C A M INAN DO 1
E L I S A B E T WA L D E N S T R Ă– M NINNI WESTERMAN M Ă„ R E T W I K- B R E T Z
E L I S A B E T WA L D E N S T R Ă– M NINNI WESTERMAN M Ă„ R E T W I K- B R E T Z
cAMINANdO �Pü väg� är ett läromedel i spanska fÜr gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Serien, som är en reviderad version av omtyckta caminando de nuevo, kommer att omfatta fyra allt-i-ett-bÜcker fÜr steg 1–4. caminando 1 är avsedd fÜr steg 1.
caminando 1 Lärobok (med elev-cd) Lärarhandledning Lärar-cd
*4#/
Caminando1_omslag.indd 1
09-12-18 13.32.24
001-011.indd 2
09-12-07 15.28.34
Till dig som ska arbeta med Caminando Caminando ”På väg” är ett läromedel i spanska för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Caminando 1 är avsedd för steg 1.
MÄNNISKOR OCH MILJÖER I CAMINANDO Caminando 1 tar dig med till skiftande och spännande miljöer i Spanien och Latinamerika. Du möter bl.a. tvillingsystrarna Julia och Lali som handlar kläder i Barcelona och åker till Madrid på konsert, Eloy från Mataró som berättar om sina intressen och Aurora, som är läkare i Nicaragua. Du möter också Julián och Lilian, spansktalande ungdomar i New York, och Eduardo, från Chile, som numera bor i Sverige. Några av dessa personer kommer du att lära känna väl i bok 1, andra återkommer mer i Caminando 2. Vår förhoppning är att du ska känna att du får träffa både vanliga och ovanliga människor i deras verkliga miljö!
SÅ HÄR ÄR CAMINANDO 1 UPPLAGD Det är en allt-i-ett-bok med fem enheter, unidades, och ett extra kapitel om julfirande i Spanien. Efter enheterna hittar du: • • • • • • •
innehållsförteckning över Así se dice och Vocabulario minigrammatik grammatisk lathund självdiagnoser (med facit) facit texterna översatta till svenska ordlistor (svensk-spansk och spansk-svensk).
I självdiagnoserna kan du repetera de viktigaste momenten i respektive enhet, t.ex. grammatik och realia, men även hörförståelse (lucktext) och att tala spanska (”pratkorten”). Uppgifterna är poängsatta och det är du själv som rättar.
t i l l d i g s o m s k a a r b e ta m e d c a m i n a n d o
001-011.indd 3
ENHETERNA Varje unidad, utom enhet 5, är indelad i fyra avsnitt, a, b, c och d. De första tre avsnitten består av: i Texter ii Comentarios iii Ejercicios I Comentarios finns grammatik, vanliga ord och uttryck (Así se dice – Så här säger man) samt uttal (¡Pronuncia! – Uttala!). Där finns även rutor med ord kring ett visst ämne, t.ex. kläder eller möbler (Voca bulario – Ordförråd). Ejercicios betyder övningar. En del övningar gör du själv, andra ska ni arbeta parvis med. Det finns tre symboler som du bör känna till: Symbolen för parövning. Detta är en hörövning, lyssna på den medföljande cd:n. Symbolen för ”portfolio”. Du bör spara resultatet av övningen i en speciell spanskmapp.
3
08-10-30 09.50.09
D-avsnitten skiljer sig från de övriga eftersom de inte innehåller någon ny grammatik. Där hittar du istället faktauppgifter på svenska om Spanien och Latinamerika under rubriken ¿Sabes que…? (Vet du att …?). Du behöver aldrig tveka om var i kapitlet du befinner dig, längst ned på varje sida finns information om detta, t.ex. ”unidad 1b américa del sur” eller ”unidad 1b comentarios”.
CD Till boken medföljer också en cd (mp3). Du kan själv lyssna på bokens texter och hörövningar samt träna uttal.
INLÄRNINGSTIPS • Utnyttja innehållsförteckningen. Med hjälp av den hittar du snabbt i boken. • Utnyttja översättningarna till svenska på s. 220–227 när du vill repetera. Översätt den svenska texten till spanska och jämför sedan med ursprungstexten. • Kontrollera i minigrammatiken att dina egna förklaringar stämmer. • Kom ihåg att det finns facit till nästan alla övningar. Facit s. 204–219. • Utnyttja ordlistorna längst bak i boken, både den svensk-spanska och den spansk-svenska. • Glöm inte självdiagnoserna! SÅ HÄR KAN DU LÄTTARE LÄRA DIG NYA ORD OCH FRASER Tänk på: att förstå ord är något annat än att aktivt kunna producera dem. Ordförståelse tränas därför på ett sätt, ordproduktion på ett annat. Ordförståelse
Titta på texten utan att använda ordlistan: • Vilka ord kan du lista ut av sammanhanget? • Vilka ledtrådar ger rubriken? Bilderna och fotona? • Se efter om de spanska orden har motsvarigheter i andra språk, t.ex. engelska eller svenska. Ordproduktion
Valbar musik Musiken har ett eget avsnitt i Caminando 1. Texten till sångerna samt fakta om artisterna ligger samlade i mitten av boken.
