Ingegerd Silows verk omfattas av upphovsrättsskydd genom BUS Omslag och formgivning: maria Lindroos
Layout: maj Sandin
Papper 150 g G-pr int tryckt i Lettland 2024
Isbn 978-91-89838-60-4 www.votumforlag.se
INNEhåLL
föRORD
Vem var hon som skapade så många mönster som kom i produktion främst under 1960- och 1970-talen?
En av de viktigaste parametrarna inom textilkonsten är färg. När jag möter verk som Ingegerd Silow skapat slås jag av hennes skickliga hantering av färg, form, material och teknik. Ingegerd Silow var en välutbildad textilkonstnär verksam en stor del av förra seklet. Genom studier på Tekniska skolan, nuvarande Konstfack, skaffade hon sig ett stort register som mönsterformgivare. Hennes bana började med intresset att teckna och måla och förädlades av studier och praktik på svenska hantverksföretag samt inom svensk och engelsk textilindustri.
Idag möter vi hennes stringenta mattor och bildvävar i främst rölakansteknik, med signatur IS på de större auktionshusen. Flera av Ingegerd Silows formgivna mattor nyproduceras fortfarande.
Tidigt växte hennes färgskala fram genom hennes intresse för natur och växtlighet. På ön där hon sommartid var bosatt odlade hon blommor som kom att bli en stor inspirationskälla, färg- och formmässigt. Hon kunde med sin gedigna konstnärliga utbildning, med akvarellen som medium, skapa förlagor till vävnader i stiliserade kompositioner i olika material och tekniker.
Ingegerd Silows arbetsprocess bestod i naturstudier i färg. Metodiskt och noggrant stiliserade hon formen och gestaltade den i kompositioner med tillämpning i textila tekniker.
Maud Brunnberg Lindroos är en av hennes närstående och ärvde det omfattande arkiv som Ingegerd Silow lämnade efter sig av mönsterskisser, prover och arbetsmaterial samt brev och beställningsförteckningar.
I boken Ingegerd Silow mönsterformgivare berättar Maud Brunnberg Lindroos om ett kvinnligt konstnärligt yrkesliv under 1900-talet och ger oss ett intressant porträtt av en textilkonstnärs förmåga att bruka sin insikt i gestaltning och marknadsföring.
Föredömligt redovisas Ingegerd Silows rikhaltiga konstnärliga produktion av filtar, mattor, inredningstextilier och konstsömnad under åren 1939–1985 med förteckning över kompositionens titel, tillkomstår, material/teknik och producent.
Kalmar i september 2024
Maria Silfverhielm
INGEGERD SILOW
f OR m GI va RE
– inom textil nyttokonst
Bild föregående uppslag: Utflykt till ön Solskinet en vacker sommardag 1992.
Ingegerd Silow spanar på båtar med utsikt mot Grönskärs fyr och Sandhamn.
Ingegerd Silows yrkesbana som textilkonstnär varade under drygt 40 år. Från 1939 då hon var klar med sin utbildning som mönstertecknare på Tekniska skolan och Högre konstindustriella skolan (HKS) och började sin första anställning på Föreningen för Svensk Hemslöjd, fram till 1995 då hon avregistrerade sin firma Ingegerd Silows Mönsterateljé. De första åren som textilkonstnär arbetade hon på Föreningen för Svensk Hemslöjd, 1939–40, 1944–46 och senare på Heyman & Olesen, 1947–1955. ”Världens bästa skola”, enligt henne själv. Samtidigt med sin anställning på Heyman & Olesen arbetade hon också som textilexpert på Åhlén & Åkerlunds veckotidning Husmodern, 1949–55, med stor upplaga för en bred publik. Hon skrev temanummer med egen design till, var motorn i Trasmattans vänner, Ryaklubben, Vävskolan och Broderskolan. 1957–1959 arbetade hon som frilansare på NK:s Textilkammare, innan hon helt övergick till egen verksamhet.
