Natur- och kulturguide, Aneby by merbild småland

Natur- och kulturguide Utflyktsm책l och upplevelser i Aneby kommun

Där bygdesagan viskar Det skymtar en by i dalen med ängar och fält omkring, och högt över allt ett kyrktorn sig reser i gårdarnas ring; här lever det idoga folket, som formade bygd och sång av möda och levande ande till arv under släktets gång. Välsignade, solblonda släkte med stål i vilja och hand! Du format vid boken och plogen ditt eget öde och land, alltmedan hassel och hängbjörk och ljunghed och lingonmo ger färg åt dagsverk och visa av småländsk längtan och tro. Pälle Näver

Foto: Peter Hörenius, Mats Thorin, Robert Jansson, Lene Aronsson, Torbjörn Aronsson, Aneby Turistbyrå och Smålandsbilder.se Text: Torbjörn Aronsson Layout: Angelica Thorin Korrektur: Maria Hedberg Tryck: Bergfoths Grafiska AB, Aneby 2009

Inledning Naturen - är det något man ser på TV? Eller kanske hade jag en bok liggandes någonstans? Nå, det verkar ganska krångligt det där. Jag behöver nog köpa lite utrustning först eller speciella kläder, annars blir jag väl utskrattad. Det är nog inget för mig… men det verkar ju så härligt att vandra och det skulle vara roligt att få besöka den där ängen som blommar så vackert. Kanske borde man göra ett försök ändå! Naturen tar vi många gånger för given och de flesta av oss svischar bara förbi den, när vi stressar fram till arbete eller andra möten. Beundrar den lite på avstånd från bilen eller tåget. Men ingen av oss kan nog helt ärligt säga att den inte berör oss eller är oviktig för vår tillvaro. Även om den kan kännas avlägsen för en del av oss så behöver den inte vara det. Det finns oändligt mycket att studera för den vetgirige, i våra trädgårdar, i lekparken eller varför inte i balkonglådan, bara vi öppnar våra ögon. Men för dem av oss som ändå behöver en liten knuff eller tips på vad som finns att se, så lägger vi nu fram en enkel guide till Anebys fantastiska natur. Guiden ska inte ses som något heltäckande dokument över allt sevärt utan är bara en introduktion till ett urval av platser i Anebys natur varifrån du kan börja dina upptäcktsfärder och sedan gå vidare till att utforska på egen hand. Lycka till!

Torbjörn Aronsson Naturvårdshandläggare Samhällsbyggnadsavdelningen, Aneby kommun

Innehåll

neby

Kort om Aneby

atur

Djur och natur

aturtyper

5 9 13 21

Geologi Vegetation och naturtyper Fauna Flora

tur

23 27

Naturreservat Natura 2000-områden

m bygden

28 Historik om bygden

5 9 13 21

22 Skyddad natur

råden

28 28 28 30 30 33 33 36 36

Aneby Bredestad Marbäck Askeryd Bälaryd Frinnaryd Lommaryd Vireda Haurida

38 Utflyktsmål

23 27

28 28 28 30 30 33 33 36 36

Kort om Aneby På toppen av det Småländska höglandet ligger Aneby kommun. Kommunens landareal uppgår till 521 kvadratkilometer och delas från norr till söder av Svartån och södra stambanan. Aneby har varit boplats för människor sedan stenåldern. Närheten till vatten och en fantastisk natur lockade redan då, fast kanske av andra skäl än idag. Tätorten Aneby utgör kommunens centralort som bildades 1907. Utöver centralorten finns flera mindre tätorter och kyrkbyar som till exempel Sunhultsbrunn, Frinnaryd, Vireda, Haurida, Askeryd och Bälaryd. Kommunen Aneby bildades 1967 efter sammanslagningen av Bredestad och Hullaryd storkommuner. Aneby är Jönköpings läns minsta kommun, men för oss har storleken ingen betydelse. Det kan till och med vara en fördel att vara liten. Närheten mellan människor och till service ökar och den ger bra jordmån för delaktighet och tillhörighet. Turistbyrån i kommunhuset har mer information om sevärdheter och aktiviteter. Se även Aneby kommuns hemsida. www.aneby.se.

Djur och natur

Geologi

Fakta Aneby Folkmängd: cirka 6 700 Yta: 521 km2 Antal sjöar: cirka 95 Skogbevuxen yta: 67 procent Våtmark: 6,3 procent, varav cirka 80 procent utgörs av mossar. Högsta punkt: 343 meter (Rödjestuguberg) Lägsta punkt: 161meter (Ralången)

Berggrunden i Aneby kommun består till största delen av urberg från det äldsta skedet i jordens historia. För ungefär en och en halv miljard år sedan skakades jordskorpan av väldiga jordbävningsrörelser. Breda sprickzoner bildades och längs dessa försköts bergsblocken i olika riktningar. Hela denna process med bergskedjeveckningar gav som resultat ett landskap med höga toppar och djupa dalar. Det Småländska höglandet ligger cirka 250 meter över havet.

Sjöar På Småländska höglandet, och inte minst i Aneby kommun, finns relativt många och små sjöar. Sjöarnas form kommer sig av de ursprungliga svaghetszonerna i berget, uppkomna vid de urtida jordbävningarna. En av dessa sprickor kan relateras till sjön Ören, vars största djup mäter 36,8 meter.

Bergarter I Anebytrakten finns två typer av urberg. Dels porfyr, som är en lavabergart, bildad vid vulkanutbrott. Därtill finns granit,

som är en stelnad magmabergart. Graniten är i princip yngre än porfyren. Graniten, som dominerar berggrunden i större delen av kommunen, liksom i grannkommunen Tranås, är röd och kvartsrik så kallad smålands-värmlandsgranit. Delar av den geologiskt intressanta Almesåkraformationen sträcker sig längs Bredestadsdalen upp mot Frinnaryd. Almesåkraformationen innehåller sedimentära bergarter som sandsten, kvartsiter, kvartsitsandstenar, konglomerat, röda lerskiffrar och lite kalksten. Den är betydligt yngre än urberget och bildades för cirka 1 200 miljoner år sedan. Praktiskt taget hela Aneby kommun är, liksom omgivande trakter, täckt av morän. På flera håll har det bildats så kallade drumliner, det vill säga moränryggar eller kullar med längdaxeln i isens rörelseriktning. I Aneby kommun finns många vackra exempel på sådana bildningar, främst i Frinnaryd, Marbäck och Askeryd socken.

Utsikt mot sjön Västra Lägern från stenbrottet i Askeryd 6

Rullstensåsar Under senaste istiden (som upphörde för omkring 15 000 år sedan) anhopades rullstenar och grövre grus i tunnlar under den kilometertjocka isen. Detta resulterade i så kallade rullstensåsar eller, framför isranden, i rullstensfält. Aneby tätort ligger på en stor ås medan det i närheten bildades sumpmarker, till exempel i Bredestadsdalen. Grusavlagringar finns i form av åsar, terasser, deltan och i mer oregelbundna kullar och sänkor, så kallade kames. I kommunen finns avlagringarna som regel på sluttningarna mot djupare dalgångar. Sex sådana nord-sydliga stråk med mer eller mindre sammanhängande förekomster kan urskiljas. Två av dessa bildningar är så värdefulla för tolkningen av deglaciationsförloppet (avsmältningen av glaciärer) i norra Småland att de har klassats som riksobjekt för den vetenskapliga naturvården. Det gäller Sjöamålen vid Västra Lägern och ett område söder om Bredestads kyrka med fortsatt utbredning in i Nässjö kommun.

