9789153438311 by Smakprov Media AB

marie åberg secher

Växthuset – det lustfyllda rummet

Växthusodlandet fyller dina händer, ditt hjärta och din hjärna – kort sagt hela dig. Det är så givande och lärorikt och det tar aldrig slut! Växthusets tempererade och anpassningsbara klimat ger dig så många möjligheter. Växthuset blir vad du gör det till – en plats där du kan koppla av, ha fest eller helt enkelt använda som växthus. Marie Åberg Secher har arbetat i och med växthus i över 30 år och t ycker fortfarande att det är ett fantastiskt rum där hon upplever glädje, nyfikenhet och stimulans. I den här boken lär hon ut allt som både nybörjaren och den mer erfarne växthusodlaren behöver veta – vad man behöver tänka på inför växthusinköp, inredning av växthus, biologisk bekämpning och odling av bland annat tomat, gurka, paprika och vin. ”Jag vill i denna bok ge en bredare bild av växthusets fantastiska möjligheter. Det har berikat min vardag och jag hoppas att det även kommer att berika din.”

Växthuset

– det lustfyllda rummet

ISBN 978-91-534-3831-1

www.icabokforlag.se

3831_Vaxthuset_omslag.indd 1

marie åberg secher

2012-02-24 14.20

Marie Ă&#x2026;berg Secher / Foto: Fredrik Persson

VĂ¤xthuset Det lustfyllda rummet

Bilden på omslagets framsida föreställer växthuset Helios Victorian.

www.icabokforlag.se © 2005 Marie Åberg Secher och Ica Bokförlag, Forma Books AB Andra utgåvan, första tryckningen 2012 Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc. Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group som är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001 Fotografier: Fredrik Persson Teckningar: Ingrid Henell s. 42, 54, 58, 97, 99, 105 Cecilia Åberg s. 28–29, 63, 88 Omslag: Linda Andersson Typografi, inlaga: Björkman & Mitchell Repro: Italgraf Media AB Tryck: Ednas print, Slovenien 2012 ISBN 978-91-534-3831-1

Innehåll Förord

Inledning

Olika sorters växthus

Växthusets placering

Grundläggning

Dörrens betydelse

Ventilationslucka: storlek, antal och teknik

Kall- eller varmväxthus, vad är skillnaden?

Inredning av växthuset – el och vatten, golvbeläggning, arbetsplatsen m.m. 42 Sådd: omplantering, näring, bevattning och jordens betydelse 52 Fortsätt med sådden Ljus och värme

Vinterbona växthuset, gör det redo för stundande bragder! 79 Sköt om ditt växthus! Pelargonen den rara Vin

83 86

Tomaten, växthusets rubin! Gurka Paprika

102 105

Biologisk bekämpning

106

Skadedjur och deras naturlliga fiende

108

Ett år av odlingsglädje, månad för månad Vill du förkovra dig Register

139

138

128

Förord äxthusodlandet fyller dina händer, ditt hjärta och din hjärna – kort sagt hela dig. Det är så givande och lärorikt och det tar aldrig slut! Växthusets tempererade och anpassningsbara klimat ger dig så många möjligheter. För mig är känslan i växthuset som dikten av Thich Nhat Hanh, Min glädje är som våren. Så varm! Den får blommor att slå ut I mina händer. För att kunna skriva vissa delar av denna bok har jag fått stor hjälp och goda råd. Tack alla ni för ett givande och roligt samarbete! Biobasic Sverige AB och Kersti Hesseldahl: avsnittet om biologisk bekämpning – bilderna kommer från Koppert BV. Knowing and Recognizing: avsnittet om biologisk bekämpning. Barbro Nedstam, Jordbruksverket: avsnittet om biologisk bekämpning. Ahrling och Östinge Trädgårdsanläggningar AB: avsnittet om grundläggning. Skånsk Byggtjänst: avsnittet om grundläggning. Kronmull AB: avsnittet om jordens betydelse. Weibull Trädgård AB och Birgitta Törnqvist: kulturschema. Yrkesodlare Ingvar Pettersson, Sunnanå: avsnittet om tomatodling. Speciellt tack till alla er hos vilka vi har fått fotografera! Uffe för all datorhjälp och avsnittet om biologisk bekämpning. Och min mor Ulla Åberg, utan din hjälp och omtanke, ingen bok, Tack! Håll fingrarna gröna! Marie

