9789147093519

Aktiva Aktiva lärare lärare Vårt mål ärär attatt erbjuda en en Vårt mål erbjuda verktygslåda förför dittditt arbete. verktygslåda arbete.

Tillsammans kan vi ge Tillsammans kan vi dina ge dina elever extra lust ochoch kraft att att elever extra lust kraft växa enen vanlig dag i skolan. växa vanlig dag i skolan.

A SPER G ER S SYNDR TILLSAMMANS MOT MOBBNING O M WINTER HØIBY LEVIN THULIN

ndlar om hur t mobbning ha en Tillsammans mo r presenteras förebyggas. Hä n ka ng ni rbb fö mo tet, som metod, klassmö konkret arbets i många år. r arbetat med ha va äl sj na va fattar ka det positi till att stär s na Metoden syftar er la elev et och utveck h sociala klimat r de själva oc hu ansvar för ta t at a åg er förm mpetenta elev r. Socialt ko kamraterna må rna. menar författa mobbar inte, n och Anette vi Le Marianne Helle Høiby, och arbetar lärarutbildade la al är in Thul baserar sitt om skolan. De in g in dn le nd kmed ha ksammade fors Olweus uppmär arbete på Dan ng. ning om mobbni där människor av få platser Skolan är en gemenskap att ingå in en i g in än tr r idag få ja eller hand kan säga en eg på te som man in r få insikt om elever behöve att nej till. Alla ar andra och lingar påverk nd ha s ra de gn t at h blir ta a delsefulla oc ty be är va äl de sj på allvar. säger oss h våra erfarenheter ”Vår övertygelse oc nde förutsättning el är en grundlägga att elevernas trivs h utnyttja sin en ska utveckla oc för att de var och och ett fokus potential. Trivsel inlärningsmässiga s motsatser, rför inte varandra på kunskaper är dä ordet) mma mynt.” (Ur för utan två sidor av sa

Aktiva lärare

Tillsammans mot mobbning Best.nr 47-09351-9 Tryck.nr 47-09351-9

Klassmötet – en grund för trivsel HELLE HØIBY

Høiby omslag.indd 1

MARIANNE LEVIN

ANETTE THULIN

08-08-26 08.59.38

ISBN 978-91-47-09351-9 Originalets titel: Fællesskab mod mobning. Klassemødet – grundlag for trivsel © 2006 Helle Høiby, Marianne Levin, Anette Thulin & Kroghs forlag A/S, Danmark © 2006 Författarna och Liber AB översättning Björn Nilsson förlagsredaktör Emma Stockhaus omslag och typografi Nette Lövgren illustrationer Lotta Glave omslagsfoto Lena Paterson/Tiofoto/NordicPhotos produktion Jürgen Borchert Andra upplagan 1 Tryckt på miljövänligt papper.

Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Graphycems, Navarra, Spanien 2008

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Høiby inlaga.indd 2

08-08-26 09.07.20

Innehåll

Förord 6

Begreppsdefinitioner 8 Barn eller elev 8 Klassen och barngruppen 9 Mobbning 9

Klassmötet som verktyg 11 Syftet med klassmöten 13 Klassmötet övar och utvecklar elevernas sociala kompetens 14 Vem kan leda ett klassmöte? 16 Klassmötet kan användas genom hela skoltiden 17 Trivsel och lärande – två sidor av samma mynt 18 Klassmötet och fostran till demokrati 19 Klassmöten förebygger mobbning 20 Systematiska elevsamtal 21 Klassmötet lär eleverna att samarbeta – även när det gäller arbetet med olika skolämnen 22 Läraren och klassmötet 25 Läraren som förebild 27 Läraren har ansvar för gemenskapen 28 De osynliga eleverna 31 Arbetet med de osynliga eleverna 32

