9789147091027

DEN NYA AFFÄRS REDOVISNINGEN är en grundläggande bok i redovisning.

Boken handlar om extern redovisning och ekonomisk planering och kontroll ur ett redovisningsperspektiv. Budgetering, löpande redovisning, årsbokslut, årsredovisning och räkenskapsanalys behandlas.

Framställningen bygger i huvudsak på de regler och lagar som definierar redovisningsområdet i Sverige. Även teorier och normer som ligger till grund för redovisningens användningsområde behandlas utförligt. Boken ska därför ses som en generell introduktion till hur redovisningsfrågor behandlas för alla former av företag i Sverige, det principiella och allmängiltiga utgör basen för bokens innehåll.

Särskilt utrymme ägnas den internationella norm- och regelutvecklingen.

Den alltigenom dominerande kontoplanen i både privat och offentlig verksamhet för redovisning i Sverige – BAS-planen – används genomgående för att också betona bokens praktiska relevans.

Per Arvidson är lärare och forskare vid Företagsekonomiska Institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet och konsult i Blueberryhill Management Consulting.

Thomas Carrington är lärare och forskare inom redovisning och revision vid Uppsala Universitet. Han är läroboksförfattare i redovisning, finansiell analys och revision på högskolenivå. Thomas är också exekutiv ledamot av Svenska Revisionsakademin.

Gustav Johed är lärare och forskare i redovisning. Gustav disputerade 2007 vid Uppsala Universitet jobbar numera som forskare och lärare vid Stockholms Universitet. Gustav undervisar främst i externredovisning och forskar om redovisningens roll i bolagsstyrning.

DEN NYA AFFÄRS REDOVISNINGEN JA N TH O MA SSO N

PER ARVIDSON THOM AS CARRINGTON H A NS L INDQ U IST

GUSTAV JOHED

O L O V LARSON

LENNART ROHLIN

UP PLAGA 1 8

Med boken följer eLabbet som hjälper dig att tillämpa bokens innehåll och klara kursen bättre. Här kan du öva på instuderingsfrågor och fallstudier. Du kan också göra kunskapstester och ta del av fördjupnings- och bonusmaterial. Läs mer i boken och på www.liber.se/elabbet.

DEN NYA AFFÄRS REDOVISNINGEN

Boken är avsedd för användning i den grundläggande universitet- och högskoleutbildningen inom främst ämnesområdet Företagsekonomi, men den är genom sin pedagogiska uppläggning också lämpad för övrig vuxenutbildning i olika former: självstudier, företagsintern utbildning och högre gymnasiala studier.

Best.nr 47-09102-7

Tryck.nr 47-09102-7-00

UPPLAGA 18

OMSLAG_DNA-fakta.indd 1

09-12-14 14.52.04

Den nya affärsredovisningen ISBN 978-91-47-09102-7 © 1986, 2004, 2006, 2010 Jan Thomasson, Per Arvidson, Thomas Carrington, Gustav Johed, Hans Lindquist, Olov Larson, Lennart Rohlin och Liber AB Redaktör: Ola Håkansson Omslag och formgivning: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Upplaga 18:1 Tryck: Elanders 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt ­BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö Tel: 040-25 86 00, Fax: 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice: Tfn 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01

DNA 1-4.indd 4

09-12-07 14.05.06

Innehållsförteckning Förord 8 Några principer för bokensuppläggning 10 1. Ekonomisk i­ nformation – grund för beslutsfattande 12 Ekonomisk information – centrala fråge­ ställningar 13 Varför ställs frågor av ekonomisk karaktär? 14 Vilka frågor ställs och av vem? 14 Intressentmodellen 15 Vilken typ av ekonomisk information ska ­löpande b ­ okföras? 17 Hur ska den ekonomiska informationen ­presenteras? 18 Vad ska analyseras? 20 Ekonomisk planering och kontroll 21 Är det möjligt att starta ett företag: marknad och ­resurser? 21 Är det lämpligt: verksamhetens lönsamhet? 23 Hur styra verksamheten? 24 2. Redovisningens grunder I 26 Planering och budgetering 27 Likviditetsbudget 28 Resultatbudget 29 Balansbudget 30 Ekonomiska grundbegrepp – en samman­ fattning 32 Löpande bokföring 35 Dubbel bokföring 36 Löpande bokföring på konton 38 Löpande bokföring för Hjulmans Budfirma 39 Bokslut 44 Avslutning av konton 44 Framräkning av resultat utan bokslut 48 Budgetuppföljning 55 3. Redovisningens grunder II 58 Planering och budgetering 58 Företagets miljö- och verksamhetsinriktning 59 Företagets verksamhet och uppbyggnad 59 Likviditetsbudget för 20x2 62

DNA 1-4.indd 5

Resultatbudget för 20x2 63 Balansbudget för 20x2 65 Löpande bokföring 65 Löpande bokföring i Hjulmans Budfirma 20x2 68 Bokslut 71 Periodisering av anläggningstillgångar 71 Periodisering av varuutgifter 72 Interimsfordringar och interimsskulder 73 Intäkter och kostnader till resultaträkningen 76 Tillgångar, eget kapital och skulder till balans­ räkningen 78 Bokslut på bokslutstablå 79 Budgetuppföljning 82 4. Redovisningens ­teoretiska ­utgångspunkter, ­normer, ­regler och praxis 88 Teoretiska utgångspunkter 89 Gränser i tiden 89 Gränser i rummet 90 Redovisningens syfte 91 En ”politisk” process 93 Normer 93 Redovisningens normbildare 93 Internationaliseringen av redovisningen 95 Grundläggande antaganden 97 Redovisningens kvalitativa egenskaper 100 Lagar och regler 104 Bokföringslagen 104 Allmänt om bokföringsskyldighet 105 Löpande bokföring 107 Hur den löpande bokföringen avslutas 110 Årsredovisnings­lagen 112 Resultaträkningen 112 Balansräkningen 114 Praxis 115 God redovisningssed 116 Rättvisande bild 117 BAS-planen 118 Grundprinciper för BAS-kontoplanen 119 Kontoplanens uppbyggnad 120

09-12-07 14.05.06

6 innehållsförteckning

Avläsningsmetoden – vid bokslut med dator 124 5. Varutransaktioner 134 Varutransaktioner ur olika aspekter 134 Köpeavtalet – den juridiska aspekten 135 Leveransen – den materiella aspekten 135 Betalningen – den finansiella aspekten 136 Mervärdeskatt (moms) 139 Redovisning av moms 140 Redovisning av moms 143 Redovisning av varutransaktioner 148 Fakturan – information om transaktionen 148 Köparens redovisning av inköpsfakturor 150 Säljarens redovisning av försäljningsfakturor 150 Returer och gottgörelser – kreditnota 151 Hemtagningsutgifter och utlägg 152 Kassarabatter och dröjsmålsränta 153 Redovisning av kassarabatter 155 Beräkning av remissabelopp 156 Sammanfattning 158 Bruttoresultat 158 Kundfordringar och leverantörs­skulder 165 Huvudbokföringens konton 165 Reskontra 166 Redovisning av förskott 166 Utländsk valuta 169 Redovisning av fordringar och skulder i utländsk valuta 169 Redovisning av kursdifferens 171 6. Några andra ­affärshändelser 174 Personalkostnader 175 Lön och preliminär skatt 175 Lagstadgade arbetsgivar­avgifter 177 Semesterlöner 177 Redovisning av löner, personalskatter och arbets­givar­avgifter 178 Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter (hela året) 179 BAS-planens uppdelning av personal­kostnader 180

