9789147095063

För att kunna utveckla sin kunskap i externredovisning är det viktigt att det första mötet med ämnet ger en exakt, klar och tydlig förståelse av begrepp, samband och logik. Att förstå externredovisning uppfyller högt ställda krav på precision, logikbeskrivning och pedagogik. Begreppsbestämningar

Att förstå externredovisning – faktabok

Begrepp, samband, logik och teknik

Gunnar Eriksson Peter Johansson

Att förstå externredovisning – faktabok

problematiseras och diskuteras utförligt. Kassaflödesanalys är integrerad i bokens samtliga kapitel. På www.liber.se finns bokens 500 slutkommentarer med referenser och fördjupning.

Till boken finns också en övningsbok med lösningar.

Gunnar Eriksson och Peter Johansson är verksamma vid Linköpings universitet.

Best.nr 47-09506-3 Tryck.nr 47-09506-3-00

9

Omslag.indd 1

789147 095063

Att förstå externredovisning faktabok Begrepp, samband, logik och teknik

Gunnar Eriksson under medverkan av Peter Johansson

10-03-18 14.38.35

Att förstå externredovisning – faktabok ISBN 978-91-47-09506-3 © 2010 Gunnar Eriksson, Peter Johansson och Liber AB Redaktör: Ola Håkansson Omslag och formgivning: Fredrik Elvander Sättning: LundaText AB Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt ­BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö Tel: 040-25 86 00, Fax: 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice: Tfn 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01

Kap 0.indd 4

10-03-31 09.11.43

Innehållsförteckning 1

Inledning med förmögenhetsräkning

1.1

Vad är bokens särdrag?.................................................................................. 16 1.1.1 Hur är boken upplagd och varför?.................................................... 18 Kapitelinnehållet........................................................................................... 19

1.2 Varför lära sig externredovisning?................................................................. 20

1.2.1 Vad är externredovisning?................................................................ 20 1.3

Förmögenhetsräkning.................................................................................... 21 1.3.1 Balansekvationen............................................................................. 23 1.3.2 Balansräkningen............................................................................... 25

1.4

Det speciella med Eget kapital i företag........................................................

1.4.1 Ägarinsättning och hoppet om vinst................................................

1.4.2 Risken för förlust..............................................................................

1.4.3 Redovisningens rapporter.................................................................

1.4.4 Soliditet och lönsamhet....................................................................

2

Normbildning

2.1 Normbildare...................................................................................................

2.2 Principer och kvalitativa egenskaper.............................................................

2.2.1 Bokföringsmässig grund och periodisering.....................................

Två tidsskillnader.............................................................................

2.2.2 Redovisningsenhet, mått och tidsperiod...........................................

2.2.3 Fortlevnad och matchning................................................................

Produktmatchning............................................................................

Periodmatchning..............................................................................

Övrig matchning...............................................................................

2.2.4 Försiktighetsprincipen......................................................................

Principen om anskaffningsvärde...... .............................................................

Realisationsprincipen.... ................................................................................

Lägsta Värdets Princip (LVP).. ......................................................................

2.2.5 Formkrav..........................................................................................

2.2.6 Kvalitativa egenskaper.....................................................................

Kap 0Inneha ll.indd 5

25 25 26 27 31

33 34 35 35 36 37 38 38 40 41 42 42 42 43 43

10-03-02 14.29.40

6

Innehållsförteckning

3

Det ekonomiska kretsloppet

3.1 Flödet av pengar och reala resurser...............................................................

3.1.1 Varför behövs det pengar?................................................................

3.1.2 Försäljning och slutet kretslopp.......................................................

Vinsten i figuren................................................................................

3.1.3 Tidsskillnad mellan försäljning och betalning.................................

3.1.4 Tidsskillnad mellan anskaffning och betalning................................

3.1.5 Återbetalning till långivare och ägare..............................................

3.1.6 Grunden är nu lagd...........................................................................

4

Begreppen inkomst och utgift

4.1

Två transaktionstyper..................................................................................... 56

4.2 Begreppet utgift.............................................................................................

4.2.1 T– / S+ (utgift) ger T+ / EK– (tillgång och/eller kostnad)...............

4.2.2 Begreppet kostnad............................................................................

4.2.3 Tre sätt att betala och två att periodisera..........................................

Anskaffningstidpunkten – när inträffar den?....................................

57 58 59 60 61

4.3

Begreppet inkomst.........................................................................................

4.3.1 T+ / S– (inkomst) ger S+ / EK+ (skuld och/eller intäkt) 4.3.2 Begreppet intäkt...............................................................................

4.3.3 Tre sätt att betala och två att periodisera..........................................

62 63 64 64

4.4

De tre begreppsparen i de finansiella rapporterna......................................... 66

4.5

Senarelagda betalningar och periodiseringar................................................. 67

4.6

Övriga transaktioner...................................................................................... 69

4.7

Sammanfattning med figur............................................................................ 70

5

Bokföring i kontosystem

5.1 Att föra bok....................................................................................................

5.1.1 T-konton...........................................................................................

Öknings- och minskningssidor.........................................................

5.1.2 Beräkningskonton för intäkter och kostnader..................................

5.2

Kap 0Inneha ll.indd 6

46 47 49 49 51 53 54 54

73 74 75 77

Från IB till UB och föregående periods resultat............................................ 78 5.2.1 Saldo, saldering och bokslut............................................................ 80 5.2.2 Avläsningsteknik.............................................................................. 80

10-03-02 14.29.40

Innehållsförteckning

5.3

Bokslutets moment........................................................................................

5.3.1 Utjämning av resultatkonton............................................................

5.3.2 Bokslut.............................................................................................

5.3.3 Inkomst och utgift – förhållandet till debet och kredit.....................

7

81 81 83 84

5.4 Kontoplaner................................................................................................... 85

5.4.1 BAS-kontoplanen............................................................................. 85

Kontoavslutning i BAS-kontoplanen................................................. 86

Kap 0Inneha ll.indd 7

5.5

Radorienterad bokföring................................................................................ 88

6

Kredit som problem

6.1

Kassaflödesanalys..........................................................................................

6.1.1 Från resultat och kassaflöde.............................................................

6.1.2 Förändringen i rörelsekapitalets poster............................................

6.1.3 Kundfordringar och leverantörsskulder............................................

6.1.4 Lämnade och erhållna förskott.........................................................

6.1.5 Kortfordringar och kortskulder........................................................

6.1.6 Lager................................................................................................

6.2

Den kassaflödesorienterade balansekvationen............................................... 98

6.3

Speciella redovisningsfrågor.........................................................................

