HYBRID är gratis att ladda ner på http://publicera.kb.se/hyb,samt kanbeställassom print-on-demand på http://bod.se/bokshop eller andra nätbokhandlar.Anvisningar förmedverkande återfinns på hemsidan. Manusstopp är 30 juni varje år
Ansvarig utgivare: David Davage
Redaktör:David Davage (david.davage@altutbildning se)
Redaktionssekreterare: MariaLedstam (maria.ledstam@altutbildning.se)
Recensionsansvarig: Mikael Hallenius (mikael.hallenius@altutbildning.se)
Omslagsdesign: David Davage
Designinlaga: David Davage
Akademi förLedarskap och Teologi
Åstadalsvägen 2
Box1623 70116 Örebro
Förlag:BoD ·BooksonDemand, Östermalmstorg1,114 42 Stockholm, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee273, 22763 Hamburg, Tyskland
http://publicera.kb.se/hyb hybrid@altutbildning.se
@HYBRID 2025
ISBN (trycktbok): 978-91-8080-833-0
ISSN 2004-5425
E-ISSN 2004-5417
Örebro2025
INNEHÅLL
TEMAINTRODUKTION
Redaktionen, Kyrkansprofetiskarollisamhället....................................................v
ARTIKLAR
Andréasson, Pascal,Pingströrelsensom tyst pacifistisk folkrörelse .....................1
Berglund, Carl Johan,Paulus profetiska praktik och samhällets förväntningar iFörstaKorinthierbrevet11–14.........................................36
Johnson, Anton, Hypomonē och detnödvändigavåldet:Profetisk motståndskraft frånUppenbarelseboken till Västerfärnebo ......................61
Ledstam, Maria,Profetisk diakoni och (fri)kyrkligaorganisationers socialaarbete...........................................................................................92
MacInnes, Joel,Det allmänna profetdömet: Kyrkansprofetiska roll enligt Uppenbarelseboken......................................................................123
Poletti Lundström, Tomas,Profetisk kamp för nationens pånyttfödelse: Politiska idéer hos Förebedjare för Sverige..............................................143
Stenhammar, Mikael,Missionera,konsumera och dominera: Kyrkans profetiska uppdrag enligt dominionteologin ..........................................172
RESPONSER
Åberg, Jenny,Respons akademi .....................................................................223
Skoghäll, Lina,Respons kyrka ......................................................................226
Klein, Helle,Respons samhälle .....................................................................228
RECENSIONER
Contrad L. Kanagy, Walter Brueggemann’sProphetic Imagination (David Davage) ......................................................................................233
Ellen F. Davis, Scripture,Culture, and Agriculture (David Sönnerbrandt)......238
N. T. Wright och Michael F. Bird, Jesus and the Powers (Ingemar Forss)........243
Patrik Svensson, Ålevangeliet (Johannes Widlund)........................................247
Ruth Valerio, Saying YestoLife (Ida-Maria Brengesjö) ..................................250
RESURSER
Redaktionens tips på fördjupning itemat....................................................257
HYBRID 3(2025): v–xiv TEMAINTRODUKTION
ISSN: 2004-5425 CC BY-NC-SA-LICENS
E-ISSN: 2004-5417© 2025 HYBRID
DOI:10.58412/HYB.V3I1.40744
PUBLICERAD 29 JAN 2025
KYRKANS PROFETISKA ROLL ISAMHÄLLET
REDAKTIONEN
Akademi förLedarskap ochTeologi hybrid@altutbildning.se
VADINNEBÄR “PROFETISK”?