Självdiagnoser Självdiagnoserna testar ordförråd och grammatik. Dessutom innehåller de en hörövning (lucktext) och en talövning (”pratkorten”). ”Pratkorten” har din lärare i lärarhandledningen.
4
001-011.indd 4
Testa vilka inlärningsstilar som passar dig! • Använd dig av bildassociationer, skriv egna ordlistor i olika färger och med enkla teckningar, hitta på rimord. • Gör en tankekarta med de ord som hör ihop. • Försök hitta motsatsord eller synonymer till orden. • Gör grupper av ord som har med varandra att göra. • Gör egna minnesknep för att lära dig ord som är speciellt svåra att minnas. • Gör dina ordlistor i tre spalter. Se förslag nedan. Spanska Me llamo el centro
Ordet i en mening Svenska …… Anna. jag heter Madrid está en el ...... de España. mitt i, centrum
• Sätt in de nya orden och fraserna i egna meningar. • Gå tillbaka till en tidigare text och berätta om den innan du börjar lära in det nya. • Återberätta texten med hjälp av de nya orden.
t i l l d i g s o m s k a a r b e ta m e d c a m i n a n d o
08-10-30 09.50.09
SÅ HÄR KAN DU ARBETA MED TEXTERNA dialoger
• Läs dialogen i par eller grupp. • Berätta om personerna i dialogen i tredje person. • Gör en ny dialog med uttryck från texten och Así se dice. • Gör fem frågor på innehållet och byt med ett annat par. • Spela in dialogen. Lyssna själv eller låt andra lyssna. • Diktera texten för en eller flera kamrater. (Att diktera betyder att du läser upp texten långsamt, så att din kamrat hinner skriva ner mening för mening.) andra texter
• Översätt texten till svenska och jämför din översättning med den på s. 220–227. • Skriv upp de ord i texten som du inte kan, d.v.s. inte bara de nya orden. • Återberätta texten för dig själv eller för din kamrat med hjälp av glosorna i kanten. • Skriv en sammanfattning av texten. • Använd översättningen på s. 220–227 och översätt texten ”tillbaka” till spanska. • Arbeta två och två. Gör en lucktext och byt med ett annat par. • Skriv påståenden om texten med en kamrat, både korrekta och felaktiga och byt med ett annat par. Rätta de påståenden som inte stämmer. • Gör fem frågor på innehållet tillsammans med en kamrat och byt med ett annat par. • Spela in texten. Lyssna själv eller låt andra lyssna. • Diktera texten för en eller flera kamrater.
t i l l d i g s o m s k a a r b e ta m e d c a m i n a n d o
001-011.indd 5
SÅ HÄR KAN DU ARBETA MED BILDER • Titta tillbaka på teckningar och foton i boken och repetera ditt ordförråd. Skriv t.ex. ner minst tio ord till varje bild. • Arbeta i par. Beskriv, med varannan mening vad ni ser på bilden. Fantisera! • Återberätta två och två den text som ”hör till” bilden. Ta varannan mening. • Skriv en egen bildbeskrivning. • Skriv så många frågor som du kan komma på kring bilden. Testa sedan frågorna på din kamrat. • Repetera alla substantiv (eller adjektiv eller verb) som finns i en bild.
ASÍ SE DICE en la clase Bra uttryck i klassrummet: Escuchamos. Vi lyssnar. En parejas. I par. En grupo. I grupp. Más alto, por favor. Högre, tack. Más despacio, Långsammare, tack. por favor. No entiendo. Jag förstår inte. Otra vez, por favor. En gång till, tack. ¿Cómo se dice … Hur säger man … en español? på spanska? ¿Qué significa Vad betyder “comer”? ”comer”? ¿Cómo se escribe? Hur stavar man det? ¿Qué página, Vilken sida? por favor? No /lo/ sé. Jag vet inte. Perdón por llegar Förlåt att jag kommer tarde. för sent. Estoy listo/lista. Jag är klar. ¿Qué puedo hacer Vad kan jag göra ahora? nu? Tenga. Varsågod. Venga. Vamos. Så sätter vi igång!