6.3.1 Kundförluster...................................................................................

6.3.2 Valutakursförluster...........................................................................

6.3.3 Factoring...........................................................................................

6.3.4 Checkräkningskredit........................................................................

6.4

Orealiserade poster i kassaflödesanalysen..................................................... 105

7

Interimsposter

7.1

Fordringar och skulder................................................................................... 108

7.2

Förutbetalda poster........................................................................................ 109 7.2.1 Förutbetalda kostnader..................................................................... 110 7.2.2 Förutbetalda intäkter........................................................................ 111

7.3

Upplupna poster............................................................................................. 112 7.3.1 Upplupna kostnader.......................................................................... 113 7.3.2 Upplupna intäkter............................................................................. 114

7.4

Andra interimsposter..................................................................................... 115

90 91 92 92 95 96 97 100 100 102 103 104

10-03-02 14.29.40

8

Innehållsförteckning

7.5

Andra bokföringstekniker.............................................................................. 115 7.5.1 Vad ska man använda?...................................................................... 116

8 Moms 8.1

Konsumtionsskatt och mervärdesskatt...........................................................

8.1.1 Skattesatsen......................................................................................

8.1.2 Utgående moms................................................................................

8.1.3 Ingående moms................................................................................

8.1.4 Momsavräkning................................................................................

8.1.5 Olika redovisningsperioder..............................................................

119 119 120 121 122 123

8.2 Moms vid utrikeshandel................................................................................

8.2.1 Moms vid införsel och utförsel........................................................

Bokföring..........................................................................................

8.2.2 Moms vid import och export............................................................

124 124 125 126

8.3 Moms som konteringsproblem......................................................................

8.3.1 Moms vid rabatter och bonus...........................................................

8.3.2 Moms vid kundförluster...................................................................

Kundförlust som är större än förväntat............................................

Arbetsgången....................................................................................

Nedskrivning med indirekt metod.....................................................

127 127 128 130 130 131

8.4

Moms och kassaflöde..................................................................................... 132

8.5

Moms och interimsposter.............................................................................. 132

9 Egen skatt och personal

Kap 0Inneha ll.indd 8

9.1 Företagets egen skatt......................................................................................

9.1.1 Bokföring av egen preliminärskatt...................................................

Något om egen skatt och kassaflöde.................................................

Egen skatt utvecklas vidare i kapitel 17...........................................

135 136 137 138

9.2 Utgifter för personal......................................................................................

9.2.1 Bokföring av personalutgifter..........................................................

9.2.2 Vad händer med skulderna?.............................................................

Vad händer då semester tas ut?........................................................

Vad händer med semestern vid bokslutet?.......................................

138 139 140 142 143

10-03-02 14.29.40

Innehållsförteckning

9.3

Vad är då det svåra?....................................................................................... 144 9.3.1 Beräkningsreglerna........................................................................... 144 9.3.2 Bokföringsteknik.............................................................................. 145

9.4

Personalkostnader och kassaflödesanalys...................................................... 145

9.5

Egen skatt och kassaflödesanalys.................................................................. 146

9

10 Den löpande verksamhetens kassaflöde 10.1

Ränta och företagets egen skatt.....................................................................

10.1.1 Räntekostnader.................................................................................

10.1.2 Ränteintäkter....................................................................................

10.1.3 Företagets egen skatt........................................................................

152 153 153 154

10.2 Den löpande verksamhetens kassaflöde........................................................

10.2.1 Det totala kassaflödet.......................................................................

10.2.2 Den löpande verksamhetens uppdelning..........................................

Skilj på rörelseresultatets kassaflöde och den

löpande verksamhetens totala kassaflöde........................................

154 155 156 157

10.3 Valutakursdifferenser på räntor...................................................................... 158 10.4 Långfristiga rörelseskulder............................................................................ 161 10.5 Sammanfattning i steg................................................................................... 163

11 Omsättningstillgångar 11.1 Lager av varor – handelsföretaget.................................................................

11.1.1 Lagerinventering..............................................................................

11.1.2 Inköp och KSV.................................................................................

Vad ingår i lagervarornas anskaffningsvärde?................................

11.1.3 Hur redovisas inköp till lagret?........................................................

Funktionsindelad resultaträkning –

inköp i BAS-kontoplanens klass 1 ...................................................

Kostnadsslagsindelad resultaträkning –

inköp i BAS-kontoplanens klass 4....................................................

Fast bruttovinstprocent.....................................................................

11.1.4 Lagrets värde vid bokslutet – lägsta värdets princip (LVP).............

11.1.5 FIFU, SIFU och vägt genomsnittspris..............................................

Kap 0Inneha ll.indd 9

166 167 167 169 169 170 171 172 173 174

10-03-02 14.29.40

10

Innehållsförteckning

11.2 Lager av pågående arbeten – tjänsteföretag................................................... 176

11.2.1 Kontering av pågående arbeten........................................................ 176

Lagervärdering av pågående arbeten.............................................. 178 11.3 Lager av produkter i arbete (PIA) – tillverkande företag..............................

11.3.1 Kontering med KSV (funktionsindelad resultaträkning).................

Vad ingår i anskaffningsvärdet?.......................................................

11.3.2 Kontering med lagerändringskonto (kostnadsslagsindelad

resultaträkning)................................................................................

BAS-planskontering är en sak, redovisning i resultaträkningen

en annan.......................................................................................... .

Tre lagerkonton, tre lagerändringskonton........................................

178 179 180 180 181 182

11.4 Övriga omsättningstillgångar........................................................................ 183

11.4.1 Lager av aktier.................................................................................. 184 11.5 Sammanfattning av skillnader....................................................................... 184

12 Anläggningstillgångar

Allmänt .......................................................................................................... 188

12.1 Materiella anläggningstillgångar................................................................... 189

Anskaffningsvärdet och dess fördelning........................................................ 189

Avskrivningsplanen........................................................................................ 190

Redovisning av avskrivningar....................................................................... 190

När avskrivningsplanen förändras................................................................ 192

12.1.1 Tillkommande utgifter...................................................................... 193

12.1.2 Nedskrivning.................................................................................... 194

Bokföring av nedskrivning och återföring av nedskrivning............. 195

12.1.3 Avyttring och utrangering................................................................ 196

Bokföring vid avyttring.................................................................... 196

12.1.4 Uppskrivning.................................................................................... 198

Avskrivning och nedskrivning på uppskrivet belopp........................ 198

Bokföring av uppskrivning............................................................... 199

12.1.5 Omvärdering..................................................................................... 200 12.2 Immateriella anläggningstillgångar............................................................... 200

12.2.1 Immateriella tillgångar – kontraktsbundna rättigheter..................... 200

Anskaffningsvärde, avskrivning, nedskrivning och uppskrivning.... 201

Kap 0Inneha ll.indd 10

10-03-02 14.29.41

Innehållsförteckning

12.2.2

12.2.3

12.2.4

Övriga immateriella tillgångar........................................................