Detta nummer av HYBRID sätter fokus på kyrkans profetiska roll i samhället. Med kyrka avses lokala,nationella och internationella gemenskaperavkristnasom”hörHerrentill”,förattanspelapåordetsetymologi (gr.kyriakos),ochmedsamhälleavsesdekonkretasamtidasammanhangi vilkakyrkanfinns,menvadmenasmedattkyrkanharenprofetiskroll?I Gamla testamentets berättelser,samt inte minst iprofetlitteraturen, återfinns återkommande profeter somriktarskarp kritik mot folket och dess ledare –kungar och präster –samtidigt somdevisar på hur Gud kallar dem till sig iständigt nyautmaningar till omvändelse och hopp.Denna spänning mellan domoch hopp bärs vidare av Jesus, som istora delar av Nyatestamentetbeskrivssomenförlängningavdegammaltestamentliga profetiskatraditionerna.GenomsinprogramförklaringiLukasevangeliet, där profetens ord iJes 61 citeras somatt de nu ”gått iuppfyllelse” (Luk 4:21)visarJesusatthanskritikavsamhällsordningar,religiösainstitutioner ochbehandlingen av marginaliserade grupper speglar de gammaltestamentliga profeternasengagemang förrättvisa och barmhärtighet. Ytterst blirJesustjänstenbekräftelsepåattdentidsomprofeternapekatmotnu äråfärde,ochnärAndenutgjutspåpingstdagentolkasdetavlärjungarna
som ett tecken på att församlingen, ilinjemed profetior iJoelsbok,nu skakännetecknasavatthontalarochhandlarprofetiskt:
Nej, dettaärvad som har sagts genom profeten Joel: Det skall ske ide sista dagarna, säger Gud, att jag utgjuter min ande över alla människor. Era söner och döttrar skall profetera, era unga män skall se syner och era gamla män ha drömmar. Ja, över mina tjänare och tjänarinnor skall jag i dedagarnautgjutaminande,ochdeskallprofetera.(Apg2:16–18)
Vadinnebärdetdåförkyrkanattintaenprofetiskrollidagenssamhälle?
Treaspekter skymtarframi citaten ovan, som när de betonas varför sig kanledatillmissuppfattningarochförenklingar.
EN ÖVERBETONAD FRAMTID
FördetförstaindikerarcitateniLuk4ochApg2attGamlatestamentets profeterpekatbortomsinegentidochmålatenvisionavframtidensom mannu,långtsenare,sergåiuppfyllelse.Attgöradettatilldetviktigaste, centralakaraktärsdragetförenprofetblirdockförenklat.Ävenomsådana aspekter kan ses som en omistligdel imycket av det profetiska talet i Bibeln –i5Mos 18:22 nämns det till och medsom ett viktigt kriterium föratt avgöra om en profetiaärsann eller inte –kan de inte förstås skilt från frågan om visionernas syfte. En noggrann läsning av profeternas budskap visar nämligenatt de primärt ärriktade tillsin samtid.Framtidenbeskrivsinteförattkommunicerainformationomsådantsomoundvikligen kommer hända,utanför att mana tillomvändelse. Profeten JonaskärnfullaprofetiaiJon3:4illustrerardettaväl.DetJonasägeräratt ”omfyrtio dagar skall Nineveförstöras”.Läses versen iljuset av 5Mos 18:22 framstår Jona oundvikligen somen falsk profet. Förutsägelsen inträffar nämligen inte så somJonapresenterat den. Folket omvänder sig och Nineveskonas. Härbehövervialltså se att förutsägelser är en del av en bredare ram därprofeternasord syftar till att främja rättvisa, omvändelseochförnyadtrohettillGud.VisionernaärunderordnadedethuvudsakligasyftetattvaraenröstförGudsvägledninginuet.
Etymologisktliggerensådanförståelseilinjemeddebegreppsomanvändsförattbeskrivadetprofetiska.Hebreiskansro’ehochḥozehbetyder
båda”siare”,detvillsäga”ensomser”,medandetvanliganavi’sannolikt har medproklamationatt göra.Vidare betyder grekiskans prophēteia ”att talaför(någon)”.Betoningenavvägledninginuetärocksåvälilinjemed hurprofetersuppdragförstodsidetantikafrämreorienten,detvillsägai dehistoriskaochkulturellamiljöerdärdebibliskaprofeternaverkade.
