RYTTARTORPET NR 4 PÅ LÖNÖ
Häradshammars församling
Vikbolandet
Bildpåframsidan:Del av kartaöverÖstergötlands länår1653 (Lantmäteriet)
Automatiserad teknik vilken användsför attanalysera text ochdatai digitalformisyfteatt genererainformation,enligt15a,15boch15c§§upphovsrättslagen(text-ochdatautvinning), är förbjuden.
©2025Tommy Gustafsson
Utgåva5
Förlag:BoD ·Books on Demand, Östermalmstorg 1, 114 42 Stockholm, Sverige, bod@bod.se
Tryck: LibriPlureos GmbH,Friedensallee273, 22763 Hamburg, Tyskland
ISBN:978-91-8080-980-1
Livgrenadjärer ochtorpare somlevat ochbott på Lönö Ryttartorp nr 4mellanåren1692och 1946. Nävekvarns Bruksägare harunder åren somLönö varett rusthåll förkronanhar haft skyldigheter ochåtaganden förryttartorpets standard ochfunktionsom bostad försoldaten. Ägarna till Nävekvarns Bruk tillikarusthållare nämnsävendei en kortfattad beskrivning.
Tack förinformationsutbytetillgagnför färdigställandeavboken:
Torp Pettersson,Lönö, Vikbolandet.
Hans Seerar Westerberg,Lönöherrgård(2025)
Tore Folkesson, HylingeOppgård,Vikbolandet. Vikbolandets Arkiv- ochHistorieförenings arkiv, Åkerliden, Kuddby.
Livgrenadjärer,torpare ochrusthållare på LönöRyttartorp nr 4/ Sjövik för åren 1692 –1946
LönöRyttartorp nr 4/ Sjövik år 1970 (ArkivDigital)
Livgrenadjären
Bild1 Livgrenadjärernas vapen
Livgrenadjär varbenämningen på soldater som tjänstgjortvid Livgrenadjärregementet.Namnet grenadjärgavstill soldater somvar specialutbildade på att kastahandgranat, ett vapensom togs ibruki slutet av 1500-talet.
Vidtiden förtrettioårigakrigetvar handgranaten allmänti bruk ochförblev så till mitten av 1700talet.
Viddenna tidhadeeldhandvapnen fått en effektivskottvidd somkraftigtförsvagadehandgranatens roll istrid.
Föratt hanterahandgranaten, somockså förkastarenkunde vara ett farligtvapen, krävdesbådestyrka, skicklighetoch mod. Detgälldeatt avpassatiden från detatt granatenslunta tänts, till dess kast kunde skeutanriskför att granaten kastades tillbaka av fienden.Kastetmåste ocksåvaratillräckligtlångt föratt minska risken föregnaskador. De soldater somansågslämpligavar storaoch starka ochtogs ut blanddeövrigasoldaterna. Dessakalladesför grenadjärer.
Bild2 Grenadjär medlunta ochhandgranat iden högra handen
Östgötainfanteriregementevar ett infanteriförband inom svenskaarmén somverkade iolika formeråren1634–1709 och1709–1791.Regementet blev indelt 1685och dess soldater rekryterades från Östergötland.Regementethar sitt ursprung i kompanier(fänikor) uppsatt iÖstergötlandår1551. År 1619 organiserades dessaenheter tillsammansmed kompanierfråndet närliggandeJönköpings länavGustavIIAdolf till Östergötlandsstorregemente, varavnio av de totalt 24 kompanierrekryteradesi Östergötland.Östgöta storregementebestodavtre
fältregementen.Någon gång mellan1623och 1628 deladesstorregementet permanent itre mindre regementen,varav Östgötainfanteriregementevar ett.
I1634 årsregeringsform fastställdes densvenska regementsindelningen,där detangavsatt arménskullebestå av 28 regementen till häst ochfot,med fördelningenavåttatillhästoch 20 till fot. De indeltaoch roteranderegementena namngavs efterlän ellerlandskap, medandevärvade regementenauppkalladesefter sinchef. Regeringsformen angavÖstgöta infanteriregemente somdet åttonde iordningen.
