GRUNDBOK
PULS Biologi Människan beskriver människans organsystem med de olika organens namn, utseende placering, funktion och hur de samverkar. Dessutom finns texter om hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel.
PULS Biologi – Människan
Lgr 11
Biologi MÄNNISKAN
Här beskrivs också hur några vanliga sjukdomar och enklare skador kan förebyggas och behandlas. Det sista kapitlet tar upp puberteten och hur en ny människa blir till.
I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Natur, Naturen, Människan Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap
PULS Biologi 4–6 Människan består av följande komponenter: Lgr 11
I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
GRUNDBOK
Biologi
direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen. Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Människan innehåller:
Lgr 11
I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande
uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
Biologi
Vad är biologi? ...
Biologi
Biologi
MÄNNISKAN
MÄNNISKAN
ARBETSBOK
LÄRARBOK
NATUREN
direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.
ARBETSBOK
Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Naturen innehåller:
MÄNNISKAN Vad är biologi? Den levande planeten Staden Öppna marker Skogen Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden Öken Allting börjar med solen
I serien PULS Biologi 4–6 ingår även boken: PULS Biologi Människan
Biologi
GRUNDBOK
GRUNDBOK
Biologi NATUREN
MÄNNISK AN
Belfrage • Roger Olssson Berth
ISBN 978-91-27-42132-5
Berth Belfrage • Roger Olsson
För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421325
I serien PULS Biologi 4–6 ingår även boken: PULS Biologi Naturen
GRUNDBOK
Biologi
Gitten Skiöld • Kerstin Wallander Berth Belfrage • Lennart Enwall
MÄNNISKAN
Wallander Gitten Skiöld • Kerstin Belfrage • Lennart Enwall Berth
Gitten Skiöld • Kerstin Wallander Berth Belfrage • Lennart Enwall
ISBN 978-91-27-42132-5
För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421325
Berth Belfrage • Lennart Enwall Gitten Skiöld • Kerstin Wallander
Berth Belfrage • Lennart Enwall Gitten Skiöld • Kerstin Wallander
Grundbok
Arbetsbok
Lärarbok
Grundbok med faktatexter och fördjupningstexter. Finns även som digitalbok med inläst text.
Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.
Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.
ISBN 978-91-27-42128-8
För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421288
PULS 4-6 Bio Manniskan_cover.indd 1
Gitten Skiöld • Kerstin Wallander Berth Belfrage • Lennart Enwall
2012-07-12 11.13
PULS Biolog13.indd 79
2012-07-12 14.01
Innehåll Mag-tarmsystemet 42 Människan 4 Från 0 –100 6
Du är miljarder celler 9
Lagom mycket mat 43 Maten och du 44 Vad händer med middagen? 46 Levern och njurarna 48 Tänderna 50
Huden 10
Nervsystemet 52
Cellerna 8
Pigmentet skyddar dig 11 Tre olika lager hud 12 Hår och naglar 14 MERA OM huden 15
Skelettet 16 Människans skelett 17 Lederna 18 MERA OM skelettet 20 Benbrott 21
Musklerna 22
Nerverna 53 Hjärnans tre delar 54 MERA OM nervsystemet 57
Sinnena 58 Synen 59 Hörseln 60 Lukten 61 Smaken 61 Känseln 62 MERA OM sinnena 63
Olika slags muskler 23 Skelettmusklerna arbetar i par 24 Vad behöver musklerna? 25 Mera om musklerna 27
Droger 64
Hjärtat och blodet 28
Att börja bli vuxen 68
Vad gör blodet? 29 Blodets vägar 30 Hjärtat 32 Kroppens eget försvar 34 MERA OM hjärtat och blodet 36 Vad kan man se i ett blodprov? 37
Andningsvägarna 38
Tobak 65 Alkohol 66 Narkotika 67
Jobbigt och spännande 69 Flickor 70 Pojkar 71 En ny människa blir till 72 Babyn växer och föds 74
Register 76
Vad händer när du andas? 39 Luftens väg 40
PULS Biolog13.indd 3
2012-07-12 13.52
Människan Hur är din kropp uppbyggd och hur fungerar den? Det handlar den här boken om. Du får bland annat läsa om huden, skelettet, musklerna, blodet, hjärnan och dina sinnen. Du får också veta mer om hur du växer, vad som händer när du andas och hur det går till när maten förvandlas i kroppen.