Goodwill...........................................................................................

Internt upparbetad goodwill ............................................................

Internt upparbetade immateriella tillgångar (FoU-arbete)...............

Anskaffningsvärde, nedskrivning och nyttjandeperiod/avskrivning.

Bokföring av FoU-arbete..................................................................

11

201 202 202 203 204 205

12.3 Finansiella anläggningstillgångar.................................................................. 207

12.3.1 Långfristig fordran med kortfristig del samt upplupna intäkter....... 208

12.3.2 Börsaktier......................................................................................... 209 12.4 Sammanfattning av skillnader....................................................................... 209

13 Investeringssektorns kassaflöde 13.1 Materiella och immateriella anläggningstillgångar.......................................

13.1.1 När investeringsrelaterade poster saknas.........................................

13.1.2 Justering för poster som hanteras i investeringssektorn...................

Avskrivning och nedskrivning...........................................................

Uppskrivning....................................................................................

Vinst/förlust vid avyttring – det svåra..............................................

KASSA AB inklusive förlust vid avyttring........................................

13.1.3 Beräkna inköp av anläggningstillgångar med hjälp av

kontoförändringen............................................................................

214 215 217 217 219 220 221 223

13.2 Finansiella anläggningstillgångar i kassaflödesanalysen............................... 224

13.2.1 Fordringar/utlåning........................................................................... 225

13.2.2 Börsaktier......................................................................................... 227 13.3 Sammanfattning i steg................................................................................... 228

14 Eget kapital

Kap 0Inneha ll.indd 11

Allmänt........................................................................................................... 232

14.1

Vinstfördelning..............................................................................................

14.1.1 Reservfonden....................................................................................

14.1.2 Utdelningsbart belopp......................................................................

14.1.3 Förlusttäckning.................................................................................

14.1.4 Bokföring av vinstfördelning...........................................................

233 234 234 235 235

10-03-02 14.29.41

12

Innehållsförteckning

14.2 Nyemission.................................................................................................... 237

14.2.1 Överkurs........................................................................................... 238

14.2.2 Bokföring av nyemission................................................................. 238 14.3 Fondemission................................................................................................. 239

14.3.1 Fondaktier eller ökat kvotvärde........................................................ 240

14.3.2 Bokföring av fondemission.............................................................. 240 14.4 Aktieuppdelning och sammanläggning......................................................... 241 14.5 Återköp och inlösen av egna aktier............................................................... 242 14.6 Förändringen av eget kapital – den fjärde rapporten..................................... 243 14.7 Sammanfattning med boxbeskrivning........................................................... 245

15 Skulder och avsättningar 15.1 Skulder........................................................................................................... 248

Definition....................................................................................................... 248 15.1.1 Bokföringsexempel.......................................................................... 249 15.1.2 Valutakursproblematik..................................................................... 249

15.2 Avsättningarna mer intressanta...................................................................... 251

Definition....................................................................................................... 252 15.2.1 Bokföringsexempel.......................................................................... 252 Andra exempel på avsättningar..................................................................... 253

15.3 Ansvarsförbindelser....................................................................................... 254

Definition....................................................................................................... 254

16 Finansieringssektorns kassaflöde 16.1 Finansieringssektorn i kassaflödesekvationen............................................... 256 16.2 Avsättningar................................................................................................... 257

Avsättningar är långfristiga rörelseskulder................................................... 258

16.3 Eget kapital – det enkla sättet........................................................................ 259

Kap 0Inneha ll.indd 12

Låt resultat och uppskrivning ingå i förändringen av eget kapital................ 260

Det svåra med enskilda eget-kapital-poster.................................................. 260

Tilläggsupplysningar utanför balans- och resultaträkningen....................... 261 16.3.1 Ägartransaktionernas kassaflöde som ett nettobelopp..................... 261

10-03-02 14.29.41

Innehållsförteckning

13

16.3.2 Ägartransaktionernas kassaflöde uppdelat....................................... 262

Vad du slipper att fundera på........................................................... 263 16.4

Långfristiga skulder.......................................................................................

16.4.1 Långfristiga skulder i utländsk valuta..............................................

16.4.2 Bokföringsexempel i USD och SEK................................................

16.4 3 Valutakursdifferenser i kassaflödesanalysen – det svåra..................

264 266 266 268

16.5 Sammanfattning i steg................................................................................... 269

17 Bokslutsdispositioner och skatt 17.1 Obeskattade reserver...................................................................................... 274

Vadå ”obeskattad” och vadå ”reserv”?........................................................ 274 17.1.1 Obeskattade reserver och deras förändring...................................... 275

17.2 Räkenskapsenlig avskrivning........................................................................

17.2.1 Grundlogiken – ett nytt UB-värde ger posten ACÖA

i totalberäkningen........................................................................... ..

17.2.2 Huvudregeln (30-regeln)..................................................................

17.2.3 Kompletteringsregeln (20-regeln)....................................................

17.2.4 Avskrivning trots att det redovisade värdet är noll...........................

Årets avskrivning enligt plan är återföringens övre gräns...............

277 278 280 282 283 284

17.3 Periodiseringsfond......................................................................................... 285

Beräkningunderlaget..................................................................................... 285

Det skattemässigt lägsta och högsta resultatet.............................................. 285

17.4

Redovisad skatt – logik över tre år................................................................

17.4.1 Bokföring av beräknad kvarstående skatt........................................

17.4.2 Slutlig skatt och bokföring av debiterad kvarstående skatt..............

17.4.3 Bokföring av beräknad överskjutande skatt.....................................

17.4.4 Extra inbetalning av skatt.................................................................

286 288 288 291 293

18 Kassaflödesanalys 18.1 Exemplet TULS AB....................................................................................... 295 18.2 Grov kassaflödesanalys.................................................................................. 297 18.3 Utvecklad kassaflödesanalys........................................................................ 299

18.3.1 Den löpande verksamheten.............................................................. 300

Uttrycket ”Justering för poster som inte ingår i kassaflödet”......... 302

Kap 0Inneha ll.indd 13

10-03-02 14.29.41

14

Innehållsförteckning

18.3.2

18.3.3

18.3.4

Investeringssektorn...........................................................................

Materiella anläggningstillgångar....................................................

Finansiella anläggningstillgångar...................................................