Ett annat exempel på en värdefull och intressant grusavlagring är Svartåstråket i norr. Det senare sträcker sig från Ralångens nordspets fram till Frinnaryds samhälle. Inslaget av kalksten är påtagligt i rullstensåsarna i norra delen av kommunen. Bakgrunden är inlandsisens transport av kalk från de östgötska slätterna. Jordlagren i norra Småland har därmed fått ett högre inslag av kalk, vilket gynnar jordarna och växtligheten på platsen. Det höjer också pH-värdet i de vattendrag som tar emot avloppsvatten, recipienter.

”Lövskog kan även vara vanlig i olika typer av kantzoner, exempelvis mot odlingsmark.”

Vegetation och naturtyper Aneby kommun tillhör naturgeografiskt Sydsvenska höglandets centrala och östra delar. Kommunen karaktäriseras av vågig bergkullterräng med höjdskillnader mellan 20 och 100 meter. Aneby är genomgående en högt belägen kommun. Högsta punkten är Rödjestuguberg 343 meter över havet, längst i nordväst. Lägsta punkten utgörs av sjön Ralången i norr, belägen drygt 160 meter över havet.

”Lilla Norrland” Anebytrakten, med sina växlingar mellan imponerande höjder och dalar, sina moränmarker, stora myrar och sitt, på grund av höjden, relativt stränga klimat, brukar ibland träffande benämnas ”Lilla Norrland”. Skogen dominerar eftersom berggrund, jordarter och klimat i allmänhet ger dåliga förutsättningar för odling.

Barrskog Aneby kommun är till 67 procent täckt av skog, varav mer än hälften utgörs av barrskog. Så gott som hela denna areal skogsmark används i ett aktivt

skogsbruk och har påverkats av människans utnyttjande under en mycket lång tid. Skogarna är därför, med mycket få undantag, hårt brukade kulturskogar med likartad och artfattig flora. Gran är allra vanligast, men på de stora isälvsavlagringarna är det tallen som dominerar. Ett visst inslag av lärk finns på Bordsjös marker i sydöstra kommundelen. Skogsområdena är vanligen gallrade och har mycket sparsamt med död ved.

Lövskog Sumplövskog förekommer i anslutning till sjöar och vattendrag och längs kärr, och den domineras då vanligen av klibbal och glasbjörk. Lövskog av trivialtyp förekommer också mycket ofta på gammal ängsoch hagmark, där hävden upphört och som inte längre hålls efter genom exempelvis bete och slåtter. Lövskog kan även vara vanlig i olika typer av kantzoner, exempelvis mot odlingsmark. Det handlar i regel om små restzoner av ung triviallövskog med mer eller mindre stort inslag av 9

ädellövträd, och botaniska värden är som regel låga. Gamla och grova lövträd förekommer här och där solitärt utspridda i jordbrukslandskapet, eller som kvarstående inslag i skogsmarken. Någon gång uppvisar träden även spår från tidigare hamling. Dessa gamla lövträd har var för sig stora biologiska värden, och är viktiga och sällsynta miljöer för flora (lavar och mossor) och fauna (insekter etcetera). Större sammanhängande stråk av ädellövskog finns på östsidan av Ralången och Noen.

Odlingslandskap Insprängt i skogsmarken finns ett småskaligt, variationsrikt och mosaikartat odlingslandskap. Karaktäristiskt är björkhagar, enebackar och öppna marker med betande nötkreatur. Jordbruksmark förekommer i större sammanhängande stråk i dalgångar som vid Bredestad, Hestraån och Mölarpsån. I anslutning till de ofta mycket små åkrarna finns odlingsrösen, stenmurar, öppna diken och åkerholmar som, förutom att de har ett kulturhistoriskt 10

värde, också är livsmiljöer för många växter och djur. Hävdad ängs- och hagmark med större inslag av gamla och grova lövträd finns på Edhults gård, i området kring Aneby Gård och på Åsens by i Haurida.

Våtmark Våtmarksarealen i Aneby kommun är låg. Våtmarkerna har en viss koncentration mot de sydvästra delarna, väster om Aneby samhälle, och utgörs till största delen av mossar. I långsträckta svackor och i dalgångar är kärrmarker vanliga.

”Jordbruksmark förekommer i större sammanhängande stråk i dalgångar som vid Bredestad, Hestraån och Mölarpsån.”

Utsiktsplats vid sjรถn Noen 11

Hare f책ngad p책 bild vid Herrestad

Fauna

Bilden ovan visar mindre hackspett. En av de cirka 2 000 fåglar som årligen ringmärks i Aneby kommun.

Älg- och rådjursstammen är god i Anebytrakten. Grävling, hare, räv och ekorre är också väl representerade, och vildsvinsstammen ökar. Minken är mycket vanlig i kommunen. Utter förekommer i Svartåns vattensystem, framförallt i Ralången och Svartån men även i Söljen. Svartåns vattensystem, med Ralången som huvudlokal, är ett av få vattensystem i Sverige som fortfarande hyser en relativt god utterstam. Uttern trivs i sjöar som har vida in- och utflöden samt är eutrofa, det vill säga har näringsrik karaktär med rik fisktillgång. Uttern tillbringar med förkärlek vintern i Noån. En artrik fiskfauna är en viktig förutsättning för utterstammen som finns inom Svartåsystemet.

Fiskar Västra Lägern, en typisk sprickdalssjö, hyser anmärkningsvärda fiskarter som sik, siklöja, nors och löja. I sjön förekommer även insjööring och i Bordsjöbäcken bäcköring. Här finns även den av försurningen hotade flodpärlmusslan. De stora och djupa sjöarna

Bunn och Ören har en rik och ovanlig fiskfauna. I Ören finns ett naturligt rödingbestånd.

Fåglar För den fågelintresserade har Anebytrakten en hel del att bjuda på. Hyllingen/Ralångenområdet, inklusive Noån som förbinder Ralången med sjön Noen, är en av de bästa rastlokalerna i kommunen för sjö- och vadarfågel. Ruppen är extremt grund och med sand- och gyttjebotten. Fågellivet är rikt bland annat i sankmarkerna i sjöns sydvästra hörn. Den vassrika sjön tre kilometer norr om Haurida kan bäst beskådas från den nybyggda naturstationen. Sjön Islingen i norr är en annan intressant lokal såväl ur botanisk som ornitologisk synpunkt. Sjön sänktes enligt ortsbefolkningen någon gång kring 1870. En bra lokal för att uppleva orrspel är Bolerumsmossen, mellan Bälaryd och Ryd, eller Hagridamossen fyra kilometer sydsydväst om Askeryd i kommunens sydöstra del. Bäst spelplats för tjäder ligger i de västra kommundelarna. 13

Utter Utter (Lutra lutra), eller europeisk utter som den egentligen heter, ingår i familjen mårddjur. Den är Smålands landskapsdjur sedan 1988. Huvudsakligen lever uttern på fisk som den fångar i munnen. De många morrhåren på nosen anses vara viktiga i samband med lokaliseringen av föda i vattnet. Den uppträder oftast ensam och är nattaktiv. Regelbundet patrullerar den av sina hemområden och lämnar då spillning som en signal till andra uttrar. Uttern föder två till fyra ungar som honan är ensam vårdare om. Utterbeståndet har länge varit hotat och nedgången har till stor del tillskrivits förekomsten av PCB (polyklorerade bifenyler) i naturen. Nu visar undersökningar på att stammen i Småland återhämtar sig bland annat som en följd av att PCB förbjudits.its.

