Åttingen_nr4

Nr 4 December 2011

Dagis pĂĽ landet viktigt

Budget 2012

Vireda i fokus Evenemangskalender: Vad händer i kommunen framÜver?

INSIDAN

Postadress Redaktionen Aneby kommuntidning Box 53, Storgatan 48 578 22 Aneby Telefon redaktion 0380-462 87 E-postadress redaktionen@aneby.se

Jippi, ett rykande färskt nummer...

Redaktionsråd från socknarna Ingabritt Sjöberg, Bälaryd Margareta Wier,Vireda Lars Martinsson, Frinnaryd Gun och Emma Svensson, Bredestad Anna Hjalmarsson, Bälaryd Birgitta Kellner, Frinnaryd Anneli Persson, Aneby Ulrich Samuelsson, Askeryd Eva Sandberg, Haurida Veronica Örfelth, Marbäck Redaktör Karolina Lagerstrand Ansvarig utgivare Veronica Åberg Redigering och layout / Text och foto där ej annat anges – Tryck Norra Skåne offset Omslagsbild Anette Bohman slår in paket på julmarknaden i Grönelund,Vireda.

Foto: Karolina Lagerstrand Åttingen är Anebys kommuntidning i åtta socknar: Askeryd, Bredestad, Bälaryd, Frinnaryd, Haurida, Lommaryd, Marbäck,Vireda. Tidningen utkommer fyra gånger per år och delas ut gratis till alla privathushåll i Aneby kommun. Tidningen finns även tillgänglig på de större arbetsplatserna i Aneby, på caféer och restauranger, eller för avhämtning i kommunhuset.

Boende utanför kommungränserna kan prenumerera mot portoavgift, eller läsa tidningen på kommunens hemsida www.aneby.se, klicka på ”kommuntidningen”.

Tryckt upplaga 3 200 exemplar

Så, nu har du ett rykande färskt nummer av Åttingen i din hand. Det har skett en del förändringar sedan du sist läste denna underbara kommuntidning. Maria Hedberg, som tidigare var redaktör, har tagit ett break för att testa sina vingar på annan ort. Nu är det jag, Karolina Lagerstrand, som håller i trådarna och här har du första numret signerat mig. Nu har jag arbetat på kommunen i drygt tre månader och upptäckt mycket nytt och spännande i denna stora kommun.

Jag har fått många nya bekantskaper och upptäckt nya platser. Även Åttingen planerar för nya miljöer. Inom ens nar framtid kommer den att finnas på Facebook. Så håll utkik på kommunens hemsida för att se när vi drar igång Facebooksidan. Planerna är att du ska kunna läsa om vad som föregår på redaktionen och delta i tävlingar.

Men framför allt vill vi att du ska tipsa oss,

tycka till och var med och påverka. Åttingen behöver dina synpunkter. Årets sista nummer zoomar in på Vireda. En visit till ortens härligaste julmarknad kan du läsa om i tidningens mittuppslag. Då får vi bland annat stifta bekantskap med Terese Eklund som är initiativtagare till marknaden. I tidningen behandlar vi även en hel del tunga ämnen som budget 2012 -och som för många andra kommuner i landet ser 2012 ut att bli ett tufft år. Du som är lantbrukare kan läsa och fördjupa dig i klimatpåverkan och vad du som person kan göra för att minska utsläpp av klimatgaser. Den som vill veta vad som händer innanför kommunhusets åtta väggar ska definitivt läsa artikeln om rekrytering. Förutom användbara tips till dig som söker jobb blir du även upplyst om hur Aneby kommun arbetar med rekrytering av personal samt den satsning som har gjorts

på att göra det lättare för chefer att hitta "rätt person till rätt plats". Och du som tror att man som kommunanställd sitter still mest hela dagen har fel. Ta dig då en titt på sista sidan och läs om Lasse Fälths uppladdning inför 2012 års kraftansträning -halvvasan. Då julen närmar sig har Åttingen passat på att baka. Dock blev det inget traditionellt julbak, utan ett kladdigt ett med grillpinnar, strössel och choklad. Vi ger dig receptet till nya baktrenden cakepop, som kan bli en frisk fläkt till glöggen. Jag vill även passa på att önska dig en underbar jul. Ät så mycket gott du bara kan, ägna mycket tid åt dina nära och kära och se till att koppla av en stund, gärna med Åttingen i din hand. Ta hand om dig!

God jul

Karolina Lagerstrand

Innehåll:

Frinnaryd

Sunhultsbrunn

Hullaryd Vireda

Ledare och kalender

sid 3

Budget 2012

sid 4

Haurida

Lommaryd

Försjön

Marbäck Aneby (Bredestad)

Utgivningsplan 2012 Utgivningsplanen för 2012 är ännu inte fastställd. Håll utkik på kommunens hemsida för uppdaterad information

2

Åttingen Nr 4

December 2011

Åttingen testar: Fystest

sid 5

Energismarta lantbruk

sid 6

Temasidor: Vireda i fokus Här lyser flitens lampa Museet om en miniatyrvärld Julmarknad

sid 8 sid 9 sid 10 – 11

Korord

sid 16

100-år gamla brev

sid 12

Baka cakepops till jul

sid 17

Näringslivsföreningen

sid 13

Vocal voices och Just D

sid 18

Om LOV

sid 14

Satsning på rekrytering

sid 19

Veteranen: Triumf tiger

sid 15

Hallå där: Fälth värmer upp

sid 20

Bälaryd Askeryd

ledaren

Kultur och Fritid – Då nu och i framtiden

E

fter att under förra mandatperioden haft Rådslagsgrupper, ganska frislängande sådana, direkt under kommunfullmäktige där jag var sammankallande för gruppen ”Kultur och Fritid” har man under 2011 bestämt att omorganisera dessa.

Då tillsattes i stället en stående parlamentarisk (se fotnot) Kommunfullmäktigeberedning ”Kultur och Fritid” som bereder ärenden åt KF inom detta område. (Andra KFB kan utses tillfälligt eller stadigvarande.)

I den gamla Rådslagsgruppen var vi runt hos sammanslutningar i kommunen. Mest för att lyssna och ta till oss vad man hade att säga för att sedan kunna påverka politiken.

Vi la ner ett ganska stort arbete i början som senare kom att klinga av en del främst beroende på att när vi tyckte att vi hade kommit på en bra lösning blev vi i KF anklagade för att vara ett mini-KF vid sidan av. Sådant sporras man ju inte av direkt. et första beredningsuppdraget vi fått i den nya gruppen är att revidera biblioteksplanen. Ett arbete som kommit ganska långt och hoppas kunna presenteras före nyår.

D

Den stora stötestenen är att vi inte har någon barnbibliotekarie för då skulle naturligtvis barnen få mer stöd samtidigt ökade öppettider och även kunna stödja skolbiblioteket på Furulidskolan. Hade vi en sådan skulle planen vara lättare att förbättra.

Allmänt kan väl säga att bortsett från kommunala musikskolan och biblioteken, simhall(?), idrottshall (?) och ett antal gympasalar, att all annan kultur och fritidsverksamhet inte kostar mer än c:a 1 miljon (1/3 % av kommunens budget eller 150kr/år och invånare. Dessa pengar skall räcka till att driva allt från Konserthuset, ett antal bygdegårdar till fyra idrottsplatser. etta är ju en matematik som inte går ihop utan det fantastiska frivillighetsarbete som görs ute i föreningarna både när det gäller insamling av pengar och praktiskt arbete.

Men vem skall ta över detta arbete när de äldre försvinner ur verksamheten? Ber man om hjälp av en ungdom idag får man ofta frågan ”Vad får jag för det” ?!

Trots en del svårigheter måste vi ju blicka framåt med optimism där vi i framtiden får ett mer samlat ”Kulturhus”, barn-

bibliotekarie, simhall, idrottshall och en konstgräsplan för fotboll (Arenabyggen som våra grannkommuner bygger får väl anstå en tid).

Avslutar mer ett stort tack till allt arbete som lagts ner inom kultur- och fritidsverksamheten och som har haft ett så stort utbud under året.

Fotnot: Övriga politikeri beredningen är Maria Rosqvist (C), Monika Furfors (KD), Gina Pepin (M), Ole Bak Mikkelsen (S), Marita Claesson (SD) och Sibylla Jämting (MP).

D

Bosse Hörlenius

Sammankallande i KFB Kultur och Fritid

PÅ GÅNG

Här ser du vad som händer i kommunen framöver. För ytterligare information se kommunsens hemsida: www.aneby.se

December:

kaffeservering i Thelegården efter promenaden.

Tid: 18:00 Plats: Thelegården Hullaryd

Lördag 2011-12-10

Julmarknad

Välkommen på mysig julmarknad i hembygdsgården, Sunhultsbrunn. Ostauktion kl. 15:30.

Servering av slaglimpa, hemost och hemkärnat smör....

Tid: 14:00 Plats: Hembygdsgården, Sunhultsbrunn

Julmarknad i Folkets Park!

Kom i rätt julstämning: Besök Parkens Julmarknad! Servering, lotteri och besök av Anebys lucia. Öppet kl. 14:00-18:00 Plats: Folkets Park, Aneby

Smällkarameller & tomteblosskonsert i Aneby konserthus

Smällkarameller & Tomtebloss En konsert med blandade klappar Aneby Symphonic Band Blåssusarna Ungdomsorkestern Entré:Vuxen 60:- Barn gratis Tid: 16:00 Plats: Aneby konserthus Söndag 2011-12-11

Tipspromenad i Tallbacken Tid: 09:00

Julbord på J3 köket

Välkomna att boka bord hos oss på 0380-411 14 Tid: 14:00 Plats: J3 köket

"Skinkpromenad" i Hullaryd

Välkommen på tipspromenad! Start från Thelegårdens parkering.Välkommen på

Ekarna

Lördag 2012-01-28

Pub i Veboa

Har ni aldrig ridit förut eller var det länge sen?

Vill ni prova på att rida är ni välkomna till oss varannan söndag (ojämna veckor) kl: 16:00 kostnad: 30:-/ gång eller 700:-/ termin Kille som tjej,...

Tid: 16:00 Plats: Aneby Gård

Filmen handlar om Simon, som växer upp i en arbetarfamilj i utkanten av Görtegborg under andra värlskriget...

Tid: 19:00, Plats: Aneby konserthus

Tipspromenad i Tallbacken

Tid: 09:00 Plats: Tallbacken

Tisdag 2011-12-13

Söndag 2012-01-01

Februari:

Tid: 09:00 Plats: Tallbacken

Fredag 2012-02-24

Knatteridning/prova på ridning

Luciafirande på Träffpunkten Gula Villan

Fira lucia i Gula Villan! en del av den frivilliga dagliga verksamheten i kommunen, för äldre och funktionshindrade.

Tid: 14:00 Plats: Gula Villan

Tid: 09:00 Plats: Tallbacken

Januari: Tipspromenad i Tallbacken Söndag 2012-01-08

Tipspromenad i Tallbacken Söndag 2012-01-15

Välkommen på månadssammankomst med Askeryds hembygdsförening. Föreningen bjuder på kaffe, bröd får man ta med sig själv.

Alla medlemmar och intresserade hälsas välkomna...

Tid: 18:30 Plats: Bodaskog, Aneby

Tid: 09:00 Plats: Tallbacken

Tipspromenad i Tallbacken Julgransutdansning i Bälaryd

Traditionsenlig utdansning av julgranen!

Det blir även tomtebesök och fika.

Tid: 16:00 Plats: Bälaryds bygdegård

Tipspromenad i Tallbacken Måndag 2011-12-26

Bio i konserthuset: Simon och

Tipspromenad i Tallbacken Söndag 2012-01-29

Tipspromenad i Tallbacken Tid: 09:00 Plats: Tallbacken

Bygdegårdföreningens årsmöte Tid: 19:00 Plats: Bälaryd bygdegård

Program Bälaryds föreläsningsförening Hösten 2011

fre 23 september kl 19.00

Söndag 2011-12-18

Tid: 09:00 Plats: Tallbacken

Söndag 2012-01-22

Tid: 09:00 Plats: Tallbacken

Onsdag 2011-12-14

Månadssammankomst i Askeryd

Tid: 20:00 Plats: Bälaryds bygdegård

Välkommen att hyra

Bälaryds bygdegård

”Nya Zeeland - Sveriges motpol”

Naturfotograf Ingmar Skogar, Ängelholm. fre 14 oktober 19.00

”Musik för själens hälsa”

Musikterapeut Birgitta Andersson, Linköping.

