtycke är centralt i allt vård- och omsorgsarbete.
• Empowerment kan översättas till egenmakt och betyder att själv ta makten och kontrollen över sitt liv.
• Socialpedagogik är en sammanslagning av orden social och pedagogik och innebär att arbeta pedagogiskt i sociala verksamheter, miljöer och arbeten.
• Ett pedagogiskt förhållningssätt kännetecknas av att personalen stöttar, uppmuntrar och ser inneboende resurser, möjligheter och behov hos de personer de hjälper.
1:6 Några teorier som används inom social omsorg
• Enligt Lev Vygotskij utvecklas vi och lär oss att hitta lösningar på problem genom att ha sociala relationer och att samspela med andra.
• Martin Buber utvecklade relationsteorin som beskriver relationer som antingen jag-du-relationer eller jag-det-relationer.
• Jag-du-relationen handlar om att parterna ser varandra som jämbördiga individer. Jag-det-relationen däremot innebär en objektifierande och ojämlik relation.
• Martin Buber myntade också begreppet mellanmänskliga relationer vilket betecknar de sociala kontakter och relationer vi har med andra människor där vi bekräftar och lyssnar på varandra.
1:7 Gemenskap, delaktighet och utanförskap
• Gemenskap handlar om att känna tillhörighet till andra människor.
• Delaktighet handlar om att kunna delta i samhället, med allt vad det innebär, utifrån sina resurser och förmågor.
• Utanförskap är motsatsen till gemenskap. Det finns många grupper i samhället som är särskilt utsatta för utanförskap.
Studieuppgifter
1:1 Vad är social omsorg?
1. Vilka yrkeskategorier arbetar inom social omsorg?
1:2 Olika definitioner av omsorg
1. Ge exempel på omsorgsuppgifter.
2. Ge exempel på hur en undersköterska kan arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt.
1:3 Vad är socialt arbete?
1. Vilka yrkeskategorier arbetar inom socialt arbete?
1:4 Insats och brukare
1. Enligt vilka lagar ges insatser till människor?
1:5 Förhållningssätt inom social omsorg
1. Vad är socialpedagogik?
2. Vad kännetecknar ett pedagogiskt förhållningssätt?
3. Vad innebär empowerment inom social omsorg?
1:6 Några teorier som används inom social omsorg
1. Beskriv det sociokulturella perspektivet.
2. Beskriv jag-du-relationen respektive jag-det-relationen.
3. Förklara vad mellanmänskliga relationer är för något.
1:7 Gemenskap, delaktighet och utanförskap
1. Ge exempel på grupper i samhället som lättare hamnar i utanförskap.
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
1. Varför kan begreppet brukare upplevas opersonligt?
2. Vilket begrepp är användbart för personer som får insatser?
3. I vilka situationer är empowerment användbart?
4. Vilka fler grupper, utöver de som nämns i avsnitt 1:7, tänker du riskerar att hamna i utanförskap? Varför just den gruppen/de grupperna?
TA REDA PÅ
1. Gör en intervju med någon som arbetar med sociala frågor och be hen berätta om sitt arbete/uppdrag.
2. Vad gör en diakon?
3. Intervjua någon som arbetar inom socialtjänsten. Hur beskriver hen sitt arbete? Vilka olika yrken finns inom socialtjänsten?
ÖVA
1. Gör ett rollspel som handlar om två individer som möts och etablerar en jag-du-relation.
2. Gör ett rollspel som handlar om två individer som möts och etablerar en jag-det-relation.
Vill du veta mer?
Avsnitt
1:8 Pierre Bourdieus teori om sociala fält och kapital
Viktiga begrepp
• Sociala fält
• Ekonomiskt kapital
• Kulturellt kapital
• Socialt kapital
• Symboliskt kapital
1:8 Pierre Bourdieus teori om sociala
fält och kapital
Pierre Bourdieu var en fransk sociolog som skapade en ny teori som kom att få stor betydelse för den sociologiska forskningen och för hur man förstår sociala strukturer och maktförhållanden i samhället. Hans forskning baserades på att man i livet skaffar sig vissa kapital, och att dessa kapital sedan hjälper en att få en viss ställning inom vissa sociala fält. Ett socialt fält kan vara till exempel utbildningsystemet, näringslivet, sociala nätverk eller idrottsföreningar. Hur mycket kapital vi har styr vår ställning i det sociala samspelet och i samhället. Bourdieu ansåg att vi hade fyra kapital: ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt.