5
08-10-30 09.50.09
Innehållsförteckning 3 8 10 11
unidad
s i da
Till dig som ska arbeta med Caminando El mundo hispánico Una nueva lengua – ¡qué fácil! El alfabeto Kommuni kati on
Gramm atik
Re alia och ordför r åd
• • • • •
Betoning och uttal Frågeord Negation Verb 1:a och 2:a person sing. tú – usted
• Hälsningsfraser i den spansk• talande världen
1B América del Sur 19
• Basfakta om Sydamerika Sydamerikas länder • Skaffa information från karta
• • • •
Räkneord 1–41 • Sydamerikas länder, Bestämd och obestämd artikel • huvudstäder och invånare Substantiv i plural och genitiv • Väderuttryck Fler frågeord
1C España
• • • • • •
Räkneord 41–100 Genitiv Presens av estar hay muchos/pocos; bastante Uttal: g, b och v
1A –¡Hola!
12 • ¿Qué tal? • Vi presenterar • våra vänner •
Hälsa och presentera sig Ta kontakt Berätta enkelt om sig själv Ställa enklare frågor
25 • Skaffa information från karta Spaniens geografi • Berätta om sin hemort och • sitt hemland
1D El español en 34 el mundo 2A Entrevista
36 • Tala om familj, studier och ålder con Eloy • Intervjua och bli intervjuad En 18-åring från Katalonien
• • • • • •
• Spanien: geografi, statsskick, • turism • Väderstrecken
• Om spanskans ställning • i världen Räkneord 100–2000 Adjektivets placering Personliga och possessiva pronomen Presens av ar-verb och tener Frågeord
2B En la cafetería
• Spanskt skolsystem • Skolämnen • Yrken och arbetsplatser
46 • Beställa på kafé • Presens av er-verb och saber Gå på kafé • Tala om väder, veckodagar • me gusta/gustan • och datum • algo – nada
• • • • •
2C Vamos de
• Kläder • Mönster, färger och material
54 compras Att gå och handla
• • • • •
Handla kläder Klädvanor och smak Säga vad man tycker om och inte tycker om Helgaktiviteter
• • • •
Presens av ir-verb och ir Futurum (ir a + infinitiv) Adjektivets böjning me, te, le gusta/n/
Kafévanor Språken i Spanien Väderuttryck Veckodagar, datum, månader, årstider
2D Cataluña 64
• Katalonien • Barcelona • Det katalanska språket
3A Aurora Aragón, 66
• Beskriva familj och släkt • Familjevokabulär de León • Berätta om Nicaragua • muy – mucho En läkare • Uttal: c, que och qui från Nicaragua
• • • •
3B En la calle Ett möte på gatan 76
6
001-011.indd 6
• • • •
Fråga och svara om klockan Ange tidpunkt Kommentera, beklaga, protestera – hålla med
• • • •
ar-verb med diftong (ie) ¿Qué hora es?, ¿A qué hora? Uttryck med tener Tidsuttryck
Nicaragua, ett litet land i Centralamerika Christofer Columbus Sydamerika-Latinamerika
i n n e h å l l s f ört e ck n i ng
08-10-30 09.50.10
unidad
s i da
3C En la ciudad
85 de León På besök i León
3D Nicaragua
Kommuni kati on
• • • • • •
Gramm atik
Artigt kontakta okända personer • Fråga efter vägen • Ge och förstå en väginstruktion • eller lägesbeskrivning • Läsa en stadskarta • Tacka och ”besvara” tack •
er-verb med diftong (ue) Presens av querer Lägesord Uttryck för olika transportsätt uno Uttal: gue, gui och ü
96
Re alia och ordför r åd
• Stadens byggnader • Stadsvokabulär
• Nicaragua
4A Julia – una
98 • presentación • Julia, 16 år, från • Katalonien •
Skriva en presentation av sig själv Tala om utbildning och framtid Beskriva utseende
• • • • •
Presens av ser och hacer • Betyg i Spanien Perfekt primero/primer adjektiv/komparativ este den här, det här
4B ¿Qué haces en 106
Tala om fritid och intressen Uttrycka vad man tycker om och inte tycker om Jämföra fickpengar och utgifter
• • • • •
Presens av salir och ver gustar, interesar, encantar och aburrir Oregelbunden perfekt particip hacer – hecho, ver – visto
116 • Köpa biljetter till fotbollsmatch deportes • Tala om olika sporter Idrottsvärlden • Jämföra för- och nackdelar
• • • •
Presens av decir algunos – unos några man el/la atleta – el/la turista
• tu tiempo libre? • Eloys fritid • •
4C El mundo de
4D No solamente 126 salsa Musik i Spanien och Latinamerika 5A Así vivo yo
134 • Eloy berättar om • hur han bor • •
Tala om bostad och möblering Berätta om det egna boendet Använda uttryck för samtycke, förvåning och protest
5B Viajando a
• • • • • •
• • • •
Spanska mattider Fotbollslagen Barça och Real Madrid Fritidssysselsättningar
• Sporter i Spanien • OS och VM i fotboll • Fotbollskriget 1969 • Musikgrupper och artister i • den spanskspråkiga världen • Olika musikstilar
Lägesord Ordningstal lleva cuatro años hay – está, están Adjektivets komparation poner – puesto, decir – dicho
• • • •
Spanskt boende Boende i New York Bostadsord Husvokabulär
145 • Läsa busstidtabell Madrid På resa • Köpa bussbiljett till Madrid
• Gerundium • alguno – ninguno • -ísimo
• Vid busstationen • Resevokabulär
5C Madrid
• • • •
• Viktiga sevärdheter i Madrid • tapas
151
• • • •
Tolka avståndstabeller Berätta om Madrids sevärdheter Berätta om den egna staden Gå på tapasbar
Adjektivets placering bueno – buen, malo – mal, grande – gran Repetition: frågesport
¡Feliz Navidad y 159 • Berätta om julfirande Próspero Año Nuevo! God jul och Gott nytt år!