Mink Minken (Mustela vison) är ett mårddjur som ursprungligen infördes från Nordamerika för pälsproduktion, men är sedan 14

ett drygt halvsekel en etablerad art i Skandinavien. Den är farmad i Sverige sedan 1928, men det finns över en miljon vilda exemplar. Minken lever till skillnad från uttrar och bävrar större delen av sin tid på land i skogen. Den vistas ibland vid vattendrag där den äter fisk, kräftor men även simfågel, främst måsar och änder, speciellt ungar. Dessutom tas smågnagare, samt kanin och hare. Detta mårddjur finns allmänt i hela Skandinavien men saknas i södra Danmark. Minken förekommer också på södra Island, samt fläckvis i Storbritannien, Baltikum och sporadiskt i Frankrike och Spanien. I Nordamerika existerar den från Alaska till Florida.

Vildsvin Vildsvin, eller svin, (Sus scrofa) är ett partåigt hovdjur av samma art som tamsvinet. En könsmogen hane benämns galt medan en könsmogen hona heter sugga och avkomman kallas kulting. En hona som inte fött några kultingar heter gylta, dessa

Kattuggla

Bilden till vänster visar spår efter bäver. Bävrar lever alltid i närheten av vattendrag eller sjöar. Där bygger de sina dammar och hyddor av grenar och kvistar. Ett ensamt djur behöver fyra timmar för att fälla ett träd med 25 centimeters diameter. Ofta arbetar den flera nätter med ett sådant träd.

Höstspindel väver sitt nät

begrepp används även när det talas om tamsvinet. Vildsvinet har ganska dålig syn (dock ej så dålig som många tror) men extremt god hörsel och luktsinne, och kan känna lukten av en människa på nära en kilometers håll om vinden ligger rätt. Vildsvin är sociala djur och lever i flockar, som oftast består av några honor med sina ungar. Hanarna lever ensamma och är välkomna i hjorden endast i parningstider, som pågår från november till januari. Efter en dräktighetstid på 16-20 veckor föder honan fem till sex (sällan upp till 15) kultingar i en grop. Det händer att suggor föder två kullar om året men de flesta får en kull om året. Ungdödligheten hos vildsvin är låg. Hanarna från förra året måste lämna hjorden och lever minst ett år i en egen hjord. Efter ytterligare två år skiljs dessa hanar. Vildsvin kan uppnå en ålder av 30 år. Det är normalt nattaktivt men kan om det lever ostört vara aktivt även på dagen. Ofta tar det sin daglega i en tät granplantering eller i våtmarker i närheten av odlad mark.

I regel är vildsvinet extremt skyggt och flyr så fort det känner lukten av en människa. På senare tid har man dock dokumenterat vildsvin nära människor och till och med inne i samhällen i Sverige. Detta beror på populationens ökning.

Storröding Storröding, som är den större rödingarten med det latinska namnet Salvelinus umbla, finns i många sjöar i södra Sverige såsom Vättern, Sommen, Mycklaflon och Ören. Rödingen leker under september och oktober. Den kan bli över 80 centimeter lång, väga över tio kilo och uppnå en ålder av 25 år. Under 1900-talet har de sydsvenska storrödingbestånden minskat kraftigt i antal och den nuvarande förekomstarean uppgår till drygt 2 000 kvadratkilometer. Storrödingen finns idag (2008) i endast 14 kvarlevande bestånd söder om Dalälven. Enbart under det senaste decenniet har tre populationer dött ut, samtidigt som bestånden i Ören, Mycklaflon, Sommen och Vättern minskat kraftigt. Storrödingen påverkas 17

negativt av nätfiske, försurning, niska partiklar med vattnet, viljakt från gädda samt av konkur- ket är musslans föda. Musslans pärlor bildas då främmande rens från sik, siklöja och lax. partiklar följer med vattnet in i Flodpärlmussla musslan då den andas och äter. Flodpärlmussla (Margaritifera Om musslan då inte kan göra margaritifera) är ett fridlyst söt- sig av med partikeln så övervattenlevande blötdjur som till- lagras den med pärlemor från hör klassen musslor (Bivalvia). manteln i musslans skal. PärlPärlmusslan har sin främsta fisket förbjöds i Sverige 1994. utbredning i norra Europa där Historiskt har pärlfiske varit det den lever i rinnande, kalkfattiga största hotet men sedan fisket och klara vatten. Den kan leva förbjöds utgörs hoten av andra på bottnar av sand, grus eller mänskliga faktorer, framför allt skogsbruk, hot mot värdfisken sten. Musslan har ett mörkbrunt till öring och försurningen. svart njurformat och kraftigt skal, som hos äldre musslor ofta har en erodering eller ”buckla” på ena sidan. Flodpärlmusslan har gått starkt tillbaka och är idag utrotningshotad. Den är ett av de ryggradslösa djur som blir allra äldst. Individer kan leva i över 100 år och den äldsta funna musslan var 256 år gammal. De lever helt eller delvis nedgrävda på botten av vattendragen och andas genom att dra in vatten genom rör, vars ändar mynnar i öppningen mellan skalen, in till sina gälar. Under inandningen följer små orga18

Flodp채rlmussla

H채steryds 채ngar

Flora

Humleblomster

Mosippan (bilden nedan) är fridlyst i hela landet. I Jönköpings län växer den på ett fåtal platser. Detta exemplar är fotograferat vid Västra Oron i Aneby kommun.

Noån har ett näringsrikt vatten vilket avspeglas i den rika floran på sjöns stränder. Här hittas arter som brunstarr, blomvass och hampflockel. I anslutning till Noån finns grusåsar som gett upphov till flera källflöden med hög kalkhalt. Här finns ett av länets få extremrikkärr med arter som fjällskära, näbbstarr och sumpröksvamp. Vattnet i extremrikkärr innehåller särskilt hög mineralhalt. Det rika inslaget av kalksten i rullstensåsarna märks på förekomsten av kalkkrävande växter vid åsarna i bland annat Rupphult. Här finns sandmaskros, solvända, kattfot, backsippa och rödklint.

Hästeryds ängar Längs Ralångens östra sida utbreder sig ett vackert och vidsträckt odlingslandskap av nationellt intresse. Det innehåller stora varierade naturbetesmarker med rik växtlighet och många grova lövträd. Här finns Hästeryds ängar som är Aneby kommuns största lövhage med en rik flora och gamla och grova träd. Några

arter som nämns är skogsbingel, smånunneört, svalört, hässleklocka, rödblära, och rödkämpar.

Majmålen Ett annat besöksvärt mål är Majmålen som ligger i nordöst och är ett av Aneby kommuns mest skyddsvärda ängs- och hagmarksområden som är stort och nästan helt opåverkat av negativa ingrepp. Här finns bland annat backnejlika, solvända, slåttergubbe, men också Jungfru Marie nycklar. I sydöstra delarna av kommunen vid Måletorpet och Nybygget finns en spännande myr- och mossflora bestående bland annat av dunmossa, gyllenmossa, piprensarmossa, myrlilja och tuvsäv.

Skyddad natur

Naturreservat Björkenäs naturreservat Påfågelöga

”Området är rikt på småfåglar och örter som gullviva, blåsippa och mandelblom.”