Bröllop eller fest?

– möjligheternas hus!

Marbäcks hembygdsgård Hyra från 100 kronor. Kan hyras av sällskap upp till 40 personer. Kontakta vaktmästare Rolf Henriksson tel 0380-420 35 eller ordförande Lars Källner telefon 0380-416 07.

fre 28 oktober kl 19.00

En lokal för dig?

Frinnaryds bygdegård Uthyrning för bröllop, dans, sammanträden mm.

För närmare information, kontakta Ann-Catrine Lindström, tel 0140-20156 e-post:info@frinnarydsbygdegard.se hemsida: www.frinnarydsbygdegard.se

”Israel- Palestinakonflikten.

Varför blir det aldrig fred?”

Författaren och radioproducenten Sören Wibeck, Malmö.

Uthyrning för bröllop, fester, möten m.m.

fre 18 november kl 19.00

För information Madeleine Magnfält tel. 0380-430 49 ◊ Fullt utrustad lokal för 100 personer, sal med liten scen ◊ ”Véboa”, en mindre lokal med öppen spis, fullt utrustad för 20 personer.

bland annat med resa på Transibiriska järnvägen, besök i Vietnam och Japan Dokumentärfotograf Erik Reiffenstein, Sävsjö.

Jorden runt

Plats: Bälaryds bygdegård

Evenemangstips lämnas till: redaktionen@aneby.se eller 0380-462 87. Åttingen Nr 4 December 2011

3

BUDGET 2012 Lars-Erik Fälth kommenterar budget 2012

Det handlar om att överleva som en egen kommun

293 miljoner

D

en viktigaste strategin för framtiden är kommunens befolkningstillväxt. Därför är satsningen på projektet Aneby i framkant oerhört viktig för oss alla. Det handlar om att överleva som egen kommun och där blir projektet ett ypperligt verktyg för att öka antalet kommuninvånare.

Det är dock svårt att sia om befolkningsutvecklingen för kommunen. Vi kan dock se att vi har blivit några fler, vilket är väldigt positivt. Om vi fortsätter att öka underlättar det för framtiden. Men man får aldrig ta ut något i förskott.

Ett exempel på det är det som skedde för några år sedan då vi hade en ökning av antalet invånare. Vi trodde då att den negativa trenden var bruten, men året därpå började invånarantalet återigen minska –den negativa befolkningsutvecklingen var åter ett faktum.

Det är en stram budget för 2012 som inte ger utrymme för så mycket mer än det viktigaste. Vi önskar att vi hade större intäkter för att nå ett större ekonomiskt resultat. Det resultat man brukar prata om i sammanhanget är två procent av budgetomslutningen.

I vårt fall cirka 5, 8 miljoner kronor. Det är vad som behövs för att kunna spara inför framtiden och för nya investeringar, till exempel underhåll av våra byggnader, gator och vägar.

N

u handlar det om att lösa problemen på ett så effektivt sätt som möjligt, allt för att kunna utföra de uppdrag som vi har inom kommun. Samtidigt är det viktigt att vi, framförallt i utskotten och kommunstyrelsen, diskuterar vad det är som vi vill och behöver prioritera i de olika verksamheterna -när vi inte har pengar till allt vi vill göra är det vår uppgift, som valda representanter för invånarna, att göra prioriteringar så att vi kan ha en verksamhet i balans.

Sammantaget har vi ungefär samma budgetramar att röra oss inom som för 2011. Skillnaden är dock den att det tillkommit verksamheter, exempelvis LSS som ska hanteras inom samma budgetram. Det betyder att vi kommer ha lika mycket pengar som vi hade under 2011, men vi har fler verksamheter att bedriva.

Det är naturligtvis svårt för utskotten och avdelningarna att hantera dessa situationer men det är den verklighet som vi nu lever i.

Vi har nu för andra året i rad beslutat att inte ge kompensation för prisökningar. Priset på varor vi köper in beräknas stiga med 1,6 miljoner kronor. Detta får avdelningarna nu hantera inom sin nuvarande budgetram.

I

nför kommande budgetarbete, budget 2013, bedömer jag det viktigt att ge kompensation för prisökningar så att vi inte fortsätter på samma sätt i framtiden.

Slutligen vill jag säga att vi har en bra verksamhet som vi –kommun och invånare- ska vara oerhört stolta över. Självklart kan och ska vi utveckla verksamheten ytterligare. Jag har både tro och förhoppningen om att vi med gemensamma krafter kommer att klara det –allt för att Aneby kommuns invånare ska fortsätta ha ”Ett gott liv i en uthållig kommun”.

Lars-Erik Fälth Kommunstyrelsens ordförande, (C)

4

Åttingen Nr 4

December 2011

kronor •

• •

Sociala avdelningen 103 milj (äldreomsorg, individ och familjeomsorg, arbetsmarknads- och fritidsverksamhet, LSS) Kommunövergripande 17,5 milj (politisk verksamhet, näringsliv, färdtjänstbidrag, kollektivtrafik) Samhällsbyggnadsavdelningen 7 milj (plan- och byggfrågor, miljö och hälsa)

•

• • • •

Kommunservice och beslutsstödsavdelningen 12 milj (ekonomi, personal, politisk verksamhet, info och turism, tekniska enheten) Barnomsorg 90 milj (grundskola, musikskola) Gymnasieutbildning 40,5 milj (vuxenutbildning) Revisionen och kommunfullmäktige 0,7 milj Finansförvaltning 23 milj (pensionsavgångar)

Strama tyglar nästa år Det ekonomiska läget för Aneby kommun 2012 är fortsatt ansträngt. Trots det ser kommunen positivt på framtiden och gör en storsatsning för att öka tillväxten genom projektet Aneby i framkant.

i kommunens olika organisationer.

Sociala avdelningen, som har hand om bland annat äldreomsorgen, individ och familjeomsorgen och LSSverksamheter (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) får 103 miljoner kronor och är därmed den mest kostsamma verksamheten.

–Efter att kommunfullmäktige tog beslut om budgeten i juni har konjunkturen förändrats. Det medför att prognosen över skatteintäkter har sänkts och därför ser 2012 ut att bli ett besvärligt åt, säger Daniel Berlin, ekonomichef på kommun, och fortsätter: – Däremot har befolkningsantalet i Aneby kommun ökat med drygt 100 personer fler än vad vi budgeterat för vilket gör att del av prognosen över skatteintäkterna vägs upp.

Samma kostnadsramar

Vinden vänder Då kommunen sedan några år tillbaka brottats med ett sjunkande medborgarantal påverkas kommunens ekonomi negativt. Enligt de senaste prognoserna börjar vinden vända. 2012 kretsar dock fortfarande kring att öka tillväxten genom att göra kommunen attraktiv för medborgare och företag och på så sätt generera ökade skatteintäkter. Aneby kommun får in 293 miljoner kronor från skatteintäkter och bidrag från inkomstutjämningssystemet. De pengarna fördelas ut

Barnomsorg och skola får 90 miljoner, finansförvaltningen och pensionskostnader 23 miljoner, kommunövergripande verksamheter som exempelvis den politiska organisationen, näringslivet och kollektivtrafiken får 17,5 miljoner, kommunservice och beslutstödsenheten får 12 miljoner, samhällsbyggnadsavdelningen sju miljoner kronor.

Kommunrevisionen och kommunfullmäktige får tillsammans 700 000 kronor. Tidigare år har kommunen gett ett bidrag till Aneby näringslivsförening. Nu har man istället satsat pengar på att anställa en näringslivsansvarig inom kommunen som även har det övergripande ansvaret för tillväxt- och näringslivsfrågor.

Måste hitta lösningar Sammanfattningsvis har de olika kommunala verksamheterna samma kostnadsramar att röra sig inom.

– I stort sett kan man säga att anslagen är samma som för 2011.

Dock finns det behov i verksamhe-

terna som måste täckas in, men som man inte fått anslag till. Då gäller det att hitta lösningar som effektiviserar eller prioriterar om befintliga verksamheter, Daniel Berlin.

Exempel på några av effektiviseringarna som gjorts inför budgetår 2012 är förändringar inom skolskjutsorganisationen vilket hjälper till att klara av budgeten. Även i hemtjänsten har man effektiviserat. En utredning, gjord av kommunen, visar att det inom hemtjänsten går åt en 70 procents tjänst för att hantera de olika brukarnas nycklar. Genom att införa såkallade nyckelgömmor behöver hemtjänstpersonalen bara ha en enda nyckel för att kunna låsa upp nyckelgömman, på brukarens dörr, och på så sätt komma in i lägenheten.

Då sparas både pengar och tid som istället kan läggas på brukaren.

Lägre gymnasiekostnader Den största kostnadsförändringen i budget 2012 är anslaget för gymnasiekostnader.

Trenden av minskade barnkullar, som nu ska börja gymnasiet, har lett till att kostnaderna för gymnasieplatserna minskat.

– Minskande antalet elever gör att vi inte behöver köpa lika många gymnasieplatser. Många kommuner står idag med tomma platser, något som vi inte behöver brottas med då vi inte har något kommunalägt gymnasium, säger Daniel Berlin.

Medborgarna vill ha dagis på landet En fungerande kollektivtrafik och en trygg och kvalitativ barn- och äldreomsorg är viktigt för Anebyborna. Det visar en sammanställning från de sockenråd som politiker och tjänstemän genomförde på orter i kommunen i september.

– Vi blev positivt överraskade att det var så många unga människor som deltog, säger Ola Gustafsson, projektledare för Aneby i framkant.

Sockenråden hölls i Bälaryd, Aneby, Frinnaryd, Vireda och Gransnäs.

På alla möten deltog kommunstyrelsens ledningsgrupp tillsammans med tjänstemän från kommunen.

Anebyambassadör På råden behandlades aktuella ämnen som arbetet med översiktsplanen samt tillväxtprojektet Aneby i framkant.

– För att få Aneby att bli en attraktiv ort att bo på måste vi som bor här sträva efter att alla blir ambassadörer för sin hembygd och sin kommun. Vi måste alla dra åt samma håll för att kunna växa, säger Ola Gustafsson.

Under mötena fick ledningsgruppen in många synpunkter som berörde kommunens alla åtaganden.

Dagis viktigt Många tryckte på vikten av att ha förskolor och dagis på landsbygden. I Vireda, där en ny förskola är på gång, var det en hjärtefråga.

– Om det finns barnomsorg på landsbygden ökar förutsättningen till att fler barnfamiljer vågar flytta ut på landet, säger Ola Gustafsson.

Kollektivtrafiken på landsbygden var en annan het potatis, likaså en höjning av hastigheten på väg 132, mellan Aneby och Jönköping.

Många medborgare var väldigt po-

På sockenrådet i Vireda var man överens om att det är viktigt för byden att ha en förskola på landet, på lagom avstånd från det egna hemmet.

sitiva till tåget men mindre nöjda med bussförbindelserna som inte anses vara tillräckliga.

Under mötet diskuterades en efterfrågestyrd kollektivtrafik, det vill säga, att medborgare som bor utanför Aneby tätort får åka taxi till och från Aneby men betalar samma summa som för en bussfärd.

Foto: Sofia Forsberg

Det här är viktigt för Anebyborna • •

Ola Gustafsson, tillväxtstrateg på Aneby kommun, var glad över att så många unga månniskor deltog i sockenråden.

• • •

Förskolor på landsbygden.

Lägenheter för äldre på landsbygden, så man kan bo kvar där när man vill sälja hus eller gård.

Första intrycket – välskötta allmänna ytor, snyggt och rent.

Bättre kollektivtrafik för de som inte kan nyttja tåget på stambanan.