Flickor och pojkar är nästan helt lika inuti.
En flicka
En pojke
4
PULS Biolog13.indd 4
2012-07-12 13.52
Organ och organsystem I kroppen finns delar som kallas organ. Det är bland annat hjärtat, lungorna och hjärnan. Organen fungerar tillsammans i olika system. I nervsystemet samarbetar till exempel hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Och i mag-tarmsystemet tar flera olika organ hand om din mat på olika sätt. I boken får du läsa mer om organsystemen.
Hjärtat i genomskärning.
Hjärtat och blodkärlen är också ett organsystem.
Ett blodkärl med röda blodkroppar. Mag-tarmsystemet
PULS Biolog13.indd 5
Nervsystemet
5
2012-07-12 13.52
Hjärtat och blodet För att alla dina celler ska få syre och näring behöver du blod och ett hjärta, som pumpar runt blodet i stora och små blodkärl.
Blodet fraktar olika ämnen runt i kroppen. Det hjälper dig också att läka sår och att hålla undan bakterier och virus. Blodets väg genom hjärtat och blodkärlen kallas blodomloppet.
Här ser du röda och vita blodkroppar och små blodplättar i stark förstoring.
28
PULS Biolog13.indd 28
2012-07-12 13.56
blodplätt vit blodkropp
röd blodkropp
blodplasma
Vad gör blodet? Ditt blod är som en budfirma, som fraktar saker mellan olika delar i kroppen. Det hämtar bland annat upp syre, som du andas in, och för ut det till alla celler. Blodet kör också ut näringsämnen från din mat till hela kroppen. På vägen tillbaka tar blodet med sig koldioxid från cellerna. Koldioxid är en gas, som bildas när cellerna arbetar. Koldioxiden behövs inte och därför andas du ut den. Blodet hämtar också andra ämnen som kroppen inte behöver. De lastas av på olika ställen och försvinner sedan med svett, bajs eller kiss.
De röda och vita blodkropparna flyter tillsammans med blodplättarna i plasman. Det röda ämnet i blodkropparna heter hemoglobin. Det innehåller järn, som syre lätt fastnar på.
Vad är blod? Ungefär hälften av blodet består av röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Resten är en nästan färglös vätska som kallas blodplasma. • De röda blodkropparna för med sig syre eller koldioxid. • De vita blodkropparna är kroppens försvarare. De tillverkar antikroppar som förstör eller dödar bakterier och virus. • Blodplättarna rusar till när du har fått ett sår någonstans. • Blodplasman består mest av vatten. Där finns bland annat näringsämnen och sådant som kroppen inte behöver längre.
29
PULS Biolog13.indd 29
2012-07-12 13.56
Blodets vägar Kan du känna att ditt hjärta slår? Varje gång du känner ett slag, pumpas blod ut till blodkärlen. De är enkelriktade vägar som blodet använder, när det ska ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat igen.
Hur går blodet? Från hjärtat forsar blodet först i stora och kraftiga blodkärl. De kallas pulsådror eller artärer och är som ett slags motorvägar. Undan för undan delas artärerna i fler och fler mindre vägar. De allra minsta kallas kapillärer. Kapillärerna är mycket små och deras väggar är nästan otroligt tunna, cirka en hundradels millimeter. Eftersom väggarna är så tunna, kan syret och näringen lämna blodet och komma in i cellerna som ligger intill. Cellerna släpper i stället ifrån sig koldioxid och annat som de inte behöver. De ämnena åker igenom väggen ut till kapillären och tas upp i blodet. Nu ska blodet tillbaka till hjärtat igen. På vägen dit går kapillärerna ihop till större och större blodkärl, som kallas vener. Men hur kan blodet rinna uppåt från fötterna? Jo, det är bland annat musklerna runt venerna som hjälper till att pressa tillbaka blodet mot hjärtat. Inne i venerna finns dessutom små klaffar. De stänger till blodkärlen allteftersom, så att blodet inte kan rinna baklänges.
hjärtat
aortan
kapillär artär ven
Från hjärtat går artärer ut i kroppen. Tillbaka till hjärtat går vener. På bilden är blodet i artärerna rött. I venerna är det blått. I verkligheten är allt blod rött. Blod med mera syre är lite rödare än blod med mindre syre. Den största artären, aortan eller stora kroppspulsådern, går genom hela bröstkorgen och magen. Undan för undan grenar den upp sig i flera kärl som går till huvudet, magen, armarna och benen.