DNA 1-4.indd 6

Fastigheter 182 Köp av fastighet 182 Redovisning av fastighet i rörelsen 183 Redovisning av fastighetsköp 184 Redovisning av fastighetsförsäljning 186 Värdepapper 190 Aktier och andra andelar 190 Köp och försäljning av aktier – kortfristig ­placering 192 Obligationer och andra värdepapper 193 Factoring och leasing 194 Factoring 194 Redovisning av factoring 197 Leasing 198 Aktiebolagets inkomstskatt 199 Företagets skattetransaktioner för beskattnings­ året (inkomståret) 2 201 Redovisning av aktiebolagets inkomstskatt år 1 202 Redovisning av aktiebolagets inkomstskatt år 2 203 Årets beskattningsbara resultat 207 Skattekonto hos Skatteverket 208 Utan skattekonto 208 Med skattekonto 208 7. Årsbokslut – ­tillgångar 210 Lagens regler för redovisning och beskattning 211 Årsbokslutet – två funktioner 212 Kapitlets disposition 214 Tillgångar – ett teoretiskt perspektiv 214 Värdering av anläggnings­tillgångar 217 Grundläggande begrepp och regler 218 Fördelning av avskrivningar över tiden 219 Immateriella anläggningstillgångar 223 Materiella anläggningstillgångar 226 Finansiella anläggningstillgångar 232 Värdering av omsättningstillgångar 238 Grundläggande begrepp och regler 239 Varulager 240 Kortfristiga fordringar 247 Kortfristiga fordringar (och skulder) i utländsk valuta 252

09-12-07 14.05.06

7 innehållsförteckning

Kortfristiga placeringar 254 Kassa och bank 256 8. Årsbokslut – skulder och eget kapital 258 Skulder 259 Eget kapital – ett teoretiskt perspektiv 259 Avsättningar 262 Obeskattade reserver 263 Avskrivningar över plan 263 Bokfört värde enligt räkenskapsenlig ­avskrivning 267 Redovisning av överavskrivningar 268 Kollektiv överavskrivning på maskiner och inventar­ier 275 Periodiseringsfonder 280 Övriga möjligheter till resultatreglerande ­åtgärder i bokslutet 283 Eget kapital i olika företagsformer 284 Eget kapital – ett teoritiskt perspektiv 284 Företagsformer 285 Enskild firma 285 Handelsbolag 286 Kommanditbolag 288 Ekonomisk förening 288 Aktiebolag 289 Aktiebolagets organ enligt ABL 292

Likviditetsanalys för Game Invention AB 326 Kassaflöde 327 Kassaflödesanalys för Game Invention AB 327 Andra nyckeltal 329 BAS-nyckeltal 330 10. Analys och ­samband 336 Facit 341 Litteratur 381 Sakregister 382 Bilaga 387

9. Externa rapporter och räkenskaps­analys 298 Externa rapporter 298 Årsredovisning i aktiebolag 299 Förvaltningsberättelse 300 Balansräkning och resultaträkning 300 Noter 304 Koncernredovisning 308 Utvidgad informationsskyldighet 309 Revision i aktiebolag 313 Räkenskapsanalys 315 Lönsamhet 317 Lönsamhetsanalys för Game Invention AB 320 Soliditet 322 Soliditetsanalys för Game Invention AB 323 Likviditet 324

DNA 1-4.indd 7

09-12-07 14.05.07

Förord (utdrag) Den nya affärsredovisningen är en grundläggande lärobok inom områdena affärs­ redovisning, budgetering och årsredovisning, men också finansiering och rä­ken­ skaps­analys behandlas. Boken handlar om ekonomisk planering och kontroll ur ett redovisningsperspektiv. Flertalet exempel anknyter till mindre och medel­stora företags problem, men också ett börsnoterat storföretag ingår bland exemp­len.

Boken är avsedd för användning i den grundläggande högskoleutbildningen inom främst ämnet företagsekonomi, men den är genom sin pedagogiska upp­ läggning också lämpad för vuxenundervisning i olika former, självstudier och företagsintern utbildning.

Olov Larson

Lennart Rohlin

Förord till femte upplagan Denna upplaga innebär en genomgripande revidering av Den nya affärsredovis­ ningen. Inriktningen har renodlats mot just affärsredovisning. Redovisningens betydelse både för styrningen av företaget och för informationsgivningen till externa intressenter betonas. Framställningen sker genomgående med ut­gångs­ punkt i BAS-kontoplanen. Övergivandet av den tidigare tillämpade kontoplanen med fem kontoklasser medför säkert en betydande förändring i pedagogiken för lärare som använt boken tidigare.

I samband med arbetet med revideringen har värdefulla synpunkter lämnats av många personer vid olika universitet och högskolor, bl a i form av en relativt omfattande enkät som på ett tidigt stadium genomfördes av universitetslektor Sigurd Hansson. Ett varmt tack! Ett särskilt tack vill jag rikta till kollegorna vid Lunds universitet som har kommit med mängder med uppslag och som med stort tålamod har diskuterat de problem som uppstått under arbetets gång.

Undertecknad ansvarar ensam för bearbetningen.

Lund den 14 oktober 1986 Jan Thomasson

Förord till åttonde upplagan Bokens huvudförfattare, Jan Thomasson, avled sommaren 1988. Under de år vi hade möjlighet att arbeta tillsammans var Jan vår läromästare och vän, och det är vår förhoppning att förändringarna i denna upplaga är i hans anda.

Kollegorna vid Ekonomihögskolan i Lund har på olika sätt aktivt bidragit vid omarbetningen. Ett stort tack till Er alla! Ett särskilt tack till Kristina Artsberg, som medverkat till avsnittet om hur redovisnings­normer bildas, och till SvenArne Nilsson, som under hela arbetets gång varit den bästa av sparring-partners, idogt läsande och kommenterande.

Lund i juli 1994 Per Arvidson

DNA 1-4.indd 8

Hans Lindquist

09-12-07 14.05.07

Förord till artonde upplagan Upplaga 18 innehåller – utöver sedvanliga uppdateringar inom redovisningsom­ rådet – flera förändringar. Nedan följer en beskrivning av dessa.

En av boken huvudförfattare – Hans Lindquist – avled sommaren 2008. Hans bidrog under många år till bokens pedagogiska utveckling. Hans förmåga att för­ klara många gånger komplexa sammanhang i redovisningen torde ha varit unik.

Det var en förmån att få arbeta och inspireras av vännen Hans – vi hoppas att förändringarna i denna bok är i hans anda.

I den nya upplagan har två författare tillkommit – Thomas Carrington, Uppsala Universitet, och Gustav Johed, Stockholms Universitet. Gustav och Thomas är båda lärare och forskare i redovisning och har i denna upplaga särskilt ansvarat för att ge boken ett fördjupat teoretiskt innehåll. Därutöver har de också ansvarat för en uppdatering och modernisering av analysavsnitten i boken.

