ANN-MARIE GÖRANSSON
Psykiatri NIVÅ 1
Psykiatri Nivå 1
Ann-Marie Göransson
SANOMA UTBILDNING
Sanoma Utbildning
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
Redaktör och bildredaktör: Sophie Roivas
Grafisk form: Anna Markevärn/Anna Markevärn Art Direction
Layout: Gyllene Snittet bokformgivning AB
Psykiatri – nivå 1
ISBN: 978-91-523-6688-2
© 2025 Ann-Marie Göransson & Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: GPS Group, Bosnien och Hercegovina, 2025
Förord
Nästan dagligen kan vi i olika medier läsa att allt fler människor mår psykiskt dåligt och att den psykiatriska vården inte alltid räcker till. Kanske har du undrat: Vad är psykisk ohälsa och vad sysslar psykiatrin med? Det är frågor som du kan få svar på i Psykiatri – nivå 1.
Boken är i första hand skriven för dig som läser kursen Psykiatri – nivå 1 på Vård- och omsorgsprogrammet, men den kan även användas vid andra utbildningar. I kapitel 1 kan du läsa om boken och kursen.
Enligt Skolverkets ämnesplan ska Psykiatri - nivå 1 bland annat handla om psykiska kriser, stressrelaterad ohälsa, andra vanliga former av psykisk ohälsa och missbruk. Därför beskrivs en rad psykiska problem och sjukdomar i boken. Beskrivningarna av symtom, vård, omsorg och behandling utgår från vetenskaplig kunskap.
Psykiatri - nivå 1 ska ge förståelse för och kompetens att möta människor med psykisk ohälsa. I boken kommer därför också de verkliga experterna till tals, det vill säga personer som har egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Genom olika berättelser delar de med sig av sina upplevelser och erfarenheter. Anhöriga har lyfts fram för att de ofta är mycket viktiga för den som inte mår psykiskt bra. Även de som arbetar inom psykiatrin delar med sig av sina kunskaper. Utifrån dessa berättelser och vetenskaplig kunskap presenteras konkreta råd om hur du kan möta personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga.
Ytterligare ett mål med kursen och boken är att skapa medvetenhet om de fördomar som finns om psykisk ohälsa. I boken finns förslag på hur sådana fördomar kan motarbetas, både på ett samhällsplan och av dig som vård- och omsorgspersonal. En lärobok kan aldrig fullt ut beskriva psykisk ohälsa, omvårdnad, omsorg och behandling. Som författare har jag försökt att skapa en översikt över vanliga områden inom psykiatrin. En översikt är alltid en förenkling men den gör det lite lättare att orientera sig. Min förhoppning är att boken Psykiatri – nivå 1 blir en hjälp för dig i ditt kommande yrkesliv.
Ann-Marie Göransson
KAPITEL ETT – Att läsa psykiatri 6
1:1 Vad är psykiatri? 9
1:2 Psykisk hälsa 10
1:3 Om Psykiatri – nivå 1 och boken 13
KAPITEL TVÅ – Psykiatrins historia 20
2:1 Psykiatrin i dag 23
2:2 Perioden fram till 1800-talet 24
2:3 Perioden 1800–1950
2:4 Perioden 1950–1990
2:5 Perioden 1990–2010
2:6 Perioden 2010– 34
2:7 Psykiatrin under 1970- och 1980-talen – fördjupning 44
KAPITEL TRE – Frisk- och riskfaktorer 50
3:1 Psykisk ohälsa i Sverige 53
3:2 Psykiska frisk- och riskfaktorer 56
3:3 Fysiska förutsättningar 58
3:4 Psykosociala förutsättningar 59
3:5 Socioekonomiska förutsättningar 62
3:6 Att förebygga psykisk ohälsa 63 Sammanfattning 64
Studieuppgifter 66
3:7 Några fler riskfaktorer 69
3:8 Åtgärder för att förebygga psykisk ohälsa 70
KAPITEL FYRA – Fördomar och stigmatisering 76
4:1 Fördomar 79
4:2 Stigmatisering 80
4:3 Olika former av stigmatisering 82 Sammanfattning 85 Studieuppgifter
4:4 Att minska fördomar och stigmatisering 89
KAPITEL FEM – Att möta vårdtagare och brukare 94
5:1 Omvårdnad vid psykisk ohälsa 97
5:2 Social omsorg vid psykisk ohälsa 101
5:3 Bemötande och förhållningssätt 104
5:4 Kommunikation i vård- och omsorgsarbete108
5:5 Reflektion över det egna förhållningssättet 109 Sammanfattning 111 Studieuppgifter 113
5:6 Hinder i kommunikationen 116
5:7 Etiskt svåra situationer 118
KAPITEL SEX – Psykiatrisk behandling 122
6:1 Psykiatriska diagnoser 125
6:2 Medicinsk behandling 126
6:3 Psykologisk behandling 129
6:4 Behandling och stöd via internet 131
6:5 Psykologiska behandlingar – fördjupning och några fler behandlingar 138
KAPITEL SJU – Verksamheter för personer med psykisk ohälsa 144
7:1 Vård- och omsorgsverksamheter 147
7:2 Organisationer för personer med psykisk ohälsa och deras närstående 152
7:3 Samverkan
Lagar
7:5 Psykiatrisk vård 168
7:6 Några fler lagar 169 Sammanfattning 171
KAPITEL ÅTTA – Stressrelaterad ohälsa
8:1 Vad är stress?