EnsomstuderatdettaingåendeärbibelvetarenMarttiNissinen,somi sin bok Ancient Prophecy: NearEastern, Biblical, andGreekPerspectives introducerar några avgörande distinktioner.1 Åena bör den bibliska profetismen förstås som divination,inte magi.Med magi avses då försökatt få till stånd en förändring (positiv eller negativ) genom att medhjälp av olikateknikerpåverkaGud/gudarna.Tillskillnadfråndettaärdivination ett mottagande av gudomlig kunskapsom äribehovavtolkning och uttydning. Merspecifikt kunde ett sådant mottagande ske på tvåsätt. Ett vanligt sätt vargenombruket av tekniska, induktiva metoder – som att läsa ienfårlever eller se på stjärnkonstellationer. Det andra sättet var genomintuitivinspiration.Härförmedlarprofetenbudskapsommottagitsitillexempeldrömmarellersyner.EnligtNissinenförekommerspårav bådadessaidegammaltestamentligatexterna(set.ex.1Mos15:5;2Kung 20:7;Ps74:9),mendetdominerandeärdetsistnämnda(1Sam9:9),och han landar iatt en profet”is apersonwho transmits divine knowledge predominantly,ifnot exclusively,bynon-technical or intuitivemeans, believed to be inspiredbya divine agent”.2 Sammanfattningsvis innebär dettaattförattundvikaettensidigtfokuspåframtidenbehöverdetprofetiska ses som en kombinationavvisionoch förmedling medsyfteatt vägledamänniskorisamtiden.
EN ÖVERBETONAD SAMTID
Denandraaspektenärprofetismensfokuspåsamtiden,ochävenhärkan ett förensidigt fokus innebära förenklingarsom leder till missuppfatt-
1 Förengod introduktiontill profetism förstådd idialog meddesammanhang ivilka de gammaltestamentligaprofernaverkade,seMarttiNissinen,AncientProphecy:NearEastern,Biblical, andGreekPerspectives(Oxford:OxfordUniversityPress,2017),särskilt1–45.
2Nissinen,AncientProphecy,19.
ningar. Kanske är den största risken den att det profetiska reduceras till i huvudsak påverkansarbete och kritikgällande aktuella samhällsfrågor som saknar en visionsom sträcker sig bortom det omedelbara och tillfälliga.
Här kan teologen Jayne Svenungssons forskningvara belysande. Hon menarnämligenattdenprofetiskatraditionenalltidförenartvåväsentliga dimensioner: det situationsbundna och det transcendenta. 3 Merspecifikt pekarhonpåhurgammaltestamentligabegreppsommishpat(”rättvisa”) och tsedakah (”rättfärdighet”)kärnfullt fångarincentralabetoningar i den gammaltestamentliga profetlitteraturenpåett sätt som understryker att budskapen ofta formulerats isammanhang som präglas av politisk marginalisering och maktlöshet (se särskilt Am 5:24). Igrunden skymtar en rättviseförståelse framsom ärdjupt förankrad ikonkreta erfarenheter avlidande,samtidigtsomdenpekarbortomdenomedelbarasituationen motentranscendentdimension:
HerrenGudsandefyllermig, tyHerrenharsmortmig.
Hanharsäntmig
attframbäraglädjebudtilldebetryckta ochgedeförkrossadebot, attförkunnafrihetfördefångna, befrielsefördefjättrade, attförkunnaettnådensårfrånHerren, enhämndensdagfrånvårGud, atttröstaallasomsörjer ochgedesörjandeiSion huvudprydnadiställetföraska, glädjensoljaiställetförsorgdräkt, lovsångiställetförmodlöshet.(Jes61:1–3)
Den profetiska rättvisanutgårsåledes inte från abstrakta principer, utan från specifika situationer därmänniskorfar illa. Detta är, vidare, förankrat ienövergipande transcendent dimensiondär lidandet som regel förstås som en konsekvens av att Guds folk och dess ledare valt att leva
3JayneSvenungsson,”JusticeinthePropheticTradition”, Eco-Ethica6(2017),135–149.
sina liv på ett sätt somstår ikontrast till Guds rättfärdighet. Fördebibliska profeterna riktasdärför den skarpaste kritiken mot just ledarna (jfr Hes 34), och det sätt på vilket de missbrukat sin makt och skapat alternativa,förtyckandeochorättfärdigamaktstrukturer.