30
PULS Biolog13.indd 30
2012-07-12 13.56
Här kan du se att blodkärlen blir mindre och mindre.
• Varje sekund släpps ungefär 3 miljoner röda blodkroppar ut i blodet genom små, små hål i väggarna i benmärgen. De röda blodkropparna slits ut på några månader. Det är därför det behövs nya hela tiden. Vita blodkroppar och blodplättar tillverkas också i benmärgen.
De allra minsta kapillärerna är så små att de röda blodkropparna måste lägga sig på en rad efter varandra för att komma fram.
• I de röda blodkropparna har du så mycket järn att det räcker till en liten spik.
31
PULS Biolog13.indd 31
2012-07-12 13.56
Hjärtat Ditt hjärta är en ihålig muskel som aldrig blir trött av att arbeta. Det pumpar ut blod i kroppen ungefär 90 gånger varje minut, dygnet runt. När blodet kommer tillbaka till hjärtat, pumpas det först ett varv till lungorna. Där lämnar det av koldioxid och fyller på nytt syre. Sedan rinner blodet till hjärtat igen. Nu ska det pumpas mycket längre. Blodet ska ju ut till cellerna i hela kroppen. Där lämnar det av syret och andra ämnen som cellerna behöver. I stället tar det med sig koldioxid. Och så kommer blodet tillbaka till hjärtat igen, pumpas till lungorna, rinner till hjärtat och pumpas ut i kroppen… Och så fortsätter det, varv efter varv i hela ditt liv.
från lungorna
till lungorna
I lilla kretsloppet pumpas blodet till och från lungorna.
från kroppen
I stora kretsloppet pumpas blodet runt till hela kroppen och tillbaka till hjärtat igen.
till kroppen
Hjärtat pumpar blodet Ditt hjärta är ungefär lika stort som din knytnäve. Det har fyra rum – två förmak och två kammare. (Så kallade man små rum förr. När man kom till ett hus steg man först in i förmaket och sedan kom man till kammaren.) Mellan rummen i hjärtat sitter klaffar, som öppnas och stängs på ett finurligt sätt när blodet går genom hjärtat. från kroppen Blodet kan bara komma fram åt ett håll och därför är det ingen till lungorna risk att blod som är på väg ut från hjärtat blandas ihop med blod som är på väg in.
till kroppen
från lungorna förmak klaff
kammare
När du lyssnar till dina hjärtslag, hör du klaffarna som slår igen.
32
PULS Biolog13.indd 32
2012-07-12 13.56
Vilopulsen för en 11-åring är ungefär 90 slag på en minut.
Vilken puls har du? Varje gång ditt hjärta slår, trycks blodet ut i artärerna med kraftiga stötar. Det kan du själv känna, om du håller ett par fingrar på halsen. Ta pulsen, det vill säga räkna dina hjärtslag under en minut. Hur många slag blir det? Vad händer med din puls, om du springer eller hoppar först? När du anstränger dig arbetar dina muskler mer och därför behöver de mer syre och näring. Hjärtat måste alltså slå snabbare, så du får högre puls. På det sättet kommer mer blod med syre och näring ut till musklerna.
När du springer är pulsen ungefär 170.
Olika slags puls Den puls du har när du vilar kallas vilopuls. Det är den man brukar mäta när man vill veta vilken puls man har. Så fort du rör dig får du snabbare puls. Den pulsen kallas arbetspuls. Om du tränar och får bra kondition blir ditt hjärta starkare. Då kan det dra ihop sig kraftigare. (Det är ju en muskel.) Varje gång hjärtat slår, trycker det ut mer blod och därför behöver det inte slå så många gånger. Om du är vältränad får du alltså lägre puls, både när du vilar och när du rör dig.
Då du var nyfödd slog ditt hjärta 120 gånger i minuten. När du växer blir ditt hjärta förstås också större. Det kan pumpa mer blod i varje slag. Som vuxen kommer du att ha en vilopuls på ungefär 70.