Blåsippa

Björkenäs naturreservat ligger vid sjön Örens östra strand. Här finner du lätt ro i den vackra naturen. Reservatet omfattar ett ekrikt, varierat odlingslandskap, som vintertid förvandlas till en omväxlande skidterräng. Sommartid är det kanske badplatserna som lockar mest. Passa också på att njuta av solnedgången från någon av utsiktspunkterna! Landskapet i Björkenäs naturreservat består av hävdade hagmarker, lövträdsbestånd, mindre skogspartier och åkrar som sluttar ner mot sjön. Att marken är hävdad betyder att den hålls efter, genom exempelvis slåtter och bete. Här växer träslag som körsbär, ask, lind och hassel. Mest utmärkande är de grova ekar som står spridda i de öppna markerna. Området är rikt på småfåglar och örter som gullviva, blåsippa och mandelblom. Betesmarkerna betas varje sommar. För att de öppna markerna ska bevaras utförs även slyröjningar varje år, främst av hagtorn och nypon som inte betas av djuren. I reservatet går stigar

genom lövskog och betesmarker, upp på utsiktsplatserna och ned till badplatsen.

Vållingöns naturreservat Vållingsöns naturreservat i nordöstra delen av sjön Ören är ett av länets minsta och äldsta naturreservat. Reservatet bildades 1960 för att skydda fågellivet på ön. Eftersom Vållingsön är en av relativt få öar i Ören har den ett stort värde som ostörd häckningsplats för till exempel sjöfåglar som storlom och skäggdopping. För fågellivet är det också viktigt att skogen får utvecklas fritt och ostört. Sjön Ören som Vållingsön ligger i har högt naturvärde som en av få rödingsjöar i södra Sverige. Sjön har också i övrigt ett rikt fiskliv. Syftet med Vållingsöns naturreservat är att skydda områdets funktion som häckningsplats för fåglar. Det är därför förbjudet att beträda ön under perioden 1 april – 1 juli.

Hyllingens naturreservat Nynäs naturreservat I den öppna jordbruksdalen, öster om Aneby, ligger den grunda och igenväxande sjön Hyllingen. Sjön genomströmmas av Svartån och är en betydelsefull plats för både rastande och häckande fåglar. Med åren har sjön vuxit igen allt mer, vilket har försämrat villkoren för en del fågelarter. Nu pågår planer för en restaurering som ska stoppa igenväxningen och locka tillbaka fåglarna. Landskapet runt sjön är öppet, utom i söder där den kantas av en större lövdunge. Under högvattenperioder blir en stor del av området översvämmat, medan lågvattenperioder blottlägger dybankarna på sjöns botten. Till sjöns rastande fåglar hör sångsvan, brun och blå kärrhök, skedand och småskrake. Fåglar som häckar i sjön är bland annat storspov, dubbelbeckasin, gulärla och gräshoppsångare. Hyllingen avsattes som naturreservat 1968 i syfte att skydda sjöns funktion som häckningsplats för fåglar. Det är därför förbjudet att gå runt i området under perioden 1 mars – 15 november. Fågeltornet och stigen dit får dock användas. 24

Nynäs naturreservat är kommunens senast bildade naturreservat. Nynäs ligger strax norr om sjön Ruppen. Terrängen i området är kuperad med bergknallar och branter. Området är tydligt präglat av den långa perioden av skogsbete, som är särskilt värdefull för ovanliga marksvampar och insekter. Skogen är mycket varierad med gammal tallskog på bergkrönen, granskog i branter och sluttningar, samt lövskog vid sjön och vid gården. I reservatets södra delar växer gott om asp, där många av träden är grova och håliga. Tillgången av gamla håliga träd är av stort värde för bland annat insekter och fåglar. Arter som mindre hackspett, större hackspett, gröngöling och spillkråka trivs här. De gamla tallarna betas av tjäder och i fuktstråken hittar järpen lövträdsknopp och örter. Lodjur tillhör de mer ovanliga däggdjur som passerar området, liksom utter som regelbundet förekommer i Ruppen.

”Syftet med naturreservatet Hyllingen är att skydda sjöns funktion som häckningsplats för fåglar. Det är därför förbjudet att gå runt i området under perioden 1 mars – 15 november. Fågeltornet och stigen dit får dock användas.”

Gräshoppsångaren har sitt starkaste fäste i kommunen från sjön Hyllingen och norrut längs med den östra sidan av Ralången upp till Råby. Fågeln är en nattsångare vilket gör den svår att observera.

Natura 2000-områden Natura 2000 är ett nätverk med syfte att bevara hotade arter eller naturtyper i Europa. Målet är att ha en ”gynnsam bevarandestatus” för arterna. Varje Natura 2000-område har en bevarandeplan, som inte är juridiskt bindande. Många områden är dessutom nationalparker eller naturreservat. I Aneby kommun är sex av de åtta områden som förklarats som Natura 2000-områden sjöar, vilket kommer sig av att det här finns flera sjöar med höga naturvärden och som hyser hotade arter, bland annat utter och en rad sällsynta fiskarter. Inget av dessa områden innefattar mark ägd av Aneby kommun.

Assjön Näringsfattig sjö med rikt fågelliv, bland annat fisktärna, spillkråka, storlom och smålom. Områdets yta är totalt cirka 494 hektar.

Försjön Näringsfattig sjö med förekomst av bland annat storlom. Området omfattar totalt cirka 159 hektar.

tidigare observerats i området. Svamp-, moss- och lavfloran är Näringsfattig sjö med före- rik, bland annat förekommer komst av bland annat den gammelgranslav, vågig sidenhotade flodkräftan. Ett rikt mossa och vedticka. fågelliv, med bland annat storlom, finns också. Området är Herrestad-Eket totalt 121 hektar. Området är totalt cirka 18 hektar stort och består av ängsSjön Ören och hagmarker. Förekomsten Sjön är näringsfattig till meso- av grova solitära ekar och andra trof (måttligt näringsrik) och gamla lövträd är riklig. Det hyser en av de få förekom- finns även höga kulturvärden. sterna av fjällröding i södra Sverige. Sjön hyser även vårsik- Sjön Hyllingen löja. Strand- och vattenvegeta- Under våren översvämmas ofta tionen är varierad. Total areal madmarkerna kring Hyllingen för Natura 2000-området är och lockar till ett rikt fågelliv. I maj 925 hektar. varje år brukar dubbelbeckasin spela, ett välbesökt skådespel för Bordsjön många fågelskådare, och under Bordsjön är en näringsfattig sommaren ses fiskgjuse ofta fiska sjö som ingår i Svartåsyste- över den öppna vattenytan. met. Sjön hyser den rödlistade Fågeltornet vid Hyllingens flodkräftan samt vissa sällsynta naturreservat nås via en markeryggradslösa djur. Total yta är rad led vid gården Äng. Där finns cirka 54 hektar. också parkeringsplats. Hyllingen har pekats ut som Åsen 1:1 Natura 2000-område för sin föreOmrådet på knappt 13 hektar komst av skyddsvärda fågelarter, består av naturskog med äldre däribland dubbelbeckasin, smågran och tall. Området har en fläckig sumphöna, kornknarr, rik tillgång på död ved och hög- sångsvan och törnskata. Områstubbar. Vitryggig hackspett har det har en areal på 43,9 hektar. 27

Sötåsasjön

Historik om bygden Aneby

Godsägare Anders Petter Andersson på Skärsjö köpte Aneby Gård 1907. Han styckade av norra delen och började planera för samhället Aneby. Han gjorde som brukligt var vid den här tiden och stakade ut kvarter med fyra hörntomter i varje och därtill 24 meter breda gator. Det fanns vid den tiden bara tre hus i Aneby, förutom torp och backstugor. Själv byggde Andersson ett hus på Järnvägsgatan 34. Det finns kvar i relativt orört skick. Fram till 1920 byggdes inte mindre än 140 lägenheter. Hos Andersson centraliserades flera ämbetsverk. Han var vägmästare, byggnadsnämnd och hade ensamrätt till tomtförsäljning.