De huvudsakliga förändringarna i faktaboken kan sägas vara en fördjupad teo­ retisk referensram, vilket särkilt berör kapitel 4, 7 och 8. Den finansiella ana­lysen i kapitel 9 har också utvecklats och tydliggjorts. Avslutningsvis har ett nytt kapitel tillkommit – kapitel 10. Detta kapitel ska ses som en sammanfattning av sam­ banden mellan de grundläggande modellerna i redovisning – Resultaträkning, Balansräkning och Kassaflödesanalys. Övningsboken till Den Nya Affärsredovisningen har kraftigt utökats – mer än 40 nya uppgifter har tillkommit. Dessa är jämnt fördelade över bokens olika ämnes­om­råden.

I samband med upplaga 18 introducerar vi också det så kallade eLabbet. Detta är en webbaserad tjänst för bokens alla läsare. I eLabbet finns det mer än 80 olika övningar i varierande form som läsaren av boken kan lösa som självstudier. Övningarna är av karaktären både repetitionsfrågor och simuleringsövningar.

Upplaga 18 har också fått ett nytt format – ett format som ger bättre förutsätt­ ningar för att ge läsaren en överblick över materialet genom att hela exempel nu kan sammanfattas på en och samma sida.

I och med upplaga 18 lanserar vi ett specifikt lärar­material. Detta material ska stödja läaren i dennes förberedelser för lektioner och övningar. Detta lärarmate­ rial erhålls direkt av Liber.

Lund, Uppsala och Stockholm i januari 2010 Per Arvidson

DNA 1-4.indd 9

Thomas Carrington

Gustav Johed

09-12-07 14.05.07

Några principer för bokens uppläggning En pedagogisk tanke med den senaste omarbetningen av denna lärobok i affärs­ redovisning är att den ska erbjuda två olika sätt att genomföra en grundkurs i externredovisning.

Alternativ 1 innebär att man följer kapitelordningen 1–10, och i så fall kan de nio första kapitlen sägas höra nära sam­man tre och tre. De tre första kapitlen handlar om redovisningens grunder. Här introduceras grundläggande begrepp och den dubbla bokföringens principer samt årsredovisningens betydelse som beslutsunderlag. I kapitel l till 3 följer man ett nystartat företag under dess två första verksamhetsår, från budgetering till löpande bokföring och bokslut samt uppföljning av budgetar.

De tre följande kapitlen behandlar mer ingående redovisningen av olika typer av affärshändelser. Kapitel 4 behandlar grundläggande regler och principer av betydelse för redovisningsarbetet samt BAS-planen, en kontoplan som har fått stor spridning bland svenska företag. I kapitel 5 behandlas transaktioner med an­knytning till inköp och försäljning av varor, medan personal­kostnader och diverse andra affärshändelser behandlas i kapitel 6.

I de tre nästkommande kapitlen behandlas årsbokslut och årsredovisning samt annan extern rapportering. Uppdelningen har gjorts så att kapitel 7 och 8 behand­ lar årsbokslutet: i kapitel 7 diskuteras värderingen av tillgångar och i kapitel 8 värderingen av skulder, obeskattade reserver och eget kapital. Kapitel 9 ägnas åt dels årsredovisningen och övrig extern rapportering, dels analysen av årsredovis­ ningen (s k räkenskapsanalys). Avslutningsvis, i kapitel 10, repeteras hur samban­ det ser ut mellan de tre grundläggande rapporterna i redovisning–resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys.

Alternativ 1 innebär att man utgår från konkreta händelser (fallföretaget Hjul­ man) och följer processerna budgetering, bokföring, bokslut och budgetkontroll, samt efter årsbokslut/årsredovisning och annan extern rapportering följer analys av räkenskaperna.

Alternativ 2 innebär att man efter kapitel 1 fortsätter med kapitel 9, dvs efter att ha diskuterat årsredovisningens betydelse som beslutsunderlag för olika intres­ senter fortsätter man med att diskutera hur man kan analysera en årsredovisning (dvs genomföra en räkenskapsanalys). Poängen med detta pedagogiska grepp är att utveckla studenternas förståelse för den helhet som balans- och resultaträk­ ning utgör. Genom att tidigt visa studenterna en referensram kan inlärningen av bokföring av olika affärshändelser underlättas. Alternativ 2 innebär: ■

Ett initialt fokus på helheten (kapitel 1+9)

■

Därefter grundläggande bokföring och redovisning (kapitel 2–8)

■

Återkoppling till helheten (repetition av kapitel 9 samt inläsning av kapi­ tel 10) *

DNA 1-4.indd 10

* *

09-12-07 14.05.07

11 några principer för bokens uppläggning

Vi introducerar BAS-kontoplanen och avläsningsmetoden i kapitel 4, för att därefter helt basera framställning och tillämpningar på dem. Bokens illustra­ tioner och exempel baseras på BAS-planen, som i sin tur utgår från Års­redo­ vis­ningslagen och Bokföringslagen. BAS-planen är synnerligen flexibel i olika avseenden och man bör ägna ett betydande utrymme åt att diskutera alterna­ tiva möjligheter till lösningar av olika slag av problem inom BAS-planens ram.

Många av bokens uppgifter kan följaktligen lösas på olika sätt. Lösningarna bak i boken ger av bl a utrymmesskäl i allmänhet bara en möjlig lösning. Andra lösningar kan vara minst lika bra och det är viktigt att man dis­kuterar olika alternativ.

För att inte principiella och viktiga drag ska skymmas av detaljer är exempel och siffror mycket enkla. Detta innebär att vi i vissa fall gjort en avvägning mellan, å ena sidan, pedagogisk tydlighet och, å andra sidan, bokföring i prak­ tiken. Exempelvis har vi valt att bokföra avskrivningar endast en gång per år, även om man i många företag gör detta oftare för att erhålla så aktuella rap­ porter som möjligt.

Till denna bok hör ett samlingshäfte med lagtext och en kontoförteckning enligt BAS-kontoplanen. Man bör gå igenom samlingshäftet översiktligt när man börjar stu­dera boken. Därefter bör man använda det flitigt under studier­ nas gång. Det är viktigt att man inte bara läser om t ex lagregler, utan att man någon gång ser originaltexten.

Boken är upplagd så att den ska ge goda möjligheter till självstudier. Den studerande ska själv kunna läsa in stoffet och arbeta med bokens uppgifter och repetitionsfrågor. Den lärarledda undervisningen kan koncentreras kring all­ männa översikter, tillämpningsuppgifter samt diskussioner kring bokens frå­gor och uppgifter.