8:2 Skadlig stress 179
8:3 Skadlig stress – ohälsa 182
8:4 Utmattningssyndrom 184
8:5 Att förebygga och återhämta sig vid utmattningssyndrom 187 Sammanfattning 188 Studieuppgifter 190
8:6 Att förebygga och hantera skadlig stress – fördjupning 193 Sammanfattning 196 Studieuppgifter
KAPITEL NIO – Psykiska kriser 198
9:1 Psykiska kriser 201
9:2 Krisens olika faser 204
9:3 Att möta personer i kris 208
Sammanfattning 212
Studieuppgifter 214
9:4 Katastrofer – en kortfattad introduktion 217
Sammanfattning 219
Studieuppgifter 220
KAPITEL TIO – Ångesttillstånd 222
10:1 Ångest 225
10:2 Orsaker och behandling vid ångesttillstånd 229
10:3 Att möta personer med ångesttillstånd 232
10:4 Att förebygga och återhämta sig vid ångesttillstånd 235
Sammanfattning 237
Studieuppgifter 239
10:5 Olika ångesttillstånd – fördjupning och några fler ångesttillstånd 242
10:6 Behandling vid ångesttillstånd – fördjupning 246
10:7 Att möta personer med panikattacker – fördjupning 249
Sammanfattning 250
Studieuppgifter 252
KAPITEL ELVA – Tvångssyndrom 254
11:1 Tvångssyndrom 257
11:2 Orsaker och behandling vid tvångssyndrom 259
11:3 Att möta personer med tvångssyndrom 260
11:4 Att förebygga och återhämta sig vid tvångssyndrom 262
Sammanfattning 264
Studieuppgifter 266
11:5 Tvångssyndrom – fördjupning 269
11:6 Behandling vid tvångssyndrom – fördjupning 271
Sammanfattning 273
Studieuppgifter 274
KAPITEL TOLV – Samlarsyndrom 276
12:1 Samlarsyndrom 279
12:2 Orsaker och behandling vid och samlarsyndrom 280
12:3 Att möta personer med samlarsyndrom 281
12:4 Att förebygga och återhämta sig vid samlarsyndrom 283
Sammanfattning 284
Studieuppgifter 285
12:5 Behandling vid samlarsyndrom – fördjupning 287
Sammanfattning 288
Studieuppgifter
KAPITEL TRETTON – Depressioner
13:1 Depressioner
13:2 Orsaker och behandling vid depressioner
13:3 Att möta personer med depressioner
13:4 Att förebygga och återhämta sig vid depression
13:5 Olika depressioner – fördjupning
13:6 Behandling vid depressioner – fördjupning
13:7 Omvårdnad vid svåra depressioner
14:1 Ätstörningar
14:2 Orsaker och behandling vid ätstörningar
14:3 Att möta personer med ätstörningar
14:4 Att förebygga och återhämta sig vid ätstörningar
Återhämtning vid ätstörningar
15:1 Vad är missbruk?
15:2 Konsekvenser av missbruk
15:3 Orsaker och behandling vid missbruk
15:4 Att möta personer med missbruk
15:5 Att förebygga och bli fri från missbruk
15:6 Några fler former av missbruk
15:7 Behandling vid missbruk – fördjupning
Fördomar och stigmatisering
Det finns en mängd fördomar om psykisk ohälsa och om psykiatrin. Fördomar kan leda till att människor med psykiska sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar blir diskriminerade, utstötta och känner sig mindre värda.