Börsaktier.........................................................................................

Fordringar/utlåning..........................................................................

Finansieringssektorn........................................................................

Eget kapital – nyemission.................................................................

Den enkla lösningen.........................................................................

Analysera förändringen av det totala egna kapitalet.......................

Frågan om ev. fondemission.............................................................

Lån/Skulder......................................................................................

Obeskattade reserver........................................................................

305 307 309 309 310 311 311 311 312 313 313 313

18.4 Sammanfattning............................................................................................. 314

19 Räkenskapsanalys 19.1 Ekonomisk ställning...................................................................................... 316

19.1.1 Rörelsekapital................................................................................... 317

Beräkning av kundkredittid.............................................................. 317

Beräkning av lagringstiden.............................................................. 318

19.1.2 Likviditet.......................................................................................... 320

Självfinansiering............................................................................... 320

19.1.3 Soliditet............................................................................................ 320 19.2 Lönsamhet..................................................................................................... 321

19.2.1 RT som ett vägt genomsnitt av RS och RE. ................................... 322

19.2.2 RE påverkas av S/EK och skillnaden mellan RT och RS................... 324

Lönsamhet och risk........................................................................... 326

19.2.3 Vinstmarginal och kapitalomsättning............................................... 326

Förändras den ena med X%, förändras lönsamheten med X%........ 328

Minskar den ena med X%, måste den andra öka med mer än X% . 329

Kap 0Inneha ll.indd 14

10-03-02 14.29.41

Innehållsförteckning

15

Svar på frågor .......................................................................................................... 331 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6

BAS-kontogrupper...........................................................................

Balansräkningen enl. ÅRL...............................................................

Resultaträkningen enl. ÅRL.............................................................

Balansräkningen enl. BFNAR 2008:1 (K2).....................................

Resultaträkningen enl. BFNAR 2008:1 (K2)...................................

Klassisk finansieringsanalys.............................................................

409 410 412 415 418 419

Sakregister................................................................................................................ 424

Kap 0Inneha ll.indd 15

10-03-02 14.29.41

Kapitel 1

Inledning med ­förmögenhetsräkning I detta kapitel 1 beskrivs bokens särdrag när det gäller innehåll och pedagogik. Framförallt är det fokus på begreppsklarhet och precision i logik, samtidigt som externredovisningens rapporter behandlas integrerat i ett sammanhang. Enkel förmögenhetsräkning för individer omvandlas till balansräkning för företag och en bildmässig balansbox används för att illu­ stre­ra balansekvationen, finansiell ställning, resultat, riskkapital och hur olika transaktioner påverkar företagets ekonomi. Detta leder in i genomgången av viktiga redovisningsprinci­ per i nästkommande kapitel 2 och företagets ekonomiska kretslopp i kapitel 3.

1.1 Vad är bokens särdrag?

Den här boken handlar om externredovisning och vi som har skrivit den har undervisat i externredovisning på universitetsnivå under många år. Vi har använt de flesta svenska läroböcker inom området, men under ca 20 år använde vi utländsk litteratur på den första externredovisningskursen. Detta gjorde vi av pedagogiska skäl. Utbudet av utländska läro­ böcker är mycket stort och det är enklare att där hitta böcker som uppfyller högt ställda krav på precision och exakthet i framställningen av redovisningens begrepp, samband och logik.

Precision är viktig. Redovisningen är i mycket ett språk och det är angeläget att den grundläggande terminologin framställs så exakt, precist och tydligt som det bara går. Feno­ menet är då att exakt och precis kunskap inte kan präglas av höggradig förenkling och scha­ blonmässighet. Snarare är det i tydliggörandet och förklarandet av språkets svårigheter, som läsaren kan hämta stöd för att utveckla en kunskap präglad av insikt och begripande. Och detta begripande är viktigt, speciellt för den som läser företagsekonomi och som förväntas behärska externredovisning. Utan verklig förståelse tvingas man leva med en osäkerhet om den egna förmågan och detta ger otrygghet inför fortsatta studier och praktisk verksamhet. Är kunskapen fragmentarisk och lite otydlig kan ämnet aldrig bli intressant, stimule­ rande och roligt. Redovisning blir i så fall bara något jobbigt. Dock, med precision i språket är det möjligt att begreppsligt fånga, strukturera och klarlägga redovisningens samband och

Kap 01.indd 16

10-03-02 15.45.57

Kapitel 1

17

logik på ett exakt sätt. Då förstår man och då kan man diskutera externredovisning på ett sätt som gör att även andra förstår att man behärskar ämnet. Därmed kan man växa i sin roll, och redovisning framstår som ett tilltalande och trevligt ämne och därtill som en mycket nyttig och användbar kunskap.

Språk är dock svårt och vår erfarenhet efter åren med utländsk kurslitteratur är att mycket av fackmässig begreppsprecision går förlorat, om det saknas motsvarande terminologi på svenska. Ett problem i sammanhanget är att det finns en flora av svenska redovisningsbe­ grepp som har både en strikt redovisningsmässig och en vardagsspråklig användning. Detta skapar svårigheter. Om sedan redovisningsbegreppen framställs på ett utländskt språk, och begreppen på viktiga punkter skiljer sig från motsvarande svenska, blir begripandet än svå­ rare. Är det då så stora skillnader? Det beror på vad man menar med ”stor”. Efter att ha dis­ kuterat med och hört funderingar och frågor från i sanning tusentals studenter, kan man konstatera att skillnaderna är mycket viktiga därför att de berör sättet att uppfatta grundbe­ greppen. Otydlighet där ger svårförstålighet när det gäller grundlogik och samband. Detta är bekymmersamt eftersom redovisning på grundnivå i mycket faktiskt är ett ”fyrkantigt” ämne, med en förhållandevis klar och tydlig logik. Ska man förstå redovisningen måste denna fyrkantighet läggas fast ordentligt och detta är inte alltid så lätt. Man behöver exem­ pelvis inte ha läst någon redovisning alls för att ha hört talas om begreppen ”inkomst” och ”utgift”, eftersom dessa begrepp är vardagsspråkligt vanliga. Inom redovisningsområdet är dessa dock så viktiga att man säger (lite kryptiskt för den oinvigde) att en redovisning på s.k. bokföringsmässig grund är en periodiserande redovisning som bygger på inkomster och utgifter och att det är dessa inkomster och utgifter som sedan periodiseras (till intäkter och kostnader). Kanske skulle man då förvänta sig att begreppen inkomst och utgift har klara och etablerade bestämningar och definitioner. Så är dock inte fallet. Begreppen inkomst och utgift är tvärt om lite av ”trollord” i svensk redovisningsterminologi, och just detta gör det 1 svårt att grundlägga det fundament som måste vara redovisningskunskapens fasta bas.