Inledning äxthuset är för mig en fantastisk plats. Jag har arbetat med detta otroliga rum i 30 år, och känner fortfarande nyfikenhet, glädje och stimulans när jag befinner mig där. Växterna är som barn, de gör inte alltid det man tänkt. Och det är ju den stora charmen, att man hela tiden får lära nya saker. Planerar du att skaffa ett växthus behövs egentligen inte mer trädgård än att växthuset får plats. Där har du för de flesta växter det idealiska klimatet, men också ett härligt tempererat rum för dig. Växthuset kan lätt förändras år från år, mycket beroende på din tid och ork. Vår arbetstid skiftar mer idag och är inte alltid 9–17, vi kan vara lediga långa tider och jobbar mer däremellan. Därför finns det ingen anledning till att växthuset alltid måste se likadant ut. Man kan ju faktiskt sitta och bara njuta i någon härlig stol, och odla sig själv! Men oavsett hur du tänker använda detta fantastiska rum bör du känna till vad man ska tänka på före köpet, och det kommer jag att berätta mycket om. Jag ska också ta upp hur ett växthus kan se ut om det skall fungera väl. Att inreda växthuset är så roligt, det kan verkligen bli en personlig plats både vad gäller urval av växter och av tillbehör. Flera av tillbehören är ett måste för att du skall kunna lämna växthuset både dagtid och under en längre period – automatisk bevattning, skuggning, värme, belysning. Ju mer du vet, desto färre blir fallgroparna och man kan lägga sin energi på annat. Vilken storlek på växthus skall jag köpa? Var skall det placeras? Hur gör jag min grund? Hur vattnar jag? Jord och sådd? Sticklingsförökning? Hur kan jag inreda växthuset, vad finns det för tillbehör? Ja, frågorna är många och det är viktigt att veta, för då gör du det bästa valet för just dig. Valet av täckmaterial och skillnaden dem emellan är också något jag tänker belysa. Växthuset kan vara av trä, aluminium, lackerad aluminium, fristående, byggt på mur – det går att göra otroligt mycket med detta hus och få det att smälta in i trädgården istället för tvärtom. Tomat, gurka och paprika vill många odla i sina växthus. Jag berättar mer om deras behov och hur du lätt kan skörda många goda kilo. 8

Biologisk bekämpning är ett fascinerande område, tänk att dessa mikroskopiskt små djur kan göra sådan skada om de blir för många – de syns ju knappt. Men kunskap om skadeinsekterna och deras naturliga fiende – det vill säga biologisk bekämpning (betyder giftfri odling) – gör att du miljövänligt kan få bort angrepp. Att bekämpningen är giftfri är en bonus när du själv odlar det du skall äta! En växt fri från många skadedjur ger rikare blomning och större skörd. Ja, det blir vackrare i växthuset och roligare att vara där. Dessutom blir man mer noggrann inför plantköp och observant på vad man kan råka få med sig hem. Växthuset har under mina år i odlandet fått ett betydligt bredare användningsområde, från att enbart användas till produktion till att vara en yta för uterumsinspirerat odlande, för arbetsträning, för skolan, som café, som konferenslokal. Det är egentligen bara fantasin och kunskap om hur du använder växthuset som sätter gränser. Men vad kan inspirera mer när du är trött än detta lustfyllda rum med ljuvliga dofter, ljummet klimat och innehållande allt det vackra som just du vill ha i ditt växthus. Jag vill i denna bok ge en bredare bild av växthusets fantastiska möjligheter. Det har berikat min vardag och med lite fantasi och kunskap kanske det även kan berika din, detta så lustfyllda rum!

Olika sorters växthus gentligen är växthus och orangeri samma sak, orangeriet är förlagan till det moderna växthuset. Sveriges första orangeri uppfördes år 1565 för förvaring av en speciell sorts växter. I södra Italien fanns utomhusodlingar av citrus, apelsiner och andra värmekrävande växter och där fanns ingen nattfrost. Intresset för dessa goda frukter spred sig norröver, från det varma södra Italien till det betydligt kallare norra Italien och andra länder. Först byggde man enkla skydd runt plantorna som monterades ner när risken för frost var över. När odlingarna blev stora var det svårhanterligt att täcka plantorna, då byggdes istället orangeriet, för förvaring av bland annat orange (franska för apelsin). Baksida och sidor var oftast mu-

rar och mot söder fanns det stora vackra glasytor med spröjsade fönster. Inuti byggnaden fanns det avancerade kanaler, så att värme kunde ledas runt genom olika spjäll, det fick inte bli för varmt. Ofta var det koleldning. Några plusgrader och mycket ljus är de optimala övervintringsbetingelserna för orangeriväxter som citrussorter, agapanthus, lagerblad, rosmarin och olivträd. Växterna odlades i stora urnor eller trätunnor, så att de kunde lyftas ut och smycka de stora godsen. Ett väggmonterat växthus kan ses som det moderna orangeriet, kanske en gavel mot vägg plus hela baksidan. Den stora skillnaden är förstås utsidan och uppvärmningssättet. I mitt dagliga värv träffar jag ofta på en önskan att kunna hålla 20 °C i sitt växthus för att kunna sitta där på vintern. Detta är inte ett växthus utan ett conservatories, d.v.s. en konstruktion som är helisolerad, precis som ett rum i ditt hus, med dubbelglas och köldspärr i profilerna. Kostnaden är ungefär densamma som att bygga ut sitt boningshus. Det är också en mycket stor odlingsskillnad att ha det varmt året runt. När det naturliga dagsljuset försvinner vill växterna gå i vintervila, de vill ha svalt och så ljust som möjligt för att kunna indikera fruktsättning. För de flesta växter, med undantag från de tropiska, är en övervintringstemperatur på cirka 4 °C optimal. Är det varmt och mörkt vill växten vegetera (den vill växa), och till följd av det dåliga dagsljuset blir det långa spagettiliknande växter. Det går åt mycket energi för att ge det extra tillskottsljus (14–16 timmar) som behövs för att tillväxt skall fungera under vår mörka vinter.

