Fokus Bygg 16 12 29

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUS BYGG FÖR MORGONDAGENS PROJEKTERING

REAL PEOPLE. REAL STORIES. REAL IMPACT.

DECEMBER 2016

”Mycket trafik i staden reser krav på nytänk om kollektivtrafiken”, sidan 14

ANNONS

Social hållbarhet ger förutsättningen för ett bra liv i staden, sidan 10

”Vi måste fokusera på HUR vi ska nå hållbarhetsmålen”, Ann-Kristin Belkert, sidan 2

Flowbox är en plattform för företag som vill öka varumärkeskännedomen, engagemanget och resultatet. Med Flowbox konverteras UGC från användarnas sociala medier till en modern och kraftfull marknadsföring.

GETFLOWBOX.COM

Kontakta oss för en demo på hello@getflowbox.com

Så ska miljonprogrammen göras hållbara Sidan 8

Säkerheten i byggindustrin

P

Sidan 20

R

EM

c

, Sto

mars

n

ässa

istam

,K kholm

R

16 15 -

IUM

PARTNE

Profilen

KAROLINA SKOG

”En myt att det inte är miljövänligt att bo i städerna”

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledaren Ann-Kristin Belkert

ANNONS

FOKUSBYGG.SE

Läs mer om...

Dags att fokusera på genomförandet

D

et finns många ambitiösa målformuleringar om hållbar utveckling hos staten, kommuner, företag och stadsutvecklingsprojekt, men nu måste vi lämna målstadiet och gå till handling och uppföljning. Vi måste lämna frågan VAD och fokusera på HUR. Om jag satt i en båt som hade ett stort hål i botten hade jag troligtvis inte ägnat tid åt att måla relingen.

Jag hade nog inte heller suttit och filat på en målformulering om hur förträfflig min båt ska vara om 14 år.

Nej, jag hade gått direkt till handling och fokuserat på att båten inte ska sjunka. Vad är det som gör att vi inte förstår att läget är akut? Nu måste vi lämna målstadiet och gå till handling.

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål, 169 delmål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet av målen. Jag vill lyfta några saker som den svenska Agenda 2030-delegationen skriver i

sin delredovisning den 1 november i år: • Agendan är inte en lista med mål och delmål som ska bockas av, utan snarare fråga om ett förhållningssätt och i många delar en styrningsfråga.

• Dialog och förankring med statliga myndigheter, kommuner, landsting, samverkansorgan, arbetsmarknadens parter, civilsamhället, näringslivet och forskarsamhället är viktigt för att säkerställa ett framgångsrikt genomförande.

• Kommuner och landsting har en central roll i arbetet med hållbar utveckling och en stor del av lösningarna ligger i hållbar och innovativ stadsutveckling.

• Relevant och tillförlitlig uppföljning av agendans mål och delmål är avgörande.

• Det krävs en god pedagogik i kommunikationen kring agendan, bland annat för att alla ska förstå vad den innebär i svensk kontext.

PREMIUM PARTNER: 15 - 16 mars, Stockholm, Kistamässan

Detta är som ljuv musik i mina öron.

Jag har haft förmånen att följa tolv stadsutvecklingsprojekt i Citylab Action, där de har fått och gett stöd till varandra avseende hållbar stadsutveckling. Jag är övertygad om att många lösningar för att nå hållbarhetsmål kan skapas när våra städer planeras och stadsutvecklingsprojekt genomförs. Vi ville skapa en prestigelös delandekultur och jag vill hävda att vi lyckades. De tolv projekten, från alla delar av landet, diskuterar inte bara mål, utan har ett stort fokus på hur genomförandet ska säkerställas och hur målen ska följas upp. Deras mål, åtgärder och uppföljningsinsatser dokumenteras i hållbarhetsprogram och handlingsplaner. I januari startar nästa programomgång med en grupp nya stadsutvecklingsprojekt och jag är säker på att deras arbete kommer bli lika lyckat.

För att nå en hållbar utveckling behövs målstyrning och samarbete.

En person kan inte styra ett skepp samtidigt som den lagar ett hål och öser ut vatten. Vi måste samarbeta

14

04 Aktuellt Byggbranschen 06 Framtid KTH Live-in Lab mellan statliga myndigheter, kommuner, näringsliv med flera för att hållbar utveckling ska bli verklighet och inte bara ett fint mål. Om regeringen vill att Sverige ska vara ledande i genomförandet av de Globala målen måste vi börja inrikta oss på just genomförandet.

Målen finns. Nu behövs handlingskraft och stadsutvecklings­ projekt som vågar visa vägen. ■

08 Möjligheter Renovering 10 Hållbart Stadsutveckling 12 Profilen Karolina Skog 14 Hållbart Kollektivtrafik 16 Aktuellt Passivhus 18 Hållbart Bostäder 20 Aktuellt Arbetsmiljö 22 Krönikan Charlotta Holm Hildebrand

Trevlig läsning!

Erik Sörgren Projektledare

Ann-Kristin Belkert, chef City-Lab på SBGC

Den 15-16 mars 2017 är det dags för norra Europas största Fastighetsmässan på Kistamässan. Ett gediget seminarieprogram, ämnen som framtidens fastighetsbransch, hållbarhet, energieffektivisering och smarta lösningar kommer att diskuteras. Bland talarna finns Fredrik Reinfeldt, Bostadsbolagets vd Kicki Björklund och NCCs Sverigechef Henrik Landelius. Uppgifter Josefine Andersson, Sales Executive 031-894133, josefine.andersson@easyfairs.com

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS BYGG Projektledare Erik Sörgren erik.sorgren@smartmediaagency.se Vd Marcus Carloni Redaktionschef Louise Harvig Olsmar

06

Text Anna Adolfsson, Annika Wihlborg, Eva Warneholm Sundnäs Omslagsbild Johan Umenius Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

Layout och repro Johan Umenius Distribution Dagens Industri, december 2016 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, Umeå Webb www.fokusbygg.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising.

Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

Det är skillnad på billigt och prisvärt.

Vi står för det senare, med ett hållbarhetstänkande där god kvalitet är viktigare än lägsta pris.

Sti Un na, 2 Sin ders 2 ge köt l er

Len n Pen art, 78 s Ens ionara ams d tåen snick are de

sk

a

Lucija, 23 Läser till polis Sambo, en hu nd

Adalet, 36 Bibliotekarie Gift, ett barn

Doma r, Elektr 53 ik Gift, tv er å barn

7 Signe, 2 m Audiono nde a I förhåll

Madaai, 3 Lokalvå 4 rd Gift, ett are barn

Anton, 31 Lärarvikarie rn Sambo, ett ba

Harald , Tulltjä 61 n Skild, steman särbo

3, mi 3 ska Mim ssjöter rn o a Nark o, två b b Sam

4 r, 4 ge rn Ro ktare tt ba Vä ld, e i Sk

l, 28 Cema aufför h c s s Bu l Singe

Ann-Marie, 58 Lågstadielärare Gift, ett barn st 49 a l, mn arn e y b k g Ra uk tre Sj ift, G Jürgen , Socials 48 e Särbo kreterare , ett b arn

,

a tin

29

S a- d js är a v K g el Tå ng Si

re i, 37 Pent asielära n Gym två barn Gift,

Nej, vi på BoKlok är inga politiker. Men vi kan inte låta bli att notera att många av samhällets viktigaste personer bor i miljonprogrammet.

Kanske inte så många läkare och bankdirektörer. Men desto fler sjuksköterskor, busschaufförer, socialsekreterare, lärare och poliser.

Tyvärr har miljonprogrammet behandlats styvmoderligt i alldeles för många år. Men vi tänker inte bara klaga. Vi är beredda att göra en insats. Vi är redo att bygga nytt i miljonprogrammet. Vi vet att ytorna finns och drömmen om att äga sitt eget boende spirar även här.

Känner du som vi? Titta in på boklok.se/miljonprogram så kanske vi kan göra gemensam sak.

EKROS & HULTBERG FOTO: ULRIKA KESTERE

Många av Sveriges viktigaste människor bor på Sveriges mest bortglömda adresser.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

4 Aktuellt Byggbranschen

Patrik Ellis, Marknadschef BAGA Water Technolog

Byggbranschen jobbar på att förändra attityder

FOTO MARIDAV/ADOBE STOCK

Aktuellt

FOKUSBYGG.SE

Hållbara vatten- och avloppslösningar - en utmaning TEXT EVA WERNEHOLM SUNDNÄS

Skärpta gränsvärden för rening och kontrollsystem av vatten- och avloppslösningar gör att kommunerna har en utmaning framöver.

Ett uppmärksammat problem är att avloppsvattnets innehåll av läkemedelsrester, plaster och andra typer av kemiska föreningar ställer andra miljökrav och anpassningar av reningsverk.

Patrik Ellis, Marknadschef på BAGA Water Technology, menar att utmaningen ligger i kommunernas investering i upprustning av gamla befintliga avloppssystem på landsbygden.

– Kravbilden för kommunerna har varit otydlig de senaste åren och därför har inte mycket åtgärdats, säger han. Utmaningen är att genomföra hållbara lösningar som samtidigt är kostnadseffektiva.

Det är de mindre anläggningarna som har eftersatt underhåll.

Drift och underhållskostnader är höga för dessa och det behövs robusta system med bättre hygienisering som sköter sig själva med funktionella larm.

BAGA har unik kompetens inom reningsverk och avloppsanläggningar när det gäller sambandet mellan dricks- och avloppsvattnets rening.

– Vi utvecklar ständigt våra produkter genom forskning och tester för att klara de högsta kraven för miljö, hälsa och funktioner, säger Patrik Ellis.

Lars Bergqvist,ordförande Byggcheferna

Byggbranschen har fortfarande svårt att locka kvinnor, men initiativ har tagits för att förändra attityder.