162 162 187 204 220 228 233 238
Innehåll Así se dice och Vocabulario Minigrammatik Grammatisk lathund 185 Självdiagnoser Facit 200 Facit – Ejercicios Texterna på svenska Svensk-spansk ordlista Spansk-svensk ordlista Ejercicios
i n n e h å l l s f ört e ck n i ng
001-011.indd 7
• Jul- och nyårsfirande i • Spanien och Latinamerika
mÚ sica
127
Rosario: El Beso (Contigo me voy) Rosario Flores, 128 spansk sångerska och skådespelerska Estopa: Qué suerte la mía David och José Muñoz, 129 två bröder från Barcelona Bebe: Malo Bebe, spansk singer-songwriter som 130 vunnit pris på Grammy Latino-galan El Sueño de Morfeo: Ojos de cielo Spansk musikgrupp 131 Villancicos: Los peces en el río och Ande la 132 Marimorena Julsånger
7
08-10-30 09.50.11
Juliรกn
lilian
eduardo conchi
aurora
el mundo hispรกnico 8
001-011.indd 8
t i l l d i g s o m s k a a r b e ta m e d c a m i n a n d o
08-10-30 09.50.13
Julia y lali
eloy
t i l l d i g s o m s k a a r b e ta m e d c a m i n a n d o
001-011.indd 9
9
08-10-30 09.50.15
Una nueva lengua – ¡qué fácil! Det är inte alltid så svårt att lära sig ett nytt språk! Säkert förstår du redan en del spanska ord eller känner igen dem från andra språk. Klarar du de här 13 orden? Lyssna och sätt en siffra i rutan vid korrekt teckning, allteftersom du hör orden läsas upp.
a
d
10
001-011.indd 10
e
b
c
F
G
H
i
J
K
l
m U n a n U e Va l e n g Ua – ¡ Q U É fa c i l !
08-10-30 09.50.17
El alfabeto Kan du ännu fler ord på spanska? Gissa vad följande ord betyder. Kanske kan du ta hjälp av engelskan? Lyssna och säg efter.
a (a) b (be) c (ce) ch (che) d (de) e (e) f (efe) g (ge) h (hache) i (i) j (jota) k (ka) l (ele) ll (elle) m (eme) e l a l fa b e t o
001-011.indd 11
accidente, amor bicicleta, banco cafetería, cero chocolate, choque doctor, diciembre extra, examen febrero, familia generoso, gángster historia, helicóptero imposible, introducir junio, julio kilo, kilómetro local, lotería Mallorca, estrella
n ñ o p q r s t u v w x y z
(ene)
noviembre, nada
(eñe)
español, señor
(o)
octubre, origen
(pe)
palacio, practicar
(qu)
química, quiosco
(erre)
rosa, recomendar
(ese)
sofá, septiembre
(te)
teléfono, televisión
(u)
único, universal
(uve)
vino, vacaciones
(uve doble) whisky (equis)
México, taxi
(i griega)
yogur, yoga
(zeta)
zoo, zona
museo, móvil
11
08-10-30 09.50.18
1 12
012-035.indd 12
A –¡HOL A! ¿QUÉ TAL? b AMÉRIC A DEL SUR C ESPAÑA D EL ESPAÑOL EN EL MUNDO
U N I D A D 1 A c o m e n ta r i o s
08-10-30 09.57.19
unidad 1a –¡Hola! ¿Qué tal? 1. –¡Hola! ¿Qué tal? –Hola. Soy Conchi. Soy de España, –de Murcia. Hablo español.
2. –¿Cómo te llamas? –Me llamo Julián. Soy de Nueva York. –Hablo inglés y español.