Høiby inlaga.indd 3

08-08-26 09.07.20

Olika former för klassmötet 39 Det öppna klassmötet 40 Det problemlösande klassmötet 44 Kombination av öppna och problemlösande klassmöten 48 Klassmöten i de senare skolåren 50 Klassmötets uppläggning 55 Stolarna ställs upp i en ring före mötet 56 Klassmötet är ett arbetsmöte 57 Mötet leds av läraren som har ledaransvaret för gruppen 59 Ingen dagordning på klassmötet 60 Lärarens roll som mötesledare 60 Alla elever ska höras 61 Om en elev känner sig förorättad 62 Aktivt deltagande i mötet 63 Läraren är tolk och vägledare 64 Det är en fördel om flera lärare håller i klassmötet tillsammans 67 Reglerna för kommunikationen under mötet ska bestämmas 69 Lyssna aktivt på varandra 69 Avbryt inte den som har ordet 69 Tala bara för dig själv och ge klara besked 70 Undvik undanflykter 71 Prata i här och nu-form 71 Fråga om vad och hur, inte om varför 71 Tala direkt till den som samtalet eller kommentaren handlar om 72 Utgå ifrån konkreta händelser eller faktorer 73 Ta ansvar för de regler och beslut som avtalats 73 Klassmötet ska schemaläggas 74 Läraren ska strikt hålla sig till den tidsram som är bestämd 75 24 barn som vill berätta om sitt lov 75 Läraren har före mötet funderat på hur det kan avslutas 76 Arbetet ska följas upp 77

Høiby inlaga.indd 4

08-08-26 09.07.20

Frågor och svar om klassmötet 81 Säger alla elever till och säger alla elever ifrån? 81 Hur gör man med en elev som vägrar vara med på mötet? 82 Vad gör man om en elev inte följer de beslut man kommit överens om på klassmötet? 83 Är det inte synd om den elev som flera gånger hamnar i fokus under klassmötena? 84 Är inte klassmötet mest till för flickor? 85 Vad gör man om mötena går i stå? 85 Hur gör man med elever som har svårt att delta i ett samtal? 86 Hur kan man veta hur eleverna i klassen har det med varandra i social bemärkelse? 87 Kan man inte prata med hela klassen samlat för att spara tid? 88 Kan man använda ett frågeschema för att få information om klassens trivsel? 89 Varför ska man syssla med sådant här – är det inte bara ett uttryck för tidsandan? 89 Hur kan man se att klassmötena fungerar? 90

Skolans ansvar i samband med klassmötet 93 Skolan ska ha en trivselplan 93 Skolledningen 94

Klassmötet och föräldrarna 97 Vad gör man om några föräldrar motarbetar klassmötet? 99 Det nödvändiga samtalet 100 Avslutning 103 Samtalsschema 104 Litteratur 106 Författarpresentation 107

Høiby inlaga.indd 5

08-08-26 09.07.20

Förord

6

Høiby inlaga.indd 6

den bok som du nu håller i handen har vi länge haft lust att skriva.

Utifrån våra olika infallsvinklar har vi konstaterat att det i skolan finns behov av ett systematiskt och målinriktat arbete med den enskilde elevens sociala kompetens och med klassens gemenskap och allmänna trivsel. Lärare och andra som arbetar i skolan idag är intresserade av hur eleverna har det, men vi har också upplevt att man som lärare kan ha användning för ett enkelt och systematiskt verktyg som kan nyttjas i alla skolår.

Vi beskriver i denna bok ett sådant verktyg, nämligen klassmötet, som enligt våra praktiska erfarenheter är användbart och effektivt.

På klassmötet arbetar man kontinuerligt med målet att eleverna i klassen ska få uppleva en vardag där alla trivs och känner sig värdefulla och trygga. Om man arbetar regelbundet och systematiskt med klassmötet, finns det flera undersökningar som visar att detta verktyg förebygger mobbning. Klassmötet motverkar mobbning genom att det utvecklar elevernas sociala kompetens och ger dem ett gemensamt ansvar för varandra och för klassen som helhet.

Därmed blir trivsel för alla just en fråga som rör alla i klassen och klassmötet blir också grunden för vars och ens trivselplan.

Vår övertygelse och våra erfarenheter säger oss att elevernas trivsel är en grundläggande förutsättning för att de var och en för

08-08-26 09.07.20

sig ska utveckla och utnyttja sin inlärningsmässiga potential. Trivsel och ett fokus på kunskaper är därför inte varandras motsatser, utan två sidor av samma mynt.

Vi betonar att det finns tid för att arbeta med att utveckla klassmötet. Den tid man lägger ner på sådana möten kommer man att få igen flerfalt, eftersom den ämnesmässiga undervisningen blir mer effektiv. Dessutom kan eleverna koncentrera sig på undervisningen då de vet att man arbetar målinriktat med deras trivsel – på rätt tid och på lämplig plats.