33
PULS Biolog13.indd 33
2012-07-12 13.56
Kroppens eget försvar När du blir sjuk med till exempel feber och snuva eller ont i halsen, har du fått en infektion. För det mesta är det ett virus som har orsakat infektionen, men det kan också vara bakterier.
Har du haft vattkoppor? I så fall får du inte det igen. Det beror på att dina vita blodkroppar känner igen vattkoppsviruset, och snabbt oskadliggör det.
Vad är bakterier? En bakterie är en mycket, mycket liten levande cell. Det finns en enorm massa olika slags bakterier. De allra flesta gör nytta i naturen och hos människor och djur. Men det finns också bakterier som man kan bli sjuk av. De kan komma in i kroppen bland annat när man andas, har ett sår eller äter dålig mat. En del bakterier klarar de vita blodkropparna att ta hand om själva. Men ibland behöver man hjälp av medicin, till exempel penicillin, för att bli frisk.
Och virus? Virus är ännu mindre än bakterier. Det kan bara föröka sig om det har tagit sig in i någon levande varelses celler. Olika slags virus kan ge dig till exempel förkylning, magsjuka eller vattkoppor. De vita blodkropparna är bra på att oskadliggöra de flesta virus. Det kan ta några dagar och så är du frisk igen. Sedan blir du nästan aldrig sjuk i samma infektion en gång till.
Här har en vit blodkropp hittat små runda bakterier som den förstör.
34
PULS Biolog13.indd 34
2012-07-12 13.56
Hur fungerar vaccin? En del sjukdomar, till exempel kikhosta och polio, kan du vaccinera dig emot. I vaccinet finns bakterier eller virus som är döda eller så svaga att du inte blir sjuk av dem. När vaccinet kommer in i kroppen, till exempel när du får en spruta, börjar de vita blodkropparna att tillverka antikroppar mot infektionen. Om du sedan verkligen skulle bli smittad av kikhosta eller polio, har du redan rätt sorts antikroppar, som tar hand om bakterierna eller viruset. Det är därför du inte blir sjuk.
Är du allergisk? Ibland kan kroppen börja tillverka antikroppar, fastän du inte har en infektion. Det händer om du är allergisk. Då reagerar kroppens försvar på ämnen som inte innehåller bakterier eller virus. När du till exempel kommer i kontakt med björkpollen eller något annat du är allergisk mot, slår antikropparna till. Näsan rinner och du hostar, som om det gällde att bli av med bakterier och virus. I stället blir du alltså sjuk av själva allergin. Som väl är finns det mediciner som hjälper.
Om du är allergisk kan du nysa som om du vore förkyld. Men du smittar inte.
35
PULS Biolog13.indd 35
2012-07-12 13.56
MERA OM HJÄRTAT OCH BLODET
Hjärtat • Varje minut pumpar ditt hjärta ut ungefär 4 liter blod i artärerna. Det är lika mycket som du har i kroppen sammanlagt. • I aortan forsar blodet fram med en hastighet av 1 m/sekund. I de minsta kapillärerna sipprar det bara 1 mm/sekund. • Tillsammans är alla dina små och stora blodkärl 15 000 mil långa. Om de satt ihop efter varandra skulle de räcka fyra varv runt jorden.
Svimning Om du står stilla länge eller reser dig för fort, kommer det för lite blod upp till hjärnan. Då kan det svartna för ögonen, du blir yr och svimmar kanske. Ligg ner en stund, så kommer blodet lättare till hjärnan igen.
Olika puls En elefants hjärta slår 25 slag varje minut, en gråvals hjärta slår 8. En räkas puls är 1 200 och en kanariefågels är 1 000.
Vad gör du om du ... ... får ett skrubbsår? Gör rent såret med tvål och rinnande vatten, så att smuts och grus kommer bort. Se till att hålla såret rent, så att det inte kommer bakterier i det. Du kan behöva ett plåster, men luft är bra för skrubbsår. De läker snabbare om de hålls torra. ... skär dig? Ett litet sår kan du själv spola rent med vatten. Tryck sedan ihop sårkanterna, så att det slutar blöda. Man kan behöva dra ihop såret med plåster eller sårtejp. Ett sår som glipar eller blöder mycket måste du visa till exempel på vårdcentralen. Det kan behöva sys.
