9789147090037

Fotografisk bild

Medie teket

Fotografisk bild

Att kommunicera med bild kräver kunskaper i både det tekniska hantverket och det fotografiska bildspråket. Du får här en bred bas för kunna utvecklas som fotograf: • Bildsamhället • Kameran • Ljuset • Färg • Komposition • Bildredigering • Bildkommunikation • Lag och etik

Medie teket

Stefan F Lindberg Lars Åberg

Stefan F Lindberg

Varje kapitel innehåller arbetsuppgifter som befäster ditt tekniska kunnande och tränar upp ditt kreativa skapande. Ytterligare inspiration och kunskap får du genom intervjuer med framstående fotografer.

Fotografisk bild

Fotografisk bild är anpassad till gymnasiekurserna Fotografisk bild A och B. Den här tredje upplagan är helt omarbetad och mörkrumsarbetet har ersatts av efterbehandling i datorn.

Lars Åberg

Kapitel 6 om bildredigering kompletteras med Moderskeppets grundkurs i photoshop på den bifogade cd:n.

Medie teket

är läromedel för gymnasieskolans medieämnen. De kan också användas fristående och inom andra medieutbildningar, på folkhögskolor och i studieförbund.

Medieteket består av: Grafisk kommunikation Information och reklam Interaktiva medier Journalistik Ljuddesign för scenen Manus och dramaturgi för film

Massmedier Rörliga bilder Text Webbdesign Visuell retorik Virtuella miljöer

3 uppl

Arbeta med medier Den självkörda radioboken Det fotografiska bildspråket Filmkunskap Filmmusik Fotografisk bild

Mer information hittar du på liber.se.

Best.nr 47-09003-7

Tryck.nr 47-09003-7-00

3 uppl

Fotografisk bild - omslag.indd 1

10-06-24 07.56.20

Fotografisk bild ISBN 978-91-47-09003-7 © 2010 Stefan F Lindberg, Lars Åberg och Liber AB Förlagsredaktör: Karin Hagelin Feldt Bildredaktör: Ewa Hansson Rosdahl, Stefan F Lindberg Formgivning: Carina Falk | Catalpa Omslag: Fredrik Elvander Upplaga 3:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

KopieringsFörbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB 205 10 Malmö Tel: 040-25 86 00 Fax: 040-97 05 50 www.liber.se För beställningar även: Tfn 08-690 93 30 Fax 08-690 93 01

Fotografisk bild_01.indd 2

10-06-10 15.56.57

Välkommen in i fotografins värld!

Du kommer att få mycket roligt på dina fotografiska upptäcktsfärder, i jakten på bästa bilden. Vad är då en bra bild? När du aktivt söker svaret på den frågan har du kommit en bit på väg mot ett mer avancerat bild­ skapande.

Fotografiet är informationsförmedlare, det kan väcka känslor och påverka åsikter. Men varför väcks känslorna och hur kommunicerar bilderna? Ett analytiskt seende blir allt viktigare ju större genomslag bildsamhället får. Vi behöver kunna granska bilder för att förstå hur de påverkar oss. Fotografisk bild tar här upp sådant som du behöver veta om fotografering och bildbehandling och ger dig verktyg för att kunna tolka och analysera bildens språk.

Den digitala tekniken har trängt ut den analoga och de professionella fotograferna har fått konkurrens av amatörer. Nyhetsbilder sprids blixt­ snabbt med hjälp av kameraförsedda mobiltelefoner. Vi använder bilder som anteckningar för minnet och vi umgås via bildberättelser på Face­ book och i andra sociala medier.

I denna tredje upplaga av Fotografisk bild har vi stängt mörkrummet och flyttat efterbehandlingen av bilder till datorn. På den bifogade cd:n finns Moderskeppets utmärkta grundkurs i photoshop. Vill du lära dig mer om bildbehandling rekommenderar vi dig ett besök på moder­ skeppet.se.