Vi hoppas att du får användning för vår bok och att du och dina elever kommer att få lika stor glädje av att arbeta med klassmötena som vi har haft under flera år. Vi får dagligen feedback från lärare, elever och föräldrar om att skolarbetet har blivit kvalitativt bättre när det gäller både trivsel och ämnesmässig kvalitet, efter att man börjat använda klassmötet som verktyg.

7

Helle Høiby Marianne Levin Anette Thulin

Høiby inlaga.indd 7

08-08-26 09.07.20

Begreppsdefinitioner

8

när vi använder oss av ordet ”lärare” avser vi både lärare och andra vuxna i skolan som på det ena eller andra sättet har möjlighet att arbeta med en elevgrupps sociala kompetens och trivsel. När vi pratar om lärare i generella ordalag, använder vi oss av maskulinum som form, det vill säga att vi skriver ”han”, även om vi är medvetna om att många lärare är kvinnor. Vi gör det för enkelhetens skull och för att betona att också manliga lärare har ansvar för att arbeta med klassens sociala liv.

Barn eller elev

Vi använder oss av beteckningen elever och inte barn. Det gör vi för att betona de speciella betingelser som barnet befinner sig i när han eller hon är elev. När vi konsekvent använder oss av ”elev” vill vi tydliggöra och lyfta fram det rum som skolan utgör och de förväntningar som vi har på eleverna. Detta synsätt inbegriper förstås också föreställningen om ”hela barnet” men det är skillnad på de normer som råder i skolan och de som finns i hemmet. När vi i fortsättningen talar om elever i generella ordalag använder vi femininum som form, det vill säga ”hon”, även om vi avser både flickor och pojkar.

Høiby inlaga.indd 8

08-08-26 09.07.20

Klassen och barngruppen

Ordet ”klass” står för ett skolbegrepp, men som vi använder det innebär det en fast och avgränsad grupp i förskolan, i skolan, på fritidshemmet eller i en förening.

Mobbning

Vår definition av ”mobbning” är den följande (Olweus, 1998): MO B B NING är för handen då en person upprepade gånger under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.

Det finns en obalans i styrkeförhållandet

9

mellan parterna.

Den som blir utsatt för de negativa handlingarna har problem med att försvara sig och är nästan hjälplös inför den eller de som plågar honom eller henne.

Det är viktigt att betona att mobbning inte handlar om en konflikt utan om ett övergrepp. Klassmötet som verktyg förebygger mobbning, men det är inte tillräckligt om skadan redan är skedd.

Handlar det om mobbning, får man sätta in speciella åtgärder (Høiby, 2004).

Høiby inlaga.indd 9

08-08-26 09.07.20

Høiby inlaga.indd 10

08-08-26 09.07.20

Klassmötet som verktyg

klassmöten beskrevs år 1969 av den amerikanske psykologen William Glasser i hans bok om en skola utan förlorare, och klassmötet som verktyg utgör en utveckling av Glassers metod.

Den metoden är fortfarande relevant och användbar, då lärare ska arbeta med klassens sociala liv och elevernas sociala kompetens.

Dessutom kan klassmötet betraktas som ett verktyg som har inspirerats av systemisk teori och teorierna om bekräftande och positiv kommunikation.

När man använder klassmötet som verktyg, utvecklas elevernas sociala kompetens och gemenskapen i klassen stärks. Därför är klassmötet ett bra redskap i arbetet med att förebygga mobbning.

Eleverna lär sig normer och utvecklar de färdigheter och personliga egenskaper som krävs för att den enskilda eleven och klassen som helhet ska kunna trivas. De lär sig hur de ska umgås med varandra både i skolan och senare i livet i ett samhälle som bygger på frihet, jämlikhet och demokrati.

Klassmötet är inte detsamma som ”klassens timme”, där man har en rolig stund, pratar med varandra och kanske äter något gott. Till skillnad från detta utgör klassmötet ett lärarstyrt möte där samtalet och dialogen står i centrum. Det är ett arbetsmöte där det förväntas att alla ska engagera sig på ett seriöst sätt och det ska

Høiby inlaga.indd 11

11

08-08-26 09.07.20

12

Høiby inlaga.indd 12

förekomma regelbundet under hela skoltiden och i alla årskurser.

Utvecklingen av elevernas sociala kompetens utgör en grundläggande förutsättning för att de ska kunna vara en del av ett förpliktigande och respektfullt samspel med andra människor. Vi förutsätter att alla elever kan bli socialt kompetenta och vår erfarenhet är den att kompetensen kan och ska utvecklas genom ett systematiskt arbete i skolan.