Det moderna orangeriet kan se ut så här, snart fyllt med växter och anslutet till boningshuset. Du kan gå direkt från köket med frukostkoppen, eller varför inte med ett glas vin, och njuta i det tempererade klimatet omgiven av både oliver och citroner. Kalla kvällar kan infravärmen hjälpa till att hålla temperaturen medan du sitter och läser under fotogenlampans ljus.

Olika växthus Växthuset har många fantastiska fördelar, och om man planerar noga före köpet och anpassar både utseende och storlek efter behov och trädgård, kan det bli så vackert och tillföra trädgården ytterligare en dimension: det varma och vindstilla klimatet! Just att kunna reglera växternas odlingsklimat och också att kunna förlänga odlingssäsongen och vinterförvara sina växter är detta rums stora fördel. Det kan desutom vara ett rum att bara sitta och njuta i. Växthuset kan startas upp tidigt på våren med massor av sådd för att förse trädgårdens rabatter med växter av allehanda slag. Alla grönsaker kan förodlas i växthuset för senare utplantering i trädgårdslandet. Du kan också sätta potatis i hink och få denna ljuvliga primör tidigt. Att odla direkt från frö lönar sig, man får många plantor för pengarna och fröutbudet är gigantiskt. Du får möjlighet att välja sorter som inte går att köpa som färdiga plantor i butik. Utbudet av växthus är stort, så har du lite kunskap borde det vara ganska lätt att hitta något som passar just hos dig. En växthuskonstruktion kan vara hemmabyggd, både av trä och av aluminium, ganska enkel men ändå funktionell. Man kan också låta arkitektrita sitt växthus, det kostar då betydligt mer och blir kanske inte så funktionellt eftersom man inte alltid har kunskap om hur växthusklimatet skall kunna fungera. I mitt dagliga värv har jag t.ex. sett ritningar där växthuset är jättefräckt, men saknar det viktigaste av allt – takluckor. Konstiga takvinklar kan ge kondensdropp, så se upp lite här! Många gånger kan en standardkonstruktion vara lite ändrad och alla glasmått måste därmed ändras och även profilernas längder. Det väggmonterade växthuset är 1,5 meter brett och 2,25 meter långt och 3,4 kvadratmeter. Höjden i framkant är 1,81 meter. Dörren måste placeras i gaveln, annars blir dörrhålet för lågt. Här får du plats med en liten soffa och ett hopfällbart bord, både till kaffekoppen och till olivträdet. Den automatiska ventilationen i tak fungerar även då du inte är hemma.

Det underhållsfria olackerade aluminiumväxthuset har sin givna plats bland växthusen idag, även om det finns ett stort utbud av dem i pulverbrännlackerat utförande. Aluminiumväxthuset kan vitlackeras och byggas på mur, det man förknippar med de gamla trähusen och deras atmosfär! Växthuset är strax under 10 kvadratmeter, 3,15 × 3,17 meter, och med en sidohöjd på 2 meter, vilket ger en mycket fin luftvolym. Dörrhålet är 2 meter vilket idag inte är så självklart, men viktigt. Dörren är av typ slagdörr och låsbar. Täckmaterialet är av 4 mm tjockt glas i hela oskarvade rutor. Ett 4 mm glas kan, till skillnad från 3 mm tjockt

glas, tillverkas i stora rutor t.ex. 0,75 × 2 meter, utan att det spricker. Glas som är 4 mm tjockt isolerar inte bättre än 3 mm tjockt glas, det är hur stort glaset kan vara utan att spricka som är skillnaden! Du slipper clips i skarvarna. Det blir också lättare att få dem rena då ingen smuts kan samlas i glasets skarvar. Glaset fästs längs hela långsidan med en glaslist av aluminium, vilken skruvas fast i aluminiumspröjsen. Vissa växthus har en gummilist som håller glasen istället. Växthuset kan byggas på tryckimpregnerad limträsockel eller egen gjuten eller murad grund och då kan dörren sänkas ner i grunden, du slipper tröskel. Den

stora genomgående ventilationsluckan är placerad på den sida där det blåser minst ifrån, på fackspråk kallad läsida. Ventilationsluckan är här kuggstångsstyrd och den kan öppnas både manuellt med kedjehjul eller automatiskt med rörmotor och termostat. En stor taklucka kräver betydligt starkare taknock än en liten. Den ger också en snabbare sänkning av temperaturen, en mycket stor odlingsfördel! Växthuset är utrustat med vit skuggväv i taket, löstagbara vägghyllor, fristående odlingsbord, värmefläkt och automatisk droppbevattning.