Stockholm och Malmö i maj 2010 Stefan F Lindberg och Lars Åberg

Fotografisk bild_01.indd 3

10-06-10 15.56.57

Innehåll 1 Bildsamhället

2 Kameran

3 Ljuset

4 Färg

Fotografisk bild_01.indd 4

______________________

________________________________

____________________________________

________________________________________

Bilder omkring oss Bilder som påverkat världen Avtryck Julia Peirone, konstfotograf Uttryckssätt Fotokonstens historia Att göra

7 8 11 18 20 23 28

Alla har en Kamerahuset Sökaren Objektivet Slutaren Autofokus Exponering Bildsensor Färgåtergivning Att göra

29 31 32 33 40 42 43 48 54 58

Fotografi är ljus Ljusets riktning Paul Hansen, bildjournalist Ljusets karaktär Blixtljus Att göra

59 62 66 68 71 76

Komponera med färg Ingen färg utan ljus Två färgsystem Nyansåtergivning eller tonomfång Att göra

77 82 85 87 90

10-06-10 15.56.57

5 Komposition

________________________

6 Bildredigering

_____________________

7 Bildkommunikation

8 Lag och etik

Fotografisk bild_01.indd 5

___________

________________________

Kreativt bildskapande Geometriska former Tove Åsell, amatörfotograf Balans och dramatik Att göra

91 95 100 102 108

Kreativ efterbehandling Redigera foto Manipulera foto Anders Jensen, bildbehandlare Att göra

109 112 116 126 128

Berätta med bild Denise Grünstein, porträtt- och reklamfotograf Läsa av en bild Bilden är upplevelsen Att göra

131 136 138 142 144

Frihet och ansvar Fotografens rättigheter Fotografens ansvar Att göra

147 150 151 153

Bildförteckning

154

Register

155

10-06-10 15.56.58

Affischbild fr책n reklam som g책tt ur tiden.

Fotografisk bild_01.indd 6

10-06-10 15.57.02

1

Bildsamhället Att fotografera är roligt och kreativt. Ju mer du fotograferar och tittar på foto, desto tydligare ser du hur bilder kan användas: i reklam- och nyhetssammanhang, i konstnärliga uttryck och för att påverka.

Bilder omkring oss Bilder är en så naturlig del av vardagen att vi inte tänker på dem. Ändå påverkar bilden oss lika mycket som ordet. Det vi ser gör oss glada, nöjda, rädda eller ledsna. I dagens bildsamhälle ska man titta kritiskt – inte bara på hur bilden ser ut rent tekniskt och formmäs­ sigt utan framför allt på vad den vill förmedla eller dölja.

Ett foto är en avbildning av ett föremål eller en situation. Fotot förmedlar också en föreställning om hur någonting är och om foto­ grafen. Som fotograf väljer man ett motiv och man arbetar med ljuset för att få fram en viss stämning. Man kan placera motivet i bildens centrum eller i dess utkant. Det sägs att kameran aldrig ljuger, men med en förskjutning av vinkel och sammanhang kan två foton med samma motiv få helt olika innebörd.

Fotografisk bild_01.indd 7

• Bilder omkring oss • Bilder som påverkat världen • Avtryck • Julia Peirone, konstfotograf • Uttryckssätt • Fotokonstens historia • Att göra

10-06-10 15.57.02

Fotot informerar

Fotot kommunicerar

Massmedierna ska informera och granska, men det som presenteras är endast ett utsnitt ur verk­ ligheten. Medierna styrs av ekonomiska ramar och tidsramar, av politiska, kulturella och per­ sonliga värderingar. Som läsare, lyssnare, tittare och nätanvändare måste man ifrågasätta all information.

Fotot är alltså inget absolut sanningsvittne. Det är en tolkning. Möjligheterna att manipulera bilder har successivt gjort oss mer medvetna om bilden som språk. I fotohistorien finns gott om exempel på regelrätta bedrägerier, till exempel nazismens propagandabilder. Men oftast hand­ lar glidningarna i verklighetsbeskrivningen om mer vardagliga saker, som bildens beskärning eller ljussättningens betydelse.

Bilder som påverkat världen Den spanske konstnären Francisco de Goya (1746–1828) omnämns ibland som en av de första reportrarna. Hans bildreportage var kus­ ligt realistiska i sina skildringar av tortyr och andra övergrepp. Goya vägrade försköna verk­ ligheten, han smickrade inte. Om en kung var ful, målade han honom ful.

Dokumenterande bilder

Kung Ferdinand VII av Spanien, avporträtterad av Francisco Goya omkring 1814. Goya målade porträtt utan att försköna – trots att motiven kunde vara kungligheter.