Alla elever har inte samma goda förutsättningar för att ingå i en gemenskap. Det är därför av yttersta vikt att eleverna genom arbetet med klassmötet får insikt om att deras handlingar är av betydelse för andra och att de får erfara att de själva är betydelsefulla och blir tagna på allvar.

Det är i skolan som eleverna får erfarenhet av det större kollektiv där vars och ens beteende är av betydelse för klassens trivsel.

Det är denna insikt och förståelse som klassmötet ska bidra till att ge, och det är därför som mötet är en bidragande faktor då man ska förebygga mobbning. Socialt kompetenta elever mobbar inte!

08-08-26 09.07.20

Syftet med klassmöten Syftet med klassmötet är således att • eleverna ska lära känna varandra och lära sig ta hänsyn till varandra, så att alla kan trivas så bra som möjligt och så att ett bra gruppklimat kan byggas upp i klassen • eleverna lär sig att acceptera och respektera varandra, godta olikheter och kunna kompromissa • eleverna lär sig att det är helt i sin ordning att prata om problem och konflikter • eleverna lär sig att de kan ta hjälp av de vuxna i skolan • eleverna lär sig att de både kan ge och be klasskamraterna om hjälp • skapa förutsättningar för att eleverna på lång sikt aktivt kan bli delaktiga i demokratiska processer och ingå i en ansvarsfull gemenskap • förebygga mobbning.

Høiby inlaga.indd 13

13

08-08-26 09.07.21

Klassmötet övar och utvecklar elevernas sociala kompetens

14

Høiby inlaga.indd 14

När en lärare använder klassmötet som metod bidrar han till att bygga upp, stärka och utveckla elevernas sociala kompetens.

Att vara socialt kompetent innebär att man förstår sociala spelregler, att man kan tolka en social situation och agera utifrån denna tolkning. Den sociala kompetensen utvecklas då man får tillfälle att praktisera den, och det är just det som sker på klassmötet. Där kan eleverna i en situation som är konkret och meningsfull för dem uppleva behovet av sociala spelregler. Det som står i centrum är att man ska lära sig normer som innebär att man visar hänsyn och hjälpsamhet gentemot varandra.

På de regelbundna klassmöten som genomförs under hela skoltiden får eleverna inblick i sina kamraters känslor och behov, och de får uppleva att medkänsla för, och bekräftelse av, andra utgör en grundläggande förutsättning för att den enskilde ska kunna trivas och för att kollektivet ska kunna fungera. De får även erfarenhet av att empati och bekräftelse inte enbart handlar om något yttre, som man använder sig av i vissa situationer, utan att sådant är en grundläggande förutsättning för bra relationer mellan människor.

En annan viktig förutsättning för att kunna ingå i ett givande samspel med andra är att man är en god lyssnare. Genom att lyssna aktivt lär man känna en annan person. Att kunna lyssna på andra, att förstå verbala och icke-verbala uttryck och att själv kunna uttrycka sig är därför viktiga färdigheter.

Men dessa färdigheter är inte tillräckliga för att gruppen och klassen ska kunna gå fri från mobbning. Eleverna ska samtidigt

08-08-26 09.07.21

vara i stånd att respektera andras gränser och våga kräva att andra respekterar deras egna gränser. Samtidigt som eleven ingår i den sociala gemenskapen, ska hon kunna bibehålla sin individualitet och sin självständighet.

Målet är att eleven ska ha arbetat in sin sociala kompetens och sin personliga integritet på ett så säkert och naturligt sätt att hon kan reagera på lämpligt sätt utifrån de normer och regler som gäller i olika situationer och i olika relationer. Det är av stor betydelse för klassens sociala gemenskap att den enskilde eleven med dessa egenskaper kan vara en del av gemenskapen.

På klassmötet ska därför eleven tränas i att kunna • leva sig in i andras känslor och upplevelser, lyssna aktivt till andra och förstå deras uttryck • ge uttryck för sig själv • följa gemensamma regler • ta initiativ • ta ansvar • lösa konflikter • kommunicera med empati och bekräftelse • vara uppmärksam både på det som sägs och på hur detta uttrycks • behandla andra som man själv vill bli behandlad • generalisera egna och andras upplevelser • ägga märke till hur något känns innan man agerar • förstå sociala normer och spelregler och vilja följa dessa.