Som vi noterar i vår exempel- och övningsbok: Att förstå externredovisning – begrepp, samband, logik och teknik (Liber 2009), försvenskar vi den terminologi som finns hos 2 ­Robert Anthony och återaktiverar samtidigt de begreppsbestämningar som finns hos exem­ 3 pel­vis Nils Västhagen. Den grundterminologi vi presenterar här är således inte vår egen, och vårt bidrag är möjligen att upptäcka likheten mellan modern engelsk terminologi, när den är som mest motsägelsefri, och klassisk svensk begreppsbestämning. Vi lyfter fram och utvecklar tillämpningen av begreppsramen på ett sådant sätt att den blir än mer motsägelse­ fri, samtidigt som vi också lyfter fram de ofullständigheter, undantagsregler och motsägelser som fortfarande finns. Detta förtydligar och underlättar förståelse och inlärning.

Som textbok kompletterar det föreliggande vår exempel- och övningsbok. Den strävan 4 som utmärker övningsboken utmärker även denna bok, dvs.

1 2

Kap 01.indd 17

Begreppsklarhet Integrerad kassaflödesanalys

10-03-02 15.45.57

18

Inledning med förmögenhetsräkning

3 4 5

Behandlar klassiska svårbegripligheter Avläsningsteknik vid T-kontering Pedagogiskt tänkt

1.1.1 Hur är boken upplagd och varför?

Boken har en struktur med följande kapitel:

1 2 3 4 5

Inledning med förmögenhetsräkning Normbildning Det ekonomiska kretsloppet Begreppen inkomst och utgift Bokföring i kontosystem

11 12 13 14 15

Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Investeringssektorns kassaflöde Eget kapital Skulder och avsättningar

6 Kredit som problem 16 Finansieringssektorns kassaflöde 7 Interimsposter 17 Bokslutsdispositioner och skatt 8 Moms 18 Kassaflödesanalys 9 Egen skatt och personal 19 Räkenskapsanalys 10 Den löpande verksamhetens kassaflöde

Varje kapitel har en huvudtext som kompletteras med slutkommentarer. I huvudtex­ ten finns även frågor och uppgifter som vidareför textens exemplifieringar, och kapitlen ­avslutas med ett antal kortsvarsfrågor. Dessa uppgifter och frågor är 100 till antalet och det ges utförliga svar. Huvudtexten hålls samman med frågornas svar, och slutkommenta­ rerna samlas i ett särskilt dokument som finns tillgängligt på bokens hemsida (www.liber.se/ attforstaexternredovisning).

Huvudtexten, med sina frågor kan läsas för sig, utan slutkommentarerna. Kommentarer­ na innehåller bl.a. olika typer av utvikningar och utvecklingar av huvudtexten, ­hänvisningar till lagtext och andra regelverk, diskussioner kring skillnader i den normbildning som finns i BFNAR (Bokföringsnämndens allmänna råd), RR (Redovisningsrådets rekommendationer) och IAS (International Accounting Standards), härledning av formler etc. Slutkom­ mentarerna omfattar ca 90 sidor och är skrivna med tanke på dem som allmänt tycker att externredovisning verkar spännande och vill ha en fördjupande kunskap. Den som tidigare har läst redovisning har mycket att hämta här, liksom de ekonomstudenter som har externre­ dovisning som sin kommande fördjupning. Då kan det vara poängfullt att veta vad det egent­ ligen stod i Paciolos grundskrift från 1494 och vad Nordisk familjebok från 1905 säger om lefvande och döda konton. Sedan är det alltid intressant att upptäcka att Bokföringsnämnden definierar inkomster på det sätt som Redovisningsrådet och IAS definierar intäkter. I slut­ kommentarerna finns även ett förslag på en modifierad bestämning av inkomst- och utgifts­ begreppet (där begreppet utgift inte finns definierat hos varken IAS eller Redovisningrådet,

Kap 01.indd 18

10-03-02 15.45.57

Kapitel 1

19

samtidigt som Bokföringsnämndens definition är av så sent datum som år 2008). Den som är bekant med BAS-kontoplanen kan också läsa om en möjlig förklaring till varför BASplanen har in­koms­ter och utgifter där inga utgifter eller inkomster kan finnas, vilka viktiga förenklingsregler som gäller för K2-företag (dessa gäller fr.o.m. år 2009) och hur dagens kassaflödesanalys skiljer sig från den tidigare finansieringsanalysen etc. Den här typen av kunskap har till viss del en VG-karaktär och kan vara trevlig att ha, men den är inte alls nöd­ vändig för att förstå externredovisningens begrepp, logik och samband på ett utmärkt sätt.

Huvudtexten är fullt tillräcklig för detta ändamål.

Kapitelinnehållet Kapitelmässigt gäller att kunskapen om redovisningens begrepp, samband, logik och tek­ nik grundläggs i de fem första kapitlen. Allt inleds med en enkel förmögenhetsräkning och uppställningen av den balansräkning som är kärnan i all externredovisning. Balansräkning­ en visar den ekonomiska ställningen och den förändras hela tiden när företaget omvandlar resurser i ett ständigt pågående ekonomiskt kretslopp. Externredovisningen avbildar detta kretslopp, och det ekonomiska flödet påverkas när företagets transaktioner ger upphov till sådana balansposter som anläggningstillgångar, lager, kundfordringar, leverantörsskulder och förskott. Har man sett balansräkningen och kretsloppet kan man bildmässigt fånga be­ greppen inkomst/utgift, liksom begreppen intäkt/kostnad och inbetalning/utbetalning, vilket gör att man också kan ge begreppen precisa formella definitioner. Därefter är det enkelt att förstå hur all bokföring är uppbyggd.

Kassaflödesanalysen är en mycket viktig del i externredovisningen och skälet till att företagets resultat inte är detsamma som företagets kassaflöde, är att krediter, förskott och periodiseringar ger tidsskillnader mellan bokföring av resultatposter och betalningar. Under tiden skapas olika rörelsefordringar och rörelseskulder och det är deras förändringar som gör att man alltid kan räkna om resultatet till kassaflöde. Detta görs i kassaflödesanalysen och den brukar uppfattas som svår. Därför tas den upp redan från början i kapitel 6, och behandlas sedan integrerat i övriga kapitel.

Kapitel 7–9 behandlar vanliga affärshändelser i en ordning som ges av praktisk bokfö­ ring under ett räkenskapsår. Det börjar med interimsposter och sedan sker alla inköp och försäljningar (kontant, kredit eller med hjälp av förskott, kreditkort och checkräkning) med moms. Företaget betalar redan i januari egen skatt och hanterar löner, inkl. personalskatter, sociala avgifter och semesterlöner. Därefter har i princip alla de rörelsekapitalposter som är viktiga för kassaflödesanalysen behandlats och i kapitel 10 ges en fullständig bild av hur kassaflödet i den löpande verksamheten hanterats, inklusive räntor och skatter.

Därefter följer sju kapitel som går ett varv genom de övriga posterna i balansräkningen.

Kapitel 11, med omsättningstillgångar och redovisning av lager i olika former, och kapitel 12, med redovisning av materiella, immateriella och finansiella anläggningstillgångar. Här blir begreppet periodisering tydligt. Externredovisning är en periodiserande redovisning, som räknar resultat med hjälp av intäkter och kostnader. För långlivade anläggningstill­ gångar, t.ex. byggnader, gäller att de används i kanske 40 år och då ger utgiften det första

Kap 01.indd 19

10-03-02 15.45.58

20

Inledning med förmögenhetsräkning

året, upphov till kostnader under en lång följd av år. I kapitel 13 behandlas sedan hur anlägg­ ningstillgångarnas förändring kan räknas om till kassaflödet i investeringssektorn.

I kapitel 14 hanteras redovisning av eget kapital med vinstfördelning, fondemissioner och nyemissioner. Dessa transaktioner är få, men likväl mycket viktiga och detsamma gäller för skulder, som speglar tillskjutet kapital och avsättningar, som är uppskjutna betalningar.

Dessa poster behandlas i kapitel 15, som övergår till finansieringssektorns kassaflöde i ka­ pitel 16. Detta är kassaflödesanalysens tredje och sista sektor, där förändringar i eget kapital och skulder har skapat kassaflödet. Slutligen, i kapitel 17, behandlas det som är bokföring­ ens sista steg, med hanteringen av obeskattade reserver och bokslutsdispositioner för att påverka företagets egen skatt.

Kassaflödesanalysen har behandlats löpande och i tre särskilda kapitel kopplade till kas­ saflödesanalysens tre sektorer. I kapitel 18 ges en sammanhållen behandling av hela kas­ saflödesanalysen.

Avslutningsvis, i kapitel 19, finns grunderna i räkenskapsanalys med bl.a. räntabilitets­ mätning och förklaring av RE som vägt genomsnitt av RT och RS.

1.2 Varför lära sig externredovisning?

Många håller på med redovisning (det finns 5 400 revisorer), många är redovisningsskyldiga (det finns exempelvis 280 000 aktiebolag), många har aktier och bör kunna läsa en årsredo­ 5 visning (det finns 2 200 000 ägare av enskilda aktier) och de flesta har hört talas om hur företags delårsrapporter påverkar börskursen (ekonominyheter sänds dagligen i SVT, SR, SKY, CNN etc.). Externredovisning är viktig i samtiden eftersom den är central i det som är ekonomi och företagande. Företagets ekonomiska ställning och resultat påverkar allt och alla, och externredovisningen ger begrepp för att beskriva och analysera just detta. Därför är kunskap om externredovisning viktig och de flesta bör ha viss kunskap om detta. Om inte annat så för att det är allmänt tillfredsställande att vara insatt i och veta saker om det som är vanlig samtida diskussion! Är man företagsekonom, eller ska utbilda sig till företagsekonom, är externredovisning en nödvändig kunskap. Externredovisning är ett kärnämne i ekonomutbildningen. Beskriv­ ning och analys av företagets ekonomi är hela basen i en företagsekonomiutbildning och just därför måste ekonomens externredovisningskunskap vila på en stabil och säker grund.

Och sådana fundament skapas bara av en precis och exakt kunskap om externredovisningens 6 begrepp, samband, logik och teknik.

1.2.1 Vad är externredovisning?

Redovisningens syfte är att ge externa intressenter underlag för ekonomiskt beslutsfattande.7 Intressenter är alla som på olika sätt påverkas av företagets verksamhet. Ovan nämns re­ visorer, aktieplacerare och en normalintresserad allmänhet. Andra vanliga intressenter är

Kap 01.indd 20

10-03-02 15.45.58

Kapitel 1

21

ägare, långivare, löntagare, leverantörer, kunder, investerare och stat/kommun. Är företagets ekonomiska ställning och resultat dåliga har ­dessa aktörer anledning att bry sig. Ägarna kanske riskerar att förlora sitt insatta kapital, långivarna riskerar att inte få tillbaka de pengar man lånat ut, kunderna kanske riskerar att inte få framtida garanti­åtaganden infriade, inve­ ste­rare kan ha anledning att välja andra investeringsobjekt och kommuner kan oroa sig för sysselsättning och skatter.

Det som tilldrar sig intresse är (som nämnts flera gånger, för att du alltid ska komma ihåg det) företagets ekonomiska ställning och resultat. Det är detta redovisningen ska beskriva, men vad handlar det om? Hur mäter man, hur görs beskrivningen och hur bedömer man om den ekonomiska ställningen är god eller mindre god? Och motsvarande för resultatet. Vad är ett ekonomiskt resultat? Vad mäter man, hur mäter man och vad är ett bra resultat jämfört med ett dåligt resultat?

Dessa frågor är helt grundläggande och det första begreppet, den ekonomiska ställning­ en, kan enkelt förklaras med hänvisning till hur man vardagsspråkligt uppfattar en enskild persons förmögenhet. Därefter är det enkelt att gå över till den fackmässiga terminologin där förmögenhetsbegreppet är centralt, eftersom den ekonomiska ställningen ska beskriva just 8 förmögenhetens storlek och sammansättning.

1.3 Förmögenhetsräkning Vad är det man mäter om man ska mäta en enskild persons förmögenhet? Det första man gör är att undersöka vad personen äger och hur mycket detta är värt. Man gör en förteckning över personens, säg att hon heter Jazina Jagerbrandt, ekonomiska tillgångar, man sätter ett värde på de olika tillgångarna och summerar. Det kan exempelvis se ut som nedan till vänster: 20X8-09-01

20X8-09-20

Hus

2 400 000

Hus

Bil

140 000

Bil

2 300 000 110 000

Aktiefonder

210 000

Aktiefonder

250 000

Antikviteter

50 000

Antikviteter

50 000

Fordringar

25 000

Fordringar

15 000

Bankmedel

70 000

Bankmedel

65 000

Kontanter

5 000

Kontanter

10 000

Summa

2 900 000

Summa

2 800 000

Vid mättillfället 20X8-09-01 har de olika tillgångarna tilldelats värden. Det inses lätt att mätningen har att hantera ett bedömningsproblem. Vad är husets 2 400 000 för ett värde? Är det kanske ett taxeringsvärde eller ett brandförsäkringsvärde, kanske är det husets anskaff­ ningsvärde eller dess återanskaffningsvärde, kanske är det värdet som Jazina tror hon kan sälja huset för, eftersom en granne faktiskt har sålt ett liknande hus för detta pris? Det är inte

Kap 01.indd 21

10-03-02 15.45.58

22

Inledning med förmögenhetsräkning

Skulder

Tillgångar

enkelt. Att mäta förmögenhetsvärden är ofta problematiskt och det gäller huset, såväl som bilen och antikviteterna.

Man kan i vilket fall vara säker på att om man genomför mätningen vid en senare tid­ punkt, exempelvis tre veckor senare, så uppkommer samma typ av värderingsproblem. I den högra tabellen gäller att huset nu kanske har haft en omfattande vattenskada, en ny bedöm­ ning ger att bilen var alltför optimistiskt värderad vid tidpunkt 1, aktiefondernas dagsnote­ ring visar på en ökning till 250 000 och en kortfristig fordran på 10 000 har visat sig värdelös (varför fordringarnas värde nu är enbart 15 000) och ett uttag från banken har gjorts. Alltså – notera att förmögenhetsställningen är något som gäller vid en viss tidpunkt. En ny dag och en ny förmögenhetsställning gäller!

Vi återkommer till de allestädes närvarande värderingsproblemen, men anta nu att alla berörda är överens om att redovisade värden ger en rättvisande bild. Mätningen är gjord på 9 ett relevant och tillförlitligt sätt och tillgångarnas sammanlagda värde är 2 800 000 den 20 september. Är detta J­ azinas förmögenhet vid denna tidpunkt?

Svaret på frågan är ja, men det beror på. Om Jazina äger och förfogar över dessa till­ gångar utgör beloppet 2 800 000 värdet på Jazinas tillgångar precis då mätningen görs, den 20X8-09-20. Tillgångsmassans storlek och sammansättning har samtidigt förändrats under de senaste 20 dagarna. Det totala värdet har minskat med 100 000. Aktiefondernas värde har ökat samtidigt som huset, bilen och fordransposten har minskat. De olika tillgångarna är förmögenhetsobjekt och Jazinas förmögenhet uppgår till 2 800 000 den 20 september. Detta är dock inte hela sanningen och vill man ha reda på hur förmögen Jazina är, bör man ställa sig frågan om Jazina har några skulder.

Det förmögenhetsmässigt intressanta med skulder 20X8-09-20 är att de utgör betalningsförpliktelser, och förmögen­ Förmögenhetsräkning hetens storlek ges av skillnaden mellan tillgångarnas Hus 2 300 000 (T) och skuldernas (S) värde. Om Jazina har skulder Bil 110 000 så minskar förmögenheten (eller nettoförmögenheAktiefonder 250 000 ten) i samma utsträckning som skulderna ökar. Ja­ Antikviteter 50 000 zina har kanske köpt sitt hus och sin bil med hjälp av Fordringar 15 000 banklån (1 800 000 + 160 000), samtidigt som hon Bankmedel 65 000 har studieskulder (235 000) och en mindre kortskuld Kontanter 10 000 (5 000). Dessa skulder uppgår i så fall till 2 200 000 Banklån – hus –1 800 000 den 20 september. Jazinas nettoförmögenhet är då Banklån – bil –160 000 600 000 eftersom 2 800 000 – 2 200 000 = 600 000.

Studielån –235 000 Detta kan summeras som här bredvid.

Kortskuld –5 000 Om man pratar om Jazinas nettoförmögenhet Nettoförmögenhet 600 000 som hennes egna kapital (EK) gäller således att: T – S = EK. Om Jazina inte har några skulder och därmed inga betalningsförpliktelser den 20 september, är hennes förmögenhet lika stor som tillgångarnas sam­ lade värde, dvs. 2 800 000, eftersom 2 800 000 – 0 = 2 800 000.

Kap 01.indd 22

10-03-02 15.45.58

23

Kapitel 1

Notera att Jazinas egna kapital (EK) eller nettoförmögenhet inte har någon substantiell ka­ raktär. EK är ingenting man kan använda till något. EK är enbart en beräkningsdifferens, T – S = EK. De verkliga förmögenhetsobjekten finns bland tillgångarna. Skulle Jazina sälja alla sina tillgångar och betala sina skulder, skulle den kvarstående mängden T vara hennes nettoförmögenhet. Beräkningsmässigt är detta EK.

Fråga 1.1 A Bilens värde är 110 000 och skulden Banklån – bil är 160 000. Kan det vara så?

B Om Jazinas skulder den 20 september är 3 100 000, hur stor är hennes förmögenhet i så fall?

C Vad är det som avgör om förmögenhetsställningen är bra eller mindre bra?

1.3.1 Balansekvationen BR 20X8-09-20 Den ekonomiska ställningen visar för­ Hus 2 300 000 mögenhetens storlek och sammansätt­ Bil 110 000 ning. T – S = EK och EK är en beräk­ ningsdifferens. Kom alltid ihåg detta!

Aktiefonder 250 000 Ett sätt att göra förmögenhetsräk­ Antikviteter 50 000 ningen mer bildmässig är att skriva ek­ Fordringar 15 000 vationen på formen T = S + EK och göra Bankmedel 65 000 en uppställning där man förtecknar T Kontanter 10 000 till vänster och EK + S till höger. Då ser Summa T 2 800 000 förmögenhetsuppställningen ut som här bredvid, med två spalter, som har samma totalsumma: T = EK + S. Den här räkningen visar Jazinas förmögenhet, dess storlek och sammansättning. Om T – S = EK framstår som ett självklart förmö­ genhetsuttryck, är också balansekvationen T = S + EK en själv­ klarhet. Balansekvationen är enbart en omformulering. Innehållsligt tillförs inget nytt. Det intressanta är uttryckets bildmässighet och att man kan konstruera en s.k. balansbox som visas till höger.

Vill man betona balansposternas förändring kan förmögenhets­ förändringen skrivas som ∆T = ∆EK + ∆S. Förändring i en variabel betyder förändring i en annan. En minskning i T kan motsvaras av en ökning i T och ingenting påverkas till höger om likhetstecknet.