DNA 1-4.indd 11

09-12-07 14.05.07

KAPITEL 1

Ek o no m i s k i n fo r ma ti o n – c e n tr a l a fr å g e s tä l l n i n g a r 13 E k o n o mi s k p l a n e r i n g o c h k o n tr o l l 2 1

Ekonomisk ­information – grund för beslutsfattande I DEFINITION AV REDOVISNING (ENLIGT REDOVISNINGSPLAN HANDBOK) ”Registrering och rapporte­ ring av värdet av företagets resurser och deras finansie­ ring samt de händelser som förändrar dessa bl a så att utbytet av erhållna prestationer i relation till insatta resurser framkommer.”

alla verksamheter, oberoende av inriktning, ställs en mängd frågor av ekonomisk karaktär från olika perspektiv och intressenter. Man vill veta hur den eko­ nomiska utvecklingen har varit under den senaste tiden, om företaget klarar av att betala sina räkningar under nästa år, hur den framtida ekonomiska utveckling­ en ser ut för företaget etc. För att kunna besvara alla dessa frågor behöver man någon form av ekonomiskt underlag som beskriver de gjorda ekonomiska trans­ aktionerna i den berörda organisationen. Denna bok handlar om hur företag och organisationer på ett systematiskt och enhetligt sätt ställer samman och rappor­ terar de händelser av ekonomisk karaktär som ägt rum, s k affärshändelser. Den metod som används och som beskrivs i denna bok kallas för affärsredovisning.

Nedan ges några exempel på centrala fråge­ställningar som kan besvaras ut­ifrån företagets affärsredovisning: ”Tjänar företaget några pengar?”

Grundläggande för det stora flertalet företag är givetvis frågan om verksamheten genererar något överskott, dvs går företaget med vinst? Man brukar i detta sam­ manhang analysera om företaget är lönsamt eller inte. Svaret på denna fråga har en mängd implikationer som berör företaget och dess intressenter. I de allra flesta fall är det absolut nödvändigt att företag genererar ett överskott, åtminstone över en längre tidsperiod. I annat fall måste företaget få ekonomiska tillskott från annat håll, exempelvis från ägare, banker, stat etc.

DNA 1-4.indd 12

09-12-07 14.05.08

13 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

”Har företaget några pengar?”

En för företag lika viktig förutsättning som att gå med vinst är att de har tillräck­ ligt med kontanta medel för att betala sina löpande räkningar. Normalt sköter lönsamma företag sina betalningar så att det alltid finns likvida medel i företagets kassa eller bank. Dock är det ingen självklarhet – det finns exempel på lönsamma företag vars kassa/bankmedel har tagit slut p g a för stora investeringar, för stora skulder etc. ”Är företaget skyldigt några pengar?”

När ett företag startas eller ska växa i storlek finns det ofta behov av extra kapital för att klara långsiktiga investeringar, etableringar etc. Anledning till detta är att det dels ofta finns en tidsförskjutning från det att varorna/tjänsterna produceras och levereras till dess att kunden betalar för dessa, dels att större investeringar många gånger kräver en längre tidsperiod innan de är ”återbetalda”. När nytt kapital ska anskaffas för sådana ändamål är det därför av största vikt att känna till hur mycket som redan är upplånat, liksom hur företaget har skött tidigare återbetalningar av lån eller motsvarande. I analyssammanhang fokuseras främst företagets betalningsförmåga på lång sikt, något som ibland benämns soliditet.

För att underlätta förståelsen för hur affärsredovisningen är uppbyggd inleder vi nedan med att diskutera redovisningens syfte och hur olika intressenter kan använda redovisningen i sitt beslutsfattande samt att kort presentera redovisning­ ens kanske två mest betydelsefulla dokument – resultaträkningen och balans­ räkningen. (Den årsredovisning som används som illustration i detta kapitel är samma årsredovisning som senare analyseras i kapitel 9.) Därefter introducerar och beskriver vi det fallföretag som genomgående används i kapitel 2 och 3 för att illustrera affärsredovisningens grundläggande begrepp, definitioner och tek­ niker.

Affärs­redovisning Affärsredovisningens syfte är bl a att minst en gång om året förse externa intressenter med information om resultat och ekonomisk ställning.

Den tillgodoser också före­ tags­ledning­ens informations­ behov bl a för kontroll mot budget av kostnader, intäkter och resultat.

Den är obligatorisk enligt Bokförings­lagen, vars regler gäller för alla bokförings­ skyldiga.

Ekonomisk information – centrala frågeställningar Som antytts ovan utgör affärsredovisningen viktig information för företagen och dess intressenter. Nedan formuleras och besvaras ett antal centrala frågor kring syftet med den ekonomiska informationen samt hur denna används:

DNA 1-4.indd 13

09-12-07 14.05.08

14 KAPITEL 1

Varför ställs frågor av ekonomisk karaktär?

redovisningens två upp­ gifter • Ge en del av den information som ligger till grund för verk­ samhetens styrning.

• Ge ekonomisk information till olika externa intressenter (= andra intressenter än beslutsfattare i företaget).

Den ekonomiska information som produceras i redovisningen har som främsta syfte att utgöra ett underlag för beslutsfattande. Tillsammans med företagets övriga informationssystem (statistik, prognoser, budget etc) berör dessa beslut en mängd företagsinterna områden såsom produktionsbeslut, prissättningsbe­ slut, investeringsbeslut, utdelningsbeslut, förvärvsbeslut etc. Sådana beslut är ofta uttryck för företagens behov av att med hjälp av redovisningen planera och kontrollera sin verksamhet, vilket ibland också kallas ekonomistyrning. Internt i företagen kan man bryta ned den ekonomiska informationen utifrån vilket infor­ mationsbehov som föreligger i den enskilda situationen. Man kan exempelvis undersöka företagets ekonomi utifrån olika nivåer såsom hela företaget, delar av företaget, enstaka produkter och marknader. Dessa nivåer kan i sin tur analyseras med olika ekonomiska mått och för olika tidsperioder (helår, halvår, kvartal etc).

Redovisningen utgör också, tillsammans med annan information (kreditupp­ lysningar, marknadsbedömningar, konjunkturanalyser etc), underlag för beslut utanför företaget såsom beviljande av krediter, skatteberäkningar, aktievärdering etc. Om vi jämför den ekonomiska information som är tillgänglig vid en extern analys i förhållande till en intern analys, så är den förstnämnda relativt begränsad.

Konkurrensvillkor och företags­hemligheter anges ofta som skäl för att begränsa mängden och detaljrikedomen av lämnad information. Som utomstående får man därför ofta hålla till godo med offentlig information i form av årsredovis­ningar/ årsbokslut, vilka emellertid är betydelsefulla informationskällor för den som har kunskap att läsa och analysera dem.

Vilka frågor ställs och av vem?

Beslutssituationerna skiljer sig åt beroende på vem som ska fatta besluten eller, annorlunda uttryckt, utifrån vilket perspektiv besluten fattas. Det finns ett antal s k intressenter (se faktaruta ”Intressentmodellen”) till den verksamhet som före­ tagen bedriver, och därmed också till den ekonomiska information som beskri­ ver företagets utveckling. En av affärs­redovisningens viktigaste uppgifter är att till­godo­se alla dessa intressenters behov av relevant ekonomisk information.

