9789147090624 by Smakprov Media AB

”Alla människor är lite konstiga, utom du och jag. Och till och med du är lite konstig.” (Robert Owen)

Jenny Forsling arbetar dels som journalist, dels som språklärare och översättare. Hon tillbringade sin uppväxt utomlands vilket har gett henne en förståelse för de svårigheter som det innebär att konfronteras med ett nytt språk och en ny kultur. Med sina kurser i interkultur hjälper Språk & Interkultur företag och myndigheter att få bra, fungerande arbetslag med personer från olika etniska bakgrunder. Dessutom ger de utbildning i hur man når kunder i Sverige med icke-svensk bakgrund. En annan kundkategori är affärsmän som gör internationella affärer eller ska bo utomlands för ett företags räkning. Man utbildar också personal vid fusioner där företag från olika länder ska börja samarbeta.

Möten med främmande kulturer, både utomlands och på hemmaplan, blir en allt viktigare del av vardagen för allt fler människor. De flesta företag och organisationer har både kunder, samarbetspartners och medarbetare med utländsk bakgrund. Och just i arbetslivet är kanske risken som störst att det spännande och lustfyllda kulturmötet övergår till den frustrerande och tidsödande kulturkrocken. Den här insiktsfulla och praktiska handboken hjälper dig att hantera kulturkrockar och förvandla dem till givande kulturmöten. Den vill väcka din nyfikenhet på andra kulturer men också ge dig goda råd och visa hur du kan undvika viktiga fallgropar. Bokens utgångspunkt är svensk kultur. Den har tre delar som i tur och ordning tar upp vad en kultur är, kulturmöten, kultursfärer och svensk managementkultur; våra mest vanliga invandrarkulturer; och några viktiga länder som svenska företag ofta gör affärer med. Läs boken från pärm till pärm. Eller välj ut och läs de delar som just du har nytta av just nu.

FRÅN KULTURKROCKAR TILL KULTURMÖTEN

Christine Beckman har bott, studerat eller arbetat utomlands under halva sitt liv och har därför alltid levt med en medvetenhet om andra kulturer. I 25 år har hon arbetat som utbildare på företag och myndigheter och driver idag det egna bolaget Språk & Interkultur som erbjuder utbildning i interkultur och språk samt tolkning och översättning.

Beckman • Forsling

FRÅN KULTURKROCKAR TILL KULTURMÖTEN

från

KULTUR KROCKAR till

KULTUR MÖTEN Affärskommunikation över kulturgränser

BOKENS INNEHÅLL Del 1. Varför är utlänningar så konstiga och vad kan jag göra åt det? • Vad är kultur? • Vad gör jag när människor beter sig konstigt? • Prestationskultur kontra relationskultur • Prestationskultur kontra gruppkultur • Svensk managementkultur är exotisk! Del 2. Våra invandrarkulturer • Vem ska egentligen anpassa sig? • Kort historik över invandringen till Sverige • Östeuropa • Mellanöstern • Afrika Del 3. Några viktiga affärspartner • USA • Tyskland • Storbritannien • Frankrike • Brasilien • Kina Lästips och källor

Best.nr 47-09062-4

Tryck.nr 47-09062-4-00

Christine Beckman Jenny Forsling

omslag.indd 1

09-06-02 13.29.33

Från kulturkrockar till kulturmöten ISBN 978-91-47-09062-4 © 2009 Författarna och Liber AB Redaktör: Anders Abrahamsson, Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia Teckningar: Ranelid Reklambyrå Upplaga 1:1 Tryck: Kina 2009

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Kulturkrockar.indd 2

09-06-02 16.07.10

Innehåll Inledning................................................................................................................................................................. 8

Del 1 Varför är utlänningar så konstiga och vad kan jag göra åt det?......................................................................13 Kapitel 1 Vad är kultur?. ...................................................................................................................14 Varför blir ett lands kultur som den blir?. .......................................................................................... 15 Den största delen av kulturen ligger under ytan........................................................................ 17 Vad är kultur och vad är personlighet?.................................................................................................. 19

Kapitel 2 Vad gör jag när människor beter sig konstigt?..............22 Kapitel 3 Prestationskultur kontra relationskultur.............................27 Är respekt att passa tiden eller att inte styras av klockan? ........................................... 28 Fakta och information – en fråga om sak eller person....................................................... 32 Misstag och ursäkter. ..................................................................................................................................................... 35 Vad är egentligen en katastrof ?........................................................................................................................ 36 Hur kan Per Svensson och Roberto Lopez komma överens?................................... 37

Kapitel 4 Prestationskultur kontra gruppkultur. ....................................38 Att inte tappa ansiktet................................................................................................................................................. 39 Kontakter och nätverk är allt!........................................................................................................................... 44 Tradition och förfäder................................................................................................................................................. 46 Ödestro och andlighet................................................................................................................................................ 48 Temperament.......................................................................................................................................................................... 51 Hur kan Per Svensson komma överens med Chan Kwok-Wen?. ......................... 51 Kultursfärerna går in i varandra...................................................................................................................... 52