Avsnitt
4:1 Fördomar
4:2 Stigmatisering
4:3 Olika former av stigmatisering
Viktiga begrepp
• Stigmatisering
Människor berättar
• En lärare berättar om fördomar hos elever på vård- och omsorgsprogrammet
• Josephine berättar om stigmatisering
• Cecilia, skötare, berättar om att hantera stigmatisering
• Josephine berättar om stigmatisering av familjemedlemmar
4:1 Fördomar
Fördomar mot psykisk ohälsa är en hälsorisk. Sådana fördomar kan leda till att människor med psykiska sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar blir diskriminerade, utstötta och känner sig mindre värda. Det medför att personer med psykisk ohälsa undviker att söka vård och därmed får svårare att tillfriskna.
Några förklaringar till att fördomar har uppstått
Varför finns det fördomar mot personer med psykisk sjukdom? En anledning är att det under lång tid ansågs naturligt att isolera psykiskt sjuka personer från samhället. Fram till slutet av 1900-talet hölls de inlåsta på mentalsjukhus. Eftersom få utomstående hade insyn i denna värld, uppstod en mängd fantasier om människorna som levde där. Dessa felaktiga föreställningar har byggts på i filmer och böcker.
När patienterna började skrivas ut från mentalsjukhusen fick de ofta inte den hjälp som de behövde. Många personer med psykisk sjukdom lever i ensamhet, som hemlösa eller i fattiga bostadsområden och fördomarna mot dem har ökat under 2000-talet.
Några elever på vård- och omsorgsprogrammet skulle åka på studiebesök till ett psykiatriskt boende.
Jag förklarade vilken buss de skulle ta och att de skulle gå av vid ändhållplatsen. Efter ett tag ringde de och sa att de hade kommit fel. Eleverna var övertygade om att det var fel plats eftersom de befann sig vid ett ”vanligt hus” i en fin park utan stängsel och grindar.
Fatima, lärare i psykiatri
KAN DU NU?
Vad kan ligga bakom fördomar mot psykiskt sjuka personer?
4:2 Stigmatisering
Stigmatisering innebär att en person nedvärderas och diskrimineras för att hen tillhör en grupp som är förknippad med fördomar och negativa uppfattningar. Vilka grupper i samhället som stigmatiseras varierar mellan olika kulturer. Det kan vara personer med psykisk sjukdom, hbtqi-personer och de som har utländsk bakgrund.
Begreppet stigmatisering kommer från ordet stigma, som betyder sår eller brännmärke. Förr i tiden brännmärktes brottslingar för att varna allmänheten för dem. I dagens samhälle finns en psykologisk och social stigmatisering av personer som uppfattas avvikande.
Min syster Ulrika började bli annorlunda redan då hon var tio år. Hon pratade med sina inre röster och fick ibland utbrott. I skolan retades Ulrika för att hon var ”psyksjuk”, även om hon inte hade några utbrott där. Jag försökte försvara henne när kamrater mobbade henne. Men det gjorde att jag också blev retad och att ingen ville vara med mig.
Lärarna ifrågasatte ofta vad Ulrika berättade, även när det hon sa var helt sant. De verkade lite rädda för henne, fastän hon sällan var aggressiv i skolan. Visst blev hon arg när kompisarna retades, men det var ju inte så konstigt. Så småningom fick min syster diagnosen schizofreni, men det är något som vi aldrig har talat om i familjen. Min mamma skrek en gång: ”Skulle JAG ha ett barn som har schizofreni, ALDRIG!” Därefter upphörde allt prat om min systers sjukdom.
Tiderna har förändrats och nu känns det lite mer acceptabelt att berätta att jag har en psykiskt sjuk syster. Men fortfarande reagerar omgivningen helt annorlunda på min systers sjukdom, än när jag talar om att min pappa har haft en hjärtattack. Då det gäller min pappa frågar de om hur han mår och vilken behandling han får. När jag pratar om min syster blir det oftast en konstig tystnad och några kommentarer som: ”Jaså, det måste vara besvärligt.”