3. –¡Hola chico! ¿Qué tal? ¿Cómo estás? –Muy bien, gracias. ¿Y tú? –Bastante bien.
– ¡ H o L a ! ¿Q U É ta L ? U N I D A D 1 A
012-035.indd 13
hola ¿qué tal? soy de españa hablo español
hej hur är det?, läget? jag är från Spanien jag talar spanska
¿cómo te llamas? me llamo inglés y
vad heter du? jag heter engelska och
chico
grabb, pojke Översätts inte här hur mår du? mycket bra tack du ganska
¿cómo estás? muy bien gracias tú bastante
13
08-10-30 09.57.22
4. –Hola, buenos días. Me llamo Julia y mi hermana se llama Lali. Somos de Cataluña, de La Garriga. Somos gemelas.
5. Julia: Eduardo: Julia: Eduardo: –
–¡Hola! ¿Cómo te llamas? –Me llamo Eduardo Villanueva. –¿Eres de España? –No, soy de Chile, pero vivo en –Suecia. Hablo español y sueco.
6. Eduardo: –Buenos días, señora. ¿Usted es también de Chile? Aurora: –No, no soy chilena. Soy de Nicaragua. Eduardo: –¡Ah, sí! ¿Cómo se llama usted? Aurora: –Me llamo Aragón. Aurora Aragón. Eduardo: –Perdón. ¿Cómo? Aurora: –Aurora Aragón. ¿Y usted? Eduardo: –¿Yo? Eduardo Villanueva. Encantado. Aurora: –Mucho gusto.
buenos días mi hermana se llama somos Cataluña gemelas
god dag min syster (hon) heter vi är Katalonien tvillingar
eres no pero vivo en suecia sueco
du är nej men jag bor i Sverige svenska
señora usted es también no chilena ¡ah, sí! sí se llama perdón ¿cómo? yo encantado
fru Ni (Ni) är också inte chilenska jaha! ja (Ni) heter förlåt hur sa? jag angenämt (säger en man) angenämt (säger en kvinna) angenämt, trevligt att träffas
encantada mucho gusto
Tareas 1. 2. 3. 4. 5. 6. . 14
012-035.indd 14
¿Quién (vem) es de Murcia? ¿Quién es de Chile? ¿Quién vive (bor) en Nueva York? ¿Quién habla (talar) español y sueco? ¿Quién habla inglés y español? ¿Dónde (var) vive Aurora? ¿Dónde vive Julia? U N I D A D 1 A – ¡ H o L a ! ¿Q U É ta L ?
08-10-30 09.57.23
Comentarios skiljetecken ¡hola! ¿Qué tal? ¿Cómo estás? Hej! Hur är det? Hur mår du? ❋ Utropstecken och frågetecken sätts ut både i början och i slutet av meningen. Före utropet eller frågan är de uppochnedvända.
No – betyder både nej och inte
Frågeord
no soy de España.
no, no soy de España. Nej, jag är inte från Spanien.
¿quién? ¿qué? ¿cómo? ¿dónde? ¿de dónde?
❋ no (nej) avskiljs med komma.
❋ Alla frågeord har accent.
Jag är inte från Spanien.
❋ no (inte) placeras omedelbart framför verbformen.
vem? vad? vilken? vilka? hur? hur sa? var? varifrån?
ASÍ SE DICE hälsningsfr aser hola hej chao hej då adiós adjö hasta luego hej så länge buenos días god morgon, god dag (före lunch) buenas tardes god dag (efter lunch), god kväll buenas noches god kväll, god natt I den spansktalande världen är det mycket viktigt att hälsa, även på personer som man känner flyktigt eller bara möter t.ex. i kassakön eller i väntrummet hos tandläkaren. I Spanien är en puss på varje kind, eller snarare i luften (dos besos – två pussar), det naturliga om det är två personer som känner varandra. Två män kan nöja sig med att ta i hand och ge en ryggdunk.
c o m e n ta r i o s U N I D A D 1 A
012-035.indd 15
15
08-10-30 09.57.25
Verb d e t h ä r k a n d u b e r ät ta o m d i g s jä lv: Me llamo… . Jag heter … . Sí, soy de… . Ja, jag är från … . No soy de España, Jag är inte från Spanien, soy de Suecia jag är från Sverige. /No/ vivo en Estocolmo. Jag bor /inte/ i Stockholm. Hablo sueco. Jag talar svenska. Estoy bien/regular/mal. Jag mår bra/okej/dåligt. d e t h ä r k a n d u f r åg a o m : ¿Cómo te llamas? Vad heter du? ¿Eres de…? Är du från …? ¿De dónde eres? Varifrån är du? ¿Hablas español? Talar du spanska? ¿Cómo estás? Hur mår du? ❋ I spanskan visar verbändelsen vilken person det handlar om och därför hoppar man oftast över det personliga pronomenet (jag, du etc.). ❋ Nästan alla verbformer i första person singular (jag) slutar på -o. ❋ Nästan alla verbformer i andra person singular (du) slutar på -as eller -es.