Exempel på olika intressenter och besluts­situationer ges nedan: Företagsledning Ledningen använder årsredovisningen för en rad olika ändamål, t ex för att fatta beslut om utrymmet för investeringar i nya maskiner, men också för att få en övergripande bild av företagets ekonomi. I större företag har ledningen normalt tillgång till mer detaljerad information än den som lämnas i årsredovisningen, men i många mindre företag är årsredovisningen alternativt årsbokslutet den enda mer systematiskt sammanställda ekonomiska information som existerar. Exempel på områden som analyseras av företags­ledningen är:

DNA 1-4.indd 14

09-12-07 14.05.08

15 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

Intressentmodellen Företagets intressenter Företaget är för sin existens beroende av omvärlden på samma sätt som många individer – inte bara de anställda inom företaget – är beroende av företaget.

De individer eller grupper av individer för vilka detta

ömsesidiga beroendeförhållande är speciellt starkt kan med ett gemensamt namn kallas intressenter i företagets verksamhet.

Kunder och leverantörer Utbetalningar

FÖRETAG Varor

Inbetalningar

Varor

LEVERAN– TÖRER

KUNDER

LÅNGIVARE

STAT OCH KOMMUN

Enligt resursmodellen omvandlas produktions­resur­ serna från leverantörerna inom företaget till varor och tjänster som säljs till kunderna. Be­tal­nings­ ström­marna går i mot­satt riktning.

Långivare och samhälle

Lån Amorteringar Räntor

Skatter FÖRETAG

Samhällsservice

Intressentmodellen

ÄGARE STAT OCH KOMMUN

LÅNGIVARE

FÖRETAGSLEDNING

LEVERANTÖRER

DNA 1-4.indd 15

Anställda

■

Vilken lönsamhet har företaget?

■

Hur ser företagets soliditet ut?

■

Hur god likviditet har företaget?

Företaget stöds finansiellt med tillskott från långi­ vare och andra finansiärer. I motsatt riktning sker amorteringar och räntor.

Företaget utnyttjar tjänster från det allmänna i fråga om rätts­kipning, undervisning, arbets­för­med­ ling m m. Det allmänna uppbär skatter och får hjälp från företagen med inbetalning av skatter för an­ ställ­da m m.

KUNDER

Företagets interna intressenter, företagsledning och anställda, utgör det man vanligen kallar före­ tag och ersätter därför i denna figur rutan ”före­ tag”. Även ägarna har skisserats mer centralt än de externa intressenterna för att markera den ofta fasta anknyt­ningen till företaget. De anställda har grup­ perats runt företags­ledningen för att antyda att det i princip är genom de anställda som kontakterna med de externa intressentgrupperna upprätthålls.

Företagsledningen har en central roll. Den avgör inom vissa gränser bl a med vilka intressenter man ska hålla respektive ta kontakt och i vilken omfatt­ ning olika intressen­ters resurser ska engageras.

09-12-07 14.05.09

16 KAPITEL 1

Aktieägare Ägare, som ofta inte är direkt involverade i verksamheten, såsom aktieägare i börsnoterade företag, kan använda årsredovisningen för att bedöma följande områden: ■

Ska jag köpa eller sälja aktier i företaget?

■

Finns det utrymme för aktieutdelning i företaget?

■

Krävs det tillskott av ägarkapital i företaget?

Långivare Banker och andra kreditinstitut kan använda årsredovisningen som underlag för att fatta beslut om de ska bevilja företag ett lån eller inte, om storleken på lånet och om villkoren för lånet enligt följande: ■

Ska företaget beviljas kredit?

■

Hur mycket ränta klarar företaget av att betala?

■

Vilka ekonomiska säkerheter finns det i företaget?

Leverantörer Leverantörer kan använda årsredovisningen som underlag för beslut om de ska kräva kontant betalning eller lämna en kredit på de varor som ska levereras re­ spek­tive de tjänster som ska utföras. Exempel på frågor är därför: ■

Ska man bevilja sina kunder kredit?

■

Hur är kundens likviditet, dvs betalningsförmåga på kort sikt?

■

Är kunden så betydelsefull att man ska hjälpa denne med mer långfristig finansiering?

Kunder Kundföretag, som överväger att anlita andra företag som leverantörer (av exem­ pelvis IT-tjänster), kan vara intresserade av att leverantören finns kvar på markna­ den i framtiden. Årsredovisningen kan då användas för att bedöma leverantörens förmåga att klara sämre tider, t ex en lågkonjunktur. Exempel på frågeställningar är: ■

Hur är leverantörens soliditet, dvs kapitalstyrkan på längre sikt?

■

Ska förskott lämnas till leverantören?

■

Kommer leverantören att kunna fullfölja sina åtaganden?

Anställda Anställda och fackföreningar använder årsredovisningen för att uppskatta utrym­ met för exempelvis löneökningar, medan de som överväger att ta anställning kan använda årsredovisningen för att bedöma om företaget kommer att finnas kvar framöver eller riskerar att få problem inom kort. Exempel på frågor är:

DNA 1-4.indd 16

09-12-07 14.05.09

17 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

■

Finns det utrymme för löneökningar?

■

Hur stor del av företagets kostnader utgörs av personalkostnader?

■

Hur mycket pengar sätts av till pensionsmedel?

Stat och kommun Eftersom företagen utgör en viktig del i samhällsekonomin har staten ett stort intresse av att följa den ekonomiska utvecklingen för dessa. Företagens samlade ekonomi har många gånger en stor betydelse för den näringspolitik som fastställs av riksdag och regering. Därutöver har företagens förmåga att betala skatt, något som kan utläsas i årsredovisningen, betydelse för hur olika sam­hälls­tjänster ska finansieras, vilket leder till frågor av nedanstående karaktär: ■

Hur mycket skatt ska företaget betala?

■

Hur stora skatteskulder har företaget?

■

Tar företaget emot bidrag från stat och kommun?

Trots att intressenternas beslutssituationer är mycket olikartade så finns det vissa likheter i de analyser av årsredovisningar som intressenterna gör. Vanligtvis analyserar de företagets lönsamhet (”tjänar företaget tillräckligt med pengar?”), företagets likviditet och betalningsförmåga på kort sikt (”har företaget några ­pengar?”), samt företagets soliditet och kapitalstyrka på lång sikt (bl a ”är företa­ get skyldigt några pengar?”).

Vilken typ av ekonomisk information ska löpande ­bokföras?

För att säkerställa att företagens intressenter får tillgång till åtminstone viss mängd ekonomisk information som beslutsunderlag, finns det lagar som reglerar vad företagen löpande ska bokföra (Bokföringslagen) liksom hur denna informa­ tion ska ställas samman och redovisas (Årsredovisnings­lagen). Beträffande vad som noteras och bearbetas i företags redovisnings­system kan man skilja mellan två typer av information:

DNA 1-4.indd 17

■

En typ av information rör företagets transaktioner med omvärlden, dvs när företaget säljer till kunder, köper från leverantörer, betalar lön till anställ­da, tar ut pengar från plusgirot och sätter in på checkkontot etc.

Enligt lag är närings­idkare skyldiga att bokföra sådana transaktioner med omvärlden, vil­ka i bokföringslagen benämns affärshändelser.

■

En annan typ av information rör interna förhållanden, t ex för vil­ket ända­ mål en viss resurs anskaffats och internleveranser mellan avdel­ningar. Det är helt och hållet upp till företagen om de vill bokföra detta. Framför allt är det något större och mer komplexa företag som gör detta, bl a för att göra bättre produktkalkyler och för att kontrollera intäkter och kostnader i verksamhetens olika delar.