36
PULS Biolog13.indd 36
2012-07-12 13.57
Vad kan man se i ett blodprov ? Har du varit sjuk och gått till doktorn någon gång? Då kanske du har lämnat ett blodprov? Du kan ta blodprovet på en fingertopp, på handen eller i ett armveck. Det finns en särskild sorts plåster som bedövar huden, där du blir stucken. Men det går ofta fint utan bedövning. Blodet samlas upp i ett eller flera små rör. Sedan sätts rören i apparater, som undersöker blodet på olika sätt. Ibland tittar man också på provet i ett mikroskop. Några provresultat går snabbt att få fram. Andra måste kanske skickas till ett större laboratorium och då tar det förstås lite längre tid, innan du får veta provsvaren.
I ett blodprov kan man se många olika saker, som är viktiga för hur du mår. Det är till exempel: Vita blodkroppar. Då du är sjuk uppför
sig de vita blodkropparna lite annorlunda. De håller ju på att försvara dig mot en infektion. CRP. CRP är ett prov som kan visa om det
är bakterier du är sjuk av. I så fall kan du behöva medicin. Antikroppar. När du har haft en virussjukdom, till exempel vattkoppor, har kroppen bildat antikroppar som försvar mot just det viruset. I ett blodprov kan man mäta dina antikroppar och på det sättet se vissa sjukdomar som du har haft.
Genom ett blodprov kan man även ta reda på om du har tillräckligt mycket järn, salter och vitaminer i kroppen. Blodprov är också bra bland annat när man vill undersöka om du har glutenintolerans, diabetes eller allergier.
Blodprov tas ofta i ett särskilt rum, laboratoriet eller ”labbet”, hos doktorn.
PULS Biolog13.indd 37
37
2012-07-12 13.57
GRUNDBOK
PULS Biologi Människan beskriver människans organsystem med de olika organens namn, utseende placering, funktion och hur de samverkar. Dessutom finns texter om hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel.
PULS Biologi – Människan
Lgr 11
Biologi MÄNNISKAN
Här beskrivs också hur några vanliga sjukdomar och enklare skador kan förebyggas och behandlas. Det sista kapitlet tar upp puberteten och hur en ny människa blir till.
I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Natur, Naturen, Människan Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap
PULS Biologi 4–6 Människan består av följande komponenter: Lgr 11
I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
GRUNDBOK
Biologi
direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen. Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Människan innehåller:
Lgr 11
I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande
uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
Biologi
Vad är biologi? ...
Biologi
Biologi
MÄNNISKAN
MÄNNISKAN
ARBETSBOK
LÄRARBOK
NATUREN
direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.
ARBETSBOK
Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Naturen innehåller:
MÄNNISKAN Vad är biologi? Den levande planeten Staden Öppna marker Skogen Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden Öken Allting börjar med solen
I serien PULS Biologi 4–6 ingår även boken: PULS Biologi Människan
Biologi
GRUNDBOK
GRUNDBOK
Biologi NATUREN
MÄNNISK AN
Belfrage • Roger Olssson Berth
ISBN 978-91-27-42132-5
Berth Belfrage • Roger Olsson
För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421325
I serien PULS Biologi 4–6 ingår även boken: PULS Biologi Naturen
GRUNDBOK
Biologi
Gitten Skiöld • Kerstin Wallander Berth Belfrage • Lennart Enwall
MÄNNISKAN
Wallander Gitten Skiöld • Kerstin Belfrage • Lennart Enwall Berth
Gitten Skiöld • Kerstin Wallander Berth Belfrage • Lennart Enwall
ISBN 978-91-27-42132-5
För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421325
Berth Belfrage • Lennart Enwall Gitten Skiöld • Kerstin Wallander
Berth Belfrage • Lennart Enwall Gitten Skiöld • Kerstin Wallander
Grundbok
Arbetsbok
Lärarbok
Grundbok med faktatexter och fördjupningstexter. Finns även som digitalbok med inläst text.
Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.
Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.
ISBN 978-91-27-42128-8
För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421288
PULS 4-6 Bio Manniskan_cover.indd 1
Gitten Skiöld • Kerstin Wallander Berth Belfrage • Lennart Enwall
2012-07-12 11.13