Tilltal ¿Usted es también de Chile? Är Ni också från Chile? ¿Cómo se llama usted? Vad heter Ni? ❋ I Spanien och framför allt i Latinamerika är det inte lika vanligt som i Sverige att vara du med någon som man inte känner så väl eller som är äldre. Man använder då den artiga formen usted. Usted-formen är tredje person och böjs som hon och han.
¡PRONUNCIA! Var lägger man betoningen i ett ord på spanska? Reglerna är enkla. Börja med att läsa orden högt. (Pricken hjälper dig att lägga betoningen rätt.) 1. España, hablo, hola, bastante, historia, Carmen, gemelas, somos 2. Madrid, usted, español, amor, Ecuador . 3. Aragón, Málaga, perdón Följande tre betoningsregler kan vara till hjälp. • Betoningen ligger på den näst sista stavelsen (den andra vokalen från slutet) om ordet slutar på en diftong, en vokal eller n eller s. • Slutar ordet på en konsonant, utom n eller s, ligger betoningen på sista stavelsen. • Betoningen ligger alltid på den vokal som har accenttecken. En diftong är en kombination av två vokaler i samma stavelse. Ett obetonat i eller u måste alltid ingå. sueco, farmacia, griega, palacio, ruido, viuda . . . . . .
16
012-035.indd 16
U N I D A D 1 A c o m e n ta r i o s
08-10-30 09.57.25
Ejercicios 1
Saluda a tus compañeros
Gå runt i klassrummet och hälsa på dina kamrater. Välj mellan de två dialogerna.
1.
A: –¡Hola! ¿Cómo te llamas? B: –Hola, me llamo …… . ¿Y tú? A: –Me llamo …… . B: –¿Eres de España?/¿Eres de Suecia? A: –No, soy de Suecia. /Sí, soy de …… (Estocolmo/Visby/Umeå/…).
2. A: –¡Hola …… ! ¿Qué tal? ¿Cómo estás? B: –Muy bien/Bastante bien/No muy bien/Regular/Mal, gracias. ¿Y tú? A: –Muy bien/Bastante bien/No muy bien.
2
Verbos
a) Här saknas några verbformer. Du hittar dem i texten. 1:a person
jag är
soy
jag talar
……
jag heter
me ……
jag bor
……
2:a person
du är
……
du talar
hablas
du heter
te ……
du bor
vives
3:e person
han, hon, Ni, es den, det är
han, hon, Ni, den, det bor
vive
han, hon, Ni, habla den, det talar
han, hon, Ni, se llama den, det heter
B) Översätt till spanska
1. Vad heter du? 2. Talar du engelska? 3. Är du från Nicaragua? 4. Varifrån är du? 5. Var bor du? C) Arbeta i par. Ställ frågorna till varandra.
e j ercicio s U NI DA D 1A
012-035.indd 17
17
08-10-30 09.57.26
3
5
esCUCha
Lyssna. Sätt en prick under den vokal som är betonad. ChiCas flickor Soledad Pilar Ana Eva Carmen Dolores María ChiCos pojkar David Javier Jorge Carlos Antonio Federico Joaquín Jesús
Ester Laura Mercedes
Miguel Francisco José
På vilken vokal i ordet ligger betoningen? Jämför med det som sägs i ¡Pronuncia! s. 16 och minigram matiken § 25c.
4
esCUCha
a) Lyssna på följande efternamn. Var ligger betoningen? Sätt en prick under den vokal som är betonad. apellidos efternamn García Solana Fernández Herrera Suárez Esquivel
B) Arbeta två och två. Gå till s. 21. Läs namnen högt och be din kamrat skriva ner dem. Fundera tillsammans över hur de ska stavas. Känner ni till någon av personerna?
18
012-035.indd 18
en Una fiesta
Välj ett spanskt för och efternamn från övning 3 och 4 och använd dem som ditt eget namn. Öva på och lär in dialogen. Gå runt i klassrummet, ”på mingelparty”, och ta kontakt med minst fem personer. Byt gärna ut Lima och Perú mot andra huvud städer och länder.
A: –Perdón. ¿Se llama usted Antonio/Ana Suárez? B: –No, no. Me llamo …… . Soy de Lima. A: –¿Ah, sí? Yo también soy de Perú. –Me llamo …… . B: –Mucho gusto. A: –Encantado/encantada.