Kapitel 5 Svensk managementkultur är exotisk!. ....................................55 Konflikträdsla och grupptillhörighet. .................................................................................................... 55 Långa möten och konsensusbeslut. ............................................................................................................ 57 Information. .............................................................................................................................................................................. 59 Platta organisationer och jämlikhetssträvan.................................................................................. 59

Kulturkrockar.indd 3

09-06-04 16.00.28

INNEHÅLL

Del 2 Våra invandrarkulturer.........................................................63 Kapitel 6 Vem ska egentligen anpassa sig?.........................................................65 Anpassning och trivselkurvan........................................................................................................................... 66 Ett tankeexperiment. ..................................................................................................................................................... 68

Kapitel 7 Kort historik över invandringen till Sverige....................70 En helt annan syn på systemet........................................................................................................................... 71

Kapitel 8 Östeuropa............................................................................................................................73 Forna Jugoslavien har en komplicerad historia........................................................................... 73 Relationer går före resultat.................................................................................................................................... 76 Formella former i arbetslivet............................................................................................................................... 78 Tilltal och artighet. .......................................................................................................................................................... 80 Viktigt att tänka på.......................................................................................................................................................... 81

Kapitel 9 Mellanöstern...................................................................................................................82 Familjen och vännerna går före individen......................................................................................... 85 De personliga relationerna är viktiga i affärslivet och samhället......................... 86 Artighet och gästfrihet är viktigt ................................................................................................................ 89 Religionen genomsyrar hela samhället.................................................................................................. 91 Kvinnor och män................................................................................................................................................................ 92 Viktigt att tänka på.......................................................................................................................................................... 94

Kapitel 10 Afrika. ....................................................................................................................................96 Olika kulturer lever parallellt på olika nivåer. .............................................................................. 97 Stammen, släkten, familjen, nationen..................................................................................................... 97 Andlig orsak–verkan..................................................................................................................................................... 98 Döden, en del av vardagen. .................................................................................................................................... 99 Hierarkier................................................................................................................................................................................. 101 Andra tabuämnen. ........................................................................................................................................................ 103 Viktigt att tänka på...................................................................................................................................................... 105

Kulturkrockar.indd 4

09-06-04 11.54.52

INNEHÅLL

Del 3 Några viktiga affärspartners............................... 107 Varför ska vi anpassa oss?..................................................................................................................................... 108

Kapitel 11 USA...................................................................................................................................... 110 Älskade, hatade USA................................................................................................................................................ 110 Amerikansk kultur, finns den?...................................................................................................................... 111 Du är din egen lyckas smed............................................................................................................................... 112 Du måste sälja dig själv............................................................................................................................................ 114 Amerikanska managementidéer är vanliga i Sverige. ...................................................... 117 Kontrakt och överenskommelser – att undvika att bli stämd............................. 120 Att arbeta mycket ger hög status ............................................................................................................... 121 Innerlighet och äkthet............................................................................................................................................. 122 Viktigt att tänka på...................................................................................................................................................... 124

Kapitel 12 Tyskland. ....................................................................................................................... 125 Två grannar med stort utbyte......................................................................................................................... 125 Sexton delstater och starka regioner..................................................................................................... 126 Hög status och fina titlar öppnar dörrar i arbetslivet...................................................... 127 Hierarkisk managementkultur. ................................................................................................................... 129 Takt och ton.......................................................................................................................................................................... 132 Att kritisera är att hjälpa....................................................................................................................................... 133 Information ska vara faktaspäckad och seriös – och helst skriftlig............... 135 Svensk kvalitet är bra, men tysk kvalitet är bättre!............................................................. 136 Viktigt att tänka på...................................................................................................................................................... 137

Kapitel 13 Storbritannien...................................................................................................... 139 Inte så lika som vi tror............................................................................................................................................... 139 Ett örike med olika nationaliteter och stark självkänsla. ............................................ 139 Artigheten ligger i de språkliga nyanserna.................................................................................... 141 Britter är formella även om de säger ”du” ...................................................................................... 143 Så funkar pubrundan................................................................................................................................................ 144 De gamla skolkompisarnas nätverk upprätthåller klassamhället.................... 144 Chefen har sin egen toalett. .............................................................................................................................. 146 Vi håller ihop mot chefen. .................................................................................................................................. 148 Information är makt, och möten används för brainstorming. ............................ 150 Ekonomi är hög status och styr alltmer............................................................................................. 151 Kroppsliga tabun............................................................................................................................................................ 152 Viktigt att tänka på...................................................................................................................................................... 153

Kulturkrockar.indd 5

09-06-04 11.54.52

INNEHÅLL

Kapitel 14 Frankrike....................................................................................................................... 154 Frankrike och Sverige – ett komplicerat förhållande. .................................................... 154 Paris är världens centrum, eller åtminstone Frankrikes … ...................................... 155 Är fransmän otrevligare än andra?.......................................................................................................... 155 Går fransmän över huvud taget att samarbeta med?....................................................... 157 Elitism och hierarkier............................................................................................................................................... 158 Kommunikation och möten........................................................................................................................... 161 Arbetets gång och synen på tid. ................................................................................................................... 166 Mentalitet – logik, system och individualism.......................................................................... 169 Arbetet är inte allt!....................................................................................................................................................... 172 Viktigt att tänka på...................................................................................................................................................... 173

Kapitel 15 Brasilien. ........................................................................................................................ 174 Optimistiska Brasilien............................................................................................................................................. 174 Självkänsla och framtidstro............................................................................................................................... 175 Historia och struktur – det portugisiska arvet. ...................................................................... 175 Den jag möter nu är viktigare än vad som är planerat.................................................... 176 Att vara social på jobbet........................................................................................................................................ 178 Prata ut om hur det känns i stället för att informera........................................................ 179 Auktoritära managementstrukturer. .................................................................................................... 180 Värme och fysisk närhet ...................................................................................................................................... 181 Familjen är viktigast .................................................................................................................................................. 182 Jeitinho – det lilla sättet. ....................................................................................................................................... 183 Viktigt att tänka på...................................................................................................................................................... 183

Kapitel 16 Kina. ..................................................................................................................................... 185 Framtiden är Kinas....................................................................................................................................................... 185 Opiumkrigen, Mao Zedung, Himmelska fridens torg och OS 2008 ...... 187 Den politiska situationen är inget ämne för middagskonversation. ........... 189 Österländsk vishet och religiositet påverkar samhället. .............................................. 190 Daoism – balans och hälsa................................................................................................................................. 193 Konfucianismen och det stabila samhället. ................................................................................. 194 Hierarkiska företag enligt familjemodellen................................................................................ 195 Buddhism i stället för individualism.................................................................................................... 197 Guanxi och grupptillhörighet . .................................................................................................................... 198 Att gå som katten runt het gröt................................................................................................................... 200 Ett ja är inte alltid ett ja – och nej finns inte. .............................................................................. 201

Kulturkrockar.indd 6

09-06-04 11.54.53

INNEHÅLL

Förhandling – vi tar upp det igen!........................................................................................................... 203 Artighet – en fråga om innanför eller utanför......................................................................... 204 Viktigt att tänka på...................................................................................................................................................... 206

Lästips och källor................................................................................................................................. 208 Om författarna........................................................................................................................................ 215

Kulturkrockar.indd 7

09-06-02 16.07.11

Inledning

Hur kommer det sig att uttryck med samma betydelse som det svenska ”att gå som katten runt het gröt” finns i både Kina och USA, men medan det är något ganska negativt i Sverige och väldigt negativt i USA är det en komplimang i Kina? Varför tycks det finnas mer energi i Kongo för att ordna begravningen än för att ta en sjuk person till sjukhus? Möten med främmande kulturer har blivit en del av vardagen för allt fler människor. Vi reser. Vi lär oss om olika kulturer via teve, film och Internet. Vi träffar människor från andra kulturer i arbetet, både utomlands och på hemmaplan. Och just i arbetslivet övergår kanske det spännande och lustfyllda kulturmötet till en frustrerande och tidsödande kulturkrock. På arbetet vill vi vara effektiva. Ofta står pengar på spel. Ändå är det i dag nästan ofrånkomligt att handskas med frågor om olika kulturer. I dagens Sverige är runt tolv procent av invånarna födda utomlands. Det gör att de flesta företag har både kunder och medarbetare med utländsk bakgrund och mer eller mindre annorlunda kultur. Dessutom blir marknaden alltmer internationell. Även mindre företag gör i dag affärer med utlandet. Den här boken är tänkt att vara en praktisk handbok för den som vill få hjälp att hantera kulturkrockar i arbetslivet och förvandla dem till givande kulturmöten. Vi vill visa att kulturskillnader inte bara handlar om ytliga fenomen, som olika syn på vad som är artigt, utan framför allt om grundläggande värderingar och synsätt. Vi hoppas väcka din nyfikenhet på andra kulturer. Samtidigt vill vi visa på några fallgropar att undvika. 8

Kulturkrockar.indd 8

09-06-02 16.07.11

inle d nin g

Ibland hörs åsikten att vi inte bör tala så mycket om kulturskillnader. Det bara sprider fördomar. Vi tror att det är tvärtom. Vi människor kan inte undvika att förstå vår omvärld och våra medmänniskor utifrån de erfarenheter vi har. Om vi har erfarenhet bara av vår egen kultur, kommer vi att döma människor som beter sig annorlunda och sätta stämplar på dem. Om vi däremot har en viss kunskap även om andra kulturer, kan vi ha en öppenhet för att beteendet styrs av en annan logik än den vi är vana vid. Däremot kan kunskap om kulturskillnader fungera som fördomar. Det sker om vi utgår från att människor vi möter ska bete sig enligt schablonen. Inga äkta möten kan uppstå om vi betraktar människor först och främst som uttryck för en viss kultur. Alla människor är olika. Ingen tycker om att kategoriseras på förhand. Det perspektivet måste hela tiden följa med när du läser den här boken. Det finns tyvärr inga andra sätt att tala om kulturer än att generalisera. Du som läser måste hela tiden ha i minnet att det vi skriver om inte är några absoluta sanningar. Alla kineser, för att ta ett exempel, är naturligtvis inte likadana. I våra beskrivningar av kinesisk kultur kanske du hittar något som stämmer in på dina kinesiska affärskontakter. Andra delar känner du inte igen. Så måste det vara. Alla svenskar är inte heller likadana. Egentligen borde nästan varje påstående om hur kulturer är förses med ”kanske” och ”ibland”, och påståenden om folkgrupper med ”några” och ”vissa”. För att det ska bli enklare att läsa skriver vi inte så. Vi ber dig dock att tänka in dessa ord där det behövs. Boken är inte någon vetenskaplig rapport. Den är baserad på personliga erfarenheter, både från egna livet och från sådant som vi har fått berättat för oss när vi har varit ute och talat om kulturskillnader. Dessutom har vi under årens lopp samlat på oss mycket information genom böcker och tidningar. Ett urval av dessa hittar du i bibliografin i slutet av boken. Boken handlar om kulturskillnader. Alltså jämför vi kulturer med varandra. Och utgångspunkten är svensk kultur. Därför talar vi en hel del om svenskar. Det vi menar då är personer som är helt präglade av svensk kultur. Det innebär inte att vi inte godkänner även invandrade invånare som svenskar. Det gör vi naturligtvis. Däremot blir det allde9

Kulturkrockar.indd 9

09-06-02 16.07.11

inle d nin g

les för tungrott att hela tiden skriva ”svenskfödda svenskar med svenska föräldrar som bott större delen av livet i Sverige”. Svensk i meningen ”helt präglad av svensk kultur” kan förstås också vara en person som adopterats som spädbarn av svenska föräldrar och då givetvis är lika präglad av svensk kultur som svenskfödda, oavsett om han eller hon är född i Korea eller Afrika. Fotbollsspelaren Henrik ”Henke” Larsson är ett bra exempel på en svensk person som har blivit något av en nationalhjälte med sin typiskt svenska blygsamhet och laganda, trots sitt osvenska utseende. Å andra sidan kan en rågblond Sven Svensson diskvalificera sig som svensk, i den mening begreppet används här, genom att bo många år utomlands och anta värderingar och beteendemönster som inte är präglade av svensk kultur. Välj de delar du behöver! Vår tanke med den här boken är att du ska kunna välja ut och läsa de delar som just du har nytta av. Om ditt företag är verksamt enbart inom Sverige är det mest intressant att läsa om våra invandrarkulturer. Är Tyskland ditt företags största marknad, är det kapitlet det viktigaste. Kanske fungerar alla affärer över kulturgränser fint för dig, utom just när det gäller Frankrike. Då kanske du hittar några förlösande tankar i det kapitlet. För att det ska fungera att plocka ut enskilda delar av boken är det ofrånkomligt med vissa upprepningar. Vi ber att de läsare som läser hela boken har överseende med det. För att du lättare ska kunna välja din läsväg följer här en genomgång av bokens upplägg. Den första delen handlar om vad en kultur är. I kapitel 1 tar vi upp hur kulturer har uppstått och vad som påverkat dem när de har växt fram. Vi förklarar också vad det innebär att alla kulturer har både synliga och osynliga delar. I kapitel 2 resonerar vi kring hur kulturmöten påverkar oss och hur vi i viss mån kan styra våra reaktioner, men inte fullt ut. Dessa kapitel är viktiga för alla läsare som en bakgrund. Därefter följer en grov indelning av världens alla kulturer i tre kultursfärer som vi kallar prestationskultur, relationskultur och grupp10

Kulturkrockar.indd 10

09-06-02 16.07.12

inle d nin g

kultur. Vi ger en översikt över de grundläggande värderingar och synsätt som finns i de olika kulturerna i dessa kultursfärer. Du kan titta på världskartan på sidan 27 och se vilken eller vilka kultursfärer du är intresserad av och läsa det ena eller båda kapitlen. Kapitel 5 tar upp svensk managementkultur. Utgångspunkten i boken är svensk kultur, men i det här kapitlet vill vi särskilt belysa sådant i det svenska arbetslivet som ter sig mycket exotiskt för de allra flesta utlänningar. Det här kapitlet är speciellt matnyttigt för dig som är chef för utländska medarbetare. Den andra delen av boken tar upp våra invandrarkulturer. Vi börjar med att ge en översikt över invandringen till Sverige. Därefter skriver vi något om flyktingars speciella situation. Sedan kommer ett kapitel om Mellaneuropa och Östeuropa, ett om Mellanöstern och ett om Afrika. Varje kapitel beskriver något om bakgrunden till invandringen och går sedan in på vanliga kulturkrockar. I den tredje delen beskriver vi några olika länder som svenska företag ofta gör affärer med. Vi har valt de länder som vi får flest förfrågningar om. Kapitlen är organiserade så att de länder som ligger närmast Sverige kulturellt sett kommer först och de som är mest olika ligger sist. Sist i boken finns en kommenterad bibliografi. Den kan ses dels som en källförteckning, dels som tips för vidare läsning. När man arbetar med något i många år är det till slut mycket svårt att veta varifrån kunskap och information kommer. Eftersom boken inte är ett vetenskapligt verk ger vi inte heller hela tiden källhänvisningar. Däremot vill vi gärna dela med oss av de böcker som vi arbetat med och som påverkat oss. Det finns många sätt att lära sig om kulturer. Därför innehåller bibliografin skönlitterära böcker och biografier såväl som fackböcker och guideböcker. Vår bok kan inte gå så djupt in på varje enskilt land. Men i bibliografin kan du hitta böcker som ger en fördjupning om det som speciellt intresserar dig. 11

Kulturkrockar.indd 11

09-06-02 16.07.12

Kulturkrockar.indd 12

09-06-02 16.07.12

Del 1 Varför är ut l ä n n i n gar s å ko n stiga oc h vad ka n jag göra åt det ?