Den 12-hörniga glaspaviljongen har en bottenyta på 8 kvadratmeter och är över 3 meter i diameter. Sidohöjden är 1,95 meter vilket gör att du kan röra dig fritt i huset ända ut till dess sidor. Täckmaterialet är av 4 mm tjockt glas vilket kan vara både i delade eller i hela stora rutor. Är glaset i mindre rutor ligger det inte omlott, utan det går lätt att göra rutorna rena. Glaspaviljongens dörr och ventilationslucka är av UV-beständig akryl, för att huset skall ges ett genomsiktligt intryck. Ventilationsluckan kan öppnas både manuellt och med automatik. Den kupolformade konstruktionen gör att snön rinner av lätt vilket är mycket bra. Grunden kan bestå av egen murad, tryckimpregnerad träsockel eller vara av aluminium. Att ställa glaspaviljongen på någon vacker plattbelagd yta, och låta ytan gå runt huset ca 30 cm, ger ett elegant intryck och det blir även lättare att klippa gräset, du kommer inte så nära glaset. Som en juvel i natten glimmar denna glaspaviljong, takets brytning gör att ljuset återspeglar sig i glaset och och du får en egen stjärnhimmel. Du kan också tända smålampor, varför inte låta julgransslingan få ringla sig i taket inför glöggfesten! Den runda och annorlunda konstruktionen ökar användningsområdet, det fungerar både som lusthus, växthus och uterum. I taket har vinet fått slingra sig i en bestämd riktning, den ger både skugga och atmosfär när druvorna hänger ner ifrån taket.

Dagens växthus har förändrats, och ur ett standardsortiment kan man både förlänga huset, höja dess sidohöjd och förse det med fler takluckor. Man kan även få ett lackerat växthus om så önskas. Att köpa ett längre växthus än de som finns angivna i leverantörens katalog brukar vara möjligt, ett växthus har ett angivet c/c-mått mellan de stående spröjsen, t.ex. 750 mm. Växthusets längd kan vara från 3 meter och utökas till 3,75, 4,50, 5,25 meter till en viss maxlängd där huset måste skarvas och eventuellt ges en extra invändig förstärkningsbåge, så att konstruktionen kan tåla snö och de vindlaster som råder. När man ändrar bredden förändras allt, alla glasmått blir nya och likaså profilernas längd. Det betyder ett skräddarsytt växthus, helt enkelt en ny konstruktion. Om det finns en gammal grund som skall användas kan önskan vara att växthuset skall passa perfekt, men det brukar bli dyrare än att anpassa sockeln. 13

Grundläggning nnan jag skriver om grunden vill jag säga att det finns många sätt att göra den på, hur avancerad beror på behovet. Det finns många mycket bra anläggningsfirmor där du kan få hjälp. Där finns också kunskap om vilka markförhållanden som råder i omgivningen. Med en ordentligt isolerad grund sparar du pengar på lång sikt. Man kan också bygga sin grund själv och det på olika sätt. Den kan vara av aluminium, betong eller en träregel av kraftigt slag. Enklare bågväxthus, som är lätta och har en följsam konstruktion, fästes med jordankare i marken, vilka ingår i leveransen.

B. Grundförslag till växthus med beläggning av marksten och isolering, där markens egenskaper är tjälskjutande. Plattbelagd yta även utanför växthuset. 1 2 4 5

7 8

A. Grundförslag till växthus där marken är väldränerad. Växthusets sockel vilar på plattbeläggningen, sockeln är förankrad i gjutrören. Plattbelagd yta också utanför växthuset.

1 2 4 5

1 Växthusets aluminiumsockel. 6

2 Förankringsjärn till aluminiumsockeln. 3. Gjutrör (ca 150 mm i diameter) placering frostfritt.

4 . Plattyta (t.ex. betongsten eller marktegel) oftast 5–7 cm tjockt. 7 5 Sättgrus (t.ex. stenmjöl) 3–5 cm tjockt. 6 Bärlager (krossmaterial 0–50 mm) 10–15 cm tjockt.

2 Förankringsjärn till aluminiumsockeln.

7 Fyllnadsgrus (dränerande) ner till icke tjälskjutande material (matjord och humusmaterial skall bort).

3 Gjutrör (ca 150 mm i diameter) frostfri placering.

8 Fiberduk.

4 Plattyta (t.ex betongsten eller marktegel).

9 Eventuell markisolering (t.ex 10 cm Pordrän) kan även placeras under bärlager 6.

1 Växthusets aluminiumsockel.

5 Sättgrus (t.ex stenmjöl) 3–5 cm tjockt. 6 Bärlager (krossmaterial 0–50 mm) 10–30 cm tjockt. 7 Fiberduk. Obs! Efter att växthuset är monterat gjuts aluminiumsockeln fast i gjutrören med tillhörande förankringsjärn och betong.

Obs! Efter att växthuset är monterat fästes förankringsjärnen i aluminiumsockeln och i gjutrören. Allra sist fylls rören med betong.

C. Förslag till isolerad grund med lecablock eller marktegel ovan mark. Höjd beroende på växthuskonstruktion (en murmodell kräver t.ex högre höjd ovan mark, ofta kring 65 cm). Plattlagd yta kan också här läggas utanför växthuset.