8

Fotografisk bild_01.indd 8

1 BILDSAMHäLLET

|

När den fotografiska bilden fick sitt genombrott i mitten av 1800­talet använde många målare den som förlaga. De fotograferade helt enkelt av motivet för att kunna studera detaljerna när de målade. Tidigare hade rika människor låtit sig avporträtteras på målarduken. Med fotot kom en ny och billigare teknik, som konkurrerade ut porträttmåleriet. Samhällets nya borgarklass beställde tid hos fotografen när den ville för­ evigas och understryka sin ställning.

FOTOGRAFISK BILD

10-06-10 15.57.06

Fototekniken utveck­ lades snabbt. 1936 start­ ades den amerikanska reportagetidningen Life, som skickade ut foto­ grafer och reportrar för att rapportera från olika hörn i världen. Life blev stilbildande för det mo­ derna bildreportaget.

Andra tidningar försök­ te efterlikna Life, bland annat engelska Picture Post som i sin tur blev förebild för svenska Se. Fotoreportaget fick ett uppsving och en egen identitet under 1930­talet.

Då arbetade legendariska fotografer som Dorothea Lange och Walker Evans för FSA­projektet i USA. FSA (Farm Security Ad­ ministration) initierades av den amerikanska rege­ ringen och gick ut på att dokumentera den fat­ tiga landsbygdsbefolkningens villkor. Många av bilderna från det här projektet hör till klas­ sikerna inom det samhällsengagerade repor­ tagefotot. Här sammanföll också fotografernas intresse med president Franklin D Roosevelts ambition att söka allmänhetens stöd för sociala hjälpprogram åt de fattiga.

Andra bilder har väckt opinion i konflikt med makthavarna. Reportagefoton från krig

Den legendariska reportagetidningen Life startade 1936 och hade sina glansdagar fram till 1970-talet. Därefter har tidningen uppstått i olika tappningar, men lades slutligen ner 2007.

och svältkatastrofer har ofta stört ritningarna för dem som ansvarat för vidrigheterna eller tjänat på de rådande förhållandena. Två bilder från Vietnamkriget – ett flyende barn på en byväg och en polischef som avrättar en mot­ ståndare – väckte vrede över hela världen och bidrog till att vända den amerikanska opinio­ nen mot kriget.

FOTOGRAFISK BILD

Fotografisk bild_01.indd 9

| 1 BILDSAMHäLLET

9

10-06-10 15.57.06

Experiment och debatt

David LaChapelles foto av Michael Jackson, Archangel, publicerades på The Sunday Times omslag i september 2009.

10

Fotografisk bild_01.indd 10

1 BILDSAMHäLLET

|

Till de samtida fotografer som skapat debatt hör brasilianaren Sebastiao Salgado och ameri­ kanen David LaChapelle. Sal­ gados bildreportage om ar­ betare i gruvor, på fält och i fabriker runt om i världen gör oss påminda om de orättvisor som finns. LaChapelle intres­ serar sig mer för mode och image, och hans bilder inne­ håller ofta konstruerade mil­ jöer med stark känsla för fär­ ger och ytor. Många av hans bilder är laddade med sug­ gestiv tvetydighet och under­ fundig kritik mot kommer­ sialismen.

Dagens datorkonst och di­ gitala fototeknik är i grun­ den bara nya grenar på det träd, som växt ur grottmål­ ningarnas strävan att hantera och förklara världen. Nya redskap ger nya möjligheter, men bakom bilden finns all­ tid en människa, en idé. Oav­ sett vilken sorts kamera man fotograferar med, måste man själv bestämma vad man vill med sina bilder.

FOTOGRAFISK BILD

10-06-10 15.57.09

Avtryck Fotografiets styrka ligger i koncentrationen och uttrycket. Man håller kvar ett ögonblick och kan återkomma till det med fräsch blick och med distans.

Fånga ögonblicket

jaktlycka. Målningarna bidrog till att göra in­ dividen till en del av en större gemenskap – en släkt, en by, ett samhälle.

Om man följer bilden genom historien ser man hur den speglar tidsandan, med de före­ ställningar och ideal som för tillfället domine­ rar. Så var det med de tidiga kyrkomålningarna och hos barockens, romantikens och renäs­ sansens konstnärer. När den moderna konsten bryter igenom sker det i ett industrisamhälle, där politik, ekonomi och tekniska landvin­ ningar påverkar konstnärens fantasi och ställ­ ningstaganden.