Josephine
Stigmatiseringsprocessen
Stigmatisering inleds med att flertalet personer i en kultur börjar uppfatta vissa egenskaper som negativa och annorlunda. Ofta är det egenskaper som en person inte själv kan påverka. Det kan handla om hudfärg, sjukdom, funktionsnedsättning eller nationalitet.
Därefter förknippas vissa grupper med negativa egenskaper, till exempel kopplas personer med psykisk sjukdom ihop med obehagliga personlighetsdrag. Bland annat har en bild av att de ska vara farliga och våldsamma spridits. Denna typ av felaktiga uppfattningar blir ett slags myter som är svåra att förändra. Dessa myter kan leva vidare i generation efter generation.
Alla som tillhör den avvikande gruppen tillskrivs dessa negativa egenskaper. Till exempel anses alla med psykisk sjukdom ha obehagliga personlighetsdrag. Att det finns individuella skillnader mellan personerna i gruppen tar man inte hänsyn till. Därmed utvecklas en uppfattning av ”vi vanliga människor” och ”dom som är annorlunda”.
Stigmatisering leder till att personer med psykisk sjukdom ifrågasätts, ses som mindre kompetenta, har svårare att få en bostad och utestängs från vissa jobb. Arbetskamrater drar sig undan och beter sig kränkande. Även anhöriga kan ta över omgivningens negativa syn och uttrycka sig förödmjukande mot den sjuka personen. Allt detta kan göra att en person med psykisk ohälsa känner sig sårad, sviken och mindre värd.
KAN DU NU?
Ge exempel på vilka konsekvenser som stigmatisering kan få för psykiskt sjuka personer.
4:3 Olika former av stigmatisering
Stigmatisering drabbar inte enbart personer med psykisk sjukdom. Även deras anhöriga och den psykiatriska vården kan stigmatiseras.
Självstigmatisering
Ibland tar personer med psykisk ohälsa över omgivningens negativa syn. De börjar själva se sig som annorlunda eller mindre värda och känner skam för att vara psykiskt sjuka. Då kan de dölja sina symtom och undvika att söka vård och behandling. Ibland drar de sig undan från omgivningen för att slippa berätta om sina svårigheter. Allt detta minskar naturligtvis möjligheterna att tillfriskna och leva ett bra liv. En person med en psykisk sjukdom behöver kunna prata öppet om sina erfarenheter. Det stärker självkänslan och minskar upplevelsen av att vara utsatt och maktlös. Dessutom kan det minska omgivningens okunskap och fördomar.
Som vårdpersonal lärde jag känna Anna när hon blev inlagd på en psykiatrisk vårdavdelning. Hon hade diagnosen bipolär sjukdom och blev aggressiv och omdömeslös under de perioder då hon var sjuk. Anna var ensamstående och bodde i ett litet samhälle där alla kände alla. Hon arbetade som lärare. Både elever och föräldrar tyckte att hon var mycket kompetent. Men då Anna insjuknade hade hon kastat elevernas böcker på golvet under ett föräldramöte och skrikit att föräldrarna var ”några förbannade idioter”. När Anna lades in på sjukhuset fick hon medicin som gjorde att symtomen snabbt minskade. Efter någon vecka fick Anna veta att alla i byn pratade om henne. Trots att symtomen försvunnit kände hon att det var omöjligt att komma hem och återgå till arbetet på skolan.
En väninna övertygade Anna om att de skulle göra något ”helt nytt”. De skulle bjuda in grannarna och föräldrarna så att Anna kunde berätta om sina erfarenheter av att bli psykiskt sjuk, att vara på psykiatrisk avdelning och att bli frisk. Väninnan sa: ”Detta måste ju intressera alla de nyfikna i byn.” Efter viss tvekan gick Anna med på förslaget. Cirka 25 personer kom till träffen.
Anna berättade om sina upplevelser. Först var alla lite avvaktande. Men Anna var precis som innan hon blev sjuk. Och efter ett tag blev det mycket skratt och kärlek. Naturligtvis kräver det här mycket mod. Men ibland är det väl det som ska till för att man ska kunna ändra på folks fördomar.
Cecilia, skötare
Stigmatisering av familjemedlemmar
Familjemedlemmar till en person med psykisk sjukdom kan också uppleva stigmatisering. Man talar om att de ”smittas” av stigmatiseringen.