Høiby inlaga.indd 15

15

08-08-26 09.07.21

Vem kan leda ett klassmöte?

16

Høiby inlaga.indd 16

Alla lärare som intresserar sig för klassens trivsel och har en bra kontakt med eleverna kan hålla i ett klassmöte. Arbetet med detta kräver engagerade vuxna som tar ansvar för och vill arbeta med klassens sociala gemenskap och som också vill utnyttja klassmötets möjligheter. När man väljer att använda klassmötet som metod, ska man vara beredd på att arbeta med och utveckla detta verktyg så att det fungerar på ett bra sätt och blir en naturlig del av arbetet med klassens trivsel. En bra gemenskap i klassen ska hela tiden eftersträvas.

Det är de lärare som eleverna känner till vardags som ska leda klassmötet. Dessa lärare har unik information och insikter om samt förståelse för den enskilde eleven och för klassen som helhet.

Därför är det naturligt och lämpligt att det är just dessa personer som ska leda mötet.

Experter som kommer utifrån besitter inte denna nödvändiga bakgrundsinformation och kan inte heller regelbundet följa processen under läsåret och hela skoltiden. Lärarna och lärarlagen kan naturligtvis få inspiration av och i vissa fall även handledning av både interna och externa experter, men själva klassarbetet ska försiggå mellan lärarna och klassen.

Det är dessutom av största vikt att eleverna upplever att deras egna lärare intresserar sig för och är garanter för att elevernas trivsel alltid utgör grundvalen i deras skolvardag. Eleverna ska inte få intryck av att arbetet med klassens och den enskilde elevens trivsel bara är aktuell under vissa lektioner eller avgränsade perioder.

08-08-26 09.07.21

Klassmötet kan användas genom hela skoltiden Det är bra om klassmötena kan genomföras i alla skolår ända från första till sista klass. Att hålla klassmöten är på samma gång något både likt och olikt om vi ser till skolstarten, år fem eller år nio. De grundläggande reglerna och principerna för hur man håller i mötet är desamma för alla åldrar, och det som skiljer sig åt är vilka teman eller ämnen som är relevanta att ta upp.

Läraren har alltid det yttersta ansvaret för det som sker under mötet – det gäller även i stora klasser – men det som kan skilja sig åt är hur pass styrande läraren är. Detta är bland annat beroende av om klassen är van vid klassmöten sedan skolstarten eller om man infört denna metod först högre upp i åldrarna, och om det är en lugn och harmonisk klass eller om det finns stora problem som rör elevernas inbördes relationer.

Høiby inlaga.indd 17

17

08-08-26 09.07.21

Trivsel och lärande – två sidor av samma mynt

18

Høiby inlaga.indd 18

Lärare i dagens skola upplever en allt starkare tidspress och ett tydligt fokus på ämnesmässiga aspekter av undervisningen. Det kan betyda att man som lärare kan dra sig för att lägga ner för mycket tid på samtal med klassen som inte rör ett specifikt ämnesinnehåll. Man kan vara rädd för att eleverna inte lär sig tillräckligt mycket. ”Har vi verkligen tid med klassmöten som en målinriktad och schemalagd aktivitet?”, kan många lärare fråga sig. Vår erfarenhet är den att man inte har råd med att låta bli klassmöten, om skolan ska kunna uppfylla sin uppgift. Det är elevernas allsidiga utveckling och demokratiska fostran som står på spel.

En skolmiljö där trivsel uppfattas vara grundläggande för lärandet leder till att eleverna gläds åt att gå både i och till skolan.

Omvänt gäller att elevernas lärandepotential inte kan utvecklas optimalt om de vantrivs och är otrygga i skolsituationen – det gäller både yngre och äldre elever. Därför finns det ingen motsättning mellan att å ena sidan arbeta med såväl klassens som den enskilde elevens trivsel och å andra sidan kravet att eleverna går i skolan för att lära sig något.

Det är skolans och därmed lärarnas uppgift att för alla elever erbjuda bästa möjliga betingelser för mänsklig utveckling. När lärarna har ett sådant professionellt ideal för ögonen, finns det goda argument för att avsätta tid för att arbeta med trivselfrågan. De negativa påståenden om att skolan kännetecknas av en ”rundabordspedagogik” och låter trivsel väga tyngre än lärande måste därmed förkastas.

08-08-26 09.07.21

Klassmötet skapar trygghet och eleverna kan lära känna varandra. Det leder till acceptans av och respekt för klasskamraterna, vilket gör att eleverna kan koncentrera sig på lärandet i en trygg grupp och på så sätt få ut ännu mer av undervisningen.

Klassmötet och fostran till demokrati När eleverna under flera år har haft det bra i klassgemenskapen, har lärt sig respektera varandra, lösa konflikter och kompromissa, kommer detta att få betydelse för hela deras liv – även som vuxna privatpersoner och samhällsmedborgare.

Klassmötet fostrar till demokrati genom att eleverna där lär sig att vara oeniga på ett ordnat sätt. Demokrati är både ett sätt att leva och en uppsättning regler. Kärnan i demokratin är samtalet och dialogen. Man möts för att utvecklas i rätt riktning.

När eleverna på det regelbundna klassmötet får stöd i att tala om det som de själva upplever vara viktigt, lär de sig att formulera sina egna personliga uppfattningar och synpunkter. De blir lyssnade på med respekt och får hjälp med att komma vidare med sina problem. På klassmötet lär eleverna sig således att komma fram till lösningar som de är betjänta av och kan ta ansvar för.

De lär sig att de kan ha olika och motstridiga individuella intressen och att detta är helt naturligt. De lär sig att man inte alltid behöver vara överens utan att det går att kompromissa.

De får övning i att lyssna till andra och visa respekt för varandras synpunkter, även om de själva inte håller med om det som sägs. De

Høiby inlaga.indd 19

19

08-08-26 09.07.21

får erfarenhet av att dialogen och de kompromisser som formuleras på grundval av samtalen utgör den enda acceptabla lösningen till konflikter – oberoende av vilken konflikt det handlar om.

Under samtalen kan eleverna uppleva en dialog där alla har rätt att framföra sin åsikt. Det är sådana erfarenheter som bidrar till att fostra eleverna till medborgarskap i ett demokratiskt samhälle.

Klassmöten förebygger mobbning

20

Høiby inlaga.indd 20

”Klassmöten förebygger mobbning”, säger Dan Olweus som är professor vid Bergens universitet i Norge. Olweus har forskat om mobbning och förebyggande åtgärder under mer än trettio år i Norge och Sverige. I sin bok Mobbning i skolan beskriver han mot bakgrund av sina omfattande studier vad som kan förebygga mobbning på klassnivå: ”våra analyser har visat att utformningen av klassregler mot mobbning och regelbundna veckovisa klassmöten med uppföljningssamtal är av särskild betydelse” och att han när det gäller att förebygga mobbning därför betraktar ”formuleringen av klassregler och regelbundna klassmöten som grundläggande element”.

Våra erfarenheter stämmer helt överens med Olweus forskningsresultat. Vårt arbete med många klasser på olika skolor i Danmark visar att beteenden som t.ex. att elev retas inte utvecklas till mobbning i de klasser där man har regelbundna och schemalagda träffar. Där har eleverna möjlighet att säga ifrån om de utsätts för att bli retade och annat kränkande beteende, vilket medför att sådant (som ofta utgör förstadier till mobbning) kan stoppas i tid.

08-08-26 09.07.21

Systematiska elevsamtal För att få kunskap om och förståelse för vad som sker mellan elever är det viktigt att läraren kontinuerligt pratar med var och en. Varje enskild elevs berättelse och uppfattning utgör en viktig bit i det totala pusslet och ger en bild av hur trivseln är i den enskilda klassen. Utifrån det som eleven berättar, ställer läraren fördjupande frågor för att få en klar och levande bild av vad som försiggår mellan eleverna. Det är av vikt att få reda på allt som är positivt, det som gör att det är roligt att gå just i den klassen. Men det är också betydelsefullt att få information om sådant som bör förändras så att alla kan trivas.

Kontakten som läraren får under samtalet skapar den tillit som behövs för att eleven ska kunna berätta om hur hon har det i klassen eller om hon tycker att det finns någon som behöver hjälp med att komma in i gemenskapen.

Genom att samla in och analysera alla elevers beskrivningar av hur de upplever gemenskapen i klassen kan man se vad som är bra och fungerar utan problem och vad som ska förändras för att trivseln i klassen ska kunna bli bättre. Man kan också få vetskap om vem som umgås med många elever och vem som väljs av få eller ingen av de andra.