Aneby kyrka Aneby kyrka byggdes 1958 men har om- och tillbyggts 1997. I Aneby kyrka kan man beskåda en korsformig dopgrav som har sitt ursprung i den dopgrav som Konstantins moder Helena lät utforma på ön Paros på 300-talet efter Kristus. 28

Bredestad

Intill Bredestad kyrka ligger Bona Gästgivargård från 1750-talet som har socknens enda runsten i trädgården. Den hittades i gästgiveriets grund under en renovering på 1950-talet. I dalen kan man se en Fallossten från järnåldern. På 1760-talet anlades ett tegelbruk och ugnen och en av ladorna finns kvar än idag. Skolmuséet och soldattorpet Hultastugan i kyrkparken är andra intressanta sevärdheter. Från Skrivarebergets topp har man fin utsikt över Bredestadalen.

Bredestads kyrka Kyrkan anses vara en av de äldsta i Linköpings stift och de äldsta delarna är från 1100-talet. Bland inventarierna kan nämnas ljuskronan i koret som troligen är från medeltiden, även spår av runskrift finns på den samma. Krucifixet från 1200talet anses vara kyrkans främsta inventarium.

Marbäck I Marbäcks hembygdsgård förvaras en gammal ekplanka, på vilken det sitter en kopparplåt med följande inskription. ”År 1766 när Svea Rikes Konung Gustaf III såsom dåvarande kronprins reste att möta sin tillkommande gemål nu Drottning Sophia Magdalena uppkom denna sällsynta Flottholmen vid dess förbiresa”. Flottholmen var en märklig ö med den egenskapen

att ibland ligga över, ibland under vattenytan i Ralången. I kyrkböckerna fördes under tiden 1696-1887 mycket noggranna anteckningar om ön. Dess stigande eller sjunkande ansågs förebåda krig, pest eller andra olyckor. Sedan sjön i början av 1900-talet sänktes, har ön legat synlig över vattnet.

Marbäck kyrka Kyrkan uppfördes på 1200-talet och kompletterades på 1400-talet med sakristia, vapenhus och tegelvalv. Tornet byggdes år 1879. Kyr- 1400-talet. Besökare kan pryddes tidigt med takmål- kan via en bandspelare få ningar och bland inventarierna berättat för sig om kyrkan. märks bland annat en violett mässhake med guldbrokad från 29

Askeryd I Askeryd har det funnits bosättningar sedan stenåldern, härom vittnar många fynd, gravhögar och gravrösen. Namnet Askeryd nämns första gången 1282 då det skrivs ”askeryt”. Namnets första del är sannolikt identiskt med trädnamnet ask, dess senare del ”ryd” betyder röjning. Boplatsen Askeryd har namngivit socknen och namnet tyder på att bosättningen skett under vikingatiden. Den nuvarande stenkyrkan i Askeryd började uppföras under 1100-talets slut.

Bälaryd

Kyrkan i Bälaryd var ämnad att ligga på annan plats än vad som nu är fallet. Folket som inte hade fått vara med och bestämma, rev ner den påbörjade kyrkan eftersom de tyckte att platsen var illa vald. Det beslöts att slumpen skulle få avgöra var kyrkan skulle byggas. Därför band man ihop två baggar och där dom stannade och sa ”bää” skulle kyrkan ligga, därav namnet Bälaryd. Kyrkan är från 1200-talet. Den första skolan, inrymd i sockenstugan vid kyrkan, startade 1830. Fattigvård bedrevs, till Askeryd kyrka slutet av 1920-talet, i den nuvaI denna vackra gråstens- rande bygdegården. kyrka vars äldsta delar härstammar från cirka 1200 kan Bälaryds kyrka man beskåda och lyssna till en Bälaryds kyrka byggdes på äkta Wisteniusorgel från 1760. 1200-talet av gråsten. Sakristian Dörren till vapenhuset från tillkom på 1700-talet. Av kyr1200-talets början är kyrkans kans inventarier kan nämnas en äldsta föremål. I kyrkan finns dopfunt från medeltiden. vackra kalkstensmålningar från 1500-talet föreställande våra kvinnliga helgon. 30

Badplats vid Assjön, Askeryd socken

”Därför band man ihop två baggar och där dom stannade och sa ”bää” skulle kyrkan ligga, därav namnet Bälaryd. ”

Interiör från soldattorpet vid Marbäcks kyrka

I Lommaryds socken ligger Gr채nseryds djupk채llor 31

Noån är en av Anebys mest värdefulla miljöer. Här trivs såväl utter som strömstare och kungsfiskare.

Munkakvarn

”Under brunnssäsongen i juni – juli erbjöds också bad i badhuset av ”baderskor”, där det fanns varmbad, gyttjebad och andra medicinska bad. ”

Frinnaryd

uppfördes en brunnssalong över källan. Under brunnssäsongen i juni-juli erbjöds också bad i badhuset av ”baderskor”, där det fanns varmbad, gyttjebad och andra medicinska bad.

Frinnaryd socken var en renodlad jordbruksbygd ända fram till 1870-talet. Järnvägen kom och medförde genomgripande förändringar. Östra stambanan mellan Katrineholm och Nässjö blev en pulsåder i det svenska järn- Lommaryd socken är en vägsnätet. Frinnaryd samhälle utpräglad jord- och skogsbygd blomstrade i några decennier och rymmer ett rikt kulturlandsom stationssamhälle. skap med spår från äldre och yngre järnålder. Därom vittFrinnaryd kyrka nar många fornlämningar som De äldsta delarna av kyrkan gravfält och stenkretsar. Lomär från slutet av 1100-talet eller maryd kyrkby har en ståtlig början av 1200-talet. Kyrkan kyrka byggd av tätt sammanfoär byggd av gråsten i romansk gade röda granitblock. I början stil. 1659 antändes kyrkan av en av 1860-talet byggdes en överblixt och brann ner så att endast våning på sockenstugan och murarna återstod, men kyrkan det blev sedan det första riktiga återuppbyggdes omedelbart i sitt skolhuset i socknen. gamla skick. Kyrkans torn stod Innan dess hade undervisning färdigt 1889. Triumfkrucifixet bedrivits ute i byarna av ambulerande lärare som tjänstgjorde härstammar från medeltiden. både som kyrkväktare, kantorer Sunhultsbrunn och barnalärare. År 1933 byggSamhället Sunhultsbrunn des skolhuset. har fått sitt namn på grund av den hälsokälla som finns vid Lommaryd kyrka Brunnsgården. Vattnet är järn- År 1894 invigdes den nya haltigt och under hälsobrunnens kyrkan i Lommaryd. En del blomstringstid efter 1850-talet saker finns kvar från den gamla 33

