Anubis
av Tobias Gard
Illustrationer av Hansel Eldor
Piraten
Det började bli kväll vid den lilla ökenbyn. Solen var på väg ner bakom den stora pyramiden. Syskonen Eli och Oskar satt i sin buss och spelade kort. Plötsligt slets dörren till bussen upp. I dörröppningen stod en pirat. Han hade rött skägg, svart lapp för ena ögat och en hatt med en dödskalle på.
– Arrrgh, skrek han. Nu ska jag röva bort er!
Eli tvekade inte en sekund. Snabbt slet hon åt sig en bok som låg på bordet. Det var boken om monster som pappa höll på att skriva. Med full kraft kastade Eli boken mot piraten. Den träffade honom rakt i huvudet.
Piraten tappade både hatten och skägget.
Eli och Oskar stirrade förvånat på honom.
Utan hatt och skägg såg piraten inte ut som en pirat längre. Han såg ut som …
– Pappa! sa Oskar. Vad håller du på med?
Varför har du klätt ut dig så där?
Pappa log skamset medan han gned sig i huvudet där boken träffat honom.
– Jag hittade en rolig skämt-affär i byn. Jag köpte den här piratdräkten för att skoja med er. Men jag trodde inte att ni skulle bli så lurade.
Pappa plockade upp boken som Eli kastat på honom.
– Bra att du gav mig den här, Eli! sa han och skrattade. Solen är på väg ner. Det är dags att vi ger oss ut på monsterjakt. Vi behöver ny fakta till min bok.
Pappa satte sig bredvid Eli och Oskar.
– Det bor ett monster i pyramiden, sa han. Honom ska vi spana på ikväll. Jag har redan börjat skriva om honom. Nu ska ni få höra.
Pappa slog upp boken och började läsa.
Anubis är en gud med varg-huvud och människokropp
som tar hand om de döda. Han väger de dödas hjärtan
på en våg. Är hjärtat lättare än Anubis magiska
fjäder får den döde gå vidare till nästa liv. Annars
blir den döde uppäten av Anubis krokodil. Ibland blir
Anubis galen. Då matar han sin krokodil med alla som kommer nära.
Oskar tittade på pappa.
– Den där Anubis verkar ju ganska schysst. Men med min vanliga otur är han väl galen och farlig just när vi ska besöka honom. Pappa nickade.
– Du har helt rätt, Oskar. Anubis kan mycket väl vara galen ikväll. Vi måste vara försiktiga.
in i pyramiden
Eli skuttade ut ur bussen. Som alltid var hon sugen på äventyr. Efter henne kom pappa och Oskar. Oskar gick långsamt.
– Skynda på! sa pappa.
Oskar suckade och såg på bussen Kristin som vinkade av dem.
– Håll tummarna för att vi överlever, Kristin! sa Oskar.
– Det ska jag! svarade Kristin. Ropa på mig om det blir problem. Då ska jag göra allt för att hjälpa er. Pyramiden var jättestor. På dagarna var det mycket liv och rörelse omkring den. Många människor kom för att titta på pyramiden.
Men nu på kvällen var det lugnt. Inte en enda människa syntes till.
Pappa visade vägen fram till en dörr i pyramidens vägg. Dörren var gammal och rostig.
Eli plockade fram ett hårspänne. Hon började lirka med det i dörrens lås.
Strax hördes ett klick och dörren gled upp med ett gnisslande ljud. Familjen klev in i pyramiden. Dörren slog igen bakom dem.
Det var väldigt mörkt i pyramiden.
Eli, Oskar och pappa plockade fram ficklampor. De lyste framför sig. Gången som familjen stod i var jättelång. Längst bort i gången syntes ett svagt ljus-sken. De började gå mot ljuset.
De försökte vara så tysta som möjligt.
Anubis fick inte höra dem. De ville spionera på honom, inte träffa honom.
Ljus-skenet längst bort i gången blev starkare ju närmare de kom. Då och då hördes det vrål från det hållet. Hemska vrål, som från ett monster. Var det Anubis eller kanske hans krokodil?
Eli, Oskar och pappa höll sig närmare varandra när de gick.
Snart såg de att ljus-skenet kom från en öppning i väggen.
Försiktigt smög de fram till öppningen.
– Det här måste vara ingången till Anubis sal, viskade pappa. Nu tittar vi in!
Anubis sal
Familjen Gravlund tittade in i salen. Den var stor. På väggarna fanns målningar av människor, apor och katter. Det stod saker av guld lite överallt. Mitt i rummet stod en våg med två vågskålar. Även vågen såg ut att vara gjord av guld.
Anubis vankade av och an i rummet.
Han såg skrämmande ut med sitt stora svarta varg-huvud. Hans kropp såg ut som en stark människas kropp. I handen höll han en stav. Bredvid Anubis krälade hans krokodil.
Anubis verkade arg. Väldigt arg. – Den är borta! vrålade han. Och det gör mig galen!
Ett besök hos dödsrikets gud Anubis?
Ingen bra idé, tycker Oskar. Men pappa Gravlund håller inte med. Familjen hinner bara ta några steg in i Anubis pyramid innan Oskar får rätt. Pappa blir tillfångatagen. Om inte Eli och Oskar gör något snabbt kommer pappa att bli krokodil-mat.
Några andra böcker i serien:
