VÄRT ATT VETA OM
DYSKALKYLI Markus Björnström
Vad är dyskalkyli och på vilket sätt skiljer sig dyskalkyli från andra matematiksvårigheter? Hur utreds dyskalkyli och vad kan skolan göra för att hjälpa elever med denna diagnos? Dessa är några av de frågor som boken försöker besvara. Boken är skriven för dig som är lärare eller förälder till barn med matematiksvårigheter. Den riktar sig också till andra som söker en kort introduktion i ämnet. Här finns även tips på var man kan finna fördjupad kunskap om dyskalkyli. Författaren, Markus Björnström är logoped. Han utreder barn och vuxna med läs- och skrivsvårigheter samt matematiksvårigheter. Markus är en väl anlitad föreläsare och handledare inom skola och universitet. För mer information om Lärpocket se www.nok.se
Lärpocket Dyskalkyli2.indd 1
ISBN 978-91-27-42852-2
9 789127 428522
VÄRT ATT VETA OM
Markus Björnström
LÄRPOCKET
8 9 6 0 1 8 9 6 4 2 5 9 7 4 2 5 3 DYSKALKYLI 4 2 5 9 8 1 5 2 9 3 7 9 6 4 3 7 9 7 1 8 3 6 7 1 8 3 7 1 3 4 1 VÄRT ATT VETA OM DYSKALKYLI
1 2 6 9 5 4 6 9
0 9 3 4 8 6 3 9
2012-09-26 16.30
Dyskalkyli inlaga.indd 1
2012-09-26 13.15
INNEHÅLL Förord 4 För mig var diagnosen en lättnad 6 – Anders, 19 år, berättar Matematiksvårigheter kan ha många orsaker 9 Vad är dyskalkyli? 13 Vad orsakar dyskalkyli? 16 Utredning – så går det till 21 Vad kan skolan göra? 27 Vad kan föräldrar göra? 39 Unga och vuxna med dyskalkyli 41 Slutord 43
Dyskalkyli inlaga.indd 3
2012-09-26 13.15
Förord
är skriven för dig som har hört talas om dyskalkyli och som söker en kort introduktion till ämnet. Du kanske är lärare eller förälder. Du kanske har mött någon med stora matematiksvårigheter. Eller så minns du med fasa den egna kampen mot siffrorna i skolan? För tio år sedan var inte många i Sverige bekanta med begreppet dyskalkyli. Det betyder inte att diagnosen är ny. Redan för 100 år sedan kände man till att lindriga avvikelser i hjärnans funktion kan påverka räkneförmågan. Men det är först på senare år som forskningen om dyskalkyli har tagit fart. De samlade kunskaperna i ämnet växer snabbt och nu börjar de nya rönen nå ut i skola och i samhälle. Skolans växande intresse för elever med stora matematiksvårigheter är betydelsefullt. Det är i klassrummet, under de tidiga skolåren, som kampen mot siffrorna tar sin början. Tidig upptäckt och tidiga insatser är guld värda. Den här boken
4
Dyskalkyli inlaga.indd 4
2012-09-26 13.15
Föräldrar och närstående har också en viktig roll när det gäller att stötta barn med dyskalkyli. Vardagen är fylld av situationer som kräver snabba beräkningar, till exempel när vi handlar, reser, lagar mat, lånar pengar eller planerar den kommande arbetsveckan. Hur varje individ i stunden ska bemötas kan vi inte veta på förhand. Men lyhörda och pålästa vuxna har mycket att bidra med. Jag hoppas att den här boken kan ge uppslag och vägledning. Markus Björnström
5
Dyskalkyli inlaga.indd 5
2012-09-26 13.15
”För mig var diagnosen en lättnad”
– Anders, 19 år, berättar
Det började redan i första klass. Alla andra kunde räkna från ett till tjugo. Jag kunde läsa och skriva fina siffror. Men när vi skulle räkna i huvudet och fröken pratade om tiokamraterna var jag helt borta. Jag försökte härma de andra och skrev av deras svar. Det gick ett tag, men i tredje klass började mamma och pappa undra varför jag aldrig hade matteläxor. De frågade min lärare som blev jätteförvånad: ”Jag ger läxor varje vecka. Tar inte Anders hem boken?” Nej, jag tog aldrig hem boken eftersom jag hatade att inte förstå. Varför förstod jag inte det som min lillasyster redan kunde? I fyran sade fröken: ”Nu ska vi börja räkna matte på allvar, Anders.” För att komma ikapp fick jag dubbla läxor. Jag fick också gå till Ove, vår speciallärare. Av honom fick jag en extra mattebok med extra läxor. Nu hade jag tre matteläxor i veckan. Hemma blev det krig. Pappa och jag var osams innan vi ens hade satt oss vid köksbordet. Jag började gråta och mamma fick ta över. Snart grät även hon. 6
Dyskalkyli inlaga.indd 6
2012-09-26 13.15
Matten fungerade inte för mig. Speciellt svårt var det att räkna minus. Fröken klistrade en tallinje på min bänk och visade hur lätt det var att gå till höger för att räkna med plus och till vänster när det var minus. Det hjälpte mig inte alls. Jag hade ju redan svårt att säga vad som var vänster eller höger. I slutet av mellanstadiet tappade jag lusten för allt som hade med matematik att göra. Matematiken blev allt svårare att förstå och det vi gjorde i skolan gav mig ingenting. Jag gick i sjätte klass och kunde inte klockan. Jag räknade nästan alla tal på fingrarna – fast under bordet. I åttan fick vi betyg för första gången. Jag hade VG i svenska, engelska och franska. Men i matte fick jag inget betyg alls. Läraren tyckte att jag borde skärpa mig och lägga mer tid på matematiken. Det störde mig enormt. På nationella provet i nian körde jag fast direkt. Mina kompisar började lämna in medan jag arbetade med den andra uppgiften. Jag fick göra om provet muntligt med en lärare som gav mig svaren. På det sättet blev jag godkänd och kunde söka till gymnasiet. Jag kom in på samhällsprogrammet och allt fungerade bra förutom matten. Matteläraren var säker på att jag hade dyslexi och lät mig träffa skolans specialpedagog. Hon konstaterade att jag inte led av dyslexi, men att jag troligen hade någon slags ”känslomässig blockering”. Tack för det! Av en händelse läste min mamma en artikel om dyskalkyli. Hon tyckte att texten stämde in på mina pro7
Dyskalkyli inlaga.indd 7
2012-09-26 13.15
blem, men också på hennes egna, eftersom hon också hade svårt att räkna. I Stockholm gick det att göra dyskalkyliutredningar. Jag åkte till Stockholm och hon som testade mig såg genast hur det låg till. ”Det räcker”, sade hon. ”Du har räknat nog för i dag.” Det är inte roligt att få en diagnos som betyder att man har ett livslångt handikapp. Men för mig var det en lättnad. Nu hade jag svart på vitt att mina matteproblem inte var ett hjärnspöke. Jag fick också förslag på vad som kunde underlätta för mig i skolan och i arbetslivet. Dyskalkyli är inget man kan träna bort, men jag har blivit bättre på att hantera problemet. Jag använder miniräknaren på mobilen varje dag och vågar be om hjälp när matten blir för svår. Siffrorna dyker upp överallt i vardagen, men de är inte längre mina värsta fiender.
8
Dyskalkyli inlaga.indd 8
2012-09-26 13.15
Dyskalkyli inlaga.indd 9
2012-09-26 13.15
VÄRT ATT VETA OM
DYSKALKYLI Markus Björnström
Vad är dyskalkyli och på vilket sätt skiljer sig dyskalkyli från andra matematiksvårigheter? Hur utreds dyskalkyli och vad kan skolan göra för att hjälpa elever med denna diagnos? Dessa är några av de frågor som boken försöker besvara. Boken är skriven för dig som är lärare eller förälder till barn med matematiksvårigheter. Den riktar sig också till andra som söker en kort introduktion i ämnet. Här finns även tips på var man kan finna fördjupad kunskap om dyskalkyli. Författaren, Markus Björnström är logoped. Han utreder barn och vuxna med läs- och skrivsvårigheter samt matematiksvårigheter. Markus är en väl anlitad föreläsare och handledare inom skola och universitet. För mer information om Lärpocket se www.nok.se
Lärpocket Dyskalkyli2.indd 1
ISBN 978-91-27-42852-2
9 789127 428522
VÄRT ATT VETA OM
Markus Björnström
LÄRPOCKET
8 9 6 0 1 8 9 6 4 2 5 9 7 4 2 5 3 DYSKALKYLI 4 2 5 9 8 1 5 2 9 3 7 9 6 4 3 7 9 7 1 8 3 6 7 1 8 3 7 1 3 4 1 VÄRT ATT VETA OM DYSKALKYLI
1 2 6 9 5 4 6 9
0 9 3 4 8 6 3 9
2012-09-26 16.30