Människor har alltid haft detta behov av att fånga ögonblick i bild. Det ger möjlighet att bearbeta händelser, sprida information och besvärja naturens krafter. Denna funktionella bildanvändning har senare även fått en estetisk sida. Bilden har blivit dekoration och ett sätt att försköna vardagen.

De äldsta avbildningar vi känner till, grottmålningar, rymmer en imponerande iakttagelse förmåga. När män niskorna avbildade djur kunde de ”frysa” dem mitt i en rörelse, precis som en fotograf gör. Genom att studera och avbilda de vilda djurens rörelsemönster för­ bättrade människorna sina möjligheter att skaffa föda och att överleva. Bilden kun­ de förmedla kunskap, kanske på samma sätt som vår tids föredrag med bildvisning.

Bilderna användes tro­ ligen också rituellt. Magin Grottmålning från Grotte D’Orgnac i Frankrike, den senast upptäckta grottan med måli bilden kunde ge kraft och ningar från 18 000–15 000 f Kr. FOTOGRAFISK BILD

Fotografisk bild_01.indd 11

| 1 BILDSAMHäLLET

11

10-06-10 15.57.13

Yrkesinriktningar Det finns olika kategorier av fotografer. Några arbetar bara i studio, andra reser mycket och gör stora reportage, en tredje grupp jobbar på en dagstidning, en fjärde arbetar med reklam.

Många fotografer är anställda av tidningar eller andra företag, men det är också vanligt med frilansande fotografer.

En yrkesfotograf behöver kunna arbeta mångsidigt – till exempel ta en nyhetsbild, arrangera en bild i studio och, som här, fotografera en idébild till en artikel.

12

Fotografisk bild_01.indd 12

1 BILDSAMHäLLET

|

FOTOGRAFISK BILD

10-06-10 15.57.20

Faktabilder och dokumentärbilder tas av exem­ pelvis polisfotografen som avbildar brottsplatser eller bevismaterial. Museifotografen avbildar historiska föremål, miljöer och reprofotogra­ ferar bilder. Sjukhusfotografen och industrifotografen fotograferar produkter, konstruktioner och byggnader för intern och extern informa­ tion. Vissa typer av reklamfotografering hör också hemma bland faktabilderna.

Vetenskapsfotografen kan representeras av svensken Lennart Nilsson. Han har blivit världsberömd för sina böcker med bilder ini­ från människokroppen och om människans tillkomst. Bilderna används som underlag för

forskning, men är också uppskattade av en bred allmänhet.

Bildjournalisten kallades tidigare ofta press­ fotograf och arbetar med olika sorters doku­ mentära bilder, oftast inom nyhetsmedierna.

En bildjournalist är i regel anställd på en dags­ tidning och skickas ut på olika uppdrag av bild­ chefen eller tidningens nyhetschef. Det är van­ ligt att bildjournalisten måste bevaka flera olika händelser under en dag och förberedelsetiden är ofta kort. Uppdragen kan vara att ta bilder av till exempel lokalpolitiker och trafikolyckor, samt dessutom något längre reportage där foto­ grafen arbetar tillsammans med en reporter.

Bildjournalisten fotograferar stora och små händelser.

Det kan handla om att dokumentera en oroshärd ute i världen eller att skildra händelser i vardagen.

FOTOGRAFISK BILD

Fotografisk bild_01.indd 13

| 1 BILDSAMHäLLET

13

10-06-10 15.57.23

Många mobilkameror har lika bra kvalitet som en hyfsad kompaktkamera, men mest används nog mobilkameran för minnesanteckningar och för att kommunicera visuellt.

Det finns mobilapplikationer som kan efterlikna olika typer av äldre analoga kameramodeller.

Innan pressfotografyrket etablerades under 1900­talets andra hälft, krävdes det ofta av jour­ nalisten att han (det var oftast en man på den tiden) skulle ta med sig kamera på sina upp­ drag. Kvalitén på bildmaterialet ansågs då inte så viktig.