Lommaryd

stenkyrkan. Dopfunten av Ralingsås kalksten, ett par krucifix och ett rökelsekar från medeltiden. Ralingsås i Lommaryds socken Predikstolen är en gåva från är rätt unik. 14 småbruk som landshövdingen Menxer och för en till två generationer sedan tillverkades i barockstil 1724. klarade försörjningen för en storfamilj vardera, ofta tre generationer tillsammans. Det unika Hullaryd består i att alla hus och lillstugor Hullaryds by i Lommaryds i stort sett är använda som åretsocken var länge centralort runtbostäder än idag. innan järnvägen kom. Under Byn är mycket långsträckt, 150 år var Hullaryd tingstad för drygt två kilometer mellan LarsNorra Vedbo Härad, fram till gården längst i söder och ”Ingoch med 1909 då tinget flyttade enting” längst i norr. Ja det är till Tranås. rätt, det fanns en stuga, numera Hullaryd har varit tingsplats riven, som kallades Ingenting. och militär mönstringsplats När torparen kom för att anmäla och till omkring 1940 hölls en födsel frågade prästen ”Vad här häradets största torg. Tidi- heter stället där ni bor?” ”Inggare fanns här även ett rikt enting” svarade torparen och näringsliv bestående av bland så var det inskrivet i kyrkboken annat garveri, skoaffär, färgeri, som adress för den nya bybon. slakteri, charkuteriaffär och två Ralingsås ligger på en ås utefter sjön Ralången, med vidsträckt lanthandlare. Strax utanför byn ligger ett utsikt åt alla håll. Alltså inget gravfält från vikingatiden. I ”mörkaste Småland” utan något Hullaryd ligger även Thele- av det ljusaste och naturskönaste gården, som tidigare var kom- som Småland kan visa upp. munalhus och numera används som bland annat allaktivitetshus med samlingslokal. 34

Thelegården, Hullaryd

”Ralingsås ligger på en ås utefter sjön Ralången. Med vidsträckt utsikt åt alla håll. Alltså inget ”mörkaste Småland” utan något av det ljusaste och naturskönaste som Småland kan visa upp.”

Detta vackra utedass finns vid Theleg책rden i Hullaryd. Med hj채lp av pengar fr책n L채nsstyrelsen har dasset kunnat renoveras.

Vireda Vireda kyrkby är kulturhistoriskt mycket intressant. Fornlämningar berättar om tidig bosättning. Kyrkan, en vacker träkyrka är ett minne från medeltiden. Kring sockenkyrkan ligger skolbyggnaderna och mittemot en gammal sockenstuga som byggdes under 1600talet, denna används idag som församlingshem.

Vireda kyrka

1292 nämns Haurida första gången under namnet Hagryd. Namnen har sedan växlat mellan Haugrida, Hagrida, Hafrida, Havrida och Haurida. Namnet anses av de flesta ortsnamnsforskare leda sitt ursprung till en hägnad röjning. När poststation inrättades i socknen vid årsskiftet 1873-74, torde dock namnet Haurida för framtiden ha blivit definitivt fastlagt. I Haurida ligger också Åsens by – ett kulturreservat som visar hur en Småländsk by såg ut vid sekelskiftet 1900.

Denna träkyrka med fantastiska målningar är till stor del en medeltida träkyrka. Äldst Haurida kyrka är den östra delen av långhu- På 1100-talet fanns det i Hauset och koret. Kyrkan äger rida en mindre stavkyrka, men bland annat en ljuskrona från den nuvarande kyrkan har sitt 1600-talet med svarvad stam av ursprung från 1300-talet. masurbjörk med tolv ljuspipor. Kyrkan har genomgått flera om- och tillbyggnader. Bland många inventarier finns här Karl XII:s bibel från 1703. Haurida socken ligger i Norra Kyrkan är en av landets äldsta Vedbo härad och är en av hära- träkyrkor. dets minsta socknar. Ved är det gamla namnet för skog och ett talande exempel på detta är Holaveden, som utgör häradets norra skogrika och bergiga gränssträckning mot Östergötland. 36

Haurida

”1292 nämns Haurida första gången under namnet Hagryd. Namnen har sedan växlat mellan Haugrida, Hagrida, Hafrida, Havrida och Haurida.”

Pimpelfiske på sjön Ralången

HĂ¤st och vagn pĂĽ kulturreservatet Ă&#x2026;sens by, Haurida socken 37

Utflyktsmål Här följer några tips på utvalda besöksmål i Aneby kommun. Kartan i omslaget visar var du hittar de olika utflyktsmålen.

Bredestadsdalen

Bredestadsdalen är mycket intressant både ur kultur- och naturhänseende. Dalen beboddes redan på 500-talet. Berget som reser sig österut kallas Skrivareberget och därifrån erbjuds en fantastisk utsikt över hela Bredestadsdalen. Bredestads kyrka är uppförd på en gammal offerkulle och intill denna ligger Bona Gästgiveri som är byggt på 1750-talet. I trädgården står Bredestads enda runsten. En bit från kyrkan hittar man även en av Sveriges största och ståtligaste fallosstenar. Fallosstenen restes cirka 400 efter Kristi födelse. Stenen är en av de största och ståtligaste i riket och klassas som riksintressant. Folket hade kultfester vid sådd och skörd och mycket tyder på att något rituellt drama uppfördes vid stenen. Det är inte otänkbart att människooffer förekom där. Det som är märk38

ligt med stenen är att den har fått stå kvar. Många kultplatser av detta slag försvann med kristendomens intåg i Sverige. Fallosstenen finns cirka 500 meter från Bredestad kyrka, till höger om vägen vid färdriktning mot Aneby. Strax intill finns ett tegelbruk som också är unikt i det att både tegelladan och ugnen finns bevarade. Tegelbruket är Aneby äldsta industri och härstammar från 1700-talet. I Bredestad finns också kommunens enda skolmuseum.

Kulturreservatet Åsens by

Kulturreservatet Åsens by är en restaurerad by där livet kring år 1900 har återskapats. Här finns ett väl bevarat kulturlandskap med betande djur och äldre hägnader. Här finns även konferensrum, museer, naturstigar, vandrarhem, kaffestuga och handelsbod. Området var tidigare ett naturreservat,

men är sedan mars år 2000 landets första kulturreservat. Odlingslandskapet i kombination med byggnadsbeståndet är ett karakteristiskt exempel på landsbygdens småskaliga jordbruksmiljöer vid sekelskiftet. Naturskogen på Åsen är det enda större sammanhängande området med naturskog som återstår i Aneby kommun. Naturskogsområdet Åsen ligger precis söder om sjön Ruppen (se bild). Det är ett äldre skogsområde som uppvisar många av de kvaliteter man hittar i en naturskog. Träden är olikåldriga, många är gamla och innanmurkna och lågor (liggande död ved) finns i olika åldrar och nedbrytningsstadier. Det består främst av gran men med inslag av tall, asp och björk. Inga direkta spår av skogsbruk förutom några mycket gamla stubbar finns i området vilket gör det värdefullt. Den skogliga kontinuiteten kan antas vara lång. Genom skogen löper en vandringsled som utgår från Kulturreservatet Åsens by.