Säkerställ fiber- och radiokommunikation i hela kommunen

Bevaka utvecklingen – Länstrafiken har just nu ett liknande projekt igång i Sävsjö. Det kommer att utvärderas och kan leda till att Länstrafiken inför den här modellen i hela länet, säger Anders Adolfsson, avdelningschef på kommunens samhällsbyggnadsav delning.

–Annars får vi själva bevaka utvecklingen och se hur mycket det

här skulle kosta att införa i Aneby kommun, berättar Anders Adolfsson.

Sköta om allmäna ytor Att sköta grönytor, allmänna ytor och att få fastighetsskötare som inte sköter sina fastigheter att städa upp, var en återkommande fråga på flera möten.

V L O G

– Det här är viktigt för att stärka det första intrycket av Aneby samt att öka tryggheten. Ser folk att det är snyggt och städat känner de sig naturligtvis mer säkra och mer välkomna, säger Ola Gustafsson.

Sammanlagt har kommunen fått in över 200 synpunkter från de som deltog i sockenråden i september.

Dessa kommer nu att arbetas vida-

re med i översiktsplanen för Aneby kommun och projektgruppen, Aneby i framkant.

– Vi ska arbeta fram ett femtiotal punkter som vi sedan ska arbeta oss igenom. Punktlistan, samt status på hur långt arbetet kommit med respektive punkt, eller när det ska vara klart, ska redovisas på kommunens hemsida, säger Ola Gustafsson.

För bes tällning, kontakt a Bengt på tel: 070

5 - 48 6

0 75

LÄGGNING

HESSELS MÅLERI & GOLV 0381-611 654 • 0703384516

EKSJÖ • ANEBY • YDRE

EKSJÖ

0381-61 16 54

Åttingen Nr 4

December 2011

5

Lantbruk ska spara energi

Under flera år har kommunen arbetat med energikartläggning. Alla större företag i kommunen har gjort en och nu är det lantbrukets tur.

– Från tillsynsnämndens sida är vi angelägna att de allra största lantbruken gör den här kartläggningen. Det finns alltid energi att spara, säger Rebecca Enroth, miljöinspektör på Aneby kommun.

Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål. Ett av det svåraste målet att nå är det om begränsad klimatpåverkan. Målet innebär att vi till år 2050 måste minska utsläp-

pet av växthusgaser i atmosfären så att det inte påverkar klimatet i en negativ riktning. För att nå detta mål menar Rebecca Enroth att alla måste dra sitt strå tills tacken.

Just nu händer det mycket inom lantbruk och energi. Det uppfinns hela tiden nya, smartare och energieffektivare maskiner, produkter och arbetsmetoder.

Kolla av med checklista På olika myndigheter i landet satsar man mer kraft på att få bukt med energislösarna. Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram en koll för lantbrukare, en checklis-

ta som bonden går igenom och sedan kan göra förbättringar beroende på svaren.

Jämföra sig med andra – Det är ju ingen som medvetet slösar med energi. Genom den här kollen kan man jämföra sig med andra eller upptäcka stora energibovar som kanske går att byta ut till bättre processer eller teknik, säger Rebecca Enroth.

Som lantbrukare finns det många finansiella hjälpmedel man kan få.

Greppa näringen, är ett alternativ med tre år av gratis rådgivning. En annan är att ansöka om energimyn-

dighetens Energikartläggningscheck där lantbrukaren får halva energikartläggningen betald, men dock 30 000 kronor som högst. Ett tredje alternativ är att vända sig till en konsultfirma, såsom LRF konsult eller Hushållningssällskapet.

Chans till förbättring Kommunens energirådgivare kan också i viss mån hjälpa till. Rådgivningen är gratis och vänder sig till privatpersoner och företagare.

– Det finns många bra lantbrukare i vår kommun och det finns chans att bli ännu bättre, säger Rebecca Enroth.

Så kan du bli energismart

Alla kan påverka sin energianvändning. Dina dagliga vanor kan göra större skillnad än du tror!

•

C-G satsar på framtiden •

Lantbruket står för hälften av det totala utsläppet av växthusgaser i Aneby kommun. Därför ska de lantbruk som har över 100 djurenheter genomgå en kartläggning av energianvändningen. Carl Gustav Svensson, mjölkbonde med gård i Fribjörnarp, är en av de lantbrukare i kommunen som satsar på att bli en klimatsmart bonde.

6

Åttingen Nr 4

“

2010 gick Carl-Gustav med i projektet Greppa näringen. Det är ett projekt som drivs i samarbete med Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), länsstyrelserna och företag i lantbruksbranschen.

Greppa erbjuder kostnadsfri miljö rådgivning till lantbrukare med över 25 djurenheter eller 50 hektar åkermark.

I länet har ett 80-tal lantbrukare anmält sig för individuell rådgivning, nio stycken i Aneby hittills. För lantbrukarna i Aneby är klimatkollen intressant, hittills har fem anmält sitt intresse och några har redan fått rådgivningen. Målen för Greppa näringen är minskad övergödning, minskade utsläpp av klimatgaser och säker användning av växtskyddsmedel. I våras gjordes ett första rådgivningsbesök på Carl-Gustavs gård. För att få koll på flödena av växtnäring på hans gård gjordes en växtnäringsbalans samt en klimatberäkning för att undersöka gårdens utsläpp av bland annat växthusgaser samt vilka faktorer som påverkar utsläppsnivåerna.

Gödslingsplan, antal djur, stall, inköpta produkter som foder och konstgödsel inventerades. Genom Greppa har han fått bättre koll på sitt företag och lärt sig var synderna uppkommer.

– Mycket av det vi gör påverkar vår

Man får tänka på kommande generationer

•

•

•

Carl-Gustav Svensson, från Fribjörnarp, har valt att gå med i Greppa näringen för att ur en miljösynpunkt förbättra sitt lantbruk.

miljö. Om jag köper foder som tillverkats i Brasilien medför det också en inverkan, säger Carl-Gustav.

Djurgårdar köper ofta sojafoder som tillverkats i ett varmare land just därför att det innehåller mycket protein. När man beräknar gårdens klimatpåverkan räknar man även med den klimatpåverkan som det köpta fodret ger.

– För att minska på utsläppen vid transport är det smartare att välja när- eller svenskproducerat, säger Carl-Gustav.

Får välja tema Genom Greppa näringen får han gratis rådgivning i tre år. Lantbrukaren väljer temat för besöken vid första rådgivningstillfället, rådgivning finns för odling, klimatkoll, växtskydd, våtmarker och utfodring. För att fullt ut utnyttja råd-

December 2011

givningen krävs det en hel del av lantbrukaren, gärna en analys av åkermarken, analys av gödseln och en växtodlingsplan med uppföljning av hur stor blev skörden.

I rådgivningspaketet ingår också att lantbrukaren deltar i en utbildning om lantbrukets påverkan på vatten, miljö och klimat, någon gång under de första två åren.

– Nästa år ska vi undersöka vad vi odlar på åkrarna som går att använda som grovfoder till djuren. Sedan ska vi se över vilka förändringar jag kan göra. Det kan ju bli så att rådgivaren säger att vi ska lägga om vallarna lite oftare eller odla åkerböna som innehåller mycket protein.

Utsläpp av kväve och fosfor är från jordbruk och reningsverk är ett stort problem för vattendrag och hav. Ett jordbruk har förmågan att fixera kväve från luften, genom att vissa

växter på bondens åker tar upp kväve. Men kvävet kan också dessvärre släppas ut, exempelvis vid plöjning av en åker eller när proteinrik mat gått genom kossans mage.

•

•

Risk för övergödning Man ska undvika att gödsla på hösten då växterna inte kan ta upp kvävet lika bra. Samtidigt finns det risk för att det ska regna bort och bidra till övergödning i våra vatten.

Ska man inte gödsla på hösten måste man ha en större gödselbrunn att förvara i under vinterhalvåret, vilket kan vara en stor kostnad att bära för en lantbrukare.

– Man får helt enkelt göra vissa avvägningar. Vad kan jag tjäna på lång sikt och vad kan miljön tjäna på det.

Man får tänka på kommande generationer också, säger Carl-Gustav Svensson.

•

•

En stor post i kostnaden för våra hus gäller uppvärmningen. Om du har direktverkande el så kan du komplettera med en luftvärmepump, pelletskamin eller braskamin. En modern braskamin har en verkningsgrad på cirka 70 %, en vanlig öppen spis utan insats har cirka 5 – 10 % verkningsgrad.

Om du idag har vattenburen elvärme så kan du byta din elpanna till exempelvis en pelletskamin, värmepump, vedpanna, eller installera fjärrvärme om det är möjligt.

All värme som tillförs ett hus försvinner ut som avloppsvatten, ventilationsluft eller genom väggar, tak, golv, fönster och dörrar. Du kan täta dragiga dörrar och fönster och ska du isolera?

Börja då med golvet på vinden men se också till så att ingen fuktig luft kan komma upp på vinden från bostadsutrymmena.

Ett nytt styrsystem för villans värme kan minska energianvändningen med cirka 10 %.

För varje grad du sänker inomhustemperaturen minskar uppvärmningskostnaden med 5 %. Sätt inte möbler framför elementen för då hindras spridningen av värmen.

Satsa på energisnåla vitvaror, det är de som har bokstaven A och eventuellt några + på sin energimärkning.

Belysningen står för cirka 20 % av hushållselen. Byt till lågenergilampor eller LED lampor. En timer och rörelsevakt kan vara ett bra komplement.

Standby är el som används helt i onödan. Använd en grenkontakt och stäng av på riktigt.

Köp snålspolande munstycken och duscha istället för att bada. Med ett gammalt duschmunstycke kan en 5 minuters dusch vara lika dyr som en 15 minuters dusch med ett effektivt duschmunstycke.

Vad vill du att Åttingen ska testa? Tipsa Åttingen på e-post: redaktionen@aneby.se, telefonnummer: 0380-462 87 eller postadress: Aneby kommun, Åttingen, 578 21 Aneby.

åttingen testar

livet som brandman

“

“

Vad krävs det egentligen för att bli brandman? Hur god fysik måste du ha och hur tuffa är testen. Åttingens reporter, Karolina Lagerstrand, provade fystestet för att bli brandman.

“

Det känns som någon har packat på mig en ryggsäck med tegel i.

Ett uppvaknande som heter duga Åttingen reporter Karolina Lagerstrand ger sig ut på nya äventyr. Här tar hon pulsen på sig själv med 24 kilos packning på ryggen. Hur länge orkar hon och har hon vad som krävs av en brandman?

F

ör en tid sedan kom brandchef Tommy Gustavsson in till mig. Jag frågade honom om det vore möjligt att få hänga med brandkåren en dag. Till svar fick jag ”Nja, det är nog inte så jättekul. Det är ju inte så ofta det händer något, Men du, jag har en idé…

Fem minuter senare hade jag nappat på hans förslag: Att testa på fystestet för att bli brandman. Testet bestod av två minuters uppvärmning på rullband. Därefter sex minuter rask promenad i 8 graders lutning.

En rask promenad i uppförsbacke.

Knixet var väl att det skulle klaras av iklädd brandmannaoverall och med rökdykartuber på ryggen. En last på cirka 24 kilo. Det lät ju inte så jättesvårt tänkte jag. Men tji fick jag. Inte tänkte jag på att mitt ohälsosamma leverne kunde spela in..

Hälsocheck för Karolina Lagerstrand: Jobbar mycket, tränar ytterst sällan, slarvar med maten, röker 15 cigaretter per dag och dricker kopiösa mängder kaffe. Till sammanhanget hör även att jag är en

lättviktare. 55 kilo tung och 160 centimeter lång. Med facit i hand kanske du tänker att jag är smått galen som tackade ja till Tommys utmaning. Det tycker jag också, så här i efterhand. Jag är väldigt galen, men vad gör man inte för en bra story.

D

et är tisdagen den 13 oktober. Klockan är 18:05 och jag är fem minuter sen. Tommy Gustavsson släpper in mig till Furulidhallens gym. I entrén möter jag Stina Svensson, en Anebytjej med ambitionen att bli brandman, i full brandmannamundering. Hon ska göra testet på riktigt och är därmed först ut. Väl inne i gymmet går Stina upp på bandet.