09-12-07 14.05.09

18 KAPITEL 1

All information bokförs och bearbetas normalt i ett och samma integrerade redovisnings­system, ur vilket man sedan (beroende på mottagare) hämtar infor­ mation och utformar rapporter. Indelningen av redovisningen i extern redovis­ ning (eller affärsredovisning) och intern redovisning handlar då om vilken infor­ mation som bokförs och re­dovisas, inte redovisningssystemet som sådant. I denna bok begränsar vi oss till att behandla redovisning av företagets transaktioner med omvärlden (affärshändelser).

Hur ska den ekonomiska informationen presenteras?

Normalt en gång per år ska företag göra en offentlig sam­ manställning av sin affärsredovisning, vilken benämns ”årsredovisning” eller (om den är mindre omfattande och detaljerad) ”årsbokslut”. Omfattningen och detaljrikedo­ men beror främst på företagets storlek. Generellt sett gäller att ju större företaget är, uttryckt i omsättning eller antal anställda, desto mer detaljrik ekonomisk information är företaget skyldigt att redovisa. Störst är kraven på börsno­ terade företag.

Men även om omfattningen av och detaljrikedomen på den ekonomiska informationen varierar så är kärnan i alla årsredovisningar och årsbokslut resultaträkningen och balans­räkningen. För ett exempel på hur dessa vanligtvis ser ut, se resultaträkning och balansräkning på nästa sida för datorspelsutvecklingsföretaget Game Invention AB. I resultaträkningen kan man utläsa hur det under den se­ naste redovisningsperioden (normalt 12 månader) har gått för företaget eller, annorlunda uttryckt, om företaget har gjort en vinst eller förlust. Därutöver kan man också utläsa vad det beror på om företaget har gått med vinst eller för­ lust. Exempel på frågor som kan besvaras utifrån resultat­ räkningen är: Har företaget ökat sin försäljning? Har lönekostnaderna minskat under året? Har räntekostnader ökat under året? Vanligtvis är man ju inte bara intresserad av hur det gått för företaget, utan också varför det gått som det gjort.

I balansräkningen kan man utläsa den ekonomiska ställningen för företaget vid en viss given tidpunkt, normalt dagen för bokslutet som inträffar den 31 decem­ ber om företaget har kalenderår som redovisningsperiod. I balansräkningen fin­ ner man dels en uppställning över alla ekonomiska tillgångar som finns i företaget (inventarier, varulager, kundfordringar, likvida medel etc), dels hur alla dessa till­ gångar är finansierade (banklån, leverantörsskulder, skatteskulder etc).

Utöver ovanstående innehåller en årsredovisning också förklaringar och för­ tydliganden till hur olika poster uppstått i resultat- och balansräkningen, vilka vanligtvis benämns ”noter”. Djupet i och omfattningen av dessa noter varierar

DNA 1-4.indd 18

09-12-07 14.05.12

19 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

med företagen storlek. Börsnoterade företag har vanligtvis flera sidor förklarande text, exempelvis hur ett resultat har uppstått.

I de allra största företagen ska man även presentera hur det s k kassaflödet för­ ändrats under redovisningsperioden. Frågor som ”Hur har företaget genererat likvida medel under året?” och ”Till vad har företaget använt likvida medel under året?” besvaras i en kassa­flödes­analys.

Rörelsens intäkter Årsredovisning 2009

550000-2238

Game Invention AB

Resultaträkning KKR

2009

2008

59 038

51 577

–11 264 –30 675 –10 669 –150

–8 318 –30 320 –7 995 –601

–2 273

–2 328

Rörelseresultat

4 007

2 015

Ränteintäkter Räntekostnader

101 –189

176 –356

3 919

1 835

Nettoomsättning

Not 1

Rörelsens kostnader Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Not 3 Valutakursförluster Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Not 2, 8, 9

Not 4 Not 5

Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner

Not 6

–571

–537

Skatt på årets resultat

Not 7

–1 006

–503

2 342

795

ÅRETS RESULTAT

Game Invention AB

Årsredovisning 2009

550000-2238

Balansräkning TILLGÅNGAR KKR

2009-12-31

2008-12-31

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar

Varumärke och försäljningsrätter Not 8

Summa immateriella anläggningstillgångar

4 945 4 945

6 859 6 859

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier Not 9

Summa materiella anläggningstillgångar

543 543

785 785

5 488

7 644

Varulager

Färdiga varor och handelsvaror

Summa varulager

5 361 5 361

5 444 5 444

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar

Övriga fordringar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

6 628 44 1 337

5 551 311 385 6 247

Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar

DNA 1-4.indd 19

Summa kortfristiga fordringar

8 009

Kassa och bank

11 859

7 713

Summa omsättningstillgångar

25 229

19 404

SUMMA TILLGÅNGAR

30 717

27 048

09-12-07 14.05.12

20 KAPITEL 1

Årsredovisning 2009

550000-2238

Game Invention AB

Balansräkning EGET KAPITAL OCH SKULDER KKR

2009-12-31

2008-12-31

Bundet eget kapital

Aktiekapital (l00 000 aktier, kvotvärde SEK 50)

Reservfond

Summa bundet eget kapital

5 000 1 000 6 000

5 000 100 5 100

Fritt eget kapital

Balanserad vinst Årets resultat

Summa fritt eget kapital

1 634 2 342 3 976

1 738 796 2 534

Summa eget kapital

9 976

7 634

Obeskattade reserver

4 785

4 214

3 100 3 100

5 080 5 080

Eget Kapital

Not 10

Not 11

Långfristiga skulder

Banklån

Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

Skatteskulder

Övriga skulder Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter Not 12

Summa kortfristiga skulder

8 468 285 2 448

6 904 9 1 646

1 655 12 856

1 561 10 120

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

30 717

27 048

Ställda säkerheter

Inga

Inga

Ansvarsförbindelser

Inga

Inga

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Vad ska analyseras?

Som framgått av tidigare avsnitt finns det en mängd områden som kan analyse­ ras utifrån den information som finns i årsredovisningen. En mer systematise­ rad form av analys benämns nyckeltalsanalys alternativt räkenskapsanalys. I dessa analyser beräknas, utifrån framförallt resultat- och balansräkningar (ibland också utifrån kassaflödesanalysen), en mängd nyckeltal. Dessa nyckeltal används för att bedöma hur framgångsrikt företaget varit, både historiskt och i förhållande till andra företag. Slutsatserna från dessa analyser används i sin tur för att göra upp­ skattningar och bedömningar av företagets framtida utveckling. För börsnoterade företag blir därför denna form av analys en viktig del i värdering av företaget, och därmed också i värderingen av exempelvis företagets aktier på börsen.

Den analys som grundar sig på resultat- och balansräkningen fokuserar i huvud­ sak de tre områden som vi nämnt tidigare, nämligen:

DNA 1-4.indd 20

■

Lönsamhet

■

Likviditet, dvs betalningsförmåga på kort sikt

■

Soliditet, dvs betalningsförmåga på lång sikt (kapitalstyrka)

09-12-07 14.05.12

21 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

De nyckeltal som beräknas för ovan nämnda områden är vanligtvis relationstal.