Silow var med om att utveckla och förnya den svenska textila nyttokonsten genom att påverka garnkvaliteter, kulörer och vävteknik. Beställarna har uppenbarligen tyckt om hennes mönster men framför allt köparna. Försäljningssiffrorna från hennes formgivning måste anses som framgångsrika vilket säkerligen var en av orsakerna till att hon anlitades så mycket över så lång tid. Enligt mattföretaget Axeco har 300 000 kvadratmeter mattor som de tillverkat formgetts av Ingegerd Silow. Hennes formgivna mattor finns både i finare miljöer och i enkla hem. NK, Myrstedts Matthörna, Nils Nessim, Ditzingers och IKEA var några företag som beställde och sålde hennes mattor.
Ingegerd arbetade under sommarhalvåren i Stockholms ytter-
Dekal Svensk h emslöjd.
Etikett h eyman & Olesen.
Dekal å hlén & å ker lund.
NK textilkammare.
Den egna stämpeln I.S.
å sastugan som hon ärvde efter sin farfar ligger i ytterskärgården och var Ingegerds sommarbostad från mitten av 1950-talet.
v äxtpressen som Ingegerd flitigt använde för att dokumentera och bevara vilda växter men också framodlade snittblommor som hon använde för sitt skapande.
skärgård från mitten av 1950-talet. Hon fick då i arvsskiftet efter sin farfar, major Carl Silow, ärva en del i ett skärgårdshemman på Åverksö som sedan 1972 ingår i Storö-Bockö-Lökaö naturreservat. Här hade hon varit sedan hon var barn och denna sommarfastighet lät hon senare bygga till och vinterbona i omgångar. Här ute i skärgårdsnaturen fanns hennes inspirationskällor till de vackra mönstren och färgerna. Hon skissade och målade tänkbara motiv inför sina detaljerade skissoriginal som hon sedan noggrant färglade. Ofta provvävde hon sina mönster på en liten vävstol. Under vinterhalvåret arbetade hon i sin lägenhet på Kungsholmen i Stockholm.
Från fem års ålder har jag träffat Ingegerd många gånger då hon var min mammas kusin på mödernet. Av släkt och vänner kallades hon alltid för Gerd. Gerds mor Ruth Silow (f. Persson) och min mormor Siva Persson var systrar med rötter i Småland och Skåne. En solig sommar på 1950-talet bodde jag några veckor tillsammans med ”tant Gerd och moster Ruth” som jag kallade dem i Gerds ärvda fiskarstuga i Stockholms ytterskärgård. Det var en stor upplevelse för mig att vara med att lägga och dra upp nät och se hur en sump användes för att hålla den fångade fisken färsk. Under min vistelse på ön kom jag också i kontakt med Gerds yrke som textilkonstnär. Jag förstod att hennes arbete nog var kul eftersom hon jobbade så mycket fastän det var sommar. Hon inspirerade mig mycket – kanske var det textilkonstnär man skulle bli?
Några år under 1960- och 1970-talen bodde jag på Polhemsgatan 27 inom vinkavstånd till Ruth och Ingegerd som under vinterhalvåret bodde i funkishuset Polhemsgatan 36 på andra
fingerborgsblomma – Digitalis purpurea har fått sitt namn av att blommor na har formen av en fingerborg.
a kvarell av fingerbor gsblomma, målad av Ingegerd på 1940-talet.
sidan gatan. Lamporna i deras lägenhet lyste för det mesta långt in på småtimmarna. Men exakt hur flitigt arbetande yrkeskvinna hon verkligen var förstod jag långt senare när hon avled 5 juni 2005 och jag tog hand om hennes mycket omfattande efterlämnade textila arkiv. Allt var nogsamt sparat och ordnat i olika märkta pärmar, förvaringslådor och kuvert med olika företagsnamn som NK, Ditzingers, Axeco. Väldigt mycket fanns förvarat i stora trälårar på vinden, bland annat alla hennes färglagda mönsterskisser men också garner och tyger samt en nerplockad vävstol av största modell. Genom att foga den ena pusselbiten till den andra har jag fått inblick i hela hennes textila produktion genom åren. I Gerds fall är det ett helt unikt konstnärligt skapande, från utsökta små handarbeten som hon erhöll flera priser och vackra omdömen för, dräkttyger som blev omskrivna i pressen, till filtkollektioner för Habo Ullspinneri som var Kunglig hovleverantör. Hon formgav framför allt mattor som ryor, rölakansmattor, trasmattor och heltäckningsmattor men också kollektioner av gardiner och möbeltyger. Det sammantagna materialet visar att beställningarna duggade tätt. Till en början arbetade hon inom fältet modern traditionell nyttokonst. Hon formgav inrednings- och klädestyger, filtar, mattor och handarbeten. Hon var också med om att arbeta fram fler av Föreningen för Svensk Hemslöjds olika mönsterblad, som fick stor spridning inom- och utomlands. Ingegerd arbetade fram många avancerade mönster för både mattor och inredningstyger som vävdes på den patenterade slagvävstolen med upp till 20 skaft.