Bild3 ÖstgötaRegementet. Soldat medgevär.Uniform modell 1765.
Mendet blev ett nummer somaldriganvändes, annatänför att ange regementetsplats,enligtden då gällande rangordning. Regementetsförstabefälhavarevar JohanBanér.Östgöta infanteriregementeblevtilldelad 1685.År1791slogs regementetsammanmed Östgötakavalleriregementeför att bildaLivgrenadjärregementet. Omorganisationenoch namnändringtill"livgrenadjär"genomfördes medavseende på regementetsframstegunderGustavIII:s ryskakrig. Inom detnya regementet byttes namn på regementet till Livgrenadjärregementetsrotehållsdivision ochbehöllnågon form av självständighet.
Genomförsvarsbeslutet1942bildadesett fältregementesom underåren1942–1949 barnamnetÖstgöta infanteriregemente. Fältregementet fickbeteckningen I34och varett så kallatdubbleringsregementetill Livgrenadjärregementet I4.
Genomförsvarsbeslutet1948kom fältregementet Östgötainfanteriregemente 1949 att omorganiseradestillÖstgötabrigaden IB 34 (Infanteri Brigad).
Östgötabrigadenbildades1949genom att fältregementet Östgötainfanteriregementeomorganiserades till brigad.Brigadenkom endast att organiserasefterförbandstypen innanden upplöstesoch avvecklades1958i sambandmed försvarsbeslutet 1958
Rusthåll
Ett rusthåll vari indelningsverket en gård,varsskattskyldighet ersattsmed en skyldighet att hålla en beridensoldatför kavalleriet. Ägaren av en sådangård kalladesrusthållare.Medan kronan ansvaradeför vapen(musköter,värjor, pistoler,pikar etc.)fick rusthållarenstå förhäst, ryttareoch övrig utrustning och ivissa fall även löneller underhålltillryttaren.Indelningsverkets rusthåll hade ofta tidigare varitsäterier.1
Iutbytemot denna skyldighet fickrusthålletskatteförmåner, exempelvis sänkt skatt ellerandra lättnader. Systemet varencentral delavden svenskakrigsorganisationen under1600-och 1700-talen,eftersomdet möjliggjorde en snabb mobiliseringavkavalleriet utan att staten behövdestå förhelakostnaden.
Rusthållets betydelse förarmén
Försörjningavkavalleri:Genom rusthållssystemetgaranteradesatt arménalltidhadetillgångtillett välutrustatkavalleri.
Kostnadseffektivlösning:Statenkunde fördelautgifterför utrustning ochunderhålltilllokalajordägare istället föratt bekostaallt centralt.
Snabbmobilisering: Närkrigbrötutvar rusthållarnaredan organiserade och ansvarigaför färdigtutrustade ryttare, vilket gjorde att kavalleriet snabbt kundesättas in.
Social ochekonomisk roll:Rusthållarnakunde genomsystemetfåenvissstatus ochekonomisk lättnad, samtidigtsom de togett ansvar förriketsförsvar.
Rusthållenvar därmed en bärandepelarei densvenska krigsmaktenunder indelningsverketstid,särskiltför att upprätthållaett starkt ochslagkraftigtkavalleri.Systemetersattes så småningomi slutet av 1800-talet ochbörjanav 1900-talet av mermoderna former av värnpliktoch statlig finansieringavförsvaret
Torpbesiktning -Torpsyneprotokollallmänt
Torpbesiktningar av soldaternastorphölls medett visst antalårs mellanrum, vanligen vart tredje år.När en soldat fickavskedeller förflyttades skedde alltid en besiktning av torpet.
1 Wikipedia
Bokenbeskriver Livgrenadjärer ochtorpare som levatoch bott på Lönö Ryttartorp nr 4mellanåren 1692 och1946.
Nävekvarns Bruksägare hartidvisunder årensom ägare Lönö var ettrusthållför kronanoch haft skyldigheter och åtaganden förryttartorpets standard ochfunktion som bostad försoldaten.ÄgarnatillNävekvarnsBruk tillika rusthållarenämns även de ienkortfattad be-skrivning.