Det här handlar inte om att anklaga någon, för vi har alla en ryggsäck som vi knappt rår för. Men det är nyttigt att skärskåda sitt eget beteende Lars Bergqvist

TEXT ANNA ADOLFSSON

För utomstående kan byggbranschen verka som en homogen bransch, men det är ofta långt ifrån sanningen. Branschen innefattar hela byggkedjan med allt från byggkonsulter och kommuntjänstemän som projekterar till själva produktionen ute på byggarbetsplatserna. Detta berättar Lars Bergqvist som är ordförande i Byggcheferna.

– Vi vill hellre kalla branschen för samhällsbyggnadssektorn och eftersom den är långt ifrån homogen är det svårt att ge ett enskilt svar på hur jämställdheten exakt ser ut.

Bland arkitekterna till exempel dominerar antalet kvinnor idag, men på byggena ute i produktionen är de färre än 1 procent, säger han.

Machokultur Totalt i branschen är antalet kvinnor cirka 9 procent, vilket är i nivå med

Byggchefernas medlemmar där 8,5 procent är kvinnor. Alltså inte ens en av tio.

– Det är ju inte bra förstås, och det var det som fick oss att redan 2005 lansera kampanjen Grabbig bransch söker damsällskap, berättar Lars Bergqvist.

Kampanjen fick stor respons, framför allt i media, men 2013 när Byggcheferna åter började gräva i frågan insåg de att antalet kvinnor endast ökat 3,5 procent på nästan tio år.

– Då gjorde vi en stor undersökning bland de kvinnor som arbetar i branschen och fick hicka av resultatet. Det var inte alls bra! Visst fanns det vissa som trivdes, men många kände någon som helt slutat på grund av de attityder som frodas, säger han.

Resultatet blev kampanjen Stoppa machokulturen, som lanserades i juni

2015. Bakom den står Byggcheferna tillsammans med Byggnads och bland annat kunde braskande annonser ses i tunnelbanan. I kampanjen ingick även ett antal korta filmsekvenser. I Vet du vad min dotter sa ses en byggnadsarbetare gå på en väg och berätta om sin oro över att hans dotter sagt sig vilja jobba på byggen precis som han när hon blir stor. I Hur pratar vi egentligen i byggbranschen lät man barn läsa upp verkliga citat ur arbetslivet. Den senare har i dagsläget över 300 000 visningar.

– Det blev ett jädra liv, minns Lars Bergqvist.

Intresset växer allt mer En av kampanjens produkter är diskussionsboxen Vad säger du. Med hjälp av den kan frågor som hur man bemöter en kränkning, eller en

obehaglig vits som alla andra skrattar åt, diskuteras.

– Boxarna har en strykande åtgång och skolorna är jätteintresserade. Jag är ofta ute och pratar på högskolor som Chalmers och KTH. Och Byggnads gör samma sak på gymnasieskolorna, säger Lars Bergqvist.

Viss kritik har de dock fått för att de valt att avgränsa kampanjen till att gälla just kön. Det finns dock en förklaring till det.

– Det är inga enkla frågor och vi har valt att avgränsa till kön för att förenkla. Men det landar alltid i flera andra frågor också. Vissa kritiserar också att vi valt ordet macho och tycker att vi istället ska använda ord som inkluderande, men hur många vet egentligen vad det är, frågar han.

Trots att de i början alltså fick ta mycket stryk, märker Lars Bergqvist efter mer än ett år att allt fler hör av sig till dem och vill ta del av materialet.

– Fler och fler inser att vi måste gå till oss själva för att komma tillrätta med det här. Vi måste gå in i våra egna hjärtan och se hur vi beter oss och vad vi har för värderingar. Det här handlar inte om att anklaga någon, för vi har alla en ryggsäck som vi knappt rår för.

Men det är nyttigt att skärskåda sitt eget beteende, avslutar han.

Besök oss på Fastighetsmässan | Kista 15–16 mars Tänk dig ett hem där allt bara fungerar. Ett hem där du hittar fjärrkontrollen även om hunden grävt ner den i rabatten eller där du slipper snubbla över trasslande sladdar. Vi älskar teknologi, men förstår att den fungerar bäst när den gör nytta i människors vardag.

Välkommen till vår monter så berättar vi mer om livet i det digitala hemmet.

Eller besök oss på bredbandsbolaget.se/digitalahemmet

Med makt att förändra.

Det finns människor som går den där extra milen. Klara K:s förebilder 2016 vet hur svårt det kan vara att bryta ny mark. Men också vilka möjligheter som öppnar sig för företag och organisationer som vågar utmana stereotyper.

FOTOGRAF ALLA BILDER: IVAN DA SILVA

ÅRETS FÖREBILD – Anna Serner, VD Svenska Filminstitutet

ÅRETS UTHÅLLIGHETSPRIS – Pia Sundhage, förbundskapten landslaget

Det sägs att tro kan förflytta berg, men ska man verkligen få något gjort krävs makt och mandat. Och att man tar sitt uppdrag på största allvar. Det har årets förebild gjort. Med kvaliteten som riktmärke har hon sett till att fler får röst och på så sätt gjort upp med gamla dammiga sanningar. Internationellt är svensk film därmed inte längre synonymt med nakna kvinnor, sexscener eller män som gör upp med sina faderskomplex.

Att drömma om något som aldrig gjorts förut kan vara antingen galenskap eller målmedvetenhet. Hela resan har präglats av orättvisa villkor – i allt från tillgänglighet till ekonomi. Många har avfärdat årets pristagare, och andra kvinnor med samma passion, med en fnysning eller till och med hån. Men i somras visade hon på stort ledarskap och vände prefixet dam- till något att räkna med. Hon och hela landslaget tog med sig ett silver hem från Brasilien.

ÅRETS ÖGONÖPPNARE – Elaine Eksvärd, författare och föreläsare

ÅRETS PINGVINPRIS – Anita Sarkeesian, vloggare och mediekritiker

Maktmissbruk i alla former kräver tystnad och bortvända blickar. Det kräver också att den som utsätts bär skammen. Elaine Eksvärd valde att bryta tystnaden med boken Medan han lever – ett utsatt barn träder fram ur mörkertalet. Därmed la hon skammen där den hör hemma och ger hopp, inte bara för dem som utsatts för samma typ av övergrepp, utan för alla som behöver utmana tystnadskulturen.

Trots att hon lever i vad som kallats världens största demokrati är det fortfarande förenat med livsfara för en kvinna att ta plats och dessutom ifrågasätta mäktiga industriers sätt att tjäna pengar på stereotypa och sexistiska produkter. Med Pingvinpriset vill vi visa att vi är fler som hejar på än som hatar. Även på den här sidan av Atlanten. Vägen till förändring går genom insikt och utbildning. Röster som når fram får inte tystas.

Ta tillvara på kraften i din organisation.

Klara K arbetar med ledningsgrupper i svenska och internationella företag och organisationer som vill ta vara på den kraft som finns i ett inkluderande ledarskap. Tillsammans skapar vi konkreta resultat.

Klara K driver också chefsnätverk för kvinnor, för att ge de nödvändiga verktygen för förändring i vardagen.

Vi skapar mötesplatser för erfarenhetsutbyte och inspiration.

Klara K driver också debatt och opinion för att förändra attityder och normer.

Varje år utser vi förebilder som prisas på Klara K-dagen.

Är du kvinna, chef och vill utveckla ditt ledarskap tillsammans med andra?

Gå in på www.klara-k.se och anmäl dig. Skriv DI16 så får du 20% rabatt första medlemsåret.

Läs mer på www.klara-k.se och följ oss på twitter @KlaraK_se.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

6 Framtid KTH Live-in Lab

Forskar för ökad innovationstakt FOTO ADOBE STOCK

Aktuellt

FOKUSBYGG.SE

Dominika Rydel, vd Avanti System AB

Stora fastigheter erbjuds geoenergi enklare Sverige är ledande i världen inom geoenergi och utvecklingen går mot allt större geoenergiprojekt och samproduktion mellan olika energiformer.

Djupare borrhål, bättre arbetsmiljöregler och stärkta kopplingar mellan näringsliv och akademin är några exempel som möjliggör utvecklingen.

– Tidigare har villamarknaden stått för den största efterfrågan på geoenergi men det har förändrats, säger Dominika Rydel, vd på Avanti System AB som är servicebolag till den ideella föreningen Sveriges Avanti-Borrare Förening.

I strävan mot att uppnå våra miljömål genom nyttjandet av förnybar energi, erbjuder en del aktörer idag fastighetsägare möjligheten att istället för att äga själva geoenergianläggningen att betala för driftenergi och effekt.

– Denna form ser vi mer och mer av och den för med sig en hållbar och energieffektiv samhällsutveckling.

Innovativa samarbeten Även om svensk geoenergi ligger i framkant är det viktigt att vi lär av den internationella marknaden, menar Dominika. I Kina och USA till exempel borras det geoenergilager med över tusen energihål.

– Här bidrar Avanti genom att förbättra samarbetsnätverken och kommunikationen mellan branschens olika aktörer, däribland genom IGSHPA Sweden som är en plattform för bergvärmevärmepumpsmarkanden avslutar hon.

Jonas Anund Vogel, föreståndare KTH Live-In Lab

Alla, från banker till byggbolag, är jättepositiva Jonas Anund Vogel

Nästa jul är det dags för inflytt i 305 studentlägenheter och fyra testlägenheter i KTH Live in Lab. Testlägenheterna blir då ett levande laboratorium för innovatione­r inom byggbranschen.

TEXTANNA ADOLFSSON

Genom ökad innovation vill KTH Live-In Lab möjliggöra snabbare utveckling av resurseffektiva och hållbara byggnader. Målet är att påskynda introduktionen av nya produkter och tjänster inom byggoch fastighetssektorerna. KTH Live-In Lab, som fullt ut tas i bruk i slutet av 2017, består av 305 studentlägenheter ägda av Einar Mattsson samt en innovationsmiljö med fyra lägenheter helt i KTH:s regi. Testlägenheterna kommer att byggas om kontinuerligt vilket möjliggör test av den senaste tekniken.