1 2 3

4 9 5 6

12 11

D. Med växthusets monteringsanvisning följer oftast denna typ av ritning med. På ritningen står angivet de mått som grunden har (använd aldrig de mått som är angivna i den katalog som du erhållit ifrån din leverantör, de är inte alltid exakta!). Det är också viktigt när du skall använda gjutrör att dessa placeras rätt så att förankringsjärnen passar i deras hål.

13 6

1 Växthusets aluminiumsockel. 2 Aluminiumvinkel fästes i lecablock och i växthusets sockel.. 3 Plåt med droppnäsa (för att få vatten/kondensvatten ut från sockeln). 4 Lecablock (höjd beroende på önskemål och behov). 5 Plattyta (t.ex. betongsten eller marktegel) oftast 5–7 cm tjock.

D 2 1

6 Sättgrus (t.ex. stenmjöl) 3–5 cm tjockt. 7 Bärlager (krossmaterial 0–50 mm) 10–15 cm tjockt.

8 Betongsula. 1

9 Armeringsjärn. 10 Fyllnadsgrus (dränerande) ner till icke tjälskjutande material (matjord och humusriktmaterial skall bort). 11 Tvättad makadam (stenen är tvättad ren på små vattenhållande partiklar så att den inte tjälskjuter) 60–70 cm.

1 Aluminiumsockel eller en tryckimpregnerad träregel. 3

2 Gjutrör (ca 150 mm i diameter). 3 Förankringsjärn.

12 Markisolering (t.ex. 10 cm Pordrän). 13 Fiberduk.

Kall- eller varmväxthus, vad är skillnaden? örr var kallväxthuset det vanligaste, men idag vill många övervintra sina kära växter och då krävs det värme hela året. Med ett kallväxthus menas att växthuset endast värms upp av solljuset, det vill säga ingen extra tillskottsvärme. I ett kallväxthus av glas kan du hålla en temperaturskillnad på cirka 3–4 °C mellan ute- och innetemperatur, utan att tillföra värme. Odlingen i kallväxthuset sker oftast från maj till oktober, beroende på rådande väderlek. Ett kallväxthus kan ju, när du önskar, tilläggsisoleras så att det går att tillföra värme under större del av året, och du kan då också övervintra dina växter.

Fördelar med ett kallväxthus Odlingen kan startas 3–4 veckor tidigare än utomhus, dina växter är ju skyddade i växthuset för regn, vind och snö. Om du har utrymme i boningshuset kan sådden startas där och sedan flyttas ut i växthuset när temperaturen är tillräcklig. Nackdelar Ingen odling kan ske vintertid (om du inte tilläggsisolerar). Med vinterodling menar jag januari–februari och med tillskottsljus. Odlingen startar sent! Kallväxthus med tillskottsvärme Minitemperatur: cirka 7 °C. Temperaturen kan hållas med hjälp av en termostatstyrd fläkt eller annan värmekälla. Kalla vårnätter måste värme till för att hindra frosten att komma in i växthuset, men också för att förlänga odlingssäsongen på senhösten. Växthuset kan ha olika beklädnad, t.ex. isolerplast i form av polykarbonat. Glashuset kan vara tilläggsisolerat med bubbelfolie, skugg- och energiväv. Fördelar Växthuset kan användas cirka 3–4 veckor tidigare än ett rent kallväxthus. Frostkänsliga växter kan övervintras, och de kan bli stora och vackra inför utplacering i trädgården. Odlingssäsongen blir längre.

Nackdelar Tillskottsvärme måste tillföras under den kalla årstiden vilket betyder högre elräkning. Varmt växthus året runt I åretruntväxthuset måste värme tillföras hela tiden, minimitemperaturen är cirka 15 °C. För att få lägsta möjliga elförbrukning ställs större krav på att grunden är isolerad och hur isolerat växthuset kan bli vintertid. Det kostar en del, men har man ett specifikt odlingsintresse kan det kanske kan vara värt det. Täckmaterial kan vara enkelglas plus bubbelfolie under den kalla perioden, men även polykarbonatisolerplast eller K-glas. Vill du kunna hålla en hög genomsnittstemperatur bör också profilsystemet vara extra isolerat under vintern. Det uppges ofta en fin isolering på täckmaterialet, men då menar man bara skivan. Det sker ett stort läckage genom profilsystemet, så detta bör också täckas under vintern. Skugg- och energivävar har också en stor uppgift att hindra värmeläckage genom bland annat taket. Fristående tält som placeras inuti växthuset får inte samma isolereffekt som när du fäster bubbelfolien mot växthusets profiler och får stillastående luft däremellan, likt ett dubbelkopplat fönster. Fördelar Många växter kan odlas året runt, främst värmekrävande, men då behövs massor av tillskottsljus under den mörka årstiden. Nackdelar Hög uppvärmningskostnad.

Detta gamla vinhus ges extra värme från rörledningen som löper längs med växthusets långsidor. Vinrankan har under många år kunnat växa sig så här kraftig i sitt skyddade läge. Många växter har också sin övervintringsplats här. Övervintringstemperaturen är ca 10 °C under den kalla delen av året. Lägg märke till det i vackert mönster lagda tegelgolvet, det tröttnar man nog aldrig på.