Lärare vet över lag ganska mycket om hur eleverna trivs, men trots det kommer det praktiskt taget alltid fram något som kan överraska även den bästa lärare.

De problem som kommer fram genom systematiskt upplagda elevsamtal utgör bakgrund för de teman som ska behandlas på klassmötena. På dessa möten arbetar klassen vidare utifrån de

Høiby inlaga.indd 21

21

08-08-26 09.07.21

kunskaper och insikter som de enskilda samtalen har givit. Ofta kommer eleverna själva med användbara förslag för hur de kan åtgärda olika trivselproblem och hur de ska kunna få med de kamrater i gemenskapen som står utanför. Det brukar vara just dessa elever som befinner sig i riskzonen för att bli mobboffer och därför är det viktigt att ha ett speciellt fokus på dem.

Klassmötet lär eleverna att samarbeta – även när det gäller arbetet med olika skolämnen 22

Høiby inlaga.indd 22

Det är viktigt att betona att den kompetens som eleverna tillägnar sig genom klassmötena ska stöttas och tillämpas i andra sammanhang än i skolan. Eleverna kommer att ha glädje av sin förmåga att samarbeta även i de olika ämnena. Klassmötet förbättrar nämligen också elevernas förmåga att samarbeta om uppgifter i olika skolämnen.

Läraren ska alltid ha konkreta skäl för varför han eftersträvar en bestämd samarbetsform. Samarbetet bör inte uppmuntras enbart av den anledningen att ”det är bra att samarbeta”. Man ska också klargöra för eleverna om fokus ligger på process eller produkt – eller kanske båda två – eftersom det påverkar hur samarbetet utformas.

Den kunskap som eleverna får om varandras intressen och starka sidor använder de aktivt i olika samarbetssituationer. Acceptansen för att några av deras kamrater är bra på något och att

08-08-26 09.07.21

andra är bra på något annat stärks om de genom klassmötena får en fördjupad kunskap om alla sina klasskamrater. Dessutom lär de sig att konflikter som uppstår i det dagliga arbetet kan tas upp på nästa möte och därför inte behöver hindra det aktuella arbetet för stunden.

23

Høiby inlaga.indd 23

08-08-26 09.07.21

Aktiva Aktiva lärare lärare Vårt mål ärär attatt erbjuda en en Vårt mål erbjuda verktygslåda förför dittditt arbete. verktygslåda arbete.

Tillsammans kan vi ge Tillsammans kan vi dina ge dina elever extra lust ochoch kraft att att elever extra lust kraft växa enen vanlig dag i skolan. växa vanlig dag i skolan.

A SPER G ER S SYNDR TILLSAMMANS MOT MOBBNING O M WINTER HØIBY LEVIN THULIN

ndlar om hur t mobbning ha en Tillsammans mo r presenteras förebyggas. Hä n ka ng ni rbb fö mo tet, som metod, klassmö konkret arbets i många år. r arbetat med ha va äl sj na va fattar ka det positi till att stär s na Metoden syftar er la elev et och utveck h sociala klimat r de själva oc hu ansvar för ta t at a åg er förm mpetenta elev r. Socialt ko kamraterna må rna. menar författa mobbar inte, n och Anette vi Le Marianne Helle Høiby, och arbetar lärarutbildade la al är in Thul baserar sitt om skolan. De in g in dn le nd kmed ha ksammade fors Olweus uppmär arbete på Dan ng. ning om mobbni där människor av få platser Skolan är en gemenskap att ingå in en i g in än tr r idag få ja eller hand kan säga en eg på te som man in r få insikt om elever behöve att nej till. Alla ar andra och lingar påverk nd ha s ra de gn t at h blir ta a delsefulla oc ty be är va äl de sj på allvar. säger oss h våra erfarenheter ”Vår övertygelse oc nde förutsättning el är en grundlägga att elevernas trivs h utnyttja sin en ska utveckla oc för att de var och och ett fokus potential. Trivsel inlärningsmässiga s motsatser, rför inte varandra på kunskaper är dä ordet) mma mynt.” (Ur för utan två sidor av sa

Aktiva lärare

Tillsammans mot mobbning Best.nr 47-09351-9 Tryck.nr 47-09351-9

Klassmötet – en grund för trivsel HELLE HØIBY

Høiby omslag.indd 1

MARIANNE LEVIN

ANETTE THULIN

08-08-26 08.59.38