Redan nu är ett flertal forsk-

ningsprojekt igång, bland annat om affärsmodeller och stora datamängder, big data, för fastigheter. Jonas Anund Vogel är föreståndare för KTH Live-In Lab och berättar mer om ett forskningsprojekt.

– Nu gör vi en förberedande undersökning om testbäddars roll i en ekostadsdel, och hur de kan påskynda innovationstakten. Hypotesen är att ekostadsdelar kan bli mer innovativa genom att även ha en testbädd för tekniker som är lite för extrema för vanliga byggnader.

Ekostadsdelar är mer mottagliga för nya innovationer än vanliga stadsdelar, och genom att placera testbädden i en ekostadsdel kan innovationer lättare förflytta sig från testbädden ut i bebyggelsen, och sedan vidare till hela städer, säger han.

Allmänna bestämmelser hindrar Något som idag hindrar innovationstakten är de allmänna bestämmelserna, AB, ABT och ABK, som är standardavtal mellan beställare, konsulter och entreprenörer inom

byggsektorn. I dem specificeras att väl beprövade metoder skall användas. Den som inte använder sig av dessa tar själv ansvar för tekniken och eventuella följdverkningar.

– Det finns alltså vaga eller rent negativa incitament för konsulter eller entreprenörer att använda ny, per definition icke väl beprövad, teknik eftersom den inte ger några fördelar för den som föreslår, förklarar Jonas Anund Vogel.

Genom att KTH Live-In Lab nu kommer att kunna genomföra tester i verkliga boendemiljöer hoppas testbäddens föreståndare att de ska kunna påverka vad som anses som väl beprövat, och därigenom korta ledtiderna mellan forskningsresultat och marknadsintroduktion.

– Istället för att vänta i tio år på att något ska bli väl beprövat, kommer vi att bygga om för nya tester varje år. Vi tror att det kommer ha en stor påverkan på utvecklingstakten i byggsektorn. Dessutom kommer vi att kunna testa flera olika faktorer tillsammans, säger Jonas Anund Vogel.

Bara positiv respons Än så länge har KTH Live-In Lab endast mötts av positiv respons, och främsta anledningen tycks vara fördelen med att kunna testa ny teknik i testbädden istället för i vanliga projekt.

– Hittills har teknik värderats lägre. Men investeringar i smarta byggnader med kontroll och styrsystem som kan anpassas, välisolerade skal och bärande ytterväggar som möjliggör att interiören kan förändras, är en mycket bättre investering vilket nu även banker och försäkringsbolag börjar förstå, avslutar Jonas Anund Vogel.

Smart fakta KTH Live-In Lab är en testbädd för forskning och utveckling av bygg- och fastighetsrelaterade tekniker och metoder, möjliggjord genom en donation från Einar Mattsson-koncernen.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LAMERA

50% lägre vikt ™ med Hybrix Lamera AB har nyligen invigt en produktionsanläggning i Göteborg, för tillverkning av det unika lättviktsmaterialet Hybrix™.

– Anläggningen som vi kallar ALFA-line är utvecklad för tillverkning av Hybrix™. Den är helt unik, den första och enda av sitt slag, förklarar Bengt Nilsson som är VD för Lamera.

Hybrix™ är sandwichmaterial som har metallytor och formbarhet ungefär som vanlig plåt men med halva vikten! Lamera AB har med denna investering nu nått målet att kunna leverera stora volymer till kunder inom byggindustri, elektronikindustri och fordonsindustri. Redan sedan tidigare

används materialet i till exempel flyg och medicinskteknisk industri.

– Vi har hållbarheten i fokus under hela utvecklingsprocessen för Hybrix™ och tillsammans med produktens tekniska prestanda är det viktigast för oss, avslutar Bengt Nilsson.

Miljöbelastningen kan minska 15-50% inom byggindustrin med Hybrix™ som fasadmaterial. Hybrix™ ger exklusivitet och åldringsbeständighet, samtidigt som man minskar vikten, förenklar montering, förbättrar akustiken och bidrar till hållbar utveckling.

Läs mer på: www.lamera.se

Made by

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Möjligheter Renovering

FOKUSBYGG.SE

Smart renoveringslösning av miljonprogrammen

ILLUSTRATION OCH FLYGFOTO SPRIDD ARKITEKTER

FOTO PETER KNUTSON

Aktuellt

ANNONS

Fredrik Reinfeldt, som talar om hur man bygger det framtida Sverige.

”Det personliga mötet går aldrig att digitalisera” 2017 års Fastighetsmässa blir större än någonsin. Den 15-16 mars samlas cirka 270 utställare på Kistamässan.

På Norra Europas största fastighetsmässa samlas tusentals beslutsfattare så som, VD, investerare, förvaltare, driftansvariga med flera för att höra om det senaste i branschen. Årets fokus är green building, energibesparing och smarta fastigheter.

– Fastighetsmässan har blivit den självklara mötesplatsen för fastighetsbranschen. Här finns allt under ett tak. Vi samlar investerare, driftpersonal, fastighetsägare, de som arbetar med miljö- och energioptimering samt säkerhet och förvaltning. I år går det en röd tråd mellan utställare och seminarieprogram, med fokus på energibesparing och miljömedvetenhet, säger Josefine Andersson, säljansvarig på Fastighetsmässan.

Hur bygger man framtidens Sverige?

Josefine berättar att man som besökare har ett brett utbud av seminarier. Några av höjdpunkterna för 2017-års mässa är Sveriges före detta Statsminister Fredrik Reinfeldt, som talar om hur man bygger det framtida Sverige. Andra talare är även Henrik Landelius NCCs Sverigechef som berättar hur byggbranschen förnyar sig och Kicki Björklund, VD för Bostadsbolaget talar om hur Göteborgs miljonprogram klimatanpassar sig.

– Det räcker med ett par timmar för att kompetensutveckla sig, få ny inspiration och se aktuella nyheter och även knyta kontakter.

Det personliga mötet går aldrig att digitalisera.

REAL LIFE. REAL STORIES. REAL IMPACT. Öka din varumärkeskännedom, engagemang och resultat med användargenererat innehåll.

Samla in, hantera och publicera rätt budskap med Flowbox.

Kontakta oss för en demo på hello@getflowbox.com

GETFLOWBOX.COM THE CONTENT PLATFORM

FOTO MOA KARLBERG

TEXT BIRGITTA STOLT

Akut bostadsbrist, ökad inflyttning till storstäderna samt upprustningen av miljonprogrammen skapar byggboom. Fittja People´s Palace visar på nya innovativa lösningar.

TEXT LOTTA SVEDBERG

Det har inte byggts nya bostäder i riktigt stor skala i Sverige ända sedan 1960- och 70-talets miljonprogram. Fortfarande utgör miljonprogrammets höghus, flerfamiljshus och småhus mer än en fjärdedel av landets totala byggnadsmassa.

Den under flera decennier låga byggnations­takten i kombination med en ökad inflyttning till storstäderna har i dag gjort bostadsbristen alarmerande.

Byggboom Enligt Boverket krävs minst 710 000 nya bostäder senast fram till år 2025, när Sveriges befolkning beräknas ligga på 11, 2 miljoner människor.

Samtidigt tyngs många av miljonprogramsområdena av sociala problem och utanförskap, och cirka 80 procent av lägenheterna behöver stambytas, fasadrenoveras och energieffektiveras inom en snart framtid. ”Men att betrakta och döma 60och 70-talets bostadsområden med en snäv bild av innerstaden som måttstock ger en förenklad och negativ bild av en livsmiljö med stora kvaliteter”, skrev arkitekterna Klas Ruin och Ola Broms Wessel i Dagens Samhälle under hösten 2015. ”Miljonprogrammets bebyggelse har uppenbara förtjänster som måste lyftas fram och utnyttjas till fullo.”

Deras arkitektkontor Spridd i Stockholm har engagerat sig i miljonprogrammet i drygt tio år, och tagit på sig många olika uppdrag

för att hitta framtida lösningar, inte bara för att renovera utan också för att utveckla områdena med ny bebyggelse.

Beroende på bristen på orörd mark med fungerande infrastruktur utanför städerna kommer en av strategierna för att vända bostadsbristen allt oftare bli att bygga nytt även inom befintliga miljonprograms­ områden.

– Överlag behöver synen på miljonprogrammet förändras, säger Ola Broms Wessel. Husen är byggda i gedigna material och har välplanerade lägenheter, som inte har behövt underhåll på 40-50 år och ofta är relativt lätta att energieffektivisera.

Många boende trivs jättebra i dessa områden, men lider av den negativa bild som har brett ut sig i media och hos allmänheten.

Fittja People´s Palace För tre år sedan vann Spridd tillsammans med byggjätten NCC tävlingen Nordic Built Challenge.

Det var med konceptet Fittja People´s Palace, som gick ut på att miljömässigt hållbart och utan stora hyreshöjningar renovera ett av Botkyrkabyggens punkthus i miljonprogrammets Fittja.

– Det var en stor utmaning för oss, att göra stambyten, renovera kök och badrum, sätta in nya fönster och renovera trapphuset, samtidigt som hyresgästerna skulle bo kvar i sina lägenheter under hela perioden, fortsätter Klas Ruin. Framför allt var det viktigt att bygga upp ett förtroende från hyresgästerna, och för att lyckas med det skapade vi en utställning och mötesplats på bottenvåningen, där vi redan i ett tidigt skede fick en plats för dialog mellan alla inblandade.

Unik renoveringslösning Juryn föll framför allt för att Fittja

Palace´s People kom med en sådan snabb och okomplicerad renoveringslösning, och skrev bland annat i sin motivering att projektet ”balanserar önskemålet om modernisering och energieffektivisering med respekt för de boendes ekonomi, jordens resurser och kulturhistorien.”