Inom bildjournalistiken har det efter några decennier med professionalisering och stärkt medvetande om bildens roll nu utvecklats en annan trend. Det viktigaste är då inte att bil­ den är bra utan att man har varit på plats när 14

Fotografisk bild_01.indd 14

1 BILDSAMHäLLET

|

något hände. Ofta tas sådana bilder av amatö­ rer med kamera eller mobil. Bildjournalisten kan då komplettera med bakgrunds­ och efter­ handsskildringar, där den bildspråkliga kvali­ tén blir väsentlig för en riktig beskrivning av händelsen.

Bildjournalisten arbetar ofta ensam och måste kunna lite av varje. Förutom att foto­ grafera ska hon eller han kunna skriva journa­ listiska texter, spela in ljud och redigera bildspel för tidningens webb. Allt material som foto­ grafen samlar in ska omgående kunna skickas via nätet till redaktionen. Fotografen behö­ ver därför goda kunskaper i bildbehandling och redigering. Den bärbara datorn med in­ ternetuppkoppling är ett nödvändigt arbets­ redskap under arbetet på fältet.

Frilansfotografen jobbar i regel med både kortare och längre uppdrag för ett flertal upp­ dragsgivare. Ibland är arbetena beställda av någon tidning, men ofta utgår de från en idé som fotografen själv har, ibland i samarbete med en journalist. Frilansarnas reportage dyker ofta upp i tidskrifter, men också i dagspressens featurebilagor. Med feature menas längre repor­ tage, som kan vara antingen djuplodande eller lite mer lättviktiga. Om det insamlade materia­ let blir riktigt stort resulterar det ibland också i böcker. Museer och en del konstgallerier visar fotoutställningar med såväl reportagebilder som mer konstnärliga bilder.

FOTOGRAFISK BILD

10-06-10 15.57.26

Naturfotografen kan dokumen­ tera hela landskap eller små detaljer hos växter och djur. Många som fo­ tograferar naturmotiv är också fors­ kare och/eller skribenter med miljö­ engagemang.

Porträttfotografen har vi alla träffat. I nästan varje stad finns en porträttfotograf, som tar skolfoton, passbilder och bröllopsfotografier.

Porträttfotot är en traditionsmättad bildform, som har hängt med sedan kamerans genombrott på 1800­talet.

Konstfotografen brukar utgå från den poetiska gestaltningen, med ett förhållningssätt som bygger på käns­ lor och stämningar. Fantasi och exis­ tentiella frågeställningar har stor be­ tydelse i konstbilden. Till kategorin konstfotograf hör de som undersöker bildsamhället. Ibland lånar de både uttryck och distributionskanaler från reklamvärlden när de kommenterar samhället omkring oss.

Två uppmärksammade fotografer i konstgenren är amerikanskorna Nan Goldin och Cindy Sherman. Goldin vi­ sar människor ur subkulturer, i sam­ hällets mörka marginaler. Ibland finns hon själv med på bilderna och även i övrigt har de en stark inifrån­känsla.

Sherman leker med stereotyper och mediala kvinnobilder och fotografe­ rar sig själv iklädd olika masker och roller.

Naturfotografen är inte alltid ute efter att avbilda naturens skönhet eller fantastiska mångfald.

En naturbilds syfte kan vara att symbolisera hur det kan kännas inuti en människa och på så sätt skapas två nivåer av budskap i naturbilden.

FOTOGRAFISK BILD

Fotografisk bild_01.indd 15

| 1 BILDSAMHäLLET

15

10-06-10 15.57.31

Den kommersiella bilden fotograferar i alla typer av genrer – från fakta- till konstuttryck. Reklamfotografen får ofta skapa tekniskt avancerade och fantasieggande bilduttryck.

Reklamfotografen arbetar med den genre där det finns mest pengar att tjäna. Även rek­ lambilder kan ha ett avancerat bildspråk. Här handlar det om att locka till konsumtion, men också ofta om att sälja en image, en livsstil eller en känsla av grupptillhörighet. Reklamfotot omfattar olika typer av produktfotografering, men också mer kreativa projekt där budskapet är väl genomtänkt och den konstnärliga ut­ formningen viktig.

16

Fotografisk bild_01.indd 16

1 BILDSAMHäLLET

|

Reklambilder både gestaltar och påverkar rådande trender och attityder. Det sker även en ömsesidig påverkan mellan reklamfotografi och journalistiska bilder.