För exempelvis lönsamhetsmått är det vanligt att man definierar någon form av vinstmått utifrån resultaträkningen och relaterar detta till någon del av balans­ räkningen. Ett exempel på detta är nyckeltalet ”Avkastning på totalt kapital”, där vinstmåttet från resultaträkningen relateras till samtliga tillgångar som företaget enligt balansräkningen förfogar över. Genom att sådana beräkningar uttrycks i procent blir det fullt möjligt att jämföra lönsamheten för olika typer av företag, oavsett storlek och bransch. Ju högre procenttal desto bättre avkastning/lönsam­ het.

Detta, och övriga mått, återkommer vi till i kapitel 9. Där presenteras de viktigaste nyckeltalsmått som används vid räkenskapsanalys i olika samman­ hang. Där görs också beräkningar och tolkningar av nyckeltal utifrån dator­ spelsutvecklingsföretaget Game Invention ABs årsredovisning.

Ekonomisk planering och kontroll För att öka konkretiseringsgraden och reducera komplexiteten avseende redovis­ ning av affärshändelse utgår vi i återstoden av detta kapitel, liksom i kapitel 2 och 3, från ett litet nystartat företag.

I Astad, en stad i en medelstor kommun, arbetar Jan Hjulman som chaufför i ett större transportföretag. Hjulman kan sitt jobb och trivs med det, men han känner att han vill ”prova på något nytt” och funderar på att starta ett eget bud­ bilsföretag. Det är naturligtvis ett stort steg att säga upp sin anställning och starta en egen verksamhet. Hjulman är en eftertänksam person och han har satt sig gans­ka väl in i vad det innebär att driva ett eget företag. Han tycker det verkar rimligt att ställa sig följande frågor: 1 Är det möjligt att starta ett företag? – marknad och resurser 2 Är det lämpligt? – verksamhetens lönsamhet 3 Hur styra verksamheten? – ekonomisk planering och kontroll För att besvara dessa frågor behöver Hjulman göra klart för sig vad det innebär att starta eget, vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att driva verk­ samheten och vilka krav denna ställer på honom.

Är det möjligt att starta ett företag: marknad och ­resurser?

En modell för att beskriva ett företags verksamhet, och som kan användas oavsett vilken typ av företag det gäller, är den s k resursmodellen (se bild 1:1). Redan denna enkla bild ger en ganska god uppfattning om vilken typ av verk­samhet det är fråga om: ett litet företag (inga anställda) med en begränsad omfattning på

DNA 1-4.indd 21

resursmodell Exempel på en modell som beskriver några aspekter av ett företag och dess verk­sam­het.

Resurs­mo­del­len anger bl a prestationer och resurser.

09-12-07 14.05.13

22 KAPITEL 1

Bild 1:1

Transportverksamhetens resurser och prestationer.

STYRNING

Anskaffning av produktionsresurser: • budbil • drivmedel, repara tionstjänster m m

LEVERANTÖRER

➠

Ägarens insatser av egna produktionsresurser: • eget arbete och

kunnande • eget risktagande

PRODUKTION

➠

av transporttjänster (körningar)

Avyttring av prestationer

➠

• i form av trans- porttjänster

➠

KUNDER

Likvida resurser • erforderligt kapitalbe- hov vid starten • behov av likvida

resurser efter starten

verksamheten (endast en ­bil anskaffas) som säljer transporttjänster. Utifrån denna beskrivning av verksamheten kan Hjulman under huvudfrågan ”Är det möjligt?” precisera tre delfrågor: ■

Hur ser konkurrens- och marknadssituationen ut, dvs kommer jag att lyckas med att sälja trans­porttjänsterna?

■

Klarar jag av verksamheten rent kunskapsmässigt?

■

Hur stort måste startkapitalet vara och har jag möjlighet att skaffa fram detta?

Kapitalbehov och finansiering De två förstnämnda frågorna är förstås viktiga att besvara men är inte direkt kopplade till denna boks område, nämligen affärsredovisning. Vi ska därför fram­ för allt se lite närmare på den sistnämnda frågan ovan, den om startkapital (kapi­ talbehov) och finansiering, eftersom det ger oss tillfälle att direkt föra in en av redovisningens viktigaste modeller, balansräkningen. ”Hur stort måste startkapitalet vara och har jag möjlighet att skaffa fram det­ta?” är en viktig fråga för Hjulman. Med ett ”kapital” menar man då de resurser av olika slag som ett företag har vid starten eller vid en senare tidpunkt, t ex vid det

DNA 1-4.indd 22

09-12-07 14.05.13

23 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

första årets slut. Kapitalet brukar vara sammansatt av bland annat likvida resurser (t ex kontanter) och produktions­resurser (t ex varor, bilar, fastigheter). Vid den tidpunkt då en rörelse startar består kapitalet vanligtvis endast av kontan­ter, men ganska snart kanske dess sammansättning förändras genom att en del av kontan­ terna används för att köpa in produktionsresurser, t ex en bil.

Hjulman beräknar att kapitalbehovet vid starten är 600 tkr. För verksam­heten krävs en budbil och han har förvissat sig om att kunna köpa en sådan för 500 tkr mot kontant betalning. Dessutom räknar han med att behöva ytterligare 100 tkr i kontanter för att kunna köpa in och betala övriga produktionsresurser, t ex driv­ medel, under den första tiden då ännu inga pengar börjat flyta in från kunderna.

En annan fråga är finansieringen, dvs från vilka finansieringskällor kapitalet (i form av pengar) ska anskaffas. Hjulman klarar finansieringen genom en egen kontant insats på 120 tkr, som han har innestående på bank, och ett lån på 480 tkr av banken. Av kontanterna används 500 tkr första dagen för att finansiera bilköpet.

Två resurs­begrepp: Resurserna kan vara sam­ mansatta av • likvida resurser (t ex kontan­ ter) • produktionsresurser (t ex varor, bilar)

finansiering Kapital kan anskaffas (finan­ sieras) genom bl a • upptagande av lån från utomstående (främmande kapital) • kredit från leverantörer (främmande kapital) • ägarens egen insats (eget kapital)

Balansräkning En sammanställning som visar företagets ekonomiska ställning, dvs tillgångar (kapital­användningen) och finansiering (kapitalanskaffningen), vid en viss tid­ punkt kallas balansräkning. Se bild 1:2.

Bild 1:2

Beräkning av ekonomisk ställning vid rörelsens start (tkr).

Tänkt balansräkning startdagens morgon Kassa

600 Eget kapital Banklån 600

Tänkt balansräkning startdagens kväll 120

Bil

500 Eget kapital

120

480

Kassa

100 Banklån

480

600

600

600

Efter moget övervägande kommer Jan Hjulman fram till att han har de nöd­ vändiga förutsätt­ningarna för att kunna starta ett eget budbilsföretag. Han har de kun­skaper som behövs, konkurrens- och marknadssituationen är sådan att han bedömer det som fullt troligt att han kan få avsättning för sina tjänster, och det nödvändiga kapitalbehovet vid star­ten kan han också klara. Men kommer verk­ samheten att löna sig?