Faktum är att uppgiften att värna den svage, den faderlöse, änkan, främlingen,fången,densvältande,ochsåvidare–attsetillatträtteninte vrängdesfördem–sågssomenavdeviktigasteuppgifternasomenkung hade idet antika främre orienten. IBibeln beskrivs detta som ett sätt på vilketgränsernamotkaosetsmakterkanupprätthållas(Ps82:2–5),ytterst föratt kungarna på detta sätt speglar Guds mishpat och tsedakah,den Gudsomgenomsittord(sinvilja)skapar,ordnarochupprätthållervärlden.SåberpsalmisteniPs72:2:
1 Gud,gekungendinalagar, kungasonendinrättvisaordning,
2 såatthanrättrådigtdömerdittfolk ochlåterdinabetrycktafåsinrätt....
4 Måhanvärnadearmasrätt, räddadefattiga,krossaförtryckaren....
12 Hanräddardenfattigesomropar, denarmesomingenhjälper.
13 Hanförbarmarsigöverdesvagaochfattiga, räddardefattigasliv
14 Hanbefriardemfrånvåldochförtryck, deraslivärdyrbartihansögon.
När världens makter osynliggör eller inte vill kännas vid att deras legitimitet ytterst är beroende av Gud, och att deras uppdrag är avhängigt denna transcendenta vision omrättvisa och rättfärdighet blir profeternas uppdragalltsååterkommandeattkritiseraochuppmanatillförändring.
EN ÖVERBETONAD INDIVID
DentredjeaspektensomframkommericitateniLuk4ochApg2ovanär attindividernämnssomdesomblirbärareavprofetiskabudskap.Ensådan betoning behöverdock förstås inomramen förhur Bibelntalar om detprofetiskagenerellt.Riskenärannarsattprofetismfrämstkommeratt
handla om individers personliga uppenbarelser, drömmar och visioner. Profetism reducerasdå ofta till enövervägande subjektiv upplevelse med lite eller ingen koppling till kyrkans liv eller det omgivande samhället. Även om den personliga utmaningen och uppmuntran naturligtvis är en viktig del av hur Guds profetiska tilltal till vårtid kan ta sig uttryck kan den inte skiljas frånkyrkans övergripande uppgift. En som formulerat detta välärbibelvetaren Walter Brueggemann. Medutgångspunkt iden nu klassiska och försin tid banbrytande boken PropheticImagination, som först utkom 1978 har han återkommande talat om att kyrkans gemensamma profetiska tjänst handlaromatt ge näring åt, och väcka till liv,enprofetiskföreställningsförmåga –ettmedvetandesomerbjuderett alternativ till den dominerande kulturenomkring oss. 4 Medutgångspunkt isitt egna amerikanska sammanhang beskriver Brueggeman en dominerande kultur sompräglas av rädsla, oro,maktcentralisering, kommersialiseringochvåld–enskarpkontrasttillBibelnsberättelserom generositet, överflöd och gemenskap.5 FörBrueggemann behöverkyrkan därför medutgångspunkt iden profetiska föreställningsförmågan, likt Gamlatestamentetsprofeter,visapåhurdennaalternativaverklighetkan se ut –hur den kan levasi varjegivet sammanhang. Avgörande för kyrkans profetiska roll isamhället blir då att gemensamt utforska vadi samhälletsomstårikontrasttillevangelietskärnfullabudskapomattälska Gud och sin nästa somsig själv (Mark 12:29–31) och att rikta kritik motdettagenomattpekapåhurGudsvisionintebarahörtillframtiden, utan är tänkt att påverka varjenysamtid. Ilinje medetikern Luke Bretherthons resonemang bör samtidigt betonas att denna urskillning inte bör utesluta att kyrkanockså hittarvägar till samverkan meddet samhällehonverkari.6
4WalterBrueggemann,PropheticImagination(Minneapolis:Fortress,1978).
5 Förentillgänglig presentationavgrunddragen idenna kontrast, se ”Walter Brueggemann on Idolatry”,online:https://youtu.be/3aUZiROSevo.