6
salUdos y despedidas
Hur hälsar man och säger hej då på olika språk? Para ihop hälsnings och avskedsfras med rätt språk. Gissa och använd uteslutningsmetoden! Kan du själv fylla på listan?
• Hej! / Hej då! • ¡Hola! Buenos días. / Hasta luego. Adiós. • Olá. Bom dia. / Até logo. • Buongiorno. / Ciao. • Hello. Hi. / Bye, bye. • Salut. Bon jour. / Au revoir. • Hallo. Guten Tag. / Aufwiedersehen. Tschüss. • Hej! / Farvel.
inglés sueco alemán español danés francés italiano portugués
U NI DA D 1A e j ercicio s
08-10-30 09.57.26
unidad 1b América del Sur
a m Ér ica De L sU r U N I DA D 1b
012-035.indd 19
19
08-10-30 09.57.33
0
cero
1
uno
2
dos
3
tres
4
cuatro
5
cinco
6
seis
7
siete
8
ocho
9
nueve
10 diez 11 once 12 doce 13 trece 14 catorce 15 quince 16 dieciséis 17 diecisiete 18 dieciocho 19 diecinueve 20 veinte 21 veintiuno 22 veintidós 23 veintitrés 24 veinticuatro … 26 veintiséis … 30 treinta 31 treinta y uno 32 treinta y dos … 40 cuarenta 41 cuarenta y uno …
Fuente: World population data sheet.
20
012-035.indd 20
U N I DA D 1b a m Ér ica De L sU r
08-10-30 09.57.34
A
mérica del Sur es un continente grande. En el sur, en la Tierra del Fuego, hace bastante frío, pero en el norte, en el Caribe, hace mucho calor. En nueve países hablan español: Argentina, Uruguay, Paraguay, Chile, Perú, Bolivia, Ecuador, Colombia y Venezuela.
América del Sur un continente grande el sur la Tierra del Fuego hace frío el norte el Caribe
Tareas
hace calor mucho nueve el país, los países hablan
Mira el mapa y contesta. Arbeta två och två, ställ frågorna. Med hjälp av informationen på kartan över Sydamerika kan du svara som i mönstret. –¿Cuántos habitantes hay en Colombia? –En Colombia hay , millones de habitantes. –¿Cómo se llama la capital de Colombia? –La capital de Colombia se llama Bogotá. –¿Dónde está Caracas? ¿En Bolivia? –No, Caracas está en Venezuela.
A M ÉR ICA DE L SU R U N I DA D 1B
012-035.indd 21
mira el mapa contesta ¿cuántos? el/la habitante hay el millón, los millones millones de habitantes la capital está
Sydamerika en kontinent stor söder Eldslandet det är kallt norr Karibien, här: kustlandet mot Karibiska havet det är varmt mycket nio land, länder de talar, här: talar man titta karta svara hur många? invånare det finns miljon, miljoner miljoner invånare huvudstad (det) ligger
21
09-11-13 15.21.44
Comentarios Bestämd artikel singular maskUlinUm el chico pojken el país landet
femininUm la chica flickan la capital huvudstaden
❋ I spanskan är substantiven antingen el-ord (maskulina) eller la-ord (feminina). Det finns alltså bara två genus. Nästan alla ord som slutar på -o är maskulina. Nästan alla som slutar på -a är feminina. Övriga får man lära sig.
obestämd artikel singular maskUlinUm un chico en pojke un país ett land
femininUm una chica en flicka una capital en huvudstad
❋ Den obestämda artikeln (en, ett) heter på spanska un vid maskulina ord och una vid feminina.
några vanliga frågor och frågeord ¿Cómo se llama… ? ¿dónde está… ? ¿Cuántos habitantes hay en… ?
Vad heter …? Var ligger … ? Hur många invånare finns det i … ?
Plural maskUlinUm los chicos pojkarna los países länderna
femininUm las chicas flickorna las capitales huvudstäderna
❋ Bestämd artikel i plural är los för maskulina ord och las för feminina. ❋ Plural av substantiv får man genom att lägga till: -s om ordet slutar på vokal och -es om ordet slutar på konsonant.
Genitiv Santiago es la capital de Chile.
några väderuttryck Santiago är Chiles huvudstad.
❋ Genitiv uttrycker ägande. I spanskan använder man prepositionen de och sätter det ägda i bestämd form, d.v.s. samma konstruktion som engelskans of-genitiv (London is the capital of Britain). Men i spanskan finns inga andra alternativ, d.v.s. det finns inte någon s-genitiv.
hace frío. hace mucho/ bastante frío. hace calor. hace mucho/ bastante calor. hace buen tiempo. hace mal tiempo. hace un tiempo horrible.
Det är kallt. Det är mycket/ ganska kallt. Det är varmt. Det är mycket/ ganska varmt. Det är fint väder. Det är dåligt väder. Det är förskräckligt väder.