Ingegerd och m aud på å verksö 1955.
Vävstolens konstruktion underlättade arbetet för väverskorna vilket gjorde att priserna på avancerade handvävda textilier och mattor kunde hållas nere.
På Heyman & Olesen, NK:s Textilkammare och i sin egen verksamhet Ingegerd Silows Mönsterateljé, arbetade hon framför allt med modern textil industriformgivning. Hon samarbetade med ett 40-tal olika textil- och mattföretag inom- och utomlands och var under 1960- och 1970-talen en av Sveriges mest anlitade textilkonstnärer. En av anledningarna till att hennes mönster med sin invävda signatur IS blev så populära var att hon lyckades så väl med sina kompositioner och garnblandningar. En av hemligheterna är att hon själv ofta provvävde sina mönster och tog ut sina egna garnblandningar.
Från 1949 till 1995, då hon avregistrerade sin firma 78 år gammal, skapade hon mer än 6 000 mönster av vilka över 500 användes för olika textila produkter. Silows rölakansmattor säljs i dag främst på en andrahandsmarknad för vintage genom olika auktionshus inom- och utomlands och saluförs som skandinavisk originalformgivning av mattor när de är som bäst – en trend som ser ut att stanna!
I NGEGERD S ILOWS ARKIV – EN GULDGRUVA AV FINA MÖNSTER
Ingegerds arkiv utgörs av textilkonstnärens egna orderböcker, originalskisser, målade förslagsskisser, arbetsritningar, garnkartor, vävprover, produktkataloger, pressklipp samt hennes egna referensprovsamlingar av uppvävda och tryckta tyger. Hennes efterlämnade arbetsmaterial med noggranna mönster och färgskisser visar att hon verkligen har haft en stor passion för sitt yrke. Arkivet visar vilka textila produkter som har efterfrågats och hur arbetsprocessen har gått till. Den illustreras av noggranna och vackert färglagda illusoriska skisser oftast utförda i skala 1:10, med samstämda mönster och färger som lätt går att kombinera. Silows samlade kvarlåtenskap visar en guldgruva av fina mönster och färgställningar, utarbetade för hennes mattor, filtar och kollektioner av inredningstextilier, som tagna ur ett eget kalejdoskopiskt kosmos av ständigt nya vackra mönster och färger. Hennes inspirationskällor kom främst från naturen. Med sitt genuina intresse odlade hon fram vackra perenner och snittblommor i underbara färger, som hon också använde i sitt skapande. Hennes noggranna odlingsskisser visar vad som odlats, något som hon också dokumenterade genom sina egna färgfoton och smalfilm.
Den vilda och vackra nyponrosen Rosa canina som är vanlig i Stockholms skärgård har gett inspiration till bonaden Rosendun.
Rölakansbonaden Rosendun med invävd signatur IS som formgavs för Korfitsen/ a xeco 1972.
fam ILJ OC h
UPP v ÄX t
Skåne, Dalarna, Stockholm, dess ytterskärgård och Danmark
Ingegerds efternamn Silow kommer från hennes anfader bagaren Carl Christian Silow från Tyskland som under 1700-talet slog sig ner i Skåne för att utöva sitt yrke. Ingegerds far, Seth Silow (1880–1928), föddes i Kristianstad. Efter sin studentexamen i Nya Elementarskolan i Stockholm, läste han vidare till jurist i Uppsala. Efter tingstjänstgöring och några år på Axel Fahlströms Advokatkontor i Jönköping, antogs han år 1913 som väl ansedd advokat, som föreståndare till det då nyinrättade Stockholms stads Rättshjälpskontor. År 1920 omorganiserades verksamheten till Stockholms stads Rättshjälpsanstalt. Principen om allas likhet inför lagen var ett av ledmotiven i hans verksamhet, något som låg till grund för 1919 års lag om fri rättegång. Med sina omfattande sociala intressen ansågs han vara en av de skickligaste advokaterna i landet.