Hon ser lugnt ut, lugn som en filbunke. Jämfört med mig så är hon som en elitidrottare. Bandet börjar rulla och hon börjar gå. Tuberna på ryggen verkar inte bekymra henne nämnvärt. Efter några minuter börjar det bli kämpigt för henne. Först då inser jag vad det är jag har gett mig in på. Hjärtat börjar slå hårt i

“

Jag blir rädd för att jag ska ramla av och tar några springande steg för att komma ikapp.

bröstet och jag går ut till omklädningsrummen för att hämta lite vatten och samla mina tankar. På väg tillbaka till gymmet hör jag applåder och tjoanden. Stina har klarat testet och hon är helt färdig. Illröd i ansiktet och utmattad av ansträngningen. Det är min tur. Med ett hårt bultande innanför bröstbenet tar jag på mig pulsmätaren, brandmannadräkten och hjälmen. Brandman Nicklas Bergander hjälper mig på med syrgastuberna. Det känns som någon har packat på mig en ryggsäck med tegel i. Det här kommer jag aldrig klara, tänker jag.

Pulsmätaren visar på 150. Jag stiger upp på bandet men ramlar nästan bakåt på grund av tyngderna på min rygg. Bandet börjar rulla och jag går. Till en början känns det inte så jobbigt. Efter en minut blir det lite tyngre och på andra minuten tappar jag nästan balansen igen.

Nicklas ställer in rullbandet på 8

graders lutning uppåt.

Det är nu allvaret börjar. Jag känner hur jag åker längre och längre bak på bandet. Jag blir rädd för att jag ska ramla av och tar några springande steg för att komma ikapp. Men det går inte. Jag greppar tag i armstöden, vilket man egentligen inte får, för att försöka hålla mig kvar.

BOOM. Röktuberna slår i väggen bakom mig. Jag har ramlat av.

F

ör första gången minuter på bandet. Dags Såhär trött var jag efter tre på länge känner jag som otränad göra fystestet att sluta röka kanske? Att ifrån. r åde avr av den dåliga förär något jag starkt loraren i mig. Jag blir förbannad och sur. Även om jag inte hade förväntat mig att kla- ske är det dags för en livsomvändra av testet så blir jag ändå riktigt ning? Men Stina, i några veckor arg. Tre minuter. Tre ynka minu- framöver så är du min hjälte. Och ter var vad jag klarade av. Nu, några jag kommer inte att bli förvånad veckor efteråt, känns det bara skoj. den dag då jag möter en brandbil Det var en riktigt häftig upplevelse och ser dig skymta förbi. ändå. Jobbig och något förödmjukande (på grund av att jag ramlade Nu: På nya äventyr! av bandet) men ändå skoj. Nu har jag fått mina farhågor bekräftade: rökandet, stressen och mina dåliga matvanor har tagit ut sin rätt. Kan-

Karolina Lagerstrand

Åttingen Nr 4

December 2011

7

Vireda i fokus Vireda

Kanske är de Viredas mest pyssliga kvinnor.

Maud Yngvesson och Helen Karlsson träffas flera gånger i veckan för att skapa på sitt sätt. Maud jobbar med silver och pärlor. Helen fixar fina kort och syr väskor.

Här lyser flitens lampa Flitens lampa lyser i Gula huset. Här pysslar och skapar Viredakvinnorna Maud Yngvesson och Helen Karlsson saker på löpande band. Silvertråd bockas, pärlor träs, papper klipps och repstumpen sys fast i en annan.

En skaparverkstad skulle man kunna kalla det, för det är precis vad det är. Maud och Helen har hyst in sig i Gula husets bottenvåning i Vireda. Här har de butik där de säljer sina alster samt skaparstudion proppfull med material att leka ut sin kreativitet med. Papper, rep, trådar, saxar, pärlor, silver, band och tyger står organiserat på bänkar och hyllor och i mitten av rummet finns ett stort bord där Maud och Helen sitter. Varje ons-

8

Åttingen Nr 4

dag träffas de i Gula huset och skapar. Då har de även öppet hus och får ibland nöjet att bekanta sig med andra själar lika skapande som deras.

huset i drygt ett år. Innan de startade sin verksamhet hade de allt sitt pyssel hemma i sina hus.

– Jag hade alla mina tyger och papper i vardagsrummet och jag tyckte att det var väldigt jobbigt att hålla på att plocka undan allt för att sedan plocka fram det dagen därpå, berättar Helen.

Pärlor och scrapbooking Maud och Helen har var sin inriktning. Mauds passion är silver och pärlor och av det skapar hon smycken i alla dess former och storlekar.

– Jag har alltid varit väldigt kreativ och testat på lite av allt möjligt, säger Maud och trär en pärla på den tunna silvertråden.

Nu har det gått mer än tio år sedan Maud gjorde sitt första smycke i silver. I sitt bostadshus har hon en silversmedja där hon gör smycken från grunden. I Gula huset blir det mest pärlsmycken.

Helens har fastnat för charmiga

December 2011

En gemensam nämnare

Helen Karlsson och Maud Yngvesson skapar i "Gula huset" i Vireda.

papper och motiv och sysslar med så kallat Scrapbooking.

En gammal hobby, att göra egna trådväskor och trådkorgar, hänger fortfarande med och ganska ofta tar hon fram repstumpen och syr och syr tills hon skapat en väska el-

ler korg. Av ett enkelt blått plastrep som grund.

– Först tar jag tygremsor som jag virar runt det blåa bandet. Då blir det så här snyggt tillslut, säger Helen och visar ett av sina verk.

Maud och Helen har drivit Gula

När Helen och Maud lärde känna varandra och insåg att de hade en gemensam nämnare, att skapa, bestämde de sig för att slå sina påsar ihop och starta Gula huset. För att hålla kreativiteten och verksamheten vid liv ordnar de även möhippor, workshops, födelsedagsfester och syjunteträffar.

– Det är ett bra sätt att få andra att börja skapa och prova på olika metoder, säger Helen Karlsson.

Vireda i fokus

Hon lever i en miniatyrvärld Christine Kainu lever i en värld, helt i miniatyr. Ja, nästan. I drygt 15 år har hon samlat på dockhus och dockskåp som hon nu ställer ut på sitt eget museum Dockskåpshuset.

Det startade mer eller mindre på 40-årskalaset. Hon fick en byggsats till ett dockskåp och vips var hon fast. Hon började handla dockskåp, dockhus, möbler och dekorationer i miniatyrmodell, allt hon kunde komma över. Trots att hon idag, 15 år senare, har hundratals dockskåp och dockhus har hon inte hittat sitt drömdockskåp och byggsatsen är ett evighetsprojekt. Istället satsade Christine på ett dockhus i storformat, i somras öppnade hon museet Dockskåpshuset i Vireda. Från början var huset ett missionshus, som hon och maken köpte och rustade upp för drygt fem år sedan.

– Jag hade inte plats för alla dockskåp där hemma, jag var tvungen att ha någonstans att förvara allt.

Fullt hus Idag är det gamla missionshuset fullt. Varje kvadratmeter är utnyttjad till max, med undantag för gångpassagerna. En rundtur i Kainus miniatyrvärld för tankarna till barndomens lekfulla dagar. Dockskåpen ger en tydlig bild av leksaksmodet genom tiden. På långbänkarna står dockhus som är över hundra år gamla till helt nya. Kontrasterna blir uppenbara när det i ena hörnet står ett stort gult dockhus med stall, pool och lyxig inredning.

– Det här huset kallas Dallas-modellen då det kom efter att tv-serien Dallas började sändas.

Christine har dockhus från Spanien, England, Tyskland och Danmark. Stora, små, gamla, nya, fabrikstillverkade, designmärken och egentillverkade dockhus. Christine visar ett av sitt absoluta favoritskåp.

– Det här skåpet köpte jag av en

Hur många hus får det plats i ett annat hus? Utanför Vireda ligger det nyöppnade dockskåpsmuseet där hundratals dockhus står uppradade. Grundaren är Christine Keinu som länge samlat på dockskåp, miniatyrmöbler och dockor. Genom museet hoppas hon att fler ska intressera sig för miniatyrvärlden.

gammal dam från Göteborg. Hennes pappa hade tillverkat skåpet själv av sockerlådor och cigarrlådor, säger Christine och öppnar taket på huset.

Mycket riktigt syns texten bitsocker tryckt på insidan.

Christine tror att huset är från 1920-talet och visar sedan ett rustikt dockhus i typisk engelsk stil i bruna och vita färger.

– Det som är så intressant med dockhus och dockskåp är att de bär på en historia. Det är någon som har lekt med det och kanske har det varit någons dyrbaraste ägodel, säger Christine.

Inreder husen själv Den fascination som hon känner för dockskåp tror hon bottnar i ett gediget intresse för heminredning. Ofta inreder hon de små husen själv med möbler hon köpt via säljsajter på internet. I ett av husen har hon till och med tapetserat själv.

– Jag hade digitala tapetprover på datorn som jag förminskade, skrev ut och klistrade på, berättar hon

Tro det eller ej, det här dockhuset är byggt av bland annat cigarr- och sockerlådor, samt en och annan glasspinne.

och pekar ett av rummen i dockhuset.

Chrisitne har lagt otaliga summor på sitt samlande, för det är en dyr hobby hon har skaffat sig. En dockhusmöbel kan ibland kosta mer än en möbel i normalstorlek.

Prinsesslekstuga på gården På gården, utanför museet, står en gul lekstuga uppställd. Enligt Christine har den tillhört de tre prinsessorna Märtha, Astrid och Margaretha i början av 1900-talet.

– När jag hittade annonsen tyckte jag att jag kände igen den. Jag bläddrade igenom en bok om lekstugor som jag hade ståendes hemma och där var ett foto av lekstugan och prinsessorna. Då köpte jag den, säger hon och skrattar. Över vintern får dockskåpsmuseet gå i ide men till våren öppnar hon porten på nytt. Till dess kanske hon har tid att bygga klart den där byggsatsen som för länge sedan lockade fram förkärleken till miniatyrvärlden.

– Nej, det blir nog aldrig klart. Det är nog inte ens meningen att det ska bli det, säger Christine och skrattar.

I Christnes samling finns ett virkat dockskåp som inretts med små möbler.

Att inreda ett dockskåp kräver både tålamod och små fingrar.

Förutom dockhus finns det även dockor på museet. I ett hörn på övervåningen sitter en liten dockpojke och fikar.

En av Christines absoluta favoriter är den här engelska miniatyrbyggnaden.

Åttingen Nr 4

December 2011

9

vireda i fokus

Niklas Eklund har designat och tillverkat ljusstakar gjorda av gamla rördelar.

Har man ingen gran kan man fylla ett fat med julgranskulor.

Anette Bohman hjälper Terese Eklund att sälja julpynt. Men strax måste hon ner till köket för att tillaga sina berömda brända mandlar.

10

Åttingen Nr 4

December 2011

Ida Norman säljer Viredaglögg och hemmagjord saft.

vireda i fokus

Terese Eklund är en av de eldsjälar som driver julmarknaden i Gröne lund

Vireda Julmarknadens hem Glögg, juleljus, julpynt och hembakta lussekatter. Terese Eklunds årliga julmarknad i Vireda, som har alla dessa ingredienser, har blivit en populär start på julstöket. Så populär att fler i bygden hakat på.

Huset med namnet Gröne lund i Vireda osar av jul. Här ordnar Terese Eklund julmarknad varje år. Rummen är små och vackert inredda i traditionell gammal julstil. Att gå in i huset är som att slungas tillbaka i tiden. Det är bara besökarnas moderna kläder som vittnar om vilken tid de faktiskt befinner sig i.

- Det var min mans farfars far som byggde huset för mer än hundra år sedan. Det stod klart 1909, berättar Terese Eklund som tillsammans med väninnorna Inger Norberg och Anette Bohman tagit initiativ till julmarknaden.

- Vi får god hjälp av våra familjer också, berättar Terese.