6 Se till exempel Luke Bretherton, Christ andthe Common Life: PoliticalTheology andthe Case for Democracy (Grand Rapids: Eerdmans, 2022); jfr Al Barrett, Interrupting theChurch’s Flow: A RadicallyReceptive PoliticalTheology in theUrbanMargins (London: SCM, 2020); JennyLeith, PoliticalFormation:BeingFormedbytheSpiritinChurchandWorld(London:SCM,2023).
DETFÖRDJUPADE SAMTALET
VårförhoppningmeddettanummeravHYBRIDärattförsemedresurserförettfördjupatsamtalsomnårbortomdeensidigabetoningarsomvi introduceratovanochhjälperkyrkanattföraettnyanseratsamtalomvad det innebär att ha en profetisk roll isin tid. Iett sådantsamtal tror vi att flerasakerblirviktiga:Fördetförstabehöverkyrkanlyssnatillbådetraditionen ochsamtiden på ett sätt somförenar lärdomarfrånbibelvetenskapligochteologiskforskningomprofetismiBibelnochkyrkohistorien meddjupgående analyseravbåde samhälletoch kyrkan ivår tid. Idetta nummer fårvi flera sådana perspektiv. Iartikeln”Det allmännaprofetdömet: Kyrkans profetiska roll enligt Uppenbarelseboken”ger Joel MacInnesviktigapusselbitarförenteologiskförståelseavkyrkansgemensamma profetiska uppdrag, ett uppdragsom ytterst handlar om att hon vittnaromdenalternativaverklighetsomuppenbaratsgenomJesusseger påkorset,ochi”Paulusprofetiskapraktikochsamhälletsförväntningari Första Korinthierbrevet 11–14”ger Carl JohanBerglundverktyg föratt navigera ikyrkansprofetiska uppdragi sin samtid genom att analysera hurPaulusi1Kor11:2–14:40hjälptedeförstakristnaattpraktiseradet hankallarprofetiansgåva.
Fördetandrabehöverkyrkanreflekterakringhurdettranscendentaå enasidanochdetsituationsspecifikaåandrasidanskaförståsochrelateras till varandra iolika sammahang. Itvå av numrets artiklar diskuteras hur detta ibland tagit sig uttryck ikarismatiska sammanhang. Merspecifikt diskuterar Tomas Poletti Lundström isin artikel ”Profetisk kampför nationenspånyttfödelse: Politiska idéer hos Förebedjare förSverige”hur kyrkans profetiska funktiondrivits av nationalistiskt präglade framtidsförutsägelser ibönerörelsen Förebedjare förSverige. Han argumenterar bland annat föratt rörelsen utvecklade en evangelikal och karismatisk politisk filosofi baseradpåenkonspirationsteoretisk världsbildinspirerad av antisemitisk litteratur och auktoritärt idégods. En aspekt av detta var densåkalladedominionteologin,somärfokusiMikaelStenhammarsartikel”Missionera,konsumeraochdominera:Kyrkansprofetiskauppdrag
enligt dominionteologin”. Stenhammarvisar hur det profetiska idetta perspektivintefrämstblirenkallelseatttjänautanenkallelseattstyra,att utifrånvadmanuppfattarsomettgudomligtmandatstyrasamhälletsinstitutioner och sfärer. Samtidigt menarhan att dominioteologin bärpå tre uppenbara teologiska tillkortakommanden: bristande eskatologisk vision av framtiden,bristande pneumatologisk insikt gällande den heliga Andenochbristandekristologiskförståelseavvadsomutgörsannmakti ljusetavJesus.