❋ Många väderleksuttryck konstrueras med verbet hacer.
22
012-035.indd 22
U N I D A D 1 b c o m e n ta r i o s
08-10-30 09.57.36
Ejercicios 1
5
Numer ales
Skriv tio valfria tal mellan 0 och 20, med siffror. Läs upp talen på spanska för din kamrat, som skriver ned dem (med siffror). Jämför om ni har samma tal framför er och byt sedan roller.
2
¿El o l a?
Maskulinum eller femininum? Skriv orden i din skrivbok med rätt artikel före, el eller la. chico chica señora chileno chilena país sur continente señor tierra capital mapa norte
Nästan alla ord som slutar på -a är feminina. Men här finns ett undantag! Vilket?
Escucha
Lyssna och ringa in de tio tal du hör: 1 2 3 4 11 12 13 14
3
5 15
6 7 16 17
8 18
9 19
10 20
Escucha
Lyssna och skriv ned de fem tal du hör läsas upp.
4
Más numer ales
6
Plur al
Vad heter de här orden i plural?
1. una señorita – dos …… 2. un chico – tres …… 3. una chica – cuatro …… 4. un señor – cinco …… 5. un país – seis …… 6. una capital – siete …… 7. un millón – ocho ……
7
¿Qué falta?
A) Läs talserierna högt. Skriv ner de tal som saknas.
A) Fyll i de ord som saknas.
Diez, ..…., doce, ……, catorce, quince, ……, diecisiete, ……, ……, veinte
1. ¿De …… eres? 2. ¿…… está? 3. ¿…… se llama la capital? 4. ¿…… habitantes hay en el país? 5. ¿…… mucho calor hoy?
B) Gör själv liknande talserier där fem tal saknas. Låt din kamrat skriva ner de tal som du hoppat över. hoy i dag
e j ercicio s U N I DA D 1b
012-035.indd 23
B) Ställ därefter frågorna till din kamrat, som först svarar ”på riktigt” och sedan utifrån en påhittad identitet och situation. 23
08-10-30 09.57.37
8
10
¡Ha z fr ases!
Crucigr ama
De spanska orden står i oordning. Ordna dem så att meningen får samma betydelse som den svenska översättningen.
Vilka länder eller huvudstäder i Latinamerika passar in i korsordet? Kan du alla sju får du namnet på ett land. Vilket?
1. de • eres • dónde (Varifrån är du?) 2. de • soy • Suecia (Jag är från Sverige.) 3. en • vivo • no • España (Jag bor inte i Spanien.) 4. la • de • cómo • se • llama • capital • España (Vad heter Spaniens huvudstad?) 5. en • millones • habitantes • Suecia • de • hay • más de nueve (I Sverige finns det mer än nio miljoner invånare.)
1. Santiago es la capital de …… . 2. Es la capital de Venezuela. 3. Hay 6,3 millones de habitantes en el país. 4. La Paz es la capital de …… . 5. Si eres de …… eres de Uruguay. 6. La capital de Ecuador es …… . 7. En …… hay 28,4 millones de habitantes. 8. …… 8
1 2 3 4
9
5
Escucha
6
Var ligger betoningen? Lyssna och sätt en prick under den stavelse som är betonad.
1. Guatemala 2. México 3. El Salvador 4. Panamá
5. Honduras 6. Nicaragua 7. Managua 8. La Habana
Kolla med reglerna för betoning i mini grammatiken § 25c. Stämmer de?
más de mer än
24
012-035.indd 24
7
11
Tr aduce
Översätt till spanska.
1. Sydamerika är en stor kontinent. 2. Bogotá är Colombias huvudstad. 3. Juanes är från Colombia. 4. Varifrån är du? 5. Jag är från Sverige. 6. Det är ganska kallt i Sverige.
si om
U N I DA D 1b e j ercicio s
08-10-30 09.57.38
012-035.indd 25
08-10-30 09.57.39
C A M INAN DO 1
E L I S A B E T WA L D E N S T R Ă– M NINNI WESTERMAN M Ă„ R E T W I K- B R E T Z
E L I S A B E T WA L D E N S T R Ă– M NINNI WESTERMAN M Ă„ R E T W I K- B R E T Z
cAMINANdO �Pü väg� är ett läromedel i spanska fÜr gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Serien, som är en reviderad version av omtyckta caminando de nuevo, kommer att omfatta fyra allt-i-ett-bÜcker fÜr steg 1–4. caminando 1 är avsedd fÜr steg 1.
caminando 1 Lärobok (med elev-cd) Lärarhandledning Lärar-cd
*4#/
Caminando1_omslag.indd 1
09-12-18 13.32.24