Kulturkrockar.indd 13

09-06-02 16.07.12

Kapitel 1

Vad är ku ltur ?

”Alla människor är lite konstiga, utom du och jag. Och till och med du är lite konstig.” De flesta av oss känner nog igen sig i detta citat av den brittiske industrialisten och samhällsreformatorn Robert Owen. Vi har alla någon gång blivit förvånade över att andra människors beteenden inte verkar följa samma logik som vårt eget. Ett barn som leker hos kompisen första gången upptäcker plötsligt att hos Anderssons äter de kvällsmat framför teven och där får man hoppa i föräldrarnas säng. Hemma måste man sitta kvar vid bordet tills alla har ätit färdigt, även om barnprogrammen börjar. Där får man inte ens gå in i föräldrarnas rum. När vi reser utomlands, eller när vi möter människor med utländsk bakgrund, blir dessa skillnader fler och större. Vi talar om kulturmöte. Om vi får svårt med kommunikationen talar vi om kulturkrock eller till och med kulturchock. Men vad beror på kulturskillnader och vad beror på personlighet? Vad är egentligen en kultur? Det finns många lärda definitioner av begreppet kultur. Vi ska inte ge någon sådan. Vi tror att det går utmärkt att tala om kulturskillnader ändå. Som en bakgrund vill vi ändå ge några olika förklaringar och bilder som på ett ungefär ringar in vad vi menar när vi skriver ”kultur”. Först kommer vi att titta på hur en kultur växer fram och några olika faktorer som gör att kulturer utvecklas olika. Sedan kommer vi att förklara varför en kultur är som ett isberg. Vi kommer också att gå igenom i vilken utsträckning den kultur som en människa lever i påverkar hennes beteende. Hur fostras vi egentligen till kulturella varelser? 14

Kulturkrockar.indd 14

09-06-02 16.07.12

V a d ä r k u lt u r ?

Varför blir ett lands kultur som den blir? Kultur har att göra med samspelet mellan människor. En kultur växer fram när en grupp människor strävar efter att överleva tillsammans på en viss plats, i en viss tid, och under vissa omständigheter. För att samhället ska fungera måste det finnas en samsyn kring till exempel hur ledarskapet ska se ut, vilka etikregler som styr människors beteenden och hur familjerna ska vara uppbyggda och fungera. Detta ändras sedan när förutsättningarna ändras. Kulturen är inte statisk. När de allra mest akuta överlevnadsfrågorna är lösta, utvecklas nöjen, konst, musik och litteratur. Det är också en del av kulturen. Ibland säger vi att någon har en spartansk livsstil. Det betyder att han eller hon lever mycket enkelt och disciplinerat. Ordet syftar på den spartanska kulturen under antiken. Den växte fram utifrån förutsättningen att staden Sparta ständigt låg i krig och det gällde att överleva som krigarsamhälle. Vi ska se närmare på några faktorer som påverkar kulturer att utvecklas åt olika håll. Det är ganska lätt att se att klimatet och geografin påverkar livsstil och vanor. I vår nordliga del av världen är klimatet kallt och ogästvänligt under en stor del av året. Därför tycker vi om att umgås inomhus, hemma hos varandra. Vi lägger tid och pengar på våra hem. De ska vara trevliga miljöer att vistas i, vackra att visa upp för gäster. I Afrika är det skönast utomhus. Allra bäst är det i skuggan, gärna under ett träd där man kan njuta av vindpustar från alla håll som ger lite svalka. Människor bjuder inte hem varandra på samma sätt som här. I stället uppstår ofta spontana möten. Någon tar en kvällspromenerad och stannar och hälsar på folk som sitter under trädet framför huset eller under ett uppbyggt tak som skyddar mot solen. Inne behövs inte så många möbler. Debatten i Sverige inför folkomröstningen om inträde i EU skilde sig en hel del från motsvarande debatt i andra länder. Varför? Svaret har antagligen att göra med hur Sveriges historia har påverkat svenskarnas världsbild. I Sverige debatterades mest ekonomi. Vilka fördelar och nackdelar fanns med medlemskap? På andra håll lades tonvikten på EU som fredsprojekt. Människor som sett sina länder genomkor15