Modefotografen arbetar både i ateljé och i autentisk miljö. Hon eller han reser kanske till varmare länder under vintern för att foto­ grafera vårens nya kläder. Med sig har mode­ fotografen ofta assistenter, stylister och foto­ modeller.

FOTOGRAFISK BILD

10-06-10 15.57.34

Teaterfotografens uppgift är att fotogra­ fera föreställningar för reklam och dokumen­ tation. Fotografierna används som pressbilder och för trycksaker. Teaterfotografen ska också framställa säljande affischbilder, porträttbilder av skådespelare och dokumentera viktiga hän­ delser inom ramen för teaterns verksamhet.

En scenbild och en affischbild från en utomhusuppsättning av Shakespeares Hamlet. Pressbilder ur uppsättningen skickas till massmedia, men används även i reklamtryck. Affischen sätts upp på reklampelare, i tunnelbanan och på andra typer av affischeringsplatser.

FOTOGRAFISK BILD

Fotografisk bild_01.indd 17

| 1 BILDSAMHäLLET

17

10-06-10 15.57.42

Intervju med Julia Peirone, konstfotograf

Julia Peirone, konstfotograf

H

ur började du fotografera?

När jag var 10 år önskade jag mig en kamera i födelsedagspresent. Jag hade en idé om att sätta ihop bilder med texter och spela in ljud. Sedan gick jag en kurs i mörkrumsteknik och blev förälskad i kame­ rans magi. Jag ville göra vackra, intressanta bilder.

På Fotohögskolan insåg jag att jag kunde göra min egen konst, fast med kamera. Det är det jag tycker om, att skapa min egen verklighet.

Hur ser den ut?

I början lät jag mig bara drivas av lust och intres­ se. Nu kan jag se att det finns mycket som jag har hämtat hos mig själv, men som ändå rymmer all­ mängiltiga frågor, allt från utanförskap till det stora och viktiga i livet, det existentiella.

Jobbar du helt och hållet digitalt?

Nej, jag fotograferar analogt! Jag är fortfarande barnsligt förtjust i att lämna in filmer för framkall­ ning och hämta dem utan att veta vad det är jag har fått. När man fotograferar analogt måste man skärpa sig mer. Det är någonting med den där intensiteten i fotograferingsögonblicket, som jag ibland kan kän­ na går lite förlorad i det digitala. Men jag bearbe­ tar bilderna i datorn och använder digitalkameran mycket i mitt skissande, när jag testar idéer.

I vilka sammanhang visas dina bilder?

Dels ställer jag ut på gallerier och sedan blir man kanske inbjuden att vara med på utställningar på museer och konsthallar. I dagsläget jobbar jag med två gallerier, ett i Tyskland och ett i Sverige, som re­ presenterar mig och säljer mina verk.

Går det att försörja sig på?

Jag får in lite pengar på försäljning, och så finns det stipendier. Jag har extrajobb och undervisar på konstskolor. Det är väldigt roligt att vara konstnär, men det är ingen lätt bransch.

Vad är en bra bild?

Det är en kombination av komposition, balans och intensitet, där allting har klickat. Det handlar om känslighet, om att lyckas göra bilder som vibrerar utan att det är självklart varför. Starkt, men ändå tyst – man ser någonting som man inte kan läsa av direkt, där finns många öppningar.

Vi lever i ett bildsamhälle. Tycker du att bildens roll har förändrats under den tid som du har hållit på?

Den digitala eran har inneburit att bilden tappat sitt sanningsvärde. Den privata sfären har också upp­ lösts, genom Facebook och andra kanaler. Allting blir mycket mer tillfälligt och snabbt bortspolat.

Kan man då säga att bilden har blivit mindre viktig?

Både och. Bilden i massmedieflödet har tappat lite av sin tyngd. Vi ser så många bilder och nästa dag har vi glömt dem. Nu handlar det om att leta sig fram i massan och hitta de riktigt värdefulla bil­ derna. Genom att alla kan klicka på en kamera kommer det att bli mer intressant att hitta sådant som har något utöver det vanliga. Man får befästa sin särart.

18

Fotografisk bild_01.indd 18

10-06-10 15.57.43

Intervju med Julia Peirone, konstfotograf

Varför har du valt den här bilden?