På nedersta våningen säljer Terese dotter Klara Eklund, tillsammans med Ingers döttrar Ida och Malin Norberg, julfika. Skinksmörgås, lus-

sebullar, pepparkakor, kaffe, saft och te står uppdukat på ett bord på nedervåningens innersta rum. I köket står Anette Bohman och bereder sina brända mandlar, något hon på senare år lyckats göra sig ett namn av.

- Det här är nog det mest enkla godiset att göra. Det enda du behöver är mandel, socker och lite vatten, berättar Anette och rör med en träslev i stekpannan.

Hemmagjord glögg I allrummet sitter besökare runt borden och njuter av årets första lussekatter.

– Pengarna som barnen får ihop på fikaförsäljningen får de själva spara och köpa något roligt för, säger Terese.

En trappa upp säljer familjerna hantverk och hemmagjord glögg,

marmelad och saft. Terese tar hand om kassan för hantverken och Ida tar emot betalningen av den som vill inhandla en flaska Viredaglögg.

- Det här är en otroligt mysig tradition och det är skoj att den blivit så populär, säger Ida.

Gamla rör blev ljusstake I ett hörn står ett par annorlunda kreation, ljusstakar gjorda av gamla rördelar. Terese berättar att det är hennes man, Niklas, som gjort dem.

- Vi hittade en massa gamla rördelar i en låda som tillhört hans far och farfar som var rörmokare, säger Therese.

Rörljusstakarna har sålt bra på marknaden, både gamla och unga har köpt dem.

I ett annat rum är det loppis. Gamla kläder, böcker och nyttiga prylar ligger uppdukade på ett av borden.

I Gröne lund förenas gammalt och nytt. I år är det femte året som familjerna Eklund, Norberg och Bohman anordnar julmarknad. Traditionen har spridit sig i Vireda då det numera hålls ytterligare två julmarknader samma dag, en i Gula huset och en i Dockskåpshuset.

Marknaderna har lockat besökare från Tranås till Jönköping och Terese tror att deras julmarknad slagit förra årets besöksrekord på 400 personer under två dagar.

Marknadsrunda - Jag tycker att det är kul att det har blivit så populärt med julmarknad.

Besökarna tar tillfället i akt att besöka alla tre julmarknaderna under samma dag. Vi hjälper varandra att locka besökare till varandras marknader, säger Terese.

Åttingen Nr 4

December 2011

11

Johannes fick 100 år gamla släktbrev Tur och en gnutta envishet fick Johannes Johansson att finna spår efter sina gamla släktingar, som utvandrade till Usa i slutet av 1800-talet.

Från en ättling till dem har han fått ett flertal brev som skrevs för mer än ett sekel sedan.

– Det är rätt mäktigt när man tänker på att de faktiskt är skrivna av ens egna släktingar, säger Johannes Johansson och håller upp en bunt med gulblekta brev.

De har åldrats väl men för säkerhets skull tar han, med största försiktighet, upp ett brev ur kuvertet och viker sakta upp det. Arket är fyllt av snirkliga bokstäver skrivet med en bläckdoppad fjäderpenna. På bordet framför honom ligger ett 40-tal brev adresserade till en Ida Norman i Usa.

På var sin sida Atlanten Breven beskriver livet för Hanna Larsson i Haurida och Ida Norman i Minnesota som levde i slutet på1800-talet och fram till 1918. En korrespondens mellan två systrar på var sin sida Atlanten. Systrarna är

12

Åttingen Nr 4

"Här i backarna är ett veldigt skall af jakthundar och herrar från Grenna" "Det skulle va roligt kuna helsa på er en söndagseftermidag jag är då för det mesta ensam ty di andra äro ute på möte o ja orkar inte gå långt" Citat ur Hanna Larssons brev till systern Ida Norman.

släktingar till Johannes och genom breven har han fått chansen att lära känna dem, trots att det var många år sedan de dog.

2009 flyttade Johannes till Usa för att studera till pilot. I samma veva läste han Vilhelm Mobergs klassiker, Utvandrarna, en bok om en svensk familj som emigrerade till Usa. Johannes blev fashinerad av historien och började fundera på om han själv hade någon släkting som utvandrat. Samtidigt höll hans morfar på att sälja sin släktgård i Högstorp, i södra kommundelen, vilket ledde till ett intensifierat intresse för sina förfäder. Efter lite detektivarbete på internet, hade han hittat ett fo-

December 2011

rum där man diskuterade ett gammalt vykort. Vykortet var sänt till en man som Johannes trodde tillhörde släkten.

Fick kontakt med Martha På forumet fanns det personer som kände till gamla släkter från Vireda och Haurida och berättade att på 1890-talet emigrerade tre systrar, Ida, Augusta och Helga, till Amerika för att finna lyckan. De var döttrar till Lars och Hedda Larsson från Lövviken.

– Min morfars farfar, Carl-Johan, var bror till Ida. Johannes fick även veta att Idas barnbarn; Martha, fortfarande var i

Johannes har översatt några av breven åt sin nyfunna släkting Martha i Usa.

livet och bodde i Usa. Han tog kontakt med Martha via nätet och fick svar.

De två började ha mailkontakt och hon berättade att hon hade hittat ett 50-tal gamla brev som hon trodde var skrivna på svenska. Breven var adresserade till Ida, Marthas mormor.

–Hon skickade över många av breven till mig och bad mig översätta några, vilket jag också gjorde, säger Johannes.

Breven beskriver ett vardagligt liv på den svenska landsbygden, vad som hade hänt i bygden och familjen och hur det var med familjemedlemmar. Vissa av kuverten är svarta

i kanterna och är så kallade sorgebrev.

Fann en hårlock Johannes visar ett annat brev och fiskar försiktigt upp en avklippt hårlock ur kuvertet. Locken kommer från Idas mamma, Hedda Larsson som dog 1907.

– När jag började söka efter utvandrade släktingar trodde jag inte att jag, en tid senare, skulle sitta med en hundra år gammal hårlock i handen, säger Johannes och skrattar.

Men den största vinsten, menar han, är att han har fått en ny släkting, som dessutom bor i hans favoritland Usa.

NÄRINGSLIV

Denna sida innehåller information från Aneby näringslivsförening

Bevakning håller tjuvarna borta Force Security planerar att öppna platskontor i centrala Aneby Bevakningsföretaget Force Security planerar att öppna ett platskontor i Aneby i början av 2012. Det betyder att en väktare kommer att finnas på plats dygnet runt.

För drygt tre månader sedan började Force security med rondbevakning i Aneby. Varje natt åker nu en väktare runt till företag och privatpersoner som anslutit sig till bevakningstjänsten och kontrollerar så att allt står rätt till i kommunen.

– Vi finns på flera orter i landet och undersökningar visar att hos de företag vi bevakar har brottsligheten sjunkit till nästan noll, säger Jan Svensson, vd för Force Security.

Planerar för ett kontor Redan nu har ett 15-tal kunder anslutit sig

till bevakningstjänsten och fler är på gång, menar Jan Svensson. Att tjänsten slagit så väl ut i Aneby har gjort att företaget nu planerar att öppna ett platskontor i kommunen.

vi kan ha ett kontor i centrala Aneby, säger Jan Svensson.

I Aneby hjälper Force Security sina kunder med säkerheten som att förebygga inbrott, stöld och olaga intrång.

"Vi har en framtid här"

Årets företag 2010

– Det har fungerat väldigt bra och vi har tagits väl emot. Vi känner att vi har en framtid här och har därför redan tittat ut en lokal för ett kontor, säger Jan Svensson.

Den tilltänkta lokalen är belägen i centrala Aneby vilket ger kunden möjlighet att nyttja fler av bevakningstjänsterna som företaget erbjuder.

- Då kan vi erbjuda överfallslarm, det vill säga, om till exempel en butik behöver hjälp med en snattare eller tjuv kan de kalla på oss. I alla fall av ingripanden och räddning handlar det om hur fort väktaren är på plats, det är därför det är så viktigt att

Väktarens uppgift är även att förhindra uppkomsten av brand, vattenskador och andra säkerhetstjänster som företaget eller privatpersonen behöver hjälp med. 2010 utsågs de till årets företagare i Boxholms kommun.

– Det är vi mycket stolta över, säger Jan Svensson.

Om nätterna är det Force Securitys väktare som ansvarar för säkerheten på en rad företag i Aneby.

Foto: Pressbild Force Security

Nya marknadsföringsmöjligheter Coop konsum och Ica har nu utrustats med två tv-skärmar vardera där tv-reklam ständigt rullar.

Det är ett sätt för lokala företagare, föreningar och kommunen att synas och nå ut med ett budskap.

I Anebys två livsmedelsaffärer har tv-skärmar med reklam från lokala företagare placerats ut.

I november skruvades tv-skärmar upp vid kassalinjen i Anebys livsmedelsbutiker och nu rullar reklam från mer än tio lokala företagare på skärmarna. Aneby är nu en av många kommuner på höglandet som använder sig av de lokala butikerna som en verktyg för att nå ut till medborgarna.

– Företag, föreningar och kommuner använder sig av den här mediakanalen som vi jobbar med. Det är ett bra sätt att marknadsföra sig på den lokala marknaden, säger Fredrik Håkansson, vd på Power pictures ab som både säljer annonsplatserna och producerar tv-reklamen till sina kunder.

Power pictures bestämde sig för att erbjuda sin produkt till Aneby efter att ha deltagit vid ett frukostmöte som Aneby näringsliv arrangerade.

– Vi fick ett väldigt positivt gensvar från företagarna som var där. Lika så från de Anebyföretag vi ringt runt till, säger Fredrik Håkansson.

I nuläget har de tio kunder i Aneby men Håkansson meddelar att fler är på gång. Po-

wer pictures är flexibla gällande annonseringen och jobbar med flera typer av kundgrupper: De företag eller föreningar som är ute efter att profilera sig och de som marknadsför sig med erbjudanden.

Hjälp på några timmar – Om en kund ringer till oss på förmiddagen och vill ha ut ett nytt erbjudande på eftermiddagen kan vi hjälpa dem på några timmar, säger Fredrik Håkansson Aneby näringsliv har jobbat hårt för att powerpictures skulle etablera sig i kommunen och ser väldigt positivt på att lokala företag nu kan marknadsföra sig genom tvreklam i livsmedelsbutikerna.

– Reklamen når ut till många personer och till en så låg kostnad att även småföretagare kan haka på. Genom reklamen stöttas det lokala näringslivet och den lokala handeln på ett bra sätt, säger Gunnar Wijk på Aneby näringslivsförening.

Åttingen Nr 4

December 2011

13

LOV öppnar dörren för privata aktörer Nu är vägen öppen för att välja hemtjänst i Aneby kommun. Sedan 1 september tillämpas Lagen om valfrihetssystem, LOV, som innebär att även privata företag får utföra hemtjänstinsatser.

I juni antogs förfrågningsunderlaget av kommunfullmäktige. Därmed är det öppet för privata aktörer att ansöka om att bli godkända som utförare i Aneby kommun.

Förfrågningsunderlaget innehåller en kravspecifikation för utförare av biståndsbedömda insatser inom service och omvårdnad, i enlighet med socialtjänstlagen. Det finns tillgängligt på Kammarkollegiets databas för förfrågningsunderlag, Valfrihetswebben, samt på Aneby kommuns egen hemsida. Inom LOV finns ingen begränsad upphandlingstid, utan ansökningar kan skickas in löpande. Handläggningstiden är satt till fyra veckor, därefter ska beslut om godkännande fattas av kommunstyrelsen.

Utbildning delvis ett krav Anna Carlbom gjorde utredningen som föregick kommunfullmäktiges

beslut förra året om att införa LOV. – LOV kan vara ett sätt att öka det kvinnliga småföretagandet i Aneby. Utredningen kom fram till att de stora företagen inte skulle vara intresserade av de volymer det handlar om inom kommunen.

Som krav ställs bland annat att 65 procent av personalen måste vara utbildade undersköterskor, något som ifrågasattes och ledde till återremiss när förfrågningsunderlaget behandlades av kommunfullmäktige i våras, men som nu finns kvar oförändrat.