Kulturkrockar.indd 15

09-06-02 16.07.12

KA P I T E L 1

sas av världskrigens pansarvagnar såg en mycket konkret nytta med att ingå i en allians med sina europeiska grannar. Svenskarna behövde andra skäl. Alla som någon gång varit i Norge på sjuttonde maj vet att norskt nationaldagsfirande inte går att jämföra med svenskt. I Norge går befolkningen man ur huse för att vifta med flaggor och delta i parader av olika slag. Var och varannan har påkostade folkdräkter. Firandet pågår dagen lång. I Sverige är det jämförelsevis få människor som deltar i officiella firanden av nationaldagen. Många använder den lediga dagen till att jobba i trädgården i stället. Detta har naturligtvis med historia att göra. Norge var ockuperat under kriget. För norrmännen är det angeläget att fira nationens frihet och självständighet. Dessutom är det bara drygt hundra år sedan den förhatliga unionen med Sverige upplöstes. I Sverige däremot är nationaldagen politiskt instiftad och saknar folkligt förankrad historisk grund. Vårt lands självständighet tar vi för självklar. Här förknippas nationalism oftast snarare med destruktiva krafter och främlingsfientlighet. Även människor som inte själva bekänner sig till en religion påverkas av den eller de religioner som dominerar eller har dominerat deras område eftersom religionen är med och formar kulturen. I vårt land är det till exempel en viktig princip att behandla andra som man själv vill bli behandlad. Detta är så självklart att få tänker på att det är en regel hämtad från Jesu undervisning i Bibeln. Under tsunamikatastrofen i Thailand blev många svenskar förvånade över att den många gånger fattiga och utsatta lokalbefolkningen var så hjälpsam mot turisterna. Många gick långt i självuppoffring. Få västerlänningar tänkte på att det här var ett uttryck för en buddhistisk grundsyn. Offervilja och vänlighet är grundpelare i buddhismen. För en buddhist går livet ut på att skaffa sig god karma. Det är en sorts balansräkning över goda och onda handlingar. Karma ligger till grund för vad en buddhist kommer att återfödas som i nästa liv. Att visa godhet och offra sig för andra är ett sätt att förbättra sin karma. Alla thailändare är inte buddhister, men beteendet har blivit en del av kulturen. Det är självklart och omedvetet för de flesta. Det kan jämföras med att vi svenskar hälsar med höger hand. De flesta av oss gör det utan att tän16

Kulturkrockar.indd 16

09-06-02 16.07.12

V a d ä r k u lt u r ?

ka på att vi väljer höger hand för att visa våra fredliga avsikter. Under medeltiden, då de flesta bar svärd, sträckte man fram höger arm, svärdsarmen, som ett tydligt tecken på att man inte tänkte dra vapen.

Isberget

Den största delen av kulturen ligger under ytan Ett isberg är en bra bild för ett samhälles kultur. Det fascinerande och farliga med isberg är att de är enormt stora under vattenytan. Den delen som sticker upp och är synlig kan vara nog så imponerande, men den osynliga delen är alltid betydligt större. Det är den osynliga delen som är farlig när du navigerar i närheten av ett isberg. På samma sätt är det med kulturer. Alla som reser till Bali kan se att arkitekturen där är annorlunda än här i Sverige. Invånarna på Bali äter annan mat och lyssnar på annan musik än vi. Tempeldansen på Bali liknar inte svensk folkdans. Det här är synliga uttryck för kulturen. Det motsvarar den del av isberget som syns ovanför ytan. Den som flyttar till Bali kan tänka: ”Jag gillar den här rätten, men jag behöver vänja mig vid starka smaker innan jag kan uppskatta den här andra rätten. Det här huset är vackert, men mina svenska möbler passar inte så bra. Jag får skaffa något annat.”

synligt

osynligt

Isberget

Kulturkrockar.indd 17

09-06-02 16.07.13

KA P I T E L 1

Den osynliga delen av kulturen är mer förrädisk. Den har att göra med hur människor tänker, och vilka normer och vilken värdegrund som styr deras beteende. Om vi inte är medvetna om att det finns underliggande, osynliga kulturella mönster som styr människors beteende, kommer vi att tolka Baliinvånarnas beteenden enligt vår egen kultur. Om beteendet inte ”stämmer” i våra ögon drar vi gärna slutsatsen att personen i fråga är ”knäpp”. Det har uppstått en kulturkrock. Vi har brakat in i den osynliga delen av det kulturella isberget. När du navigerar runt ett isberg måste du ta det lugnt och försöka ta reda på hur det ser ut under ytan. På samma sätt är det när du rör dig i en främmande kultur. Om du vet att den osynliga delen finns och är lite förberedd på vad den kan innehålla, kan du undvika de värs ta krockarna. Vi ska börja med att se närmare på några exempel som illustrerar vad ”kulturisbergets” osynliga del kan bestå av. En amerikansk affärsman har besök av några svenska affärspartners. För att hitta på något trevligt mellan arbetsmötena beslutar han att ta dem med till skidorten Aspen i Klippiga bergen, Colorado. En förutsättning för att det ska bli lyckat är givetvis att svenskarna behärskar åtminstone grunderna i utförsåkning. Han frågar sina bekanta om de kan åka skidor. De svarar undvikande: ”Sådär … Lite.” Efter en viss tvekan bestämmer sig amerikanen ändå för att åka. De får väl ta det lugnt och undvika de svåraste backarna. När sällskapet väl kommer till Aspen visar det sig att det inte finns en pist som svenskarna inte klarar av. Amerikanen förstår ingenting. ”Varför kunde de inte säga som det var, att de är jätteduktiga på utförsåkning?” tänker han.