Den ingår i en serie och är ett montage där jag ut­ gått från bilder tagna på blonda tjejer på gatan. De är bearbetade i efterhand. Bilden har den mystik och spänning som jag oftast är ute efter i mina verk.

Man vet inte riktigt vart den är på väg.

19

Fotografisk bild_01.indd 19

10-06-10 15.57.48

Uttryckssätt Det finns många sätt att fotografera på. Efter hand som man blir lite säkrare i sitt eget foto­ graferande utvecklar man kanske ett eget ut­ tryckssätt, ett sätt att ta bilder som känns na­ turligt och utvecklande för en själv. Man väljer en kategori eller en genre.

Man kan dela in stillbilder i kategorierna faktabild, prosabild och poetisk bild. Mellan de tre kategorierna finns inga skarpa gränser.

Alla bilder hamnar någonstans på en flytande skala där faktabilden och den poetiska bilden finns vid varsin ytterkant.

Informativ En faktabild ska ligga så nära den synliga verk­ ligheten som möjligt. Det kan vara en bild av

en produkt, där det är viktigt att alla detaljer återges i rätt skala och med rätt färger. Den sortens faktabilder används i produktkatalo­ ger och andra reklamsammanhang. Faktabil­ der kan även vara bilder från ett sjukhus, där en fotograf avbildar ärr eller operationer i rent dokumentationssyfte.

Till faktabilderna hör i viss mån också de dokumentära bilderna. Det kan handla om en museifotograf som tar bilder av gamla bygg­ nader eller föremål för att försöka återskapa en hotad eller bortglömd miljö. Men flertalet dokumentära bilder närmar sig numera prosa­ bildens berättande bildspråk, där fotografen tillåter sig att tolka och påverka den verklig­ het som skildras.

En okonstlad bild på ett kylskåp får anses vara en faktabild. Men hur är det med en bild från en fotbollsmatch?

Den visar ju någonting som verk­ ligen har hänt. Där finns ett givet dokumentärt värde, inte bara för den idrottsintresserade utan också för framtidens betraktare, som kan se hur kläder, spelare och läktare såg ut vid en viss given tidpunkt.

När fotbollsbilden tas är den en nyhetsbild, men som många andra bilder blir den ett tidsdokument.

En dokumentation har ofta som syfte att bevara något i bild som håller på att försvinna, till exempel som här reklam som gått ur tiden.

20

Fotografisk bild_01.indd 20

1 BILDSAMHäLLET

|

FOTOGRAFISK BILD

10-06-10 15.57.53

Prosabilden är en berättande bild som innehåller en kännbar stämning. Här berättas om en ko och ett landskap. Kontrasten, färgen, vyn och vädret skapar stämningen.

Berättande Den dokumentära bilden rör sig numera alltså in på prosabildens område. Allt som tar sin ut­ gångspunkt i verkligheten kan göra anspråk på att vara dokumentärt. Dokumentära ambitio­ ner ryms också bakom de flesta prosabilder.

I prosabilden är det inte nödvändigt att verk­ ligheten är exakt återgiven; i stället strävar man

efter en personlig betraktelse och tolkning.

Prosabilden är en berättande bild, den är verk­ ligheten sedd genom fotografens temperament.

Den ger fotografen möjlighet att skapa sin egen berättelse, till exempel i ett resereportage eller i en skildring av en arbetsplats.

FOTOGRAFISK BILD

Fotografisk bild_01.indd 21

| 1 BILDSAMHäLLET

21

10-06-10 15.57.58

Målande Den poetiska bilden har ett mer uttalat konstnärligt språk och uttryck. Poetiska bilder byg­ ger på känslor och stämningar och kan även vara icke­före­ ställande. Konstbilden är ofta skapad för att gestalta en käns­ la, ett existentiellt tillstånd el­ ler ett ställningstagande med enbart personliga redskap.

En poetisk bild som med form och stämning vill väcka känslor och frågor kring man och kvinna.

22

Fotografisk bild_01.indd 22

1 BILDSAMHäLLET

|

FOTOGRAFISK BILD

10-06-10 15.58.03

Fotokonstens historia ”Att skriva med ljus” Redan för 3 500 år sedan upptäckte man i Kina att man kunde projicera en bild på en vägg ge­ nom att släppa in ljus i ett mörkt rum genom ett litet hål. Den grekiske filosofen Aristoteles iakttog senare samma fenomen och förstod att han var en ny bildteknik på spåret. Ordet ”fotografera” härstammar från grekiskan och betyder ”skriva med ljus”.