Man lät exempelvis köksinredningen vara kvar, men målade om vid behov, och alla nya badrum byggdes med en tidsbesparande metod inuti de redan befintliga. På det sättet kunde alla kostnader hållas nere, hyresgästerna fick en hyreshöjning i storleksordningen 20 procent, vilket har gjort att de har kunnat bo kvar även efter stambytet.

– Samtidigt som vi skulle hantera en teknisk uppgradering med en hållbar budget gällde det att både fysiskt och socialt få ut det mesta möjliga av befintliga strukturer, säger Ola Broms Wessel.

Områdesutveckling Pilotprojektet har blivit mycket lyckat och arbetet med Botkyrkabyggens bestånd i Fittja fortsätter och nu inkluderas dessutom områdesutveckling. Bland övriga liknande uppdrag som arkitekterna på Spridd arbetar med märks till exempel områdesutveckling av Albyberget för Mitt Alby, nybyggnation av två moskéer i Rinkeby och Bromsten samt nya sociala samlingsplatser som exempelvis Unispace i Akalla.

– Vi anser att det skulle finnas en risk med att ha innerstaden som måttstock i miljonprogrammet, med hus som står tätt och nya gårdskvarter. Vi tror på ett inifrånperspektiv, att rusta upp inifrån i stället för ytlig renovering, där vi tar tillvara på det som är bra och pratar om tillgänglighet i stället för täthet.

Men Klas Ruins och Ola Broms Wessels arkitektkontor är också engagerat i stadsutvecklingsprojekt

som inte rör miljonprogrammet, i internationell konkurrens valdes man tillsammans med Studio Elin Strand och Lovely landskap ut att utveckla Jubileumsparken i Frihamnen i Göteborg, en helt ny stadsdel med 15 000 lägenheter som ska vara inflyttningsklara år 2035.

– Det är en innovativ och gigantisk satsning, man har flyttat ut den industriella hamnverksamheten och frilägger stora, fria ytor till en ny stadsdel, förklarar Klas Ruin.

Man har vänt på hela stadsplaneringsprocessen genom att inleda med att aktivera hamnen innan det traditionella storskaliga byggandet stänger området med byggplank.

Med utomhusbad, bastu, lekplatser och seglarskola skapar man en mötesplats och ett diskussionsforum för att framhäva sociala och lokala behov i stadsbyggandet.

Sammanfattningsvis krävs det en massiv insats från flera olika håll för att lösa bostadskrisen i storstäderna.

Dels att hitta jungfrulig mark och låta nya stadskärnor växa fram och dels en gradvis komplettering av miljonprogrammet, ”det är oundvikligen en självklar del av framtidens stad, inte minst bor här en stor del av den befolkning som kommer att vara med och bygga det framtida samhället” som Klas Ruin och Ola Broms Wessel uttrycker det i sin debattartikel.

Smart fakta Mellan åren 1965 och 1974 byggdes det 1 005 578 bostäder i Sverige. Man brukar kalla det för miljonprogrammet, men i själva verket hade byggandet ökat stadigt under hela efterkrigstiden.

Källa: Boverket

Byggspecialister i samverkan

Lund växer mot nordost! www.lund.se/brunnshog

• • • • • •

Fasad Balkong Dörr & fönster VVS Plattsättning Bygg & fastighetsservice

ESS och MAX IV Världens främsta forskningsanläggningar byggs nu i Lund.

www.interoc.se 08-20 05 10

TACK, ALLA HANDLINGSKRAFTIGA MÄN. MEN NU GÅR VI VIDARE.

Läs mer och bli medlem på byggcheferna.se

Tiden då män ensamma byggde Sverige är för länge sedan förbi. Vi är en branschförening som arbetar för en modern byggbransch som driver utvecklingen framåt och lockar den vassaste kompetensen i landet, oavsett vem du är.

För att bygga framtiden behövs alla.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Hållbart Stadsutveckling Aktuellt

ANNONS

FOKUSBYGG.SE

En hållbar stadsutveckling med gröna värden

Linda Stenmark, inflyttningslots Askersunds kommun

Aktivt liv vid Vättern lockar i Askersund TEXT ANNA ADOLFSSON FOTO ERIK GUNNARSSON

Askersund lockar allt fler invånare.

Det kvalitativa livet med många föreningar, kultur och aktiviteter lockar allt fler att flytta dit.

Det ärcker inte att erbjuda jobbtillfällen för att människor ska trivas i ett område. Enligt Linda Stenmark, inflyttningslots i Askersunds kommun, letar människor idag efter en plats som de kan känna att de hör ihop med. Ett exempel är den positiva feedback kommunens satsning på kunskapsoch kulturcentrumet Sjöängen, med bland annat skola, bio, konsertsal och bibliotek, fått.

– Det har blivit en mötesplats som vi märker har dragit mycket folk, säger hon.

Många av de som flyttar till Asker­sund kommer från Stockholm eller större orter i närområdet, som Örebro. Den pittoreska miljön är bara en av anledningarna.

– Prisläget spelar självklart också roll. Här finns såväl tomter som färdiga hus och lägenheter med båtplats på gångavstånd.

Många vill även komma bort från stressen och uppskattar då att bo billigare samt ha större möjligheter till meningsfull fritid. Det är lätt att vara aktiv här eftersom vi har ett väldigt starkt föreningsliv, avslutar Linda.

Åsa Bellander, programdirektör Samhällsbyggnad och Stadsbyggnadschef, Örebro kommun

Ett socialt hållbart samhälle ger möjlighet och förutsättning för alla att ha ett bra liv.

TEXT EVA WERNEHOLM SUNDNÄS

Åsa Bellander, programdirektör Samhällsbyggnad och Stadsbyggnadschef, menar att det finns flera delar i den sociala hållbarheten som kopplas till boendet, bostäder och infrastrukturen där människor kan mötas över gränserna. Örebro ligger i framkant ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv och utmaningen är att olika nationaliteter finns i bostadsområdena.

– Vi är framgångsrika på att bygga nya bostäder och värna om naturen men måste se till att människor har råd att bo där och att olika nationaliteter och åldersgrupper blandas. Det är viktigt att bygga mer integrerat för framtiden och det delar vi med resten av Sverige.

Digital översiktsplan För att Örebro ska vara en attraktiv plats för både företag och privatper-

soner jobbar kommunen med en lättillgänglig digital översiktsplan på kommunens hemsida. Här finns mycket konkret information om strukturen för kommunens planer i framtiden och för att det ska bli ännu tydligare finns även ett kvalitetsdokument med en handlingsplan för byggandet.

Här samlas kunskap och planeringsunderlag för de som jobbar i kommunen, berättar Åsa Bellander.

För företag och fastighetsägare som är intresserade av Örebro är dokumentet som en röd utrullad matta där politikernas långsiktiga plan och områden för nybyggnation presenteras.

Kvalitetsdokumentet har Boverke­t lyft fram som ett gott exempel. Tillsammans med kommunens snabba handläggning av markförsäljningar och planering har Örebro även kvalitetskrav och förväntningar för byggandet.

Det finns inget motsatsförhållande mellan att bygga långsiktigt hållbart och ha snabba processer internt i en kommun. - Jobbar man strukturerat som vi gjort så finns de långsiktiga målen via översikts- och handlingsplanen för byggandet och

grönstrukturen i strategiska dokument, säger Åsa Bellander.

Grön strategi Kommunen har en dialog med både medborgare och marknadens aktörer för att sprida kunskap och få inspel på vad de kan förbättra eller tänka annorlunda kring. För att behålla grönområdena runt om i Örebro finns en grön strategi kopplad till det gröna värdet, både ur ekologiskt och biologiskt perspektiv. - Här tänker vi rekreation och sociala värden, berättar Åsa Bellander. Vi jobbar medvetet med områden som har höga värden där människor vill röra sig.

Stadens grönområden är attraktiva för bostadsmarknaden.

Men bidrar också till bättre hälsa, social samvaro och är en naturlig mötesplats.

Att ha både byggnadsperspektivet och det gröna tänket med sig i bostadsbebyggelsens takt är en framgångsfaktor för Örebro och gör att staden kan fortsätta expandera och vara attraktiv.

Idag byggs bostäder som aldrig förr.

Rak trappa från Häfla Bruk Häfla Bruks AB tillverkar raka trappor i stål för alla miljöer, såväl inomhus som utomhus.

Häfla Bruks AB 610 14 Rejmyre Tel: 0151-52 40 00 Fax: 0151-52 40 40 info@hafla.se www.hafla.se

Vi har bland annat levererat en rak trappa i flera löp till Skatteverket i Malmö.

– Att bygga utan att ta hänsyn till ekonomiskt långsiktiga faktorer, ekologiska värden och ett socialt hållbart perspektiv, skulle innebära att vi bygger in en problematik i samhället, säger Åsa Bellander. Örebro har drivit en kampanj under hösten, ”Vi ger arkitekten makten”, där kommunen utmanar arkitekterna att ta mer plats i samhällsbyggandet och att de får styra byggandet och inte byggherren. Det visar möjligheten att jobba med markanvisningar direkt till arkitekten som får vara delaktig i de kvalitativa värdena. Vi tror starkt på att ge fler kompetenser möjlighet att bidra till utvecklingen och att forma framtidens Örebro.

Smart fakta I arbetet med att skapa ett socialt hållbart samhälle vågar Örebro tänka utanför ramarna för att lösa motsättningen mellan naturreservat/gröna miljöer och ökat bostadsbyggande.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN A UNI-LIGHT LED AB

– Under 0,3 procent, vilket är unika siffror, säger vd:n Björn Naumburg.

Alla kan bygga LED-lampor men vi har ett eget patent från vår forskning i USA. Vi har lampor fria från elektromagnetisk störning, vilket är viktigt för till exempel datorhallar och banker. Våra flimmerfria lampor lämpar sig utmärkt för skolor och arbetsplatser, där flimmer annars kan störa koncentrationen och ge huvudvärk.