Ingegerds mor Ruth Silow f. Persson, växte upp och gick i skola i Malmö. Hon var yngsta dottern till Ingegerd och Nils Persson. Ruth och hennes systrar Siva och Clara finns på flera ateljétagna fotografier från olika åldrar, som visar tre mycket vackra och modemedvetna systrar klädda i påkostade kläder. Ruth och Clara åkte i början av 1900-talet till USA, för att studera och hälsa på släktingar som utvandrat till Amerika. Fadern Nils bodde sedan flera år tillbaka i USA. Den äldsta systern Clara dog ung i USA. Ruth återvände hem, för att fortsätta sin hushållstekniska utbildning, på Hvilans folkhögskola i Skåne, innan hon gifte sig med Seth Silow 1914 och flyttade till Stockholm. Ruth var en mycket rar och omtänksam kvinna, och känd för sin goda
Ingegerds far advokat Seth Silow, 1909.
mat. Ruth höll livslång kontakt med sina amerikanska släktingar som utvandrat till USA. Efter Seths död 1928, förändrades dock hennes livssituation. Ruth levde vidare hela sitt återstående liv tillsammans med sin dotter Ingegerd. Ruth avled 1982, 90 år gammal.
Ingegerd föddes 15 juli 1916 som enda barn till Seth och Ruth Silow. Deras dotter fick sitt förnamn efter sin mormor barnmorskan Ingegerd Persson, men kom redan från början att kallas Gerd. Familjen bodde några år på Kungsklippan 5 på Kungsholmen, innan de flyttade vidare till Rörstrandsgatan 52 alldeles i närheten av Rörstrands porslinsfabrik och Karlbergs slott.
Från tidig ålder fick Ingegerd kontakt både med natur och kultur i stan såväl som på landet. Som liten besökte hon tillsammans med föräldrarna släkt och vänner i Mölle och Arild. Farföräldrarna hälsade hon på i deras hem på Blockhusudden, och deras sommarnöje i Stockholms ytterskärgård.
O SCARSKOLAN EN MÖNSTERSKOLA
År 1923 började Ingegerd Silow första klass i Oscarskolan med 11 andra elever. Skolan låg på Riddargatan 23 på Östermalm, på samma adress som Privata Högre Lärarinneseminarium i Stockholm. Oscarskolan var Lärarinneseminariets övningsskola, en mönsterskola för övriga skolor.
Rörstrandsgatan nr 52 där Ingegerd bodde flera år som liten, är ritat av Dorph & h öög a rkitektkontor 1909 i så kallad Birkastil.
Ingegerds mor Ruth 1914 som studerade till hushållslärare innan hon gifte sig med Seth Silow och flyttade till Stockholm.
Ingegerd, kallad Gerd i familjen, här 4,5 år gammal.
Vem var hon som skapade så många textila mönster under signaturen IS? I denna bok får vi för första gången ta del av hela historien om mönstertecknaren och textildrottningen
Ingegerd Silow (1916 – 2005) och hennes livsverk.
Under 1960 - och 70 -talen var denna textilkonstnär en av Skandinaviens mest anlitade mönsterformgivare. Inspirationen hämtade hon från Stockholms ytterskärgård.
I sin ateljé skapade hon mönster för alla typer av mattor, filtar och inredningstextilier för en rad olika företag. I dag säljs hennes vackra formgivna mattor och bonader främst i rölakansteknik genom olika auktionsverk både i Sverige och utomlands. Dessutom tillverkas fortfarande nio av hennes formgivna mattor. Boken bjuder på ett unikt och rikligt bildmaterial med över 200 bilder. Här finns också ett produktregister med över 350 av Ingegerd Silows producerade mönster i olika tekniker mellan åren 1939–1986 .
Maud Brunnberg Lindroos är inredningsarkitekt och konstvetare med egen verksamhet. Hon har tidigare medverkat som författare i boken Möbler att snickra själv efter gustavianska förebilder och förvaltar i dag Ingegerd Silows omfattande textila arkiv.