Vin in kan odlas i marken eller i tunnor och i stora krukor, men i tunna och kruka kräver de väldigt mycket omsorg, d.v.s. vatten och näring. De blir inte heller så stora och välväxta på grund av den mindre jordvolym som krukan har jämfört med plantering direkt i marken. I samband med växthusets byggnation kan man från början ge vinplantan de bästa förutsättningar, vilket

odling i kruka inte är. Samtidigt som du gör grunden, kan ett plast- eller papprör med en diameter på cirka 150 mm läggas vågrätt genom grunden, så att rotsystemet kan placeras på utsidan och bladverket/plantan på insidan. Då har roten möjlighet att ta upp allt vatten från utsidan och du behöver inte vattna, men tillför du näring under dess tillväxt får du en extra stark och snabbväxande vinplanta. Papprörets diameter är beräknat efter att stammen på vinet så småningom blir kraftig även i omkrets, och den måste få plats. Har du ett för litet rör kan det göra att plantan stranguleras, det vill säga stryps. Har växthuset en träram kan vinplantan stickas in under ramen och ledas uppåt. Planterar man inuti växthuset och då direkt i marken, söker sig rotsystemet ut ur växthuset om det går. Sockeln får alltså inte vara murad ner i marken. Har man lagt en plattbelagd yta är oftast hela växthuset urschaktat till frostfritt djup och all matjord är bortforslad, och då finns det inget kvar för vinet att ta näring ifrån. Man kan göra speciella urholkningar i den plattbelagda ytan, och där bevara matjord för växter som växer sig stora och kräver stor jordvolym och vatten. När du köpt vinplantan kan den ha flera grenar. Spara de kraftigaste, de andra kan klippas tillbaka över 3–4 knoppar. I vilket väderstreck vinet planteras är inte så viktigt. Jag har satt vin både i norr- och i söderläge. Det är tillgången på vatten och näring som har störst betydelse för hur snabbt vinet växer och hur många klasar som orkar blomma. Det är en fördel att bestämma var i växthuset vinet skall växa, om det t.ex. enbart ska vara på gaveln eller i taket. Då kan du från början spänna de linor kring vilka vinet skall snurras, eller bindas. Det är bäst om linorna fästes så att det bildas ett avstånd

Här har de duktiga odlarna redan vid planeringsstadiet givit vinet en egen plats, och istället för odling i stor kruka har vinet det bästa odlingsbetingelserna genom plantering direkt i jorden. Den vackra tegelkanten hindrar jorden från att rinna ut över golvet när de vattnar.

Vinets växtkraft är så stark och det gäller att hänga med och beskära. Det får inte trassla in sig eller börja täppa till takluckorna så att ventilationen inte fungera – här är dock ingen fara.

Vinet börjar mogna i slutet av augusti–september och klasarna är så vackra med sina små runda svagt blådaggiga frukter. Det är njutbart att ta en klase i handen och känna sötman i munnen.

mellan glaset och vinets bladverk. Då klibbar inte bladen fast mot växthusglaset vid kondens, och det är lättare att leda plantan om det finns utrymme. I ett runt växthus kan man låta vinet växa runt i hela taket och få en fantastisk skuggeffekt. Oavsett var det växer skall vinet inte kunna trassla in sig i eventuell skuggväv, vilken oftast är placerad just i taket. Då kan det vara bättre att låta vinet löpa kring långsidan eller gaveln på växthuset. Om du har platsbrist i växthuset kan du tänka på att det finns många vinsorter som tål utetemperaturen. Varför inte göra en spaljé utanför växthuset som också kan utnyttjas som skugghjälp?

Skötsel Jag får ofta frågan om det inte är besvärligt att odla vin, om det blir smutsigt och om det blir en massa sjukdomar. Alla växter spiller något, så även vinet. Men om det sköts är vin ett sant nöje att odla. Du får en obeskrivlig skönhets- och smakupplevelse i augusti – september, när vinet dignar av vackra klasar av söta blå eller gröna druvor och det bara är att äta. Lite ost och vin till är inte helt fel. De första åren klipper man tillbaka huvudrankan, så att det återstår cirka 1,5 meter av den tillväxt som blivit under sommaren. Ofta torkar/fryser vinet in en bra bit under vintern i ett ouppvärmt växthus, så där behöver man inte beskära. 91

Tomatsoppa är en av mina favoritsoppor, den smakar lika bra oavsett årstid.

Rostad tomatsoppa 4 portioner 10–12 tomater, halverade 2 st röda lökar, skurna i klyftor 1/2 vitlök skuren i bitar 4 kvistar färsk timjan 2 msk olivolja 1 l varm grönsaksbuljong 1 dl créme fraiche gourmetsalt nymald svartpeppar 3 msk färsk basilika, hackad Placera tomater, rödlök, vitlök och timjan i en ugnsfast form. Ringla över oljan Rosta grönsakerna i ugnen, 200 °C i ca 30 minuter. Plocka bort timjankvistarna. Mixa grönsakerna och tillsätt créme fraiche och buljong. Låt det hela få ett uppkok på spisen. Smaka av med salt och peppar. Strö över lite basilika strax före servering.