Tanken att kunna fånga ögonblicket, att för­ eviga ett utsnitt ur verkligheten, är alltså väl­ digt gammal. Det här mörka rummet kom att kallas camera obscura (latin för just ”mörklagt rum”). På 1400­talet upptäcktes och utveck­ lades perspektivläran inom målerikonsten. På 1500­talet användes Camera Obscura av euro­ peiska konstnärer som hjälpmedel för att få rätt perspektiv i målningarna. Olika motiv projice­ rades på en skärm eller duk. Man satte en lins i hålet i väggen och den projicerade upp och ner­vända bilden tecknades av och kunde an­ vändas som skiss till en målning.

På 1700­talet gjordes upptäckten att silver­ nitratpulver blir svart i solljus. Man doppade ett papper i silvernitrat, la ett föremål över pappret och lät det sedan belysas av solen. På det sättet fick man fram en bild. Där föremå­ let hade legat var pappret vitt och runtom var det svart. Man hade åstadkommit ett så kal­ lat fotogram.

När man väl hade kommit på idén med det ljuskänsliga materialet togs stora kliv fram mot den första fotografiska bilden. En fransk kemist

fotograferade 1826 utsikten från sitt fönster.

För att fånga motivet använde han en expo­ neringstid på åtta timmar.

Den moderna fototeknikens födelse Den första fotografiska metod, som blev känd för en större allmänhet, kallades dagerrotypi ef­ ter konstnären Louis Jacques Mandé Daguerre.

Han var också fransman och året var 1839 – det år som brukar kallas fotografins födelseår. Da­ guerre använde sig av en försilvrad kopparplåt och på denna fick han fram en positiv bild. Men hans bilder gick inte att mångfaldiga.

Vid samma tid utvecklades negativ/positiv­ metoden – en princip som den analoga bild­ tekniken fortfarande använder sig av. Metoden ledde till att man från ett negativ kunde ta fram flera positiva bilder. Grunden var lagd för den moderna fototekniken.

FOTOGRAFISK BILD

Fotografisk bild_01.indd 23

Camera Obscura, hålkamera och föregångare till den moderna kameran.

| 1 BILDSAMHäLLET

23

10-06-10 15.58.07

Fotografisk bild

Medie teket

Fotografisk bild

Att kommunicera med bild kräver kunskaper i både det tekniska hantverket och det fotografiska bildspråket. Du får här en bred bas för kunna utvecklas som fotograf: • Bildsamhället • Kameran • Ljuset • Färg • Komposition • Bildredigering • Bildkommunikation • Lag och etik

Medie teket

Stefan F Lindberg Lars Åberg

Stefan F Lindberg

Varje kapitel innehåller arbetsuppgifter som befäster ditt tekniska kunnande och tränar upp ditt kreativa skapande. Ytterligare inspiration och kunskap får du genom intervjuer med framstående fotografer.

Fotografisk bild

Fotografisk bild är anpassad till gymnasiekurserna Fotografisk bild A och B. Den här tredje upplagan är helt omarbetad och mörkrumsarbetet har ersatts av efterbehandling i datorn.

Lars Åberg

Kapitel 6 om bildredigering kompletteras med Moderskeppets grundkurs i photoshop på den bifogade cd:n.

Medie teket

är läromedel för gymnasieskolans medieämnen. De kan också användas fristående och inom andra medieutbildningar, på folkhögskolor och i studieförbund.

Medieteket består av: Grafisk kommunikation Information och reklam Interaktiva medier Journalistik Ljuddesign för scenen Manus och dramaturgi för film

Massmedier Rörliga bilder Text Webbdesign Visuell retorik Virtuella miljöer

3 uppl

Arbeta med medier Den självkörda radioboken Det fotografiska bildspråket Filmkunskap Filmmusik Fotografisk bild

Mer information hittar du på liber.se.

Best.nr 47-09003-7

Tryck.nr 47-09003-7-00

3 uppl

Fotografisk bild - omslag.indd 1

10-06-24 07.56.20