Fördet tredje ärdet viktigt att reflektera över hur kyrkans profetiska tjänst kan verka ispänningsfältet mellanprofetisk kritik och profetiskt hopp –hur och på vilket sätt är den profetiska visionen ett alternativ till detomgivandesamhället?Fleraavdeovannämndaartiklarnarelaterartill denna frågeställning, somaddresseras explicit idetre återstående. Pascal Andréasson och Anton Johnson analyserari sina båda artiklar exempel där kyrkan konkretiseratsin förståelse av en alternativ vision. I”Pingströrelsen som tyst pacifistisk folkrörelse” visar Andréasson hur Pingströrelsenspacifismkanförståssomenfredsinriktadprofetiskhållningsom utmanade nationens militaristiska strukturer. Denna form av profetism betonadefredochrättvisasomendelavkyrkansidentitet,ochgenomatt välja att inte verka genom politisk makt blir det ett exempel som står i skarpkontrasttilldendominionteologinsomStenhammaranalyserat.På liknandesättvisarJohnsoni”Hypomonēochdetnödvändigavåldet:Profetisk motståndskraft frånUppenbarelseboken till Västfärnebo” att profetism kan förståssom praxis. Efter en analys av det grekiska begreppet hypomonē argumenterarJohnson nämligenför att termen bäst förstås som en dygd, en motståndskraft som inte heller här handlar om att dominera, utan att stå trofast och troget även imötet medlidande och världensvåldsammaochdestruktivaordningar.
Ettsista exempelpåhur kyrkankan konkretisera spänningen mellan kritik ochhopp är MariaLedstams artikel”Profetisk diakonioch (fri)kyrkligaorganisationers sociala arbete”.Ledstam diskuterar spänningen mellan att vara profetiskt kritiskgentemotorättvisa strukturer och samtidigt samarbeta medoffentligaaktörer iett välfärdssamhälle som
Sverige.Blandannatargumenterarhonförattprofetiskdiakoniintebara riktar kritik utåt motsamhället utan också inåt mot kyrkan och dess organisationer. Denna inåtriktade kritik är avgörande förkyrkans autenticitetochförmågaattagerasomentrovärdigprofetiskröstutåt.
NÄSTANUMMER
Vi är glada och tacksamma att du har hittat till HYBRID.Kanske är du intebaraenläsareutanocksånågonsomskullekunnabidramednykunskap iform av en vetenskaplig artikeleller en bokrecension till något av våra kommande nummer? Våravsikt med HYBRID är att publicera högklassig forskning på svenska iskärningspunkten mellan bibelvetenskap,kyrko- och missionsstudier och systematisk teologi. Tidskriften kombinerar således perspektivsom ofta placeras iolika sfärer och samtal, och trotsar både en klassisk uppdelning där olika teologiska ämnen skiljs åt, såvälsom en uppdelning mellankyrka, samhälle och akademi. Tidskriftensmålgruppärintebaraakademikermedfokuspåteologiochreligionsvetenskap,utanävenden intresserade allmänheten,särskiltsvensk frikyrklighet.
Det fjärde numretav HYBRID kommerhatemat ”Bibelbruk.” Vi lever ientid där bibeltolkning och bibelbruk diskuteras flitigt isvensk frikyrka. Samtidigt ges Bibeln också en allt större plats isvensk offentlighetochipolitiskaambitionerattskapanationellidentitet.NästanummeravHYBRIDsyftartillattfrämjaeninterdisciplinärdialogombruket av Bibeln ifrikyrka och samhälle genomatt sammanföra artiklar som bearbetar frågan utifrånolika ämnesområden, dock alla medtydlig relevansförsvenskfrikyrklighet.
Möjliga ämnesvalkan vara: historiska perspektiv på hur Bibelnanväntsifrikyrkligatraditioner;studieravbibelbrukisamtidaetiskaresonemang;receptionavbibliskatexterikonst,kulturellerpolitik;bibelbruki förkunnelse; bibelbruk isöndagsskola; studieravspecifika verktyg som används föratt främjabibelläsning (till exempel YouVersion,The Bible ProjectellerDiscoveryBibleStudy);teoretiskareflektioneromskillnaden
xiv REDAKTIONEN: KYRKANS PROFETISKAROLLISAMHÄLLET
mellanevangelikaltochpentekostaltbibelbruk;liturgisktbrukavBibelni olika typer av sammanhang, och så vidare. Välkommen medditt bidrag!Deadlineförmanus,somskickasinviaHYBRID:shemsida(publicera.kb.se/hyb),ärden30juni2025.