Bredestadsdalen

Fallosstenen, Bredestadsdalen

Kulturreservatet Ă&#x2026;sens by 39

Åsens naturstation

Stalpets vattenfall

S tjärneborgs museum och pyramid

Skyttlingebäcks ängar och utsikten

Åsens naturstation ett besök är även Stalpets Café 1960) upp ett museum med

och Hantverk som ligger precis intill vattenfallet. Här kan du fika i trädgården med utsikt Åsens naturstation byggdes över vattenfallet och shoppa 2009 som ett led i Aneby kom- lokala hantverk. muns natursatsning. Den ligger naturskönt intill sjön Ruppen i Hästeryds ängar Haurida. Härifrån kan du göra mindre egna utflykter i skog och mark eller bara beundra fågellivet över sjön. Fåglar som du kan se är bland annat sång- Hästeryds ängar är ett 15 svan, lärkfalk, fiskgjuse och hektar stort område av gamstorlom. mal hagmark som sluttar ner Byggnaden är allmänt tillgäng- mot sjön Ralången. Området lig och handikappvänlig, här är bevuxet med 100-åriga ekar finns också en grillplats. Nyckel och vackra planterade bokar kan efterfrågas hos personalen och lärkträd med ansenliga vid Åsens by. stammar och kronor. Floran är riklig och omväxlande med exempelvis skogsbinStalpets vattenfall del och getrams. Parkeringsplats finns cirka 200 meter söder om Hästeryds gård.

Stalpets vattenfall är 20 meter högt och södra Sveriges högsta vattenfall. Vattnet kastar sig ned i en kittelliknande urgröpning med två stora klippgrytor. Nedströms Stalpet rinner Svartån genom en djup klippravin och vidare ut i sjön Ralången. Värt

många antika föremål som han hade samlat på sig under sina resor i när och fjärran. Stierngranat lät även bygga en sju meter hög gravpyramid åt sig och sin familj. Den finns att beskåda ett litet stycke upp i slottsskogen. Intill finns det slott han byggde efter att ha kommit tillbaka från USA med sin familj 1912. Slottet är ej öppet för visning.

Skyttlingebäcks ängar och utsikten

Ängarna är ett område för blomsterälskare. Tidigt på våren blommar rikligt med blåsippor, vitsippor, gullvivor, svalört, nunneört och vätteros. Under högsommaren blir ängarna till en färgprakt av allehanda blomsterarter. Bland höstblomStjärneborgs mu- morna kan nämnas nattviol seum och pyramid och Jungfru Maria Nycklar. En cirka tre kilometer lång naturstig finns utmarkerad. Utsikten I Stjärneborg byggde den vid Skyttlingebäck ligger 330 excentriske ingenjören Malte meter över havet. Liewen Stierngranat (187141

H yllingens naturreservat och fågeltornet

Hyllingens naturreservat och fågeltornet vid Hyllingen med omkringliggande fuktmarker är av stor betydelse som rastplats för flyttfåglar, till exempel sångsvan, skedand, brun och blå kärrhök. Under häckningstid kan man bland annat se änder, sothöns, storspov och skäggdoppingar. För att studera fåglar inom reservatet hänvisas besökare till fågeltornet vid sjöns östra strand. En stilla sommarkväll kan man dessutom med säkerhet få höra den sällsynta gräshoppsångaren som häckar i området. Parkeringsplats finns vid gården Äng utmed vägen Aneby Blå grindar.

fornlämningar från folkvandringstiden cirka 400 - 550 efter Kristus. Informationstavla och trappa finns. Här finns även trollskogsliknande natur samt jättegrytor som skapats av smältvattnet efter istiden. Från borgen har man en hänförande utsikt över sjön Noen och kringliggande gårdar.

Stenbrottet i Askeryd

Det granitstråk som löper genom kommunen kallas Smålands-värmlandsgraniterna och är omkring 1,6-1,8 miljoner år gamla. Graniter skiftar i färg, kornstorlek och kvalité. Det som gör graniten i just detta område så unik är den högröda färgen, som kommer av den höga halten kalifältspat. Graniten är finkornig och svårFornborgen vittrad, vilket också bidrar till den höga kvalitén. Stenen som brutits här kallas Askerydsgranit eller Tranås röda rubin. AB I Sundsmålen vid sjön Noen Bröderna Wallins Granitinduhittar du fornborgen, som är en stri drev stenbrottet från 1950av Aneby kommuns mest unika talet fram till 1990-talet, då 42

den rödaste stenen med högst kvalité tog slut. Stenblock såldes över hela världen och har använts till husfasader i till exempel Milano och San Fransisco, och till skulpturer, bland annat Hiroshima-monumentet i Tokyo och ”Rött anteckningsblock” på torget i Aneby. I området finns en markerad väg som är lämplig att promenera efter. Det finns också ett vindskydd med en grillplats att rasta invid.

Bengts fågeltorn

I strandkanten intill sjön Ralångens östra sida ligger Bengts fågeltorn naturskönt inbäddat i strandvegetationen. På väg ner till tornet passerar man vackra en och buskbevuxna hagar. Från tornet ser man ut över en stor del av sjön, men också, om man har kikare med sig, över till de motsatta strandängarna med en god överblick över Ralångens fågelliv.

Stenbrottet i Askeryd

9 8

Utsikt fr책n fornborgen mot Noen

Hyllingens naturreservat och f책geltorn

Bengts f책geltorn

13 44

Gränseryds djupkällor

M ålkvistadammen och åpromenaden

Assjön

Svartån från Köpmansgatan det är totalt 0,7 hektar, varav 0,5 B j örkenäs runt Målkvistadammen passe- hektar omfattar skog och 0,2 naturreservat ras många för Aneby historiska hektar vatten.

Björkenäs naturreservat vid sjön Örens östra strand utmärks av de grova ekar som växer i det öppna landskapet, med sluttning ned mot sjön. Naturreservatet är 85,5 hektar stort. I området finns två parkeringsplatser och gott om strövstigar. Badplats finns i området, som också erbjuder vacker utsikt över sjön.

Målkvistadammen och åpromenaden

Målkvistadammen, som är en del av Svartån, är belägen i norra delen av Aneby tätort och sträcker sig cirka en kilometer i nord–sydlig riktning. Längs med dammen på den östra sidan går en liten promenadstig. Utmed den finns en anlagd rhododendronpark, där buskar och blommor bjuder på vacker färgprakt under blomningssäsongen. På dammens västra sida går en mindre väg. Genom att vandra längs

platser och minnesmärken. Nere i ravinen finns ett kraftverk, och söderut i ravinen turbiner som samlar upp kraften från Svartåns vatten. Turbiner och kraftstation anlades här redan under tidigt 1900-tal. Under 2008 byttes den gamla trätuben ut, men materialet är fortfarande detsamma. Vid Målkvistadammen har det under början av förra seklet funnits en kvarn. Till kvarnen tog man sig från den östra stranden via en väg över till den lilla ön där det idag finns en liten rast- och grillplats.

Gränseryds djupkällor

Gränseryds djupkällor är ett biotopskyddat objekt. Djupkällorna består av en cirka 15 gånger 20 meter stor vattensamling med klart källvatten omgiven av barrblandskog. Området i och kring vattensamlingen hyser ett mycket speciellt växt- och djurliv. Det biotopskyddade områ-

Vandringsled runt Ekotopia

Vandringsleden är en cirka tre kilometer lång naturstig i området, som ansluter till spårsystemet som utgår från Furulidsområdet. Några enkla bänkar och sittgrupper med bord har byggts och satts upp längs naturstigen. Ett fågeltorn i två våningar har byggts vid östra delen av Anebysjön. Naturstigen ansluts till fågeltornet via spänger över våtmarken.