Ljus idé ger piggare arbetsplatser Varje dag utsätts både djur och människor för flimmer från belysning. I februari presenterar forskare från Lund en omfattande EU-rapport om flimrets inverkan på människor.

Arbetsmiljöverket inväntar den med intresse. Det gör också företaget A Uni Light-LED AB, med huvudkontor i Stockholm. Deras LED-belysning är i princip flimmerfri.

Det finns flera andra sammanhang där belysningen från Uni-light samlar poänger. Människor blir piggare när halterna av trötthetshormonet melatonin minimeras. Det gäller även för djur.

– Kor producerar mer mjölk och köttdjuren växer fortare i vår belysning. Dessa installationer betalar sig normalt på mindre än tolv månader, vilket är spektakulärt.

– Men vi gör också starka lampor till industrin med samma fördelar som vår övriga belysning. De är extra tåliga, vilket sparar pengar. Tillexempel använder sig Skanska av våra lampor när Slussen i Stockholm byggs om.

Valet av dioder i kombination med drivdonets små energiförluster (3-8 procent jämfört med normala 15) samt introduktion av specifika tekniska finesser är det som ger belysningen

från Uni-light de unika resultaten. Tekniken är utvecklad i USA, där företaget grundades 2010 innan det flyttade till Sverige 2014. Den egenkontrollerade fabriken ligger i Kina och ägs av företags näst största delägare. Den största ägaren är också chef för forskningscentrat i USA.

FAKTA Uni-light

Ljus och belysning Ljuset påverkar hur vi uppfattar och förstår vår omgivning. I en bra ljusmiljö känner vi oss trygga och kan utföra våra arbetsuppgifter på ett tillfredsställande och säkert sätt. Bra ljus innebär att det finns dagsljus och belysning så att man uppfattar rummet korrekt och ser bra samt får en god dygnsrytm.

Källa: Arbetsmiljöverket

www.uni-lightled.com | info@uni-lightled.com | Birger Jarlsgatan 2, Stockholm | 08-505 65 110

Tänk lite längre

Reningsverk För den svenska landsbygden Vi förser den svenska landsbygden med miljövänliga avloppsanläggningar för samhällen, semesterbyar, konferensanläggningar mm. Våra anläggningar är anpassade till gällande miljökrav och utrustade med distansövervakning för effektiv och lättskött tillsyn. Kontakta oss för mer information om våra större reningsverk.

www.baga.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

12 Profilen Karolina Skog

FOKUSBYGG.SE

”Levande, gröna och klimatvänliga städer är målet” För Karolina Skog ger det nya arbetet som miljö- och stadsutvecklingsminister ett gyllene tillfälle att arbeta vidare med sina hjärtefrågor. Hon menar att det är en myt att det inte skulle vara miljövänligt att bo i städerna, och uppmuntrar till att satsa mer på trä när vi bygger nya bostadsområden.

TEXT LOTTA SVEDBERG FOTO JOHAN UMENIUS

K

arolina Skog svarar eftertänksamt på frågan om hur hon är. Hon beskriver sig som ”en resultatinriktad politiker som tycker om att få saker gjorda snabbt och känner en oro över de stora frågorna, om vart världen är på väg”.

Hon tar emot oss på Miljö- och energidepartementet på Malmtorgsgatan i Stockholm. Det är ett av elva departement som tillhör Regeringskansliet och är utspridda i olika byggnader över elva kvarter, med statsministerns Rosenbad som ett sammanhållande nav intill Norrström.

Hållbara stadsmiljöer Det var i våras som miljöpartiets Karolina Skog blev vald till ny miljöoch stadsutvecklingsminister i Stefan Löfvens regering, vilket gjorde att hon flyttade upp från Malmö där hon hade varit trafikkommunalråd mellan åren 2010 och 2014 och därefter kommunalråd för stadsbyggnad och service fram till 2016.

– Levande städer, närhet till naturen och en hälsosammare vardag med färre gifter och fler smarta

lösningar är min prioritering, har hon tidigare definierat sitt arbete som lokalpolitiker.

Hon tillhörde enligt pressen en av de mest förhandstippade som miljöminister, med sin magisterexamen i humanekologi vid Lunds Universitet och mångåriga erfarenhet av miljö- och klimatfrågor.

– När jag var barn på 80-talet pratade man mycket om skogsavverkningen och den förorenade och sura nederbörden som dödade våra skogar och sjöar, säger Karolina Skog. Det som också uppmärksammades stort var hotet mot den biologiska mångfalden. För mig blev det ett tidigt uppvaknande, jag såg hur folk engagerade sig och förstod hur viktigt det var att på olika sätt ta ställning för miljön.

Gjorde Malmö cykelvänligt Som kommunalråd i Malmö hjälpte Karolina Skog till att göra staden till Sveriges mest cykelvänliga, bland annat genom cykelpassager och ett stort cykelgarage under Malmö Centralstation. Hon cyklar så ofta hon kan och har köpt en hopfällbar cykel som hon kan bära med sig under ar-

men, och när hon blev miljöminister uppstod en debatt om att hon vägrar använda cykelhjälm. En ståndpunkt som mottogs utan upprördhet från Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren: ”Hon gör rätt som väljer cykeln, med eller utan hjälm”.

– I Malmö är det helt naturligt att cykla utan hjälm, det är något man bara gör i vardagen, och jag ser fram emot att lugnt och värdigt glida förbi lycramännen i Stockholm, som hon uttryckte det i DN.

Minskade fossila bränslen förändrar strukturen Miljövänliga transporter och renare luft är frågor som ligger Karolina Skog varmt om hjärtat, och där ingår naturligtvis även yrkestrafiken.

En viktig del av Miljö- och energidepartementets arbete går ut på att minska beroendet av fossila bränslen och främja effektiva och klimatsmarta transporter, till exempel med en blivande vägslitageskatt för tunga lastbilar och en miljökompensation för godstransport på järnväg.

Målsättningen är att ännu mer gods ska transporteras med järnväg och sjöfart i stället för längs våra vägar.

Hör du hur det knakar?

Oceanhamnen

1300

Det är Helsingborg som växer. Snart finns det 140 000 helsingborgare. Därför behövs fler lägenheter och skolor, bättre infrastruktur – men också fler platser för avkoppling och rekreation. Helsingborg utsågs till årets tillväxtkommun 2016. Det långsiktiga målet är att bli staden med Sveriges bästa livskvalitet.

kontorsplatser

450 bostäder Knutpunkten

500 km cykelvägar

40 000

besökare/dag

200 lekplatser

Lasarettet

36 000

kvm ny yta

17 naturreservat

Ångfärjetomten

1200 kongressplatser

1 600 födda barn/år

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ă„ R E N A N N O N S F R Ă… N S M A R T M E D I A

FOKUSBYGG.SE

ANNONS

Karolina Skog Profien 13

Samtiden är väldigt komplex, med klimatskeptiker pü ledande, hÜga poster inom den internationella politiken

– Men även i städerna har vi mÜjlighet att fÜrbättra luftkvaliteten och minska transporternas klimatavtryck. FramfÜr allt genom att utveckla och fÜrbättra kollektivtrafiken, här finns fortfarande en stor kapacitetsbrist. Det müste vara snabbt och enkelt att ta sig till jobbet med cykel, buss eller tunnelbana, en strävan som behÜver komma in redan när vi planerar nya bostadsomrüden eller bygger om miljonprogrammen.

FÜrbättrade stadsmiljÜer i sikte Hon menar att det är en myt att städer inte skulle vara bra fÜr miljÜn, �kollektivtrafik och täthet hÜr exempelvis ihop�. År 1989 blev det obligatoriskt med katalytisk avgasrening i bensindrivna personbilar i Sverige vilket har fÜrbättrat luftkvaliteten, ett annat problem att ta itu med är alla farliga partiklar som sprids i luften frün dubbdäck och myseldning i Üppna spisen i bostäderna.

FÜr en fÜrbättrad stadsmiljÜ behÜvs även politiska initiativ som Fossilfritt Sverige och de fem strategiska samverkansprogrammen. De senare lanserades av Stefan LÜfven i somras och ska arbeta fram nya, innovativa sätt att gÜra affärer, producera, resa, bo, leva, kommunicera och tillvarata och bevara jordens resurser och ekosystem. – Det finns ett enormt engagemang fÜr miljÜarbete hos münga borgmästare världen Üver, fortsätter Karolina Skog. När George W. Bush drog sig ur Kyoto-fÜrhandlingarna

Framtiden sker där det byggs bostäder.

67b'(5 620 )2/. *,//$5 9b;(5 )DVW EDUD RP GHW ÀQQV QnJRQVWDQV DWW ER .RPPXQHQ EHK|YHU GlUI|U P|WD XSS EHKRYHW DY ERVWlGHU JHQRP DWW VNDSD UlWW I|UXWVlWWQLQJDU I|U DWW E\JJD Q\WW RFK Sn Vn YLV lYHQ VWLPXOHUD WLOO U|UHOVH Sn ERVWDGVPDUNQDGHQ 'HW lU OlWW DWW VlJD PHQ VYnUDUH DWW O\FNDV PHG

+g5 $9 (5 6c %(5b77$5 9, 0(5

orebro.se/byggorebro

ür 2001 startade de lokala politikerna i världens stÜrsta städer till exempel det internationella nätverket C40, som än i dag är i hÜgsta grad aktivt och levande. Jag hoppas städerna fortsätter att visa ledarskap.