Köper Jazina aktiefonder för 10 000 och använder pengar från bank­ kontot, förändras enbart sammansättningen på tillgångsmassan till

Kap 01.indd 23

600 000

1 800 000 160 000

Eget kapital

Banklån – hus Banklån – bil

235 000

Studielån

5 000

Kortskuld

2 800 000

Balansbox T

Summa S och EK

20X8-09-20 EK 600 000

2 800 000

S 2 200 000

2 800 000

2 800 000

10-03-02 15.45.59

24

Inledning med förmögenhetsräkning

vänster. Högersidan, med EK och S påverkas inte. Annars ger varje enskild förändring i T till vänster om likhetstecknet, en motsvarande förändring i EK + S till höger.

•• Om huset måste skrivas ned med ytterligare 100 000 och Jazinas skulder inte för­ ändras, minskar hennes förmögenhet med 100 000. Minskar T till vänster utan att S påverkas, så minskar EK till höger.

•• Ökar T utan att S påverkas, så ökar EK. Om den enda förändringen är att aktiefon­ derna till vänster ökar med 25 000, så ökar EK till höger med 25 000.

•• Ökar T och S lika mycket påverkas inte EK. Om Jazina köper en TV för 17 000 med sitt kreditkort, påverkas inte hennes förmögenhet. Hon får mer av tillgångar till väns­ ter, men skulderna till höger ökar lika mycket.

•• Tvärt om gäller att om Jazina betalar av 30 000 på sitt studielån och gör en överföring från sitt bankkonto till CSN, så minskar både T till vänster och S till höger. EK förblir opåverkat.

•• En sista variant kan vara att EK påverkas om S förändras utan att T förändras. Om Jazina åker på semester och köper resan för 15 000 med kreditkortet, så minskar EK därför att S ökar utan att det tillförs någon ny tillgång.

Fråga 1.2 Vad händer i balansboxen (eller i en tabell som visar T = EK + S) om Jazina (A) skänker 5 000 till Greenpeace, (B) får sin lön 20 000 insatt på bankkontot, (C) tar ut 16 000 från bankkontot, (D) köper en dator för pengarna och betalar 12 000 kontant, (E) säljer sin bil för 95 000 kontant och (F) därefter betalar de 95 000 till banken, som en återbetalning på billånet? Hur påverkas Jazinas förmögenhet av dessa händelser?

På det här sättet kan man beskriva hur förmögenhetens storlek och sammansättning för­ ändras. Detta gäller för en vanlig enskild person och nettoförmögenheten (EK) ges som en beräkningsdifferens mellan tillgångar (T) och skulder (S). Detta samband kan ställas upp och balansräknas så att ∆T = ∆EK + ∆S. Detta är en enkel logik och fördelen är nu att den 10 också gäller i företag.

Kap 01.indd 24

10-03-02 15.45.59

Kapitel 1

25

1.3.2 Balansräkningen Ställer man upp balansräkningen som för Jazina och kompletterar den med ytterligare två streck ser den ut som nedan. Tillgångarna (T) har delats upp i anläggningstillgångar (AT) och omsättningstillgångar (OT). Tillgångarna anges i likviditetsordning, med immateriella och materiella anläggningstillgångar först (överst) och därefter tillgångar som blir allt enk­ lare att omvandla till likvida medel, för att sist (längst ned) ha kassamedel. Skulderna delas Balansbox 20X8-09-20 in i långfristiga (LS) och kortfristiga skulder AT EK 11 (KS). Så här kan man beskriva alla företag 600 000 12 som är bokföringsskyldiga. Skillnaden är att beloppen för balansomslutningen (summa T) räknas i tusental, miljontal eller miljardtal 2 710 000 LS och att strecket mellan AT och OT, mellan S och EK och mellan LS och KS ligger på olika 2 195 000 nivåer.

För Jazinas del beskrevs hennes personliga förmögenhet. Det speciella med företaget är OT 90 000 KS 5 000 att redovisningen nu rör en specificerad redo2 800 000 2 800 000 visningsenhet, som är skild från ägarna. En redovisningsenhet kan i princip ha vilken av­ gränsning som helst. Vad som är redovisningsenheten är en organisationsfråga och en fråga om vad som är lämpliga styrenheter. För enkelhets skull byggs bokens framställning upp kring aktiebolaget som redovisningsenhet, dvs. en enhet där ägarna satsar pengar och som bevis på detta erhåller ett andelsbevis som kallas aktie. Dessa andelsbevis/aktier kan sedan säljas vidare och den som köper aktierna är den som då har de rättigheter som tillkommer 13 en aktieägare.

1.4 Det speciella med Eget kapital i företag I redovisningsmässig mening bildas ett aktiebolag genom att företagsbildarna sätter in minst 100 000 på ett bankkonto (T+). Eftersom skulderna (S) inte påverkas av detta, ökar 14 eget kapital (EK+). Denna första ägarinsättning benämns under EK som aktiekapital.

Företagsbildarna är nu aktieägare och i aktieboken skrivs in att aktiekapitalet uppgår till 15 100 000 kr fördelat på exempelvis 1 000 aktier med kvotvärdet 100 kr. Är ägarna fyra och har lika många aktier, så har var och en 250 aktier.

1.4.1 Ägarinsättning och hoppet om vinst Varför blir man aktieägare? Anledningen är att man förväntar sig ett ekonomiskt utbyte.

16 Aktiebolagets syfte enligt aktiebolagslagen är att verksamheten ska ge vinst till ägarna, men vad innebär det att verksamheten ska ge vinst? Vardagsspråkligt betyder det att man

Kap 01.indd 25

10-03-02 15.45.59

För att kunna utveckla sin kunskap i externredovisning är det viktigt att det första mötet med ämnet ger en exakt, klar och tydlig förståelse av begrepp, samband och logik. Att förstå externredovisning uppfyller högt ställda krav på precision, logikbeskrivning och pedagogik. Begreppsbestämningar

Att förstå externredovisning – faktabok

Begrepp, samband, logik och teknik

Gunnar Eriksson Peter Johansson

Att förstå externredovisning – faktabok

problematiseras och diskuteras utförligt. Kassaflödesanalys är integrerad i bokens samtliga kapitel. På www.liber.se finns bokens 500 slutkommentarer med referenser och fördjupning.

Till boken finns också en övningsbok med lösningar.

Gunnar Eriksson och Peter Johansson är verksamma vid Linköpings universitet.

Best.nr 47-09506-3 Tryck.nr 47-09506-3-00

9

Omslag.indd 1

789147 095063

Att förstå externredovisning faktabok Begrepp, samband, logik och teknik

Gunnar Eriksson under medverkan av Peter Johansson

10-03-18 14.38.35