Assjön

Assjön är en 494 hektar stor näringsfattig klarvattensjö med ett största djup på cirka 35 till 40 meter och med ett medeldjup på cirka elva meter. Stränderna består mestadels av sten, sand och block, klippformationer och 45

skrevor. Växtligheten utgörs av sparsamma vassar och av braxengräs, notblomster och strandpryl. Dessa arter är typiska för naturtypen näringsfattig sjö och indikerar bland annat avsaknad av övergödning i sjön. Bland häckande sjöberoende fågel i Assjön märks bland annat storlom. Förekommande fiskarter är sik, gädda, sutare, mört, lake, abborre, bergsimpa, elritsa och gärs. Naturvårdsverket har år 2007 inom miljömålsarbetet klassat Assjön som ett nationellt särskilt värdefullt vatten ur naturvårdssynpunkt. Vid Gransnäs finns en 16 meter lång klyfta, kallad ”gågata” med lavklädda, fyra till fem meter höga väggar. Hit kommer du om du går den så kallade lilla rundan, en promenadstig som passerar denna trånga och spännande passage.

Markerna är så kallad förhistorisk centralbygd och har varit odlade under mycket lång tid. Herrestads betesmarker är närmast unika vad gäller storlek, antal vegetationstyper och artrikedom. Vid gården Råby norr om Herrestad sluttar det flacka öppna landskapet markant mot sjön. Här är utsikten vidunderligt vacker. Ytterligare norrut ligger Hästeryd. Här finns gamla och grova träd av ek och björk, men också ängs- och betesmarker vars flora utmärker sig med bland annat ormrot, jungfrulin, solvända och grönvit nattviol. Med fördel kan sedan en utflyktstur förlängas runt hela sjön Ralången via Frinnaryd och därefter över Nobynäs och Noån för att sluta vid Stalpet.

Vandringsled Aneby- och Höglandsleden

V äg mellan Marbäck och Höglandsleden är en 44 mil lång naturskön vandringsled Hästeryd

som sträcker sig genom de fem Herrestad-Eket-Råby utgör höglandskommunerna - Aneby, ”kärnområdet” i det riksintres- Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetsanta odlingslandskapet runt landa. Anebyleden är en del av Ralången. Höglandsleden och sträcker sig 46

genom hela Aneby kommun. Leden är cirka 85 kilometer lång och bjuder på många smultronställen med varierande landskap. Längs med leden finns vindskydd och övernattningskojor.

Utsiktsplatser runt Ralången

Från Katrineholmsberget har man utsikt över Bredestadsdalen. I området, som ligger utefter Anebyleden men också kan nås från vägen väster om sjön, finns även gravfält och stensättningar. Fortsätter man Anebyleden norrut, till Härstad, nås Matsaberget som erbjuder en fin utsikt över sjön och omnejden.

Noån – Munkakvarn

Noån rinner från sjön Noen och möter Svartån vid Ralångens norra del. Ån omges huvudsakligen av öppna jordbruksmarker med en del naturbetesmarker, men även av lövskogar.

17,19

Vägsträckning mellan Marbäck och Hästeryd och utsiktsplatser runt Ralången

Brohemmet Västra Lägern

Noån – Munkakvarn 47

Flera strandängar med betespräglade växter finns kvar och här märks gökblomster, ängskära, brudborste, samt blomvass och sjöranunkel. Här och var finns extremrikkärr med bland annat Smålands enda förekomst av den nordliga växtarten fjällskära. I det mycket fågelrika området kan man få se bland andra gräshoppssångare, rosenfink, strömstare och kungsfiskare. Uttern har dessutom sitt kanske starkaste fäste just i Noån. Intill Noån byggdes vid sekelskiftet två kvarnar och en såg. År 1923 byggdes även ett kraftverk som har två turbiner på tillsammans 150 hästkrafter. Kraftstationen utnyttjade fallets elva meter och försåg kvarnarna och sågen med elektrisk ström. Anläggningen är välbevarad och oförändrad. Den första kvarnanläggningen dateras dock till 1200-talet. På 1300-talet donerades kvarnen till Vadstena kloster.

Bordsjö och skogarna

Bordsjön är en cirka 53 hektar stor näringsfattig klarvattensjö med ett största djup på 9,5 meter. Stränderna är steniga med en sparsam övervattensväxtlighet (till exempel vass och säv). Förekommande växter i sjön är strandpryl, notblomster, sylört, styvt braxengräs och strandranunkel. Bland häckande sjöfågel märks bland annat storlom. Förekommande fiskarter är sik, gädda, mört, lake och abborre. Sjöns närmiljö består till största delen av öppen mark och barr- och blandskog. Naturvårdsverket har år 2007 inom miljömålsarbetet klassat Bordsjön som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Skogarna i området runt Bordsjö är också de värda ett besök. Vare sig man önskar plocka bär eller svamp eller bara vill uppleva naturen på nära håll, så är dessa skogar fulla av djurliv och omväxlande natur.

Brohemmet Västra Lägern

Gränsar mot Östergötland och ligger naturskönt vid sjön Västra Lägerns norra ände. Här slingrar sig vägen ut ur blåbärsskogen och korsar gränsen in i Östergötland. I norr går Långenäsudden ut i sjön och runt den ligger myrmark bestående av blöta mader och tallbevuxna mossytor. Här finns dessutom ett rikt fågelliv, speciellt om våren med såväl vadarfåglar som sångare och änder.

Majmålen

I kommunens nordöstra hörn ligger Majmålen. Här finns betesmarker av skilda slag. I betesmarkernas växtlighet märks ängsskallra, svinrot, kattfot och solvända. Öster om Majmålen ligger en myr. Den bryts av på tre håll av så kallade mjukmattekärr och här märks vit- och brunmossor, dy- och flaskstarr.

Allemansrätten Inte störa - inte förstöra

Det är grundregeln i den svenska allemansrätten. Detaljerad information finns på www.naturvardsverket.se Gå, cykla och rida Du får ta dig fram till fots, cykla och rida i naturen. Men privata tomter, planteringar och brukad mark är förbjudna områden. Glöm inte att stänga grindar efter dig. Undvik att cykla och rida på mjuka stigar och annan ömtålig mark. Rid inte heller i motionsspår och skidspår. Tält och husvagn Du får tälta något dygn. För att tälta längre tid i närheten av hus eller med flera tält bör man fråga markägaren om lov. Likaså innan man ställer upp sin husvagn eller husbil utmed en enskild väg. Det är inte tillåtet att köra ut med husbil eller husvagn i terrängen, till exempel på stränder eller ängsmark. På vattnet Du får åka båt, ligga tillfälligt förtöjd, gå i land och bada vid stränderna, utom i närhet av boningshus. Observera att det finns fågelskyddsområden och andra områden där det är förbjudet att vistas. Hund och jakt Lämna djurens bon och ungar i fred. Att skada eller ofreda djur är förbjudet. Av hänsyn till det känsliga djurlivet får hundar inte löpa lösa i naturen tiden 1 mars-20 augusti. Även annan tid måste hunden hållas under noggrann uppsikt i naturen. I friluftsområden och på öar i skärgården råder ofta kopplingstvång. Eld på sommaren är det ofta eldningsförbud. Då är all öppen eld förbjuden- även vid iordninggjorda eldplatser. Annars är det tillåtet att göra upp eld under största försiktighet. Släck noga! Elda aldrig direkt på berget! Det spricker sönder med fula sår som aldrig läker. Bär svamp och annat Du får plocka vilda bär, svamp och blommor som inte är fridlysta. Men det är förbjudet att utan tillåtelse hugga ner träd eller buskar, bryta grenar eller kvistar, ta näver eller på annat sätt skada växande träd. Ta med skräpet! All nedskräpning utomhus är förbjuden. Krossat glas, burkar, plast, fiskelinor och annat skräp kan skada både människor och djur.

Naturvårdsverkets hemsida (www.naturvardsverket.se)