Lämna in årsbokslut – Vi får inte förringa kunskaper som förvärvats genom mångårigt arbete.

Ett vårdbiträde som arbetat i många år ska också ges möjlighet att bilda eget företag tillsammans med två kollegor som är utbildade undersköterskor, menar Anna Carlbom.

Andra krav är att de ansökande företagen ska skicka sina årsbokslut till kommunen, samt ha ett eget system för nyckelhantering, så att brukarnas nycklar förvaras på ett säkert sätt.

Kommunen upphandlade tidigare i år nyckelgömmor som ska mon-

teras vid varje brukares dörr, men dessa får inte nyttjas av de externa utförarna. De ska däremot använda samma instrument för tidmätning som kommunens egen personal.

Sedan början på sommaren använder personalen så kallade mobipen, ett verktyg för att registrera den tid som personalen lägger hos varje brukare, och som därigenom är ett sätt att mäta arbetsinsatsen.

Till grund ligger kommunens nya resursfördelningssystem, som handlar om att prissätta den insatstid som utförs.

– Det rör sig inte om olika pris på olika typer av insatser, utan vi har kommit fram till ett timpris för interna och externa utförare, förklarar Anna Carlbom.

– Det förekommer inte någon priskonkurrens. Ingen ska kunna komma och säga att de kan göra ett jobb billigare än kommunen, utan konkurrensen ligger i att göra ett bra jobb.

Det finns undantag Delegerad hemsjukvård är undantagen LOV. Det innebär att ett privat företag inte får utföra sjukvårdsinsatser som kommunen i Anebys

fall avtalat med landstinget om, till exempel ge insulin. Å andra sidan kan en privat aktör erbjuda tilläggstjänster, som kommunens hemtjänst inte får göra, såsom snöskottning och fönsterputsning.

Förutom möjligheten att kunna välja vem man vill ha som hemtjänstutförare, medför LOV inget som brukaren behöver göra annorlunda. Biståndsansökningar ska som alltid göras till kommunens biståndshandläggare. I samband med beslut skickas information ut om vilka utförare som finns att välja mellan, och där kan brukaren välja ett privat alternativ så snart det finns ett i kommunen. Räkningen kommer som vanligt från kommunen och maxtaxan gäller som tidigare.

– Skulle man inte bli nöjd utan vill byta utförare, kan det göras inom loppet av 14 dagar, berättar Anna Carlbom.

En viktig del i och med LOV är uppföljning av verksamheten. Ett område är ändrade behov, där uppföljningen skärps upp i och med användandet av mobipen som mätinstrument. Därutöver görs återkommande kontroller av före-

tagens ekonomi samt årlig kvalitetsuppföljning, till exempel genom brukarundersökningar eller oanmälda besök.

– Kommunen är fortfarande ytterst ansvarig för hjälpinsatserna, understryker Anna Carlbom.

Maria Hedberg redaktionen@aneby.se

Fotnot: Timpriset är satt till 350 kronor för insatser i centrala Aneby, och något högre på landsbygden på grund av restiden, 438 kronor. Det är alltså den ersättning som kommunen betalar ut till externa utförare, där en momskompensation också är inberäknad.

Den hemtjänst som utförs i kommunens egen regi får också ”betalt” efter hur mycket insatstid som utförs. Där är timpriset lite lägre värderat eftersom den kommunala verksamheten är momsbefriad.

Mät radonhalten!

Radon är en radioaktiv gas som kan finnas i hus, mark och vatten. Nu satsar Aneby kommun på att få alla fastighetsägare, som ännu inte gjort en mätning, att mäta radonhalten i sina fastigheter.

munen mot en mindre summa. Alla är välkomna att beställa en mätning hos mig, säger Rebecca Enroth.

Under en treårsperiod kommer miljöenheten att skicka ut ett direktaviserat brev till alla fastighetsägare som ännu inte gjort en radonmätning.

Hittills har 29 procent av fastighetsägarna gjort en mätning och 19 procent av dessa hade värden över gränsvärdet på 200 Bq per kbm.

– Den största risken med radon är att det kan leda till lungcancer. Risken är dock väldigt liten men onödig att ta. Är man dessutom rökare är risken betydligt större, säger Rebecca Enroth, miljöinspektör.

Statliga bidrag att söka

Erbjuder mätning

Passa på att göra en radonmätning under vinterhalvåret. Det enda du behöver göra är att placera ut två dosor i hemmet och vänta tre månader.

FOTO: PRESSBILD

14

Åttingen Nr 4

December 2011

I augusti antog Tillsynsnämnden i Aneby kommun en långsiktig strategi för att uppnå de nationella miljömålen för år 2020. Ett av målen är att inga bostäder ska ha värden över gränsvärdet på 200 Bq per kbm.

– Vi kommer att erbjuda radonmätningar till fastighetsägare i kom-

Mätningen ska utföras under vinterhalvåret. Värdet på din mätning hamnar sedan i kommunens egna register, ett register som inte är offentligt och som ingen förutom tjänstemän på kommunen har tillgång till.

För den fastighetsägare som har värden över gränsvärdet finns stat-

liga bidrag att söka för att åtgärda problemet.

– Fastighetsägaren får halva kostanden betald av staten, dock max 15 000 kronor. Det som krävs för att söka bidraget är ett sakkunnigutlåtande, det vill säga en utredning på var radonet kommer ifrån, säger Rebecca Enroth.

I Aneby finns ingen lågriskmark vilket betyder att risken för att det finns radon i exempelvis din bostad är medel eller stor. Vill du göra en radonmätning av din fastighet?

Kontakta kommunens miljöenhet eller beställ ett mätpaket via kommunens hemsida: www.aneby.se.

Så här går mätningen till När du beställt en mätning hos miljöenheten får du ett paket hemskickat med två svarta dosor. De placeras ut i huset enligt medföljande anvisning. Du för protokoll över när dosorna placeras ut. Efter tre månader tar du ner dosorna, samt fyller i datum i protokollet. Skicka sedan tillbaka dosorna till Miljöenheten.

Kommunen erbjuder radonmätningar för 250 kronor.

Veteranen

De ska öka tillgängligheten Handikapprådet, som numera kallas Kommunala rådet i frågor om funktionsnedsättning, har återinförts i Aneby.

En av rådets viktigaste arbetsuppgifter är att belysa tillgänglighetsfrågor.

Triumph Tiger

Decemberveteranen, en Triumph Tiger, körs av filmikonen Clint Eastwood.

Namn: Triumph Tiger 110 Årsmodell: 1955 Motor: Twin 650cc Effekt:42hk Växellåda: 4 växlad Vikt: 190kg

Veteranen som sticker ut

I människors källare kan man hitta både det ena och det andra. Mest skräp kanske ni tänker? Men icke! Åttingen gjorde ett guldfynd som blev detta numrets veteran, just i en källare!

För cirka sju år sedan ärvde Richard Isaksson en Triumph efter sin pappa. Man kan kanske tycka att den inte riktigt är Richards stil om man ser till de övriga medlemmarna i hans motorpark. Den spontana tanken som ploppar upp är att han möjligen borde sälja sin Triumph och köpa en Harley Davidson i stället.

Med ett glatt skratt påpekar Richard att om sångerskan Carola Häggkvist kör HD, då kanske det inte är så häftigt som alla verkar tycka.

Däremot är filmikonen Clint Eastwood vida känd för att ha kört Triumph genom tiderna. Och där slutar diskussionen. Det finns liksom inget att tillägga!

Anno 1889 Triumph Tiger är en brittisktillverkad motorcykel med anor ända från 1889. När just denna modell lanserades 1954 var det en av de snabbaste hojarna som gick att få tag på, framtagen för att locka amerikanska köpare. Tillägget ”110” i modellnamnet syftar till att topphastigheten skulle vara just 110 mph eller,

försvenskat, 176 km/h. 1956 skrev Triumph in sig i motorhistorien då deras motor drev den ombyggda, projektilliknande motorcykel som satte rekordet 214 mph.

Tigermodell blev Bonneville Rekordet sattes i Bonneville Salt Flats som är en saltöken i delstaten Utah. Det karga och platta området används ofta av både bilar och motorcyklar för att sätta hastighetsrekord. Därifrån inspirerades och utvecklades nästa modell av Tigern som passande bytte namn till just Bonneville.

The prince of darkness Typiska problem på de här gamla motorcyklarna är bland annat elsystemet. Ni som är bevandrade i dessa kretsar kanske hört talas om Lukas elsystem? Joseph Lucas grundade Lucas Electric, bolaget som försåg många av de gamla klassiska brittiska bilmärkena med elkomponenter.

Kvaliteten på dessa verkar kunna diskuteras och har ställt till med förtret för mången hobbymekaniker. Joseph Lukas själv brukar nämligen beskrivas som ”The prince of

darkness” eller mannen som uppfann mörkret…!

Exemplaret i Richards källare kanske dock inte beskrivs som den kvickaste härikring Tvärtom. Till och med grannarnas ungar drar ifrån honom på sina mopeder. Men det spelar ingen roll. På en Triumph som den här går det bra många anonyma sportmotorcyklar som ingen ser skillnad på. En Triumph från -55 sticker ut och känns helt enkelt cool. Skulle sen Richard dra förbi torget en torgdag, när det är många äldre herrar ute, ja då dröjer det en bra stund innan han kommer hem igen.

En hoj för 70+ Tigern verkar väcka minnen till liv och tänder en och annan glimt i åskådarnas ögon. Det verkar också vara så att det är 70+ som är den egentliga målgruppen för den här typen av hoj. Så antingen är Richard si sådär 40 år för ung eller ligger hemligheten till att hålla sitt barnasinne i behåll helt enkelt i en motorcykel som heter Triumph?

Text och Foto Stina Johansson

– Alla människor ska kunna delta i det offentliga livet och det är något vi kommer att fortsätta sträva efter, säger Jimmy Henriksson (FP), ordförande i rådet.

Tänk om ett trappsteg var det enda hindret för att du skulle kunna delta i en föreningsaktivitet eller att du inte kan avnjuta din favorittidning därför att den inte finns som taltidning?

Fungera som remissinstans Det finns saker som för många är en självklarhet men som för andra är ett stort problem. Det är dessa problem som rådet ska hjälpa till med och finna lösningar på. Trots att Sverige har kommit långt i tillgänglighetsfrågor finns det mycket

Jimmy Henriksson (FP)

kvar att lära och jobba med. I Anebys kommunala råd i frågor om funktionshinder finns både politiker och föreningsfolk representerade. Rådet träffas minst två gånger per år.

– Vi ska även fungera som en remissinstans, som ett bollplank där vi kan uttala oss i frågor av vikt. Exempelvis om kommunen ska göra organisatoriska förändringar så ska rådet få vara med och tycka till, säger Jimmy Henriksson.

Jobbat med ny plan Under höstens gång har rådet utarbetat en politisk handlingsplan rörande frågor om funktionsnedsättningar. Avsnittet finns med i kommunens nya översiktsplan.

Rådet i frågor om funktionsnedsättning Representanterna från föreningarna valdes vid rådets sammanträde 2011-0614. De politiker som sitter i rådet är: Jimmy Henriksson (FP), ordförande. Arijana Jazic (S), vice ordförande, Rolf Råsberg (S) Ordinarie ledamöter är: Gertrud Nygren, FUB, Bo Johansson (HRF), Inger Hallbäck (Hjärnkraft), Ella Andersson (HLR), GunBritt Lundqvist (SRF) Ersättare: Marita Claesson (RF), Bengt Davidsson (Astma och Allergi), Margareta Skoglund (RTP), Birgitta Johansson, Diabetesföreningen, Kerstin Lax, Parkinsonförbundet.

Rullande bygdegård kommer till Bälaryd Bälaryds bygdegård gör en satsning för unga på orten.

Den 28 januari har de öppen bygdegård för barn och ungdomar från sju år och uppåt.

Då är även den rullande bygdegården på plats.

Den rullande bygdegården är ett projekt som är till för att unga ska få mer nytta av sin lokala bygdegård.