Växande intresse hos fÜretagen Stockholm har varit med i C40 sedan 2007 och är en sü kallad �referens­stad�, som trots sin ringa storlek für delta i samarbetet tack vare det mülinriktade arbete som här bedrivs fÜr klimatet. – Samtiden är väldigt komplex, med klimatskeptiker pü ledande, hÜga poster inom den internationella politiken. Men politiska beslut müste alltid vara baserade pü vetenskaplig forskning och Arktis utgÜr en bra temperaturmätare pü hur det ser ut i dag fÜr klimatet. Det som händer där är alarmerande, och sätter ett stort tryck pü oss att sü snart som mÜjligt byta ut alla fossila bränslen. – Glädjande nog märker jag samtidigt ett växande intresse hos fÜretagen, och en insikt om att en Üvergüng till cirkulär ekonomi och fossilfria bränslen inte enbart skulle innebära en vinst fÜr miljÜn utan även fÜr dem själva. När vi svenskar till exempel bytte ut alla vüra oljepannor fanns det pengar att hämta genom att tillverka och sälja andra produkter, det blev varken speciellt dyrt eller jobbigt i slutänden.

När det gäller byggnationer tror Karolina Skog pü ett Ükat användande av svenskt trä. Unga, välskÜtta

1:a 76

skogar tar upp koldioxid i atmosfären, bara man inte tar mer virke än vad som växer till, och det är ett hüllbart material som inte kräver mycket kemikalier. Regeringen har nyligen avsatt pengar till ett nationellt centrum i Alingsüs, där forskare ska kunna mÜtas och arbeta med just frügor om ett energieffektivt byggande.

Hur gÜr du själv privat fÜr att leva miljÜvänligt? – FÜrutom att jag fÜredrar att cykla framfÜr att kÜra bil är jag bra pü att ütervinna och väljer ekologiska och miljÜmärkta produkter i butiken, avslutar Karolina Skog. Det finns sü münga bra och viktiga miljÜmärkningar och är väldigt lätt att hitta rätt utan att behÜva vara insatt i minsta lilla detalj.

Smart fakta Karolina Skog Ă…lder: 40 ĂĽr.

Familj: Man och ett barn.

Bor: Villa i Stockholm.

GĂśr: MiljĂś- och stadsutvecklingsminister.

+13 %

BefolkningsĂśkning 13 % till 2025.

HĂśgst byggtakt i Sverige per capita bland NRPPXQHU PHG Ă HU lQ invĂĽnare. Tack vare en smidig process.

HÜgt betyg frün fÜretagen pü vür service och hÜgst nÜjdkundindex av kommuner PHG à HU lQ LQYnQDUH (WW UHVXOWDW DY dialog ch ihärdigt arbete.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

14 Hållbart Kollektivtrafik

Hållbar kollektivtrafik för framtiden

FOTO BEATRICE STIERNSTEDT

Aktuellt

FOKUSBYGG.SE

Eva Dalman, projektchef för Brunnshög

Byggstart för Brunnshög TEXT BIRGITTA STOLT FOTO EMMA WOLF

Nu är det byggstart för ett av Sveriges största stadsbyggnadsprojekt - Brunnshög i nordöstra delen av Lund.

Runt de två forskningsanläggningarna MAX IV och ESS ska en ny stadsdel växa fram. Visionen är att skapa jobb och boende för 40 000 personer fram till 2055. En av världens främsta neutronforskningsanläggningar, ESS, byggs nu i Lund. Och världens starkaste ljuskälla, synkrotronljusanläggningen, MAX IV, finns strax intill.

Här kommer materiens minsta beståndsdelar att kunna beforskas.

Nu byggs en ny stadsdel runt dessa forskningsinstitut. − Det är ett väldigt stort utvecklingsprojekt. I början av april tar Peab, Svenska studenthus och Ikano med flera de första spadtagen till 700 nya bostäder i Södra Brunnshög. Lunds kommun bygger en spårväg och ICA ett stort handelskvarter på 20.000 kvm som invigs 2020. Det ska bli exceptionellt hög hållbarhetsprofil. Vi arbetar med att maximera sinnesupplevelserna, balansera - då vi bygger på bästa åkerjord och minimera klimatpåverkan, säger Eva Dalman, projektchef för Brunnshög.

Målet med Brunnsvik är att bli en attraktiv blandstad och ett skyltfönster för det senaste inom hållbar stadsutveckling.

Kristina Magnusson, stadsbyggnads­ direktör, Helsingborgs kommun

Helsingborgs kommun växer och kommunen står nu inför stora utmaningar att hantera det ökade rese- och transportbehovet.

TEXT EVA WARNEHOLM SUNDNÄS

Det gäller att växa och planera smart för att Helsingborg stad ska vara en attraktiv stad, säger Kristina Magnusson, Stadsbyggnadsdirektör i Helsingborgs kommun. De vill tillgodose både bra tillgänglighet och nåbarhet för invånarna.

– Mycket trafik i staden gjorde att vi hade en nivå av kvävedioxid som överskred det tillåtna värdet, berättar hon. För att minska halterna togs ett åtgärdsprogram fram för att uppfylla miljökraven. En av åtgärderna var att göra en förflyttning i staden från bilar till andra färdmedel, säger hon.

Hållbart trafiksystem Ett långsiktigt arbete pågår nu för att förbättra miljön och få ett hållbart trafiksystem. Fokus ligger på att minska genomfartstrafiken och förbättra gång- och cykelvägar i

centrum. Luften mäts kontinuerligt och idag ligger kvävedioxidutsläppen inom gränsvärdet.

Helsingborg stad räknar med att ha 175 000 invånare år 2035 vilket ställer ökade krav på infrastrukturen i centrum.

– Det är en omdaning vi gör nu med den ökade befolkningsmängden, säger Kristina Magnusson. Vi satsar på att utveckla Helsingborgs stora gator, Drottninggatan och Järnvägsgatan, som är de mest trafikerade i stan och där kommer gång- och cykelstråken bli bättre och mer tydliga. Vi vill också skapa fler platser i centrum där människor kan mötas och få en slags stadsrumskänsla i staden.

Kollektivtrafiken kommer att prioriteras för att bli effektivare.

Busskörfälten i centrum är sidoförlagda och för att få en hållbar stads-

miljö behöver genomfartstrafiken välja andra vägar utanför centrum.

längre sträckor. Det gör att staden knyter samman flera stadsdelar och gör kollektivtrafiken mer attraktiv Citytrafiken förändras och kapacitetsstark. Men för att det Ombyggnaden av gatorna innebär ska vara möjligt måste gator och att trafiken i city ändras under hållplatser byggas om. byggtiden.

Kristina Magnusson berättar – Här har vi en utmaning, säger att Kommunfullmäktige har även hon, för trots ombyggnationerna godkänt ett stort investeringsprojekt, ska kollektivtrafikåkandet öka. Vi så kallat Landborgskopplingen. – Det får hitta bra lösningar under tiden är en del i helheten för att utveckla och kommer via olika Mobility centrum och har en koppling till att management åtgärder använda de minska trafiken i centrum. Bygget nya förutsättningarna till positiva ska jämna ut Helsingborgs nivåskilldialoger med invånarna om hur nader och förenkla för gående och resandet ska ske. cyklister. Ett parkeringsgarage för 600 Med tanke på det ökade antalet bilar och lika många cyklar kommer invånare framöver så görs en satsning att finnas i Landborgskopplingen. på HelsingborgsExpressen till att bli Att jobba med förändringarna för spårvägsliknande bussar för Helsing- stadsplanen 2017 är mycket spänborgs största stadsbusslinje, 1:an. nande och vi har otroligt mycket Den nya HelsingborgsExpressen på gång här i Helsingborg, avslutar kommer att ta fler resenärer och kör Kristina Magnusson.

Sveriges Största Passivhus har precis öppnat.

Rättspsykiatriskt Centrum i Trelleborg – Framtidens vårdmiljö

Sopsug - klimatsmart miljöteknik Envac löser avfallsinsamlingen från hushåll, gator och parker på ett enkelt och miljövänligt sätt

Sjöängen - bryggan mellan kunskap och kultur, stod klar hösten 2016.

Askersund bygger för framtiden Att satsa på framtiden är att satsa på en hållbar tillvaro för människorna som bor och verkar i en kommun. I Askersunds kommun gör vi det på en rad olika sätt. Här är några exempel.

Sjöängen - bryggan mellan kunskap och kultur, en 12 000 kvadrameter stor byggnad med skola (årskurs 6-9), bibliotek, stor salong med plats för 500 personer, turistbyrå och mycket mer.

l

l Västra Strandparken - ett helt nytt bostadsområde ett stenkast från Vättern längs ett levande strandstråk med totalt 80 planerade bostäder.

De första står klara vid årsskiftet 2017/18.

Sopsugsystemet minskar mängden transporter och ger också en bättre och renare arbets- och boendemiljö

l Green Street Light - ett unikt projekt där delar av vägbelysningsnätet används som laddstationer för elfordon och gav Askersunds kommun en nominering till utmärkelsen som Årets samhällsbyggare 2016.

Vill du veta mer om Askersund? Kontakta vår inflyttningslots Linda Stenmark, 0583-810 23, linda.stenmark@askersund.se

www.askersund.se

HÖGSTA KREDITVÄRDIGHET VästkustStugan AB 556468-2515 | 2013-09-19

Med VästkustVillan kan du bli din egen arkitekt. Klipp och klistra, rita till och dra ifrån eller varför inte börja med ett helt tomt ark?

Med dina idéer och vår erfarenhet skapar vi ditt drömhem.

Precis så som du vill ha det.

På hemsidan www.vastkustvillan.se hittar du närmsta försäljningskontor. Du är även välkommen att ringa oss, tel. 0325-186 00.

Läs mer på www.envac.se

Energieffektiva hus

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

16 Aktuellt Passivhus

FOKUSBYGG.SE

Aktuellt

FOTO FANNY NYBERG

Torbjörn Karlsson och Charlotte Lindström. Bilden visar tydligt den barriär mellan stad och hav som finns idag (i form av Hamngatan, hamnens ytor för uppställning av trailers samt ISPS-staketet) men som genom Kuststadsprojektet ska byggas bort.