Mina föräldrar, och även jag, kände oss utsatta för att min syster var sjuk. Därför försökte jag ofta låtsas att hon inte fanns. Om någon frågade varför hon inte gick i skolan sa jag typ: ”Hon bor hos släktingar.” Ganska ofta kände jag mig sämre för att jag hade en så konstig syster. Nu, senare i livet, har jag förstått att min mamma skämdes väldigt mycket för att ha ett barn som var psykiskt sjukt. Hon uppfattade att både släktingar och vänner ifrågasatte henne. Därför pratade hon aldrig om min syster. Jag tror dessutom att hon ställde större krav på att jag skulle vara duktig, snäll och på alla sätt perfekt. Det har gjort att jag krävt alldeles för mycket av mig själv och ofta känt mig misslyckad.
Josephine
Stigmatisering av psykiatrisk vård
Även den psykiatriska verksamheten har stigmatiserats. Vård och behandling för personer med psykisk ohälsa har under lång tid prioriterats lägre än kroppssjukvården. Stigmatisering tar sig också uttryck i att grannar protesterar mot planer på att öppna boenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Personalens stigmatisering av psykiskt sjuka personer
Bland vård- och omsorgspersonal finns ibland fördomar mot vissa patientgrupper och sjukdomstillstånd. Personer med psykisk sjukdom kan till exempel ses som besvärliga, krävande och aggressiva. Stigmatisering av vårdtagare och brukare leder till att vård och omsorg blir kränkande och dålig. Negativa uppfattningar märks inte enbart i hur man talar om eller till en person. Våra känslor och tankar påverkar också vårt kroppsspråk och kan leda till olämpliga reaktioner som vi inte är medvetna om.
Var på din vakt mot egna och andras fördomar och
stigmatisering
Det är viktigt att alla som arbetar inom vård- och omsorgsverksamheter är observanta på och medvetna om stigmatisering av vårdtagare och brukare. Ett sätt att utveckla sådan medvetenhet är att tala öppet om sina uppfattningar och att skaffa mer kunskap. Detta kan ske i handledningsgrupper (se s. 110) och genom information från personer som har kunskap om och erfarenhet av psykisk ohälsa och stigmatisering. Men det räcker inte alltid med medvetenhet. Ibland behöver också vård- och omsorgspersonal ha mod att ifrågasätta kollegors fördomar och negativa uppfattningar.
KAN DU NU?
Vad innebär självstigmatisering?
Sammanfattning
4:1 Fördomar
• En förklaring till fördomar mot personer med psykisk sjukdom kan vara att de isolerades från samhället fram till slutet av 1900-talet.
• Under 2000-talet har fördomarna ökat. Det kan bero på att patienterna inte fick någon hjälp när de började skrivas ut från mentalsjukhusen. Många hamnade då i fattigdom, ensamhet och hemlöshet.
4:2 Stigmatisering
• Stigmatisering innebär att en person nedvärderas och diskrimineras för att hen tillhör en grupp som är förknippad med fördomar och negativa uppfattningar.
• Alla som anses tillhöra gruppen tillskrivs dessa negativa egenskaper. Att det finns individuella skillnader tar man inte hänsyn till.
• Stigmatisering får negativa konsekvenser som utanförskap, arbetslöshet och kränkning.
4:3 Olika former av stigmatisering
• Självstigmatisering innebär att en person börjar identifiera sig med omgivningens negativa syn.
• Självstigmatisering kan leda till att en person försöker dölja sina symtom och inte söker vård.
• Även familjemedlemmar till personer med psykisk sjukdom kan stigmatiseras.
• Psykiatrisk vård har stigmatiserats och prioriterats lägre än kroppssjukvården.
• Personal inom vård- och omsorgsverksamheter kan ha fördomar mot patientgrupper och sjukdomstillstånd.
• Som vård- och omsorgspersonal är det viktigt att motarbeta både egna och andras fördomar.
Studieuppgifter
4:1 Fördomar
1. Ge exempel på hur fördomar mot psykiskt sjuka personer kan ha uppstått.
2. På vilket sätt kan fördomar vara en hälsorisk?
4:2 Stigmatisering
1. Vad innebär begreppet stigmatisering?
2. Redogör för stigmatiseringsprocessen.
4:3 Olika former av stigmatisering
1. Hur kan familjemedlemmar till personer med psykisk sjukdom påverkas av stigmatisering?
2. Ge exempel på hur den psykiatriska vården har stigmatiserats.
3. Hur kan vård- och omsorgspersonal utveckla medvetenhet om egna och andras fördomar mot personer med psykisk ohälsa?
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
1. Josephine berättar om sin syster på s. 80 och s. 83. Gå tillbaka och läs Josephines berättelser en gång till.
Förklara sedan hur Josephines berättelser är exempel på stigmatisering.