Den rullande bygdegården som består av en släpkärran fullpackad med spel och annat skoj, iordningsställt av Bygdegårdarnas riksförbund. är just nu på turné runt om i Sveriges bygdegårdar. I kärran finns bland annat fotbollsspel, ishockeyspel, teatersmink, böcker, Nitendo-

spel, en tyst replokal, film och brädspel.

– Bygdegården står ju tom flera dagar i veckan och då tänker vi att det vore roligt om den kunde utnyttjas av våra barn och ungdomar, säger Madeleine Magnfälth, ordförande i Bälaryds bygdegårdsförening. Även om Den rullande bygdegården är en slags pröva-på-aktivitet har man planer på att det här ska inspirera till en nystart av aktiviteter för barn och ungdomar.

– Vi behöver också vuxna som ledare, säger Madeleine Magnfälth. Öppen bygdegård är ett samarbete mellan Bälaryds bygdegård och Studieförbundet vuxenskolan.

Åttingen Nr 4

December 2011

15

KORSORDET

Av Åttingens korsordsmakare Fredrik Brehmer

Vi lottar ut presentcheckar till tre av de inskickade rätta lösningarna. Sänd ditt svar till Redaktionen, Aneby kommuntidning, Box 53, 578 22 Aneby.Lösningen måste vara inlämnad senast 4 mars 2012.

SKOGSKATT

Nr 4 2011 UTAN ERFARENHET

LINA

DANSK Ö BÅLEN I RALÅNGEN TJOCK

SÄTTA IHOP

ENSKILD UTBILDNINGSENHET

TVEKSAMMA

GAMMAL STIL PÅ SOLVALLA KYLER

FÄSTA I ELDKVARN

SLÖ SKOG I ÖSTER TILLTAL KÄRRA

Namn:

Adress:

Postadress:

BÖR PROTOKOLL SANDEMOSESTAD

ANEBYPATRON BRETT UT

PLUGGAR DRYCKÄMNE

SMILA

© BREHMER 2011

KÖR ELLER FÖR JOHN

STOR SAL MODERAT LENNART

KÖR TÅG

PENG I SERBIEN

RITNING

HÅLLER UPP SKRIFT BRED

HJUL ÖPPNING I MÅLESÅNNA VAPENTYP SLÅR MED SABELN

MÅNGA PÅ SKOGSGATAN

PIPPI

ÄNGLASTAD

TYG

FÖRSTA TONEN LIRAR PÅ FURULID

BRYTER VÅG

RÖRELSE I KURDISTAN

FEBRUARIDAM VERKA

HYTTER VINDLJUD SIGNAL

SPRÅKLJUD GYTTJA

YTMÅTT HALV DIAMETER

SA GRISEN

USEL

@ Tipsa Åttingen

redaktionen @aneby.se Mörkare tider använd reflex

”Syns du inte finns du inte!”

16

Åttingen Nr 4

December 2011

LÖSNINGEN på korsord nr 3 2011

J A

F Ä

L U N D M A R K

S T R U K I T

F E T

L Ä S T E R A E L A I V B N V P I A T I D S A R K

K A L L A D E S

L O D J U R

Å O K R S H U A S

G S R E T T Ö N A R N A G A V I L H A V Ä S T S J S T Ö D K A B I I R E N S R A S G R

T

P L U R A

F R I S K O L A

D N E N D I Y M

Vinnare korsord nr 2 2011 100 kr: Viviann Hägg, Aneby 50 kr: Irja Carlsson, Aneby 50 kr: Kerstin Rosengren-Höglund

GRATTIS ;) Ni får var sin presentcheck i brevlådan

O S Ä K R A T O R G E T

Gott & blandat

cakepops Baka

i jul

Testa nya baktrenden. cakepops, kaka på pinne i jul De är smidiga att göra och blir en härlig kontrast till julgodiset.

1. Mixa ballerinakexen i matbe-

redaren tills de blir till små jämna smulor. Tillsätt 50 gram philadelfiaost och mixa tills det blir en deg. Rulla degen till små bollar och låt dem vila i k ylen i drygt 30 minuter.

Veronica Örfelth 070 34 96 399

Doppa kakklubban i den rinnande cholkaden.

4. Dekorera med valfritt strössel eller kristyr. Ställ in i kylen och låt svalna. Därefter är det bara att njuta av cakepops i alla olika former och storlekar.

Du som är nybörjare vid datorn har nu chansen att delta i datakurser för nybörjare helt kostnadsfritt i Aneby och på mindre orter i hela kommunen.

Vi erbjuder korta kurser om tre tillfällen i datakunskap och/eller tre tillfällen i internet.

Intresseanmälan till: Aneby Bibliotek 0380-462 45

ANEBY KOMMUN

Åttingen Nr 4

December 2011

Porto betalt

Porto betalt

Kom ihåg att skaffa brandvarnare.

3.

SVARSPOST 550 027 800

Vårdar ditt gamla hus med traditionella material & färger

bad så att den får en rinnande konsistens. Under tiden klipp till grillpinnarna till önskad längd.

Doppa sedan toppen av grillpinnen i den rinnande chokladen och tryck den i bollen.

Aneby Bibliotek Storgatan 48 578 22 ANEBY

Måleri - tapetsering - städ

2. Smält chokladen i ett vatten-

Klipp ut och spara i receptboken

Du behöver: • Ett paket ballerina kladdkaka • 50 gram philadelfiaost Dekoration: • Vit, ljus eller mörk choklad • Strössel • Kristyr

17

Snödjupet ska mätas i Aneby Nu är kommunen utrustad med personer som mäter snödjupet på olika platser i kommunen. Det möjliggör att alla orter ska ha en fungerande snöröjning.

Varje vinter får kommunens tekniska enhet ta emot ett flertal synpunkter på just snöröjningen. Ofta handlar det om att allmänheten anser att man inte fått en viss gata plogad i tid.

– Alla kan tyvärr inte få sin gata plogad först. Tillsammans med våra entreprenörer är snöröjningen upplagd för att vara så optimal och effektiv som möjligt, berättar Peter Krohn, Tf Teknisk chef på Aneby kommun.

Kommunstyrelsen har beslutat om startkriterier för när en gata ska plogas. För att en gata i tätorten ska snöröjas måste snödjupet vara sju ANMÄLAN: till åtta centimeter blöt nysnö, per snöfall.

Jag vill delta i Datorkurs Är det torr nysnö måste djupet Dagtid vara tio till tolv centimeter. På skolJag vill delta på följande ort Aneby

Vocal voices kommer fraföra låtar som "A very merry rockin' Christmas" och "Hey ya".

gårdar är gränsen tre till fem centimeter, oavsett snökvalitet. För att kommunen i tid ska få veta vilka gator som behöver plogas finns resurser som mäter snödjupet och rapporterar in till snöjouren.

– De fastlagda snögränserna ger oss en någorlunda optimal och kostnadseffektiv snöröjning, säger Peter Krohn.

Inga fordon på gatan

plogvallen, som bildas efter plog-

på gator, gång- och cykelvägar samt

ning av din gata, kan du få hjälp av

vid t.ex.Frinnaryd skolor och allmänna ytor –

kommunen. Denna möjlighet är i

både i tätort och på landsbygd.

första hand tillgänglig för boende, i

Jag villsin använda dator Till hjälp egen anlitar kommunenJaen

Nej Aneby kommuns tätorter, som har

grupp av kontrakterade entreprenör.

svårigheter att skotta bort plogvallen

På landsbygden, landsvägar och vis-

för egen hand.

Namn sa genomfartsleder är det trafikver-

Önskar du denna tjänst? Ta då kon-

ket som svarar för röjning av snö Adress

takt med kommunens reception.

Postadress

Om du själv inte kan skotta bort

?

on på w

ww...?

FB-hallen Furulidshallen Svartåskolan Sunhults skola Lommaryd idrottshall Vireda idrottshall

Födelseår

Välkommen gammal som ung!

ANMÄLAN: Datorkurs

Internetkurs

Dagtid

Kvällskurs

Jag vill delta på följande ort Aneby

Hullaryd

Askeryd

Sunhult

Bälaryd

Vireda

Är du n yb - Skicka örjare vid da torn oc e h vill: - Använ -post? d - Hämta a internetban ken? mer info - Söka jobb via rmation på www...? datorn ?

mån-fre kl 16-22 lör-sön kl 8-22

Även simhallen går a� hyra Helger: 500 kr för två �mmar. Enstaka �mmar kan finnas e�er kl. 20 på vardagar, 300 kr/h. Hallhyra Furulid, FB, Vireda: 100 kr/h för föreningar och privatpersoner, 175 kr/h för företag. Svartåskolan, Lommaryd idro�shall och Sunhult gymnas�ksal: 75 kr/h för föreningar och privatpersoner. 100 kr/h för företag.

Ja

Furulidsbadet • Allmänbad torsdag kl 17.00-19.00

• Varmbad 34 o C onsdag kl 10.00-12.00 (enbart vuxna) Vuxensimskola tisdag kl 21.15 Priser och mer information finns på aneby.se

Frinnaryd Jag vill använda egen dator

Lediga tider:

För bokning och frågor, kontakta fritidsledare Sören Carlsson, tel 0380-462 60 GRUNDKURS Dator GRUNDKURS Internetkunskap

Telefon

Jag vill delta i

datorn

Vireda

inom sitt ansvarsområde.

åren vilket har gjort att vi har lärt oss olika sätt att arbeta på.

– Vi har sjungit allt från jazz till gospel samt uppträtt tillsammans med en symfoniorkester, berättar Mia Jönsson.

Redan i oktober hade kören valt ut en del av låtarna de ska framföra.

– Det blir lite humor med galenskaparnas sång ”Jasså jul” och lite rockigare tema då vi sjunger Robert Wells ”A very merry rockin’ Christmas”. Dessutom kommer vi köra Outkasts ”Hey ya” Vi är trots allt där för att showa, säger Mia Jönsson.

i någon av kommunens hallar!

Sunhult

Kommunen svarar för snöröjningen

nummer tillsammans med Coverfunkers. Vi kommer även att köra till Just D och Lilli och Sussie, säger Mia Jönsson som för just nu repeterar för fullt med kören.

Vocal voices, som idag består av 16 medlemmar mellan 18 och 25 år, har drygt elva år på nacken. Gruppkonstellationen har ändrats under årens lopp men de tre senaste åren har gruppen i stort sett varit intakt.

Och visst hörs det när de stämmer upp i sång.

– Vi har gjort väldigt många olika slags shower och konserter genom

Hyr sporthallstid

bb via

Så fungerar snöröjningen i Aneby kommun Bälaryd

I december kommer Just D och Lilli och Sussie till Eksjö julshow i I12-hallen. På samma scen står Anebys musikaliska stolthet Vocal Voices tillsammans med bandet Coverfunkers.

Gator och skolgårdar röjs vid behov varje dag med start tidigast klockan fyra på morgonen.

Fastighetsägare är skyldiga att Det finns mycket att välja och vraskotta trottoaren framför den egna ka bland när det är dags för julshow tomten. som finns i många olika tappningar.

– För att underlätta för den som Anebykören Vocal Voices, som leds plogar är det viktigt att inte ha biav Mia Jönsson, ska hjälpa till att lar, husvagnar eller släpkärror ståsprida julstämning på julshowen. ende på gatan från tidig morgon till –Vi kommer köra några egna förmiddag.

– Se även till att inte snötyngda Välkommen gammal som ung! buskar eller träd hänger ut på gatan, Är du n yb då det innebär svårigheter att se ex- Skicka örjare vid da Internetkurs torn oc e h vill: - Använ -post? empelvis trottoarkanten, säger Ped Kvällskurs - Hämta a internetban k e m n e ? r ter Krohn. inform - Söka ati jo Hullaryd

Askeryd

De sjunger med Just D

Anmälan till: Annica Friman tel. 0380-462 59 eller Sören Carlsson tel 0380462 60.