Ekonomiskt kapital
Det ekonomiska kapitalet handlar, precis som det låter, om våra tillgångar och vår ekonomi. Har man god ekonomi, har man också ett stort ekonomiskt kapital vilket i sin tur leder till att man har ekonomisk makt.
Kulturellt kapital
Med kulturellt kapital menade Bourdieu sådant som kunskap om kultur (i betydelsen teater, konst och litteratur) och kunskaper som att kunna föra sig korrekt i sociala sammanhang samt att tala och skriva korrekt. Det kulturella kapitalet får vi från hemmet, utbildningen och boendemiljön. Detta kapital är alltså till viss del något vi föds, eller inte föds, med.
Socialt kapital
Det sociala kapitalet handlar om de relationer vi har. Till exempel kan det handla om vilka personer vi har omkring oss som kan ge oss stöd, information och/eller möjligheter. En person med stort socialt kapital kan till exempel ha lättare att få emotionellt stöd om hen hamnar i en kris, eller lättare att till exempel få jobb om hen förlorar sitt arbete eller vill byta arbetsplats.
Symboliskt kapital
Det symboliska kapitalet är det kapital som vi får med titlar, vår status eller vårt rykte. Det innebär till exempel att en läkare har ett starkare symboliskt kapital än en lokalvårdare eftersom man i samhället traditionellt har ansett att en läkare är viktigare och ”finare”.
Kapitalens betydelse för den sociala omsorgen
Inom den sociala omsorgen kan vi komma att möta många människor som har begränsade kapital. Ibland kanske det kommer att handla om brist på ekonomiskt kapital, ibland socialt eller kanske kulturellt. Om en person har lågt kapital, kan det också vara så att hen uppfattar sig som utsatt och maktlös. Detta bör vi tänka på när vi möter personen. En stor uppgift för den som arbetar inom social omsorg är att stötta personerna som hen möter så att de kan känna delaktighet och gemenskap. Om personen i fråga har lågt kapital och låg ställning inom de sociala fält som hen rör sig i kan det påverka hens upplevda möjlighet till delaktighet och gemenskap.
För att få personen att känna sig mer delaktig kan vi, tillsammans med personen, försöka hitta sociala fält där personen faktiskt har kapital. Kanske har personen ett stort socialt kapital inom något socialt fält –då kan vi försöka visa att detta är en resurs och börja se hur vi kan använda denna resurs för att stärka känslan av delaktighet.
Vi kan också stärka personen genom att se hur vi kan öka ett kapital. Om personen har en önskan om att känns mer gemenskap, kan vi se om det finns grupper som personen kan delta i som till exempel en bokcirkel, en filmklubb eller liknande som också kan stärka personens kulturella kapital. Med ett ökat kapital kan personen uppleva en stärkt självkänsla och ett stärkt självförtroende.
KAN DU NU?
Förklara vad ett socialt fält är.
Sammanfattning
1:8 Pierre Bourdieus teori om sociala fält och kapital
• Vi rör oss inom olika sociala fält.
• Vi har olika kapital som påverkar vår ställning i samhället och vår känsla av makt och delaktighet.
• Ekonomiskt kapital är de tillgångar vi har.
• Socialt kapital är de relationer vi har.
• Kulturellt kapital är de kunskaper vi har om till exempel konst och om att bete sig korrekt i olika sammanhang.
• Symboliskt kapital är det kapital vi får av vårt yrke, vårt rykte eller vår titel.
• Att stärka en persons kapital kan öka känslan av delaktighet och gemenskap samt ge ökad självkänsla och ökat självförtroende.
Studieuppgifter
1:8 Pierre Bourdieus teori om sociala fält och kapital
1. Ge exempel på sociala fält som en person kan röra sig inom.
2. Förklara vad socialt, ekonomiskt, kulturellt och symboliskt kapital innebär.
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
1. Varför spelar de olika kapitalen roll för vår känsla av delaktighet och vår känsla av gemenskap?
2. Vilka sociala fält rör du dig inom?
3. Vilket kapital tror du påverkas oss mest? Motivera ditt svar!