"Automatiserad teknik vilken användsför att analyseratextoch data idigital form isyfte att generera information, enligt 15a,15b och15c §§ upphovsrättslagen(text-och datautvinning),är förbjuden."
©2025 Jukka Aro
Förlag:BoD ·BooksonDemand, Östermalmstorg 1, 11442Stockholm, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee 273, 22763 Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8080-116-4
Innehåll –Berättelsedelen
Kaosetsefterdyningar 7
IsensHjältar –Säsongens början 13
Personligheterna krockar19
Villeintroducerarnya träningsmetoder27
Gruppövningarnautanför isen 33
Subtilakonflikter ochomklädningsrummets viskningar 41
Ettoväntat ledarskap49
Gemensamma utmaningar utanförisen55
Matcheroch träningarsom formar laget61
Denstora seriefinalen71
Reflektionoch insikt 81
Innehåll –Fakta delen
Kapitel1:Gruppdynamikensgrunder –Från individertillenhet 87
Kapitel2:Ledarskapetsrolli gruppens utveckling 95
Kapitel3:Kommunikation somnyckeltill framgång 103
Kapitel4:Konflikthanteringi grupper111
Kapitel5:Att byggaengemensamvisionoch kultur 119
Kapitel6:Rolleri laget– Synligaoch osynliga ledare 127
Kapitel7:Att leda underpress –Beslutsfattandei avgörandeögonblick 135
Kapitel8:Att utvecklassom individinom gruppen143
Kapitel9:Sammanfattning– Från teoritill praktik151
Andraböckeromhockey, hockeyledarskap ochhockeyövningar159
Kaosetsefterdyningar
Denslitnaanslagstavlan iomklädningsrummet varfortfarande täcktavförra säsongensrester: gamlaspelscheman,glömdataktiskaritningar ochenurblekt affisch somlöd ”Hjärtat först, segern sen.”Orden varsorgligtironiskanunär lagetförbereddesig förennysäsong– en säsong sombörjade ispillror.
Luften irummetvar tung av osynliga skuldkänslor ochobrutna tystnader. Konflikterna från förraårethadelämnatdjupa ärr. Inte bara på isen,där samarbetet hade varitenkatastrof,utan även mellan spelarna själva.Ryktena om att tränaren tvingats lämnalaget hade spridits som en löpeld.Vissa sa atthan hade tappat kontrollen;andra påstod atthan helt enkelt inte orkade längre.Ingen visste exaktvad somhänt, menenobekväm känsla lågkvari luften,som om hela lagetbar en kollektivskuld.
Veteranerna, somengångvarit ryggradeni laget, hade sett sina roller börjaförsvinna itaktmed att de yngrespelarnautmanadederas auktoritet.
Småblickar ikorridorerna, mummeli hörnen, subtilakommentarer –varje detalj förstärkte sprickan.Det varsom om varjespelare hade byggt en murruntsig självför attskyddadet lilla somfanns kvar av derassjälvförtroende. Ochnuskulledebörja om,med en ny tränare.
Dörren till omklädningsrummetgnisslade plötsligttill, ochallablickar riktades mot ingången.Där stod han– Ville. Mannensom skulle laga allt.
Villevar inte en mansom behövde introduktioner.Hansrykte hade föregått honom: en taktiskinnovatör medett stenhårt fokuspå lagandaoch en kompromisslösattityd till självbelåtenhet.
Menryktetsom hade imponeratpå klubbledningen ochfåttfansenatt hoppas betydde ingentinghär inne,i dethär rummet.
Hanbar en enkelsvart mapp underarmen och rördesig medentyngd somomvarje steg vägde lika mycket somförväntningarna på honom.
Utan ettord klev hanini rummet,placerade mappen på bänken ochlät blickensvepa över spelarna.Enefter en möttehan derasögon: Johan, lagets mest rutinerade spelare, medett uttrycksom avslöjadelikadelar misstrooch trötthet;Max,den unga,rebelliskaforwarden, vars självsäkra uppsyn doldeeninreosäkerhet; ochsåvidare, genomhelalaget.
Ingensanågot.Tystnaden varkompakt,som om själva rummet höll andan. Detvar inte en tystnad av respekt– snarareenavavvaktan, somomalla väntadepåatt någonannan skulle ta första steget.
Villebröttillsluttystnaden,men inte medorden de väntadesig.
–Det här, sa hanmed en röst somvar både lugn ochobeveklig,ärkänslan av ettlag somintelitar på varandra.
Hans ordekade irummet, ochspelarnasattsom förstenade.
–Det märksintebarapåisen, fortsattehan.– Det kännsi varjepassning, varjeblick ochvarje beslut.Det härlaget harpotential,men vi är ljusår ifrånatt nå detjustnu.