Konstiga tomater och skadegörare Pistillröta – beror på för dålig och ojämn vattning och visar sig som svarta eller bruna intorkade fläckar på tomatens undersida. Spruckna tomater – inträffar om du vattnar för sent på dagen och det är kallt och fuktigt i växthuset. Det blir för stor saftspänning i tomaten, vätskan kan inte avdunsta och tomaten spricker. Vattna inte för sent, alltså inte på kvällen. Ge värme och lufta växthuset så att luften torkar upp. Gröna fläckar och grönnackade frukter – kan bero på att växthuset har haft för hög temperatur, över 25 °C. Skugga och ventilera ut värmen. Vita flygare – den största skadan som den vita flygaren (även kallad mjöllus) och dess larver orsakar är honungsdagg som den avsöndrar. Honungsdaggen lägger sig som ett klibbigt glänsande lager på bladet, och blir 100

sedan grogrund för en gråsvart svamp som kallas sotdaggssvamp. Den gör det svårt för plantan att få ljus till sin livsprocess fotosyntesen, och plantan dör så småningom. Flygaren sprider även virussjukdomar. Gör till vana att skaka dina tomatplantor för att upptäcka angreppet i tid. Botemedlet är parasitstekeln Encarsia Formosa, se kapitlet Biologisk bekämpning. Bladlöss – blad och skottspetsar missbildas och krullar sig när bladlusen suger växtkraft. Ett säkert tecken på angrepp är bladlusens hudömsningar. Honungsdagg är starkt sockerhaltiga exkrementer från bl.a. bladlöss. I honungsdaggen kan sotsvampar bildas. Bladlusgallmyggan är en effektiv bekämpare av bladlöss i växthus, se mer i kapitlet Biologisk bekämpning. Gråmögel, Botrytis cinerea, syns på tomatfrukterna som cirkelrunda ljusa ringar med en mörkare prick i mitten. På stammen uppkommer angreppet ofta där det funnits en skada. Speciellt vanlig under den fuktiga hösten. Hindra angrepp genom god cirkulation i växthuset, använd fläkt. Låt inte plantorna stå för tätt. Man kan blada av de nedre bladen på plantan för att få in mer luft och ljus. Rothalsröta – kan orsakas av flera olika svampar som Fusarium, Phytium och Verticillium. Angreppet sker oftast genom rothalsen, men kan också gå in via rötterna. Vatten och näringstransporten inuti plantan stoppas upp och plantans vissnar. Håll varmt och torrt kring rothalsen, se till att ha saftspända plantor som har mycket näring och då kunnat utveckla ett starkt rotsystem. Städa ur växthuset efter odlingssäsongen. Jordtrötthet – nematoder. Svampar och nematoder anrikas i jorden för att du har odlat för länge i samma jord. Byt jorden ofta och odla gärna i hink där jorden byts varje säsong. Näring måste ges med automatisk bevattning. Är du mer intresserad av tomater, och kanske även vill gå med i en tomatklubb där lite speciella sorter kan införskaffas, så finns Åke Truedssons tomatklubb. Adressen till hemsidan på Internet är www.tomatklubben.se. Medlemsbladet utkommer vanligen i början av januari varje år, men du kan ansluta dig när du vill.

101

Ett år av odlingsglädje, månad för månad! Januari Det är kallt nu, och man vill nästan inte sticka näsan utanför dörren. I mitt bubbelfolieisolerade växthus håller jag endast 4–5°C. Tillskottsljuset är tänt 6–7 timmar. Är det snö ute ligger växthuset och glimmar. Jag går ofta dit och ser över mina växter, kontrollerar temperaturen, ser att ingen kruka har vält och plockar bort lite blad som har ramlat ner. Jag brukar se över så att allt finns inför stundande odlingsperiod, men mest av allt tar jag mig friheten att inte behöva göra någonting. Jag tycker att det naturliga odlingsuppehåll som nu uppstår är så behövligt, men den vetgirige kan passa på att läsa trädgårdslitteratur, beställa årets nya frökataloger etc. Februari Nu börjar en sydsvensk känna att det blåser vårvindar. Det är märkligt men i februari kommer den första pirrande vårkänslan någonstans i mellangärdet. Under en femårsperiod bodde vi på Ekerö utanför Stockholm. Vårkänslan kom precis vid samma tidpunkt som i Skåne, men ack vad lång tid det tog innan våren kom. Det är också växthusets stora plus att du själv kan välja när våren skall komma till dina kvadratmeter växthusyta. Oberoende av växthusets storlek är det dess inredning som – var du än bor – bestämmer hur och när du kan odla. Februari brukar vara årets kallaste månad, och det är fortfarande för lite naturligt dagsljus för att sådden skall lyckas, även om du har värme i växthuset. I mitten på februari brukar jag starta upp mitt inneväxthus, som har både belysning och undervärme. Odlingen kan ske på en liten begränsad yta i växthuset, det kostar då inte mycket i elkostnad, och resultatet blir lika bra som om det vore naturligt dagsljus. I inneväxthuset är belysningen tänd 14–16 timmar (motsvarar det naturliga vårljuset) och i botten är värmekabeln på hela tiden. När belysningen är tänd ger den också ifrån sig extra värme. Värmekabeln i botten ligger i slingor och är täckt med sand, så att värmen skall kunna spridas jämnt i underlaget. Jag börjar nu så sådant som har lång utvecklingstid, bl.a. tomat och persilja, som hör till mina favoriter i mat. 128