Nej

• Barnverksamhet Simlekis tisdag kl 15.15-15.45 torsdag kl 15.30-16.00 torsdag kl 16.15-16.45 Grodgrupp tisdag kl 16.00-16.45 Märkestagning tisdag kl 17.00-17.45

• Vattengympa

måndag kl 18.00, 19.00 tisdag kl 18.30, 19.45 torsdag kl 19.00

Namn Adress Postadress

GRUNDKURS Dator GRUNDKURS Internetkunskap

Telefon

Födelseår

18

Åttingen Nr 4

December 2011

Arne Gustavsson tel: 0380 - 453 00

Göran Tranell, personalchef, Annie Stenstrand och Torbjörn Sundbrandt, HR-konsulter, arbetar med att utvecklar en ny rekryteringsprocess. Dels för att det ska bli lättare för chefer när det är dags att rekrytera personal.

Så jobbar kommunen med rekrytering Att hitta personal med rätt kompetens är viktigt. Kommunen har sedan 2010 arbetat med att utveckla en ny rekryteringsprocess. Allt för att hjälpa chefer att rekrytera rätt person till rätt plats.

Göran Tranell, personalchef, Torbjörn Sundbrandt och Annie Stenstrand, HR-konsulter, arbetar med rekrytering på Aneby kommun.

Kommunen har drygt 500 anställda och för att organisationen ska fungera så bra som möjligt är personal och kompetensutveckling viktigt.

Därför arbetar Göran, Torbjörn och Annie med att utveckla en rekryteringsprocess som gynnar både arbetsgivare och potentiella nya medarbetare.

– Syftet med processen är att stödja chefer i rekryteringsarbetet och tillhandahålla verktyg för att på ett säkert och rättvist sätt fylla det kompetensbehov som uppstått, säger Torbjörn.

Fokusera på det positiva Processen, som är under uppbyggnad, innefattar flera olika steg. Här kommer man, som chef, få hjälp med hur man bör tänka för att skapa en attraherande annons som tydligt beskriver vilken kompetens och personliga egenskaper man söker efter.

– Innan man skriver annonsen ska

man tänka till ordentligt så att man vet vad man söker och utgår ifrån det, säger Göran.

– Ofta glömmer man att beskriva de positiva aspekterna med yrket.

Till exempel spännande utmaningar som man kan ställas inför eller de utvecklingsmöjligheter som finns inom kommunen, säger Torbjörn.

Lättare att jämföra Nästa steg i processen är att få till en strukturerad intervju med den arbetssökande och därefter kunna välja ut en passande person för yrket.

– Vid en intervju kan chefen till exempel be arbetssökanden att beskriva en situation hur den i sitt förra arbete var initiativrik. Ställer man samma frågor till de sökande är det sedan lättare att jämföra när det är dags för urvalsprocessen, berättar Torbjörn.

Större krav I takt med att kraven på både arbetsgivare och personal har höjts har kommunen insett vikten av en kvalitativ och fungerande rekryteringsprocess.

– Personalen är kommunens dyraste investering. Tar man in en person som inte har den kompetens som krävs för jobbet kan det bli oönskade kostnader, säger Göran.

– Det kommer inte att bli mindre viktigt med kompetensförsörjning i

framtiden då konkurrensen om arbetskraft blir allt större. Framförallt inom vissa yrkeskategorier ser vi redan idag stora svårigheter att rekrytera.

Utvecklingen fortsätter Arbetet med att utveckla en hållbar rekryteringsrutin är något som man kommer att fortsätta med inom kommunen. Just nu håller man på

att skapa kompetensanalyser för fler yrken inom kommunen.

I analysen beskrivs bland annat tjänstens uppdrag, arbetsuppgifter, kunskapskrav och vilka personliga egenskaper som behövs för att utföra yrket.

– Analysen ligger sedan som grund under det fortsatta rekryteringsarbetet, säger Torbjörn Sundbrandt.

Torbj ö Sund rn bran dt

Jobbcoachen tipsar!

Torbjörn Sundbrandt är HR-konsult på Aneby kommun och arbetar med personalfrågor. Tidigare har han arbetat som jobbcoach, arbetsförmedlare och rekryterare inom bemanningsbranschen. Här delar han med sig av sina bästa tips till dig som är arbetslös eller vill byta jobb.

1. Är du intresserad av ett arbete, glöm inte visa det genom att exempelvis ta kontakt med arbetsgivaren innan du söker ett arbete, uttryck ditt intresse i din ansökan och var tydlig med det i intervjusituationen.

2. Ett CV är tänkt att visa din ”livshistoria”, gärna i omvänd kronologisk ordning, det vill säga att du inleder

4. Till intervjusituationen är det viktigt att komma förberedd. Läs på om arbetsgivaren, exempelvis på dennes hemsida, fundera ut lite frågor som du undrar över och ta med dig papper och penna till intervjun då du kan behöva notera något.

5. Man brukar säga att det endast tar några sekunder

med det du gjort närmast i tiden och därefter fortsätter

för oss att bedöma en annan människa utifrån de erfa-

bakåt . Ta chansen att kort notera erfarenheter du tagit

renheter och fördomar vi bär med oss. Med andra ord

med dig från de arbeten och utbildningar du nämner.

– spotta ut snusen, borsta tänderna, ta på dig hela och

3. Det personliga brevet är väldigt viktigt. Var försiktig så att det inte blir ännu ett CV, men i löpande textform. Beskriv istället ditt intresse för tjänsten och hur du

rena kläder och se till att göra ett så bra första intryck vid intervjun som möjligt.

6. Kom ihåg – du får troligtvis endast en chans att söka

möter de krav arbetsgivaren ställer i annonsen. Vad kan

ett specifikt arbete, så lägg tid både på din ansökan och

du tillföra organisationen? Forma ditt brev efter tjänsten

på att förbereda dig inför intervjun.

du söker och kopiera inte ett gammalt rakt av, det mär-

Lycka till!

ker en arbetsgivare.

/Torbjörn Sundbrandt

Åttingen Nr 4

December 2011

19

Hallå där ...

Lars-Erik Fälth som ska åka Halvvasan 2012 Hur laddar du?

Varför ger du dig på den här utmaningen?

– Jag har börjat träna på gym. Där kör jag styrketräning, framförallt tränar jag ben och armmuskler. Jag tror att den handlar om att träna upp armar och ben men samtidigt är det viktigt med kondition och uthållighet. Även om det bara är halvvasan så är det en längre sträcka som man prövar kroppen.

– Jag känner att jag behöver röra på mig mer. Det här är ett sätt att sätta press på sig själv. Målet är naturligtvis att fullfölja Halvvasan men främst vill jag få en bättre kondition och då må bättre. En bonus är dessutom om jag tappar några kilon.

Har du åkt halvvasan eller vasaloppet förrut?

– Hustrun, hon ska också åka. Vi tränar en del ihop genom promenader och jogging. Under hösten har vi gått på buggkurs i Lommaryd och i vår sätter vi igång igen.Det ger en bra träning.

På sommaren rör jag mig mer. Då är jag ute i skogen med röjsåg som också är muskelträning och konditionsträning.

– Nej, och det är längesedan jag åkte skidor. Jag har nu ny utrustning med bra skidor som jag tror ska underlätta i jämförelse med de gamla som man åkte på förr.

Har du tävlat i idrott som ung?

– Förr så sprang jag en del, då sprang jag millopp. Jag har även sprungit Göteborgsvarvet två gånger. Även om det är cirka 15 år sedan så tror jag ändå att det är en nyttig erfarenhet att kunna disponera sina krafter över en längre tid.

Vad är din styrka respektive svaghet?

– Styrkan är nog att kunna lunka på i ett jämnt tempo över en längre tid. Svagheten är att jag kanske kommer att slarva med förberedelserna. Det kommer bli tufft och jag känner att pressen ökar. Jag är ju ganska flexibel och kan lägga in ett träningspass på förmiddagen eller morgonen för att hinna.

Vem blir din träningskompis?

Det är ganska många personer från Aneby som ska åka Halvvasan och Vasaloppet 2012. Har du någon given motståndare?

– Jag har inte utsett någon motståndare i spåret. Målet är att genomföra det här och att vinna över sig själv.

Vilka är dina förebilder inom skidåkning?

– Sixten Järnberg, Gunde Svahn och Petter Northugg.

Men jag gillar inte Northugg när han hånar sina motståndare. Man ska visa respekt för alla deltagare i ett lopp.

KÅSERI

"Inte svettas jag över sju sorters kakor" Det lackar mot jul och det går rasande fort, tycker Gusta-

va. Inte för att jag tillhör den där typen som vänder upp- och ner på hela huset och far runt som ett skållat troll med glitter, girlanger och tomtar. Och inte svettas jag över sju sorters kakor och inlagd sill som räcker till ett helt regemente heller. Nej, Gustava tar det rätt piano, men visst finns det en del ”måsten” också för mig.

Ingen jul utan gran! En riktig gran, som luktar skog och som kanske barrar redan på Annanda´n. Gustava är gift med en riktig granexpert. Han vandrar ensam i skogarna, timme ut och timme in, i jakten på den ultimata granen. Nu tycker du kanske att Gustava kunde masa sig ut och åtminstone göra honom sällskap på dessa granvandringar, men vet du vad? Jag tror han tycker att det är ganska lugnt och fridfullt.

De två senaste och snörika vintrarna har gjort julgransjakten lite mer ansträngande, även för en julgransexpert. Förra året hamnade vi i gran-kris. Visst hade maken hittat gran, flera stycken till och med, men ingen som riktigt passade in på vår gemensamma tolkning av ordet vacker. På sin ordinarie plats i skogen och klädda med snö, var de rena Disney-dröm-

Hänt något?

20

Har du tips eller uppslag till tidningen?

Kontakta redaktionen: 0380-462 87 Åttingen Nr 4

December 2011

men. Men när de väl tinat upp i garaget och visat sitt sanna jag förlorade vi den illusionen. (Vill i sammanhanget påpeka att det är inte Gustava som är extremt petig, utan han som håller i yxan.)

För att glädje sin livskamrat och lyfta gran-bördan från hans axlar tog Gustava på sig långkalsongerna och gjorde sig redo för en runda i den närliggande skogen. Nog hade jag väl sett en del skapliga granar under höstens hundpromenader.

Tanken var inte att stjäla en gran, utan att reglera skulden i efterhand. Om en lämplig gran kunde hittas. Inte riktigt rumsrent, men nästan…

Utrustad med liten yxa innanför jackan och mobiltelefon pulsade Gustava iväg i snöyran. Efter nå´n timme och efter att ha skakat snö från ett stort antal granar hittades ett lämpligt offer. Nu gällde det bara att fixa hemtransporten. Med det sjunde budordet surrande i huvudet och ett gnagande samvete stämde grantjuven möte med gubben vid en skogsväg lite längre bort. Måtte jag nu inte möta någon på vägen dit!

Somliga straffar Gud med detsamma, för halvvägs till mötesplatsen kommer naturligtvis en bil och Gustava är vid det här laget nästan självlysande av dåligt samvete. Tursamt nog är

det en bekant och Gustava lägger pekfingret över munnen och mimar. Schhhhh! Bekantingen nickar och ler och kör vidare.

Efter ytterligare traskande och pulsande med en gran på släp kommer Gustava äntligen fram till den ”hemliga mötesplatsen”. Där sitter redan gubben i bilen och väntar. Och han blir jääätteglaaad! Han skrattar så han nästan trillar ur bilen. Och efter en stund kommer den bilburne bekantingen, och han blir också jääätteglaaad! – Hörru, den där granen skulle du nästan ha betalt för att du tagit hand om. Gustava var däremot inte jääätteglaaad.

Toppen av min lilla rufsiga och tufsiga gran fick hedersplats i en hink på verandan, och äpplen och hjärtan i grenen (en av de få som fanns). Gustava är ingen vidare tjuv, så granen blev hederligt betald. I efterskott. Det där med julgranar, det sköter gubben bäst.

Gustava är ju bäst på så mycket annat…

God Jul

önskar en f d grantjuv

På nätet

Annonser

www.aneby.se Här hittar du mer kommunal information och fakta om Aneby

Föreningar annonserar gratis i Åttingen