Det här är ett uttryck för svensk blygsamhet. I Sverige är blygsamhet ett honnörsord. En person som låter andra komma med lovord i stället för att göra det själv är någon som andra ser upp till. Om en svensk kvinna får ett skamligt förslag svarar hon kanske, halvt på skämt: ”Jag är faktiskt en ärbar kvinna.” Annars används ordet ärbarhet knappt i svenskan i dag. I hederskulturer däremot är ärbarhet ett mycket levande begrepp. Viljan att inte dra skam över familjen,

Kulturkrockar.indd 18

09-06-02 16.07.13

V a d ä r k u lt u r ?

att bevara sin ärbarhet, kan vara den viktigaste faktorn bakom ett visst beteende. Hederskulturer har fått en mycket negativ klang i vårt land på senare tid. Ordet förknippas med hedersmord, när en far eller en bror mördar sin egen dotter eller syster därför att hon drar skam över familjen, till exempel genom ”fel” relationer. Hedersmord är en extrem yttring av en hederskultur som de flesta, även inom samma kultursfär, tar avstånd ifrån. Det hindrar inte att ärbarhet är ett mycket viktigt värde för många människor. Vilket fysiskt avstånd du bör hålla till dina medmänniskor är något som varierar en hel del från kultur till kultur. I arabvärlden visar du att du litar på någon genom att stå nära den personen. Ni visar varandra vänskap om ni känner varandras andedräkt i ansiktet när ni talar (om ni är av samma kön). I Sverige vill de flesta vuxna inte ens ha sin käraste så nära vid normalt samtal. I Sverige finns en lag som säger att det är förbjudet att aga barn. Hur illa barnet än beter sig är det inte okej för den vuxne att dela ut en örfil. Denna lag har kommit till därför att de allra flesta svenskar anser att grunden i barnuppfostran är att resonera med barnen och att bygga upp ett ömsesidigt förtroende. Alla kanske inte alltid lever upp till idealet, men få har invändningar mot det. En ung polska som bott en kort tid i Sverige reagerade med bestörtning när hon fick höra om det svenska förbudet mot barnaga. ”Men vad ska man då göra som förälder? Ska jag inte få ge min egen unge en örfil om han beter sig riktigt illa? Om han är respektlös mot äldre, fast jag har sagt till gång på gång?”

Vad är kultur och vad är personlighet? Du kan inte se utanpå en människa vilka värderingar hon har om barnuppfostran, fysiskt avstånd eller blygsamhet. Däremot märks det på hennes beteende. Vi upptäcker snart om en människa står för nära. Vi studsar till om vi ser ett barn få en örfil i snabbköpet. Beteendena avslöjar värderingarna. Men det är förstås inte bara den kultur vi är

Kulturkrockar.indd 19

09-06-02 16.07.13

KA P I T E L 1

uppväxta med som styr hur vi beter oss. Vi kan tänka oss människors beteenden som en pyramid. T ÖT DF ME T

ÄR

Individuellt beteende

ÄR T ÖT

Allmänmänskligt beteende

INL

Socialt präglat beteende

Pyramiden Beteendepyramiden

Längst ner i pyramidens bas, den största och bredaste delen, har vi allmänmänskliga beteenden. Det är sådant som är gemensamt för alla människor, oavsett kulturell bakgrund. Dessa beteenden förenar oss som människor. Under kalla krigets dagar diktade den brittiske popsångaren Sting ”I hope the Russians love their children too”, och så är det förstås. Alla människor (om de inte är svårt psykiskt sjuka) älskar sina barn. Vi ler alla när vi är glada. Vi gråter när vi sörjer. Detta får vi med oss från allra första början, kanske till och med i generna. Nästa nivå i pyramiden är det sociala beteendet. Det lär vi oss under vår uppväxt och det påverkas av vilken kultur vi växer upp med. Tänk dig ett litet barn som kommer inspringande till sin mamma, hoppar upp och ner och vrålar: ”Mamma, mamma, mamma!” Antagligen 20

Kulturkrockar.indd 20

09-06-02 16.07.14

V a d ä r k u lt u r ?

säger mamman något i stil med: ”Skrik inte, jag är inte döv”, innan hon tar reda på vad barnet vill. Utan att tänka på det är hon i färd med att lära sitt barn den högsta acceptabla nivån av volym och intensitet vid normalt samtal, i den kultur de lever i. Volym- och intensitetsnivåer är typiska faktorer i det sociala beteendet. Vi tänker inte så ofta på det, men det finns ett spann för röststyrka inom vilket vi bör lägga oss när vi talar med andra för att inte betraktas som störande eller rent av störda. Du har säkert träffat på någon som talar med alldeles för stark röst. Det känns påträngande och obehagligt. Kanske vet du även någon som talar för svagt. Det ger ett osäkert intryck. Med olika metoder lär föräldrar ut den sociala kompetens som det innebär att hålla sig inom rätt nivåer. Barn med ADHD försöker föräldrarna lugna ner, och blyga barn uppmuntras att tala ur skägget och ta för sig mer. Toppen av pyramiden är det individuella beteendet. Här kommer våra olika personligheter till uttryck. Även om blygsamhet är en högt skattad egenskap här i Sverige, är det inte alla svenskar som är blygsamma. En del människor, även svenskar, har helt enkelt behov av att hävda sig och gör det även om det går på tvärs mot den sociala normen. Det här är en grovt tillyxad modell för hur vi formas till kulturella varelser. Det är när vi lär oss det sociala beteendet som det har betydelse vilken kultur vi tillhör. Men kulturen är naturligtvis inte ensamt avgörande. Att till exempel växa upp i en dysfunktionell familj påverkar hur du blir som vuxen. Det blir till en del av din sociala utveckling, men har inget med kultur att göra.