Under februari brukar mitt lilla minipersikoträd börja blomma, men det finns ännu inga insekter som kan pollinera så det gör jag själv med en liten pensel. I ett växthus med både värme och tillräckligt med ljus kan tomatsådden startas under februari månad, och en tidig omplantering i kruka kan göras redan i början av april. Sådden kräver en temperatur kring 22–25°C, använd gärna en såbox med undervärme. Du kan givetvis starta upp sådden inomhus för att minska uppvärmningskostnaderna, men då måste extra tillskottsljus ges 14–16 timmar. Har du inget naturligt dagsljus inomhus bör du helst använda en metallhalogenarmatur. De flesta växter kräver en betydligt lägre temperatur efter uppkomst, och kan därför oftast flyttas ut ur sin ”kuvös” och stå i växthusets temperatur från slutet av februari, om dagarna är soliga och du ger tillräcklig natttemperatur. Kan du inte hålla tillräckligt hög temperatur är det bättre att vänta tills det har blivit varmare, det är ju ännu så tidigt på odlingssäsongen.Vädret utomhus spelar en stor roll tidig vår, det starka solljuset ger både värme och ljus till växthuset. Ännu är inte vattnet påslaget till växthuset, så jag har stor glädje av min 125 liters ektunna som jag nu tar allt vatten ifrån. Har du en trätunna i växthuset är det viktigt att den inte får torka ut, då delar bräderna på sig och den måste ligga i blöt för att täta sig igen, vilket är enklare sagt än gjort! Men så fort tjälen gått ur jorden fyller jag min tunna.

Mars I mitten av mars är solljuset tillräckligt och tillskottsljuset kan stängas av. Jag ger alltid lite ljus kvällstid, det ger värme åt trädgården. I mitt inneväxthus har jag startat nya sådder och tomaterna står nu utanför i det kallare klimatet, men med värmefläkten ser jag till att rätt nattemperatur råder. Jag börjar nu också att kruka om mina pelargonior, putsar bort gammal jord och klipper tillbaka grenarna så att de bryter nya skott långt ner på plantan, det blir en kompaktare växt. Vissa pelargonior låter jag vara oklippta för då blir de stora och maffiga, det är mycket på grund av utrymme som de klipps

tillbaka. Låter du dem växa ett tag under våren kan du ta toppsticklingar och få ännu fler plantor. Nu klipper jag också tillbaka mina fuchsior och putsar bort alla torra löv. Jag förodlar även mina dahlior och planterar dem i hink för senare utplantering i trädgården när det är tillräckligt varmt ute. Ibland sätter jag också potatis i hink, tidig färskpotatis är ju så gott. Tänk på att sätta dem djupt i hinken och hela tiden fylla på jord efter hand som plantan växer. Jag tittar nu över mina övervintrade plantor, passar på att putsa bort blad som kan ha torkat in under vinterförvaringen. Många av de större växter som jag har övervintrat – olivträd, agapanthus (Afrikas lilja), mina suckulenter, rosmarin, lagerblad, citrus m.fl. – behöver inte krukas om. Nu får de istället en svag näringsdos i vattnet. Det är jätteviktigt att skugga ner sådden, eftersom solen nu är riktigt stark. I mitt bubbelfolieisolerade växthus måste jag göra en glipa i taket, så att värmen

Mars månad: Denna sky av fjärilslika blommor på hängpelargonian Pelargonium peltatum gör mig alltid på gott humör.

kan komma ut ur växthuset varma dagar. Det är fortfarande för kallt, speciellt nattetid, för att ta bort taket och istället hänga upp skugg- och energiväven. Det är också viktigt att se till att den tidiga sådden inte står för tätt i sålådan, det kan behövas ny och mer näringsrik jord och en större kruka. Passa alltid sådden extra noga, det är så lätt att det blir för varmt i den lilla sålådan. Öppna ventilationshålen i locket, eller lägg en penna eller något annat emellan så att luftombyte kan ske. Ibland räcker inte sådden till en hel sålåda, jag brukar bryta av en blompinne som markerar delar av lådan. Men varje sådd yta får givetvis en egen etikett med sådatum på. Om du tycker om statistik eller vill spara information, kan en anteckningsbok 129

marie åberg secher

Växthuset – det lustfyllda rummet

Växthuset

– det lustfyllda rummet

ISBN 978-91-534-3831-1

www.icabokforlag.se

3831_Vaxthuset_omslag.indd 1

marie åberg secher

2012-02-24 14.20