Ingemar Löfgren, Adjungerad professor i Bygg- och miljöteknik samt Konstruktionsteknik som arbetar med forskning och utveckling på Thomas Concrete Group

”Redan idag kan du köpa miljöbetong” TEXT BIRGITTA STOLT FOTO GIEDRIUS ZIRGULIS

Betong är världens mest mångsidiga och använda byggnadsmaterial. Det håller 100 år eller mer, är fukttåligt och brinner inte.

Redan idag kan du välja den mer hållbara miljöanpassade betongen som reducerar koldioxidbelastningen och halverar utsläppen.

– I Sverige har vi jobbat i cirka tio år med hur vi reducerar och kan halvera betongens miljöbelastning. Det är ingen ny teknik utan man har arbetat med den sedan 5060 talet. Men mycket av tekniken föll i glömska under ett antal år. I miljöbetong ersätts cement med alternativa bindemedel. Som idag kommer vi även i framtiden profilera oss med produkter med så lågt CO2-avtryck som möjligt, säger Ingemar Löfgren, Adjungerad professor i Bygg- och miljöteknik samt Konstruktionsteknik som arbetar med forskning och utveckling på Thomas Concrete Group.

Fler företag börjar använda miljöbetong Ingemar Löfgren berättar att det inte funnits så många i Sverige som driver de här frågorna om betong med reducerad miljöbelastning, men att det nu börjar dyka upp fler och fler företag som engagerar sig i frågan. Han berättar att ett land som Storbritannien går i bräschen och där beställare och konsulter vågar ställa krav på betongen. Även i Norge har de tagits fram branschgemensamma riktlinjer för betong med låg miljöbelastning. − Betong som material fortsätter att vara populärt och fler och fler använder betong i andra användningsområden än bara hus och broar. Procentuellt blir det även bara större och större efterfrågan på miljöbetongen.

Redan idag kan man bidra till en minskad klimatpåverkan genom att välja miljöbetong, istället för en standardbetong, som har halverarat CO2-avtryck. kvalitetssäkrad utrustning med en noggrann och säker utmaning.

Anna Bergström, Vice vd BSK arkitekter AB

Sveriges största passivhus i Trelleborg Sveriges största passivhus har byggts i Trelleborg, med plats för rättspsykiatrisk vård- och forskning, vilket kan sätta staden på världskartan i forskningssammanhang.

TEXT BIRGITTA STOLT ILLUSTRATION BSK ARKITEKTER

Trelleborgs hamn ska flyttas österut och staden får äntligen möta havet.

Nu kan Trelleborg bli den attraktiva stad den förtjänar att vara med kustnära boende och närhet till storstaden. Kommunen står också inför sin största satsning i modern tid gällande infrastruktur och byggnation. Hamnen ska flytta för att möta rederiernas behov. Med flytten frigörs mark där det ska byggas en ny stadsdel med cirka 3 000 till 4 000 bostäder, lokaler för verksamheter, service och mötesplatser. Området kommer att ha över fem kilometer kajkant i bästa söderläge. De första husen beräknas vara klara 2025. − Vi står inför en stor förvandling av staden. Vi kopplar ihop stadens centrum med havet. Av logistiska skäl måste hamnen flytta för att de allt större färjorna ska kunna lägga till och vända. Tanken har funnits i närmare tio år och trelleborgarna är överlag väldigt positiva till förändringen, säger Torbjörn Karlsson, kommunstyrelsens ordförande.

Projektet består av totalt fem delprojekt; den nya stadsdelen Sjöstaden, ringväg, business center samt centrumutveckling i anslutning till mittelbron. Det femte delprojektet är ett omfattande kommunikationsarbete för att göra omvandlingen av staden känd och de olika delarna väl samordnade. Delar av projektet Kuststad 2025 finansieras med EU-medel via Transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

Ringvägen – avgörande fråga En av de avgörande frågorna för projektets förverkligande är ringvägen och en ny hamninfart. Infarten är en förutsättning för det nya hamnområdets funktion och att den nya stadsdelen kan byggas. Kommunfullmäktige i Trelleborg har beslutat att arbeta för en östlig infart till hamnen. Torbjörn nämner att den stora utmaningen handlar om att få till bästa möjliga samverkan med Länsstyrelsen och Trafikverket. − Vad gäller kommunikationsmöjligheter så jobbade vi länge för att trelleborgarna skulle få persontågstrafik. Den 13 december 2015 invigdes Trelleborgsbanan som kapat resetiden till Malmö, Lund och Köpenhamn rejält. Det ger ökade möjligheter att samverka med andra orter i sydvästra Skåne och Öresundsregionen. Trelleborg blir också en ännu mer attraktiv bostadsort med goda kommunikationer.

Kuststad 2025 Charlotte Lindström är projektledare på Trelleborgs kommun och kommer att ansvara för utvecklingsprojektet Kuststad 2025.

Hon betonar vilka möjligheter som kommer med att gå från hamnstad till kuststad - att staden och invånarna möter havet.

– Initialt lägger vi fram en fysisk strukturplan och sen en teknisk strukturplan. Det handlar om att utveckla Trelleborg som regional kärna.

När fler människor flyttar in kommer det att ge synergieffekter i form av bredare utbud av service och att nya företag uppstår, säger Charlotte.

– Den största delen av det gamla hamnområdet kommer att vara föremål för en europeisk arkitekturtävling.

Det handlar om hur vi kan planera stadsdelen på bästa sätt så att det blir en bra livsmiljö, berättar Charlotte.

Torbjörn Karlsson betonar hur mycket Trelleborg kommer att ha att erbjuda i form av nya näringslivsmöjligheter, fantastiskt boende vid havet och bra pendlingsmöjligheter. − Vi är en oupptäckt pärla för de som vill jobba och studera i Malmö och Lund. Vi har tre mils kust och fina sandstränder och vi är en småstad med mycket handel, säger Torbjörn.

Passivhus Ytterligare en byggnad som bidrar till att sätta Trelleborg på världskartan är Rättspsykiatriska centrumet som är Sveriges största passivhus för vård.

Centrumet invigdes i september i år.

Torbjörn Karlsson var med på invigningen och underströk den betydelse RPC, Rättspsykiatriska centrumet kommer att få med sin forskning och utveckling för Trelleborg. − Det är en byggnad som markerar Trelleborgs inträde i den akademiska världen. Stadens namn kommer att göras känt i forskningsvärlden som säte för RPC Trelleborg.

Det är viktigt för Trelleborg och trelleborgarnas självkänsla, menar han.

BSK Arkitekter ritade det rättspsykiatriska centrumet – RPC Trelleborg efter att ha vunnit en formgivningstävling 2011. Ett passivhus på cirka 12.700 kvm, beläget på gränsen mellan staden och

åkerlandskapet vid Mellanköpinge i Trelleborg. På RPC arbetar ungefär 140 personer med att vårda 51 patienter. Här bedrivs även utbildning och forskning kopplad till olika vårdutbildningar i regionen. − Vi har haft ett mycket bra samarbete med Trelleborgs kommun.

Vi hade höga ambitioner med RPC. Verksamheten ställer komplexa krav på byggnaden, bland annat med tanke på säkerheten. Vi har samtidigt ritat ett passivhus med fokus på den sociala, ekologiska- och ekonomiska hållbarheten. Med tanke på den specialiserade verksamheten så är det viktigt att kunna rekrytera rätt personal, och vi hade målet att skapa en fantastisk vårdmiljö både för personal och frihetsberövade patienter. Vi tycker RPC har blivit så bra ur många perspektiv och alla inblandade är så stolta säger Anna Bergström, Vice vd på BSK arkitekter AB.

Bidra med överskott till kommunala nätet Passivhuset värms och kyls med geoteknik och ventilation. Det finns vindkraft på tomten och solfångare täcker varmvattenbehovet mellan mars till september. Genom att huset skapar sin egen energi så kan det även bidra med sitt överskott till det kommunala nätet under de månader det producerar mer energi.

Det är därför både ett passivhus och ett plusenergihus. − Det övergripande målet med arkitekturen i byggnaden och landskapet är att skapa en modern arbetsmiljö och en läkande vårdmiljö för patienterna. Kanske blir det pris för Årets bygge 2017?

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN INCERT

Förnybar villavärme certifieras Nu kommer personcertifiering för de som arbetar med fluorerade växthusgaser och installatörer av förnybar värme. Bakom processen står Incert och Heta Utbildningar i Härnösand i samarbete med Energimyndigheten.

EU slog fast i förnybarhetsdirektivet att varje medlemsland ska senast 2013 kunna tillhandahålla en personcertifiering av installatörer för solceller, solvärme, värmepumpar och biobränslesystem för små enheter såsom enskilda villakunder. I Sverige är certifieringen frivillig men ackrediterad, och det är Swedac som granskar processen.

– Rent konkret är problemet med frivillig certifiering att man inte vet hur många som är intresserade, förklarar Peter Rohlin som är VD på Incert. Det är väldigt svårt att förutse intresset och hela projektet är förstås förenat med stora initialkostnader. Men vi hoppas verkligen att det kommer igång och tar fart för vi ser ett behov och en intressant marknad i det här.

Tanken är att en certifierad installatör ska kunna hjälpa kunden att få rätt anläggning baserat på det specifika huset och andra omständigheter. Installatören ska vara införstådd med till exempel hur solcellssystem fungerar, och såväl avråda från opassande val samt kunna presentera den lösning som är mest energi- och kostnadseffektiv för kunden.

– Vi har testat certifieringssystemet på värmepumpsidan, berättar Peter, men det var inte så lätt. EU-juristerna hade inte skrivit direktivet på rätt sätt, så de kräver faktiskt en struktur som förhindrar oberoende, vilket är ett krav enligt ackrediteringen. Det är viktigt att hålla isär begrepp som utbildning och certifiering i både direktiv och lagtext.