Kulturkrockar.indd 21

09-06-02 16.07.14

Kapitel 2

Vad gör jag n är mä n n iskor b e t e r sig ko n stigt ?

Vi vet alla hur vi gör när vi går ombord på en buss. Om bussen är tom väljer de flesta att slå sig ner någonstans i den mittersta delen, inte längst bak eller längst fram. Kvinnor lägger ofta sina shoppingkassar på sätet bredvid. Män sätter sig gärna på det yttersta sätet så att det blir svårare för någon annan att sätta sig innanför dem. Nästa person som kommer på bussen försöker inte sätta sig på någon av de ”fredade” platserna. Det skulle uppfattas som påträngande och snudd på aggressivt. Det här styrs av omedvetna, oskrivna regler som hör samman med vår kultur. Nu kan vi tänka oss att en person från en annan kultur kliver på bussen. I hans kultur är det artigt att inleda samtal när man åker buss tillsammans. Han går fram till en av passagerarna i den nästan tomma bussen och klämmer sig ner på sätet bredvid. Vi kan alla tänka oss irritationen och motviljan hos den som satt där först i godan ro. När vi märker själva att vi känner motvilja mot utlänningar med annorlunda beteenden blir vi antagligen förskräckta och tänker: ”Hjälp, jag är rasist!” Vi skäms och tänker att vi måste ändra oss. Men det är inte konstigt att vi reagerar som vi gör. Att vara misstänksam mot det som är avvikande är ett nedärvt beteende sedan den tiden då vi levde i grottor. Då var det viktigt för överlevnaden att kunna identifiera vem som tillhörde ”flocken” och 22

Kulturkrockar.indd 22

09-06-02 16.07.14

V a d g ö r j a g n ä r m ä nni s k o r b e t e r s i g k o n s t i g t ?

vem som var avvikande. Utomstående var oftast fientliga. Sammanhållningen inom gruppen var det viktiga. Det är alltså helt normalt att vara misstänksam och att reagera negativt. En svensk civilingenjör berättar att hans företag har slutat att göra affärer med Frankrike. Både han själv och kollegerna har flera erfarenheter av att fransmän de har arbetat med varit helt omöjliga. De har inte kommit i tid till möten. De har dragit över den överenskomna deadlinen. Dessutom har de betett sig arrogant.

Det här företaget har gått på sin ryggmärgsreaktion. Deras reaktion är inte konstig. Däremot är det lätt att inse att de missar tillfällen. Hela den stora franska marknaden med vidare kontakter mot Nordafrika avfärdas. Det krävs energi och engagemang av oss för att verkligen mötas över kulturgränserna. Men det är inte omöjligt och det kan vara väl värt insatsen. En svensk kvinna som har ett ganska framträdande ärr i ansiktet har flyttat till Frankrike. Ärret har hon fått när hon som litet barn var med om en bilolycka och fick ett djupt skärsår på kinden. Såret läkte bra, men ärret syns väl även om det inte är särskilt vanställande. I Sverige är det aldrig någon som frågar om ärret, utom kanske något barn som föräldrarna inte hinner stoppa. I Frankrike däremot händer det att det är bland det första en ny bekantskap kommenterar. ”Varför har du ett ärr på kinden?”

För de flesta svenskar är ryggmärgsreaktionen att tänka: ”Vilken framfusig och oförskämd människa.” Det kan förstås vara så. Det finns olika personligheter i Frankrike, liksom i Sverige. Om det skulle visa sig att personen helt enkelt är otrevlig får man överväga vad man är beredd att stå ut med och vad kontakten är värd, precis som när man träffar en otrevlig svensk. Men om du är medveten om att människor från andra kulturer tänker annorlunda och därför beter sig annorlunda, kan du hålla tillbaka misstänksamheten. I stället kan du reagera med nyfiken undran: ”Kan det vara så att det är mer accepterat att ställa personliga frågor i Frankrike?” 23

Kulturkrockar.indd 23

09-06-02 16.07.14

”Alla människor är lite konstiga, utom du och jag. Och till och med du är lite konstig.” (Robert Owen)

FRÅN KULTURKROCKAR TILL KULTURMÖTEN

Beckman • Forsling

FRÅN KULTURKROCKAR TILL KULTURMÖTEN

från

KULTUR KROCKAR till

KULTUR MÖTEN Affärskommunikation över kulturgränser

Best.nr 47-09062-4

Tryck.nr 47-09062-4-00

Christine Beckman Jenny Forsling

omslag.indd 1

09-06-02 13.29.33