Reflektera över vilka konsekvenser stigmatiseringen har fått för Josephine.
2. På s. 82–83 berättar Cecilia om Anna.
Reflektera över vad du tror skulle ha hänt om Anna inte hade bjudit in till dialog med de som bodde i byn.
TA REDA PÅ
Se en film eller läs en bok som utspelar sig på en psykiatrisk avdelning eller på någon annan psykiatrisk verksamhet.
Reflektera över hur boken/filmen skildrar personer med psykisk sjukdom.
Fundera sedan på hur bokens/filmens skildring kan påverka människors fördomar mot personer med psykisk ohälsa.
Vill du veta mer?
Avsnitt
4:4 Att minska fördomar och stigmatisering
4:4 Att minska fördomar och
stigmatisering
Många känner någon som har psykisk ohälsa. Trots det saknas kunskap om psykiska sjukdomar och psykiatrin. Det ökar risken för fördomar mot personer med psykisk sjukdom. Det medför också att personer i omgivningen undviker dem, eftersom de kan vara rädda för att ”göra fel”. Kunskap om psykisk ohälsa leder till en mer positiv inställning till personer med psykisk sjukdom. Det har därför genomförts informationskampanjer för att skapa förståelse för psykisk ohälsa. De senaste åren har det också blivit vanligare att såväl kända som okända personer berättar om egna erfarenheter av psykiska problem.
Anhörig- och brukarorganisationer
Olika organisationer för personer med psykisk sjukdom och deras anhöriga ger information och utbildar vård- och omsorgspersonal samt allmänheten om psykisk ohälsa. De kan förmedla egna erfarenheter av hur det är att ha en psykisk sjukdom och bli utsatt för stigmatisering.
Hjärnkoll
Hjärnkoll är en kampanj för att öka kunskapen om och minska fördomarna mot människor med psykisk ohälsa. Hjärnkoll erbjuder bland annat hjärnkollsambassadörer, det vill säga personer med egen erfarenhet av psykisk sjukdom. De håller föreläsningar, framträder i medier och utbildar yrkesgrupper som möter människor med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättingar.
Första hjälpen till psykisk hälsa
Första hjälpen till psykisk hälsa är ett utbildningsprogram för att öka kunskapen om självmord, livskriser och psykisk ohälsa. Genom att vidta enkla åtgärder i en akut situation kan man förhindra att tillståndet förvärras eller förbättra möjligheterna till att tillfriskna. Målet är att alla ska kunna ge denna form av hjälp och stöd till en person som har psykiska problem eller har hamnat i någon form av kris.
Aldrig Ensam
Charlie Eriksson startade Aldrig Ensam efter att själv ha lidit av psykisk ohälsa. Syftet med denna organisation är att sprida information och bryta tystnaden kring det tabubelagda ämnet psykisk ohälsa.
”Alla drabbas, men ingen vågar prata om det. Ingen ska behöva leva med psykisk ohälsa i hemlighet, nu bryter vi isen och bidrar till att fler vågar söka hjälp för sin psykiska ohälsa.”
(www.aldrigensam.com)
Aldrig Ensam ordnar utbildningar, föreläsningar och sprider kunskap både i tidningar och på sociala medier.
KAN DU NU?
Vad är syftet med Första hjälpen till psykisk hälsa ?
Sammanfattning
4:4 Att minska fördomar och stigmatisering
• Information och kunskap kan minska fördomar och stigmatisering.
• Hjärnkoll är en kampanj som sprider kunskap om och arbetar för att minska fördomar mot människor med psykisk ohälsa.
• Första hjälpen till psykisk hälsa är ett utbildningsprogram för att öka kunskapen hos allmänheten om självmord, livskriser och psykisk ohälsa.
• Aldrig Ensam är en organisation som sprider information och försöker bryta tystnaden kring psykisk ohälsa.
Studieuppgifter
4:4 Att minska fördomar och stigmatisering
1. Hur kan information motverka fördomar och stigmatisering?
2. Hur bidrar Hjärnkoll, Första hjälpen till psykisk hälsa och Aldrig Ensam till att motverka stigmatisering av psykiskt sjuka personer?