Är det lämpligt: verksamhetens lönsamhet? Även om kvalitativa bedömningar är utomordentligt viktiga när Jan Hjulman ska bestämma sig för om han ska starta ett eget företag, är det naturligtvis ock­så nöd­ vändigt att han gör bedömningen att företaget blir lönsamt. Han vill självfallet kunna försörja sig på verksamheten, skaffa en ny bil när den gamla blir utsliten och i framtiden kanske utveckla och utvidga företaget. Hjulman har klart för sig att det är lönsamheten på längre sikt som är viktig. Under det första året, dvs på kort sikt, är det vanligt att en ny rörelse inte går så bra, och det främsta problemet

DNA 1-4.indd 23

09-12-07 14.05.13

24 KAPITEL 1

är ofta att få de likvida medlen att räcka till. Hjulman räknar dock med att göra en vinst redan år 1 (vilket vi återkommer till i kapitel 2).

Hur styra verksamheten?

I ett företags verksamhet måste ständigt olika typer av beslut fattas. En besluts­ situation uppstår för Hjulman om han t ex får order på fler körningar än han hinner med. Han måste då besluta vilka körningar han ska välja respektive vilka kör­ningar han måste avstå från. För sådana situationer kan man hämta viss del av beslutsunderlaget från redovisningen.

Hjulmans beslutssituation då han överväger att starta eget är dock av helt annan karaktär än beslutssituationen i exemplet ovan. Verksamheten har ännu inte kom­ mit igång och det finns då inte någon information att hämta från redovisningen.

När Hjulman efter något år budgeterar en planerad expansion är hans utgångs­ läge för beslutsfattande bättre än det var inför starten. Han har då skaf­fat sig mer erfarenheter från verksamheten och genom den systematiska eko­nomiska infor­ mationen från redovisningen får han ett bättre grepp om intäkter och kostnader.

Men redan inför det första verksamhetsåret kan Hjulman uppskatta (budgetera) intäkter och kostnader, inbetalningar och utbetalningar etc, något vi återkommer till i nästa kapitel. När det gäller den strategiska styrningen har redovisningen dock ett mer begränsat värde som beslutsunderlag. På denna nivå krävs det fram­ för allt framtids­bedömningar av olika yttre faktorer, såsom konkurrens och efter­ frågan. Redovisnings­information kan ändå utgöra en viktig del av beslutsunderla­ get vid den strategiska planeringen.

Nu när vi konstaterat att de nödvändiga förutsättningarna för Hjulman att starta sitt företag finns kommer vi i kapitel 2 och 3 att följa företagets utveckling under de två första åren.

Diskutera 1:1 En modell är en förenklad bild över en del av verkligheten. Den anger vissa väsentliga faktorer och samband (men inte alla) för det problem- eller tillämp­nings­område som modellen gäller. Varför använder vi modeller?

1:2 Vilka faktorer och samband anges i resursmodellen? På vilka sätt är resurs­ modellen en förenkling?

1:3 Skaffa SE-bankens ”Starta eget. Checklista” och jämför de råd som ges där med det resonemang Hjulman för i detta kapitel.

1:4 Varför är det motiverat att säga att beslutet att starta ett eget företag är ett strategiskt beslut?

1:5 Beskriv några väsentliga skillnader mellan service-, handels- och in­dustri­ företag mot bakgrund av resursmodellen.

DNA 1-4.indd 24

09-12-07 14.05.14

25 e k o n o m i s k i n f o r m at i o n – g r u n d f ö r b e s l u t s fat ta n d e

1:6 Anta att Hjulman i stället överväger att starta en reparationsverkstad.

Beskriv verksamheten och bedöm Hjulmans förutsättningar mot bakgrund av verksamhetens krav.

1:7 För vilka typer av beslut kan följande intressenter tänkas vilja få informa­ tion genom företagets externa rapporter, och vilken slags information vill man ha i resp fall? a Bank som ska behandla en låneansökan från företaget. b Person som överväger att söka anställning i företaget. c Person som överväger att köpa aktier i företaget (eller sälja dem han redan har). d Leverantör som överväger att bevilja företaget en relativt stor, kortfristig kredit.

1:8 Om ett företags resurser anskaffats för 100 tkr och det främmande kapitalet är 40 tkr, hur stort är då det egna kapitalet?

1:9 Ange en generell ekvation, som kan ställas upp för posterna på balansräk­ ningen.

1:10 Varför slutar balansräkningens två sidor alltid på lika stort belopp?

DNA 1-4.indd 25

09-12-07 14.05.14

DEN NYA AFFÄRS REDOVISNINGEN är en grundläggande bok i redovisning.

Boken handlar om extern redovisning och ekonomisk planering och kontroll ur ett redovisningsperspektiv. Budgetering, löpande redovisning, årsbokslut, årsredovisning och räkenskapsanalys behandlas.

Framställningen bygger i huvudsak på de regler och lagar som definierar redovisningsområdet i Sverige. Även teorier och normer som ligger till grund för redovisningens användningsområde behandlas utförligt. Boken ska därför ses som en generell introduktion till hur redovisningsfrågor behandlas för alla former av företag i Sverige, det principiella och allmängiltiga utgör basen för bokens innehåll.

Särskilt utrymme ägnas den internationella norm- och regelutvecklingen.

Den alltigenom dominerande kontoplanen i både privat och offentlig verksamhet för redovisning i Sverige – BAS-planen – används genomgående för att också betona bokens praktiska relevans.

Per Arvidson är lärare och forskare vid Företagsekonomiska Institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet och konsult i Blueberryhill Management Consulting.

Thomas Carrington är lärare och forskare inom redovisning och revision vid Uppsala Universitet. Han är läroboksförfattare i redovisning, finansiell analys och revision på högskolenivå. Thomas är också exekutiv ledamot av Svenska Revisionsakademin.

Gustav Johed är lärare och forskare i redovisning. Gustav disputerade 2007 vid Uppsala Universitet jobbar numera som forskare och lärare vid Stockholms Universitet. Gustav undervisar främst i externredovisning och forskar om redovisningens roll i bolagsstyrning.

DEN NYA AFFÄRS REDOVISNINGEN JA N TH O MA SSO N

PER ARVIDSON THOM AS CARRINGTON H A NS L INDQ U IST

GUSTAV JOHED

O L O V LARSON

LENNART ROHLIN

UP PLAGA 1 8

Med boken följer eLabbet som hjälper dig att tillämpa bokens innehåll och klara kursen bättre. Här kan du öva på instuderingsfrågor och fallstudier. Du kan också göra kunskapstester och ta del av fördjupnings- och bonusmaterial. Läs mer i boken och på www.liber.se/elabbet.

DEN NYA AFFÄRS REDOVISNINGEN

Boken är avsedd för användning i den grundläggande universitet- och högskoleutbildningen inom främst ämnesområdet Företagsekonomi, men den är genom sin pedagogiska uppläggning också lämpad för övrig vuxenutbildning i olika former: självstudier, företagsintern utbildning och högre gymnasiala studier.

Best.nr 47-09102-7

Tryck.nr 47-09102-7-00

UPPLAGA 18

OMSLAG_DNA-fakta.indd 1

09-12-14 14.52.04