Sedan sommaren 2015 är dock föreskriften ändrad, och arbetet kan fortgå som planerat.

– Nu är det Energimyndigheten som godkänner den obligatoriska utbildningen som krävs, säger Peter.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN INCERT

Vi står enbart för examination och certifiering.

Under våren har certifieringsordningar för solceller, solvärme och biobränslepannor tagits fram. Certifieringen beräknas vara ackrediterad av Swedac någon gång under hösten.

FAKTA Incert

INCERT är ett av Swedac ackrediterat personcertifieringsorgan främst verksamt inom bygg-, installations- och energibranschen.

Genom moderna digitala system erbjuds kostnadseffektiva och flexibla lösningar för befintliga och nya certifieringsområden.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

18 Hållbart Bostäder

FOKUSBYGG.SE

BoKlok satsar på hållbar arkitektur till lågt pris

Aktuellt

Bengt Nilsson, vd, Lamera

Sandwichfasader gynnar miljö och plånbok TEXT ANNIKA WIHLBORG

Fastigheter med metalliska fasader har ökat i popularitet på senare år.

Nu finns istället ett sandwichbaserat panelmaterial med en tunn metallisk yta ytterst och ett billigare material på baksidan.

Metalliska fasader med designyta är dock ofta både kostsamma, tunga och innehåller dessutom flera olika typer av metall som förstås påverkar miljön.

Funktionen och utseendet på ytan blir detsamma, men vikten 50 procent lägre och kostnaderna samt miljöpåverkan minskar.

–En metallisk fasad av exempelvis plåt består traditionellt sett av en plåt som är mellan en och tre millimeter tjock, men med den nya generationens sandwichfasad kan plåten istället vara betydligt tunnare med ökad isoleringsförmåga.

Fasadens vikt minskar avsevärt, vilket innebär större designfrihet, att byggnadens bärande konstruktion blir lättare men även att byggandet blir enklare, säger Bengt Nilsson, vd på Lamera i Göteborg.

Intresset för den här typen av sandwichfasader med metallytor är stort och under 2016 byggdes en produktionsanläggning för just den här typen av material till fasader.

–Med den här typen av fasader kan metallmängden minskas med mellan 60 och 70 procent, utan att man behöver kompromissa med den metalliska fasadens utseende och finish. Det här är en lösning som definitivt ligger i tiden ur såväl kostnads- som miljöperspektiv, säger Beng Nilsson.

BoKlok bygger hållbara och prisvärda kvarter och tar hänsyn till människa och miljö i minsta detalj. Erfarenheterna från projektet ska ligga till grund för fler gröna projekt.

Adam Hantash, BoKloks projektledare för kvarteret Esplanaden

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Inom ramen för Skanska och Ikeas gemensamma boendekoncept BoKlok tas första spadtaget till det gröna pilotprojektet Esplanaden i Upplands Väsby under första kvartalet 2017.

BoKloks målsättning är att vara det självklara hållbara alternativet för människor med vanliga inkomster. För att klassificera projektet tillämpar BoKlok Skanskas femgradiga ”Gröna karta”. Den sträcker sig från nivå beige, som motsvarar byggreglernas miniminivå vad gäller energikrav, till nivå mörkgrön, som motsvarar nära noll tillförd energi.

Ett genomsnittligt nyproducerat BoKlok hus har en energiprestanda mellan 60 och 72 KwH per kvadratmeter och år, medan lägenheterna i kvarteret Esplanaden har en sammantagen energiprestanda på

enbart 6,9 KwH tillförd energi per kvadratmeter och år.

Med hänsyn till detaljerna I samband med att kvarteret byggs har man varit ännu petigare med hållbara byggmaterial och godkända kemikalier. Inget byggavfall lämnas till deponi och eftersom husen tillverkas i BoKloks egna fabrik så kan man kontrollera hållbarhetsfaktorn i hela kedjan, från tillverkning till färdiga hus. I kvarteret Esplanaden satsar BoKlok på ett innovativt system för energi och uppvärmning, högkvalitativa vitvaror och materialval som främjar ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

– I projektet har vi olika tekniklösningar som minskar klimat- och miljöpåverkan, bland annat ett kombinerat solcells- & bergvärmesystem.

Men viktigaste av allt är att vi sätter de boende i centrum. Det ska vara enkelt att leva hållbart i våra hus, säger Adam Hantash, BoKloks projektledare för kvarteret Esplanaden.

Bilpool och gemensamma cyklar Kvarteret Esplanaden innebär att de bygger upp en konceptuell modell för hållbara mörkgröna kvarter.

– Vår målsättning är att erfarenheterna från Esplanaden ska ligga till grund för framtida gröna kvarter runtom i hela landet. Med Esplanaden vill vi visa att det inte ska behöva vara dyrare eller krångligare att bo hållbart jämfört med ett traditionellt kvarter. Intresset för lägenheterna har varit stort, redan under den första veckan såldes 51 av sammanlagt 60 lägenheter, säger Adam Hantash.

Beställ din bastutunna redan idag

Beställ din bastutunna redan idag

Tillverkade Norrlandsgran BASTAavTILL JUL Mer än 10av olika modeller Tillverkade Norrlandsgran Levereras monterade och klara OCH NYÅR! Levereras monterade och klara Mer än 10 olika modeller Mer än 10 av olika modeller Tillverkade Norrlandsgran

Smart fakta BoKlok är ett boendekoncept utvecklat av Skanska och IKEA. De bygger hållbara bostäder med god design, funktion och kvalitet till ett lågt pris. BoKlok bygger omkring 1000 bostäder per år i Sverige, Norge och Finland, hittills har vi byggt drygt 8000 bostäder för de många människorna. www.boklok.se

ERBJUDANDE! Vi bjuder på frakten ERBJUDANDE! Ange kod V1114 Vi bjuder på frakten ERBJUDANDE! info@bastuprodukter.com Ange kod Vi bjuderV1114 på frakten

Beställ din bastutunna redan idag

Njut av ett avkopplande BASTA TILL JUL Beställ din bastutunna redan idag OCH NYÅR! bastubad!

BASTA TILL JUL BASTA TILL JUL Tillverkade Norrlandsgran OCHavNYÅR! Levereras monterade och klaraOCH NYÅR!

De boende kommer bland annat att få tillgång till bilpool och gemensamma cyklar. Det är cykelavstånd till centrala Väsby och järnvägsstationen, vilket innebär effektiva resor för pendlaren.

Ange kod V1114 info@bastuprodukter.com

ERBJUDANDE! info@bastuprodukter.com Vi bjuder på frakten Ange kod V1114 info@bastuprodukter.com

Levereras monterade och klara Mer än 10 olika modeller

www.bastuprodukter.com www.bastuprodukter.com www.bastuprodukter.com www.bastuprodukter.com Kontor och fabrik i Bygdsiljum, Västerbotten 0914-202 00 Kontor och fabrik i Bygdsiljum, Västerbotten 0914-202 00

Kontor och fabrik i Bygdsiljum, Västerbotten 0914-202 00 Visningsställen finns runt om i Sverige Visningsställen finns runt om i Sverige

Visningsställen finns runt om i Sverige Kontor och fabrik i Bygdsiljum, Västerbotten 0914-202 00 Visningsställen finns runt om i Sverige

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN HYDROWARE

Industrins framtid kan starta i en hiss Industrin behöver förändras och moderniseras för att göra hållbar tillväxt möjlig. Kjell Johansson på hissföretaget Hydroware i Småland är övertygad om att vägen går via standardisering, modulära produkter, open source och cirkulär ekonomi. Och är frustrerad över att det tar sådan tid.

– De senaste 30 åren har vi snarare gått åt motsatt håll. Vi har lagt mycket fokus på energieffektivisering men det räcker inte, säger Kjell Johansson och hänvisar till Overshoot Day. Overshoot Day är den dag på året när vi förbrukat de resurser som finns tillgängliga på planeten. 1986 inföll den 31 december, i år 13 augusti.

– Forskningen visar att vi skulle behöva minst fyra jordklot för att försörja dagens konsumtionsmönster. Då blir det uppenbart: Vi måste gå från dagens slit-och-släng till mer hållbara produkter som går att laga och återanvända eller till sist återvinna.

Hydroware utvecklar högteknologiska driv- och styrsystem för hydrauliska hissar. Kjell Johansson utgår från

sin egen bransch, men hävdar att resonemanget är överförbart på många områden inom industrin.

– Innerdörrar i lägenheter fick sin standard 1972. Konkurrensen är på komponentnivå. Det fungerar och standardisering förenklar för människor. Du kan köpa en innerdörr från vem som helst och vara säker på att den passar hemma hos dig.

– Det politiska systemet behöver se till så att även andra industriprodukter standardiseras. I min bransch kan man t o m patentskydda layout i ett schakt. Patent kan behövas, men många gånger fungerar de blockerande och bromsande. Varje komponenttillverkare kan nu inte använda sitt eget material. Ingen har krav på sig att använda så lite råmaterial som möjligt. Att utveckla mer hållbara och bättre produkter försvåras.

Varje tillverkare skyddar sitt och tiden går – fast att det är så bråttom!

Kjell Johansson har kontakt med Northampton University för att försöka få till stånd ett forskningsprojekt där man ska studera hur man bäst

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN HYDROWARE

bygger en modulär hiss med standardiserade gränssnitt.

– Tillsammans med branschaktörer och standardiseringsorgan. Målet är att få fram en prototyp på en framtida hiss. Vi kommer att behöva skruva på våra affärsmodeller och fokusera på snävare områden, snarare än att skydda ett helt system. Det blir konkurrens på modulerna, varje bolag i branschen får hitta det som är unikt för dem. Samhället vinner enormt mycket på om vi kan byta ut och återanvända på komponentnivå för att öka livslängden på våra produkter.

Kjell Johansson säger att mer öppna system är en nödvändighet.

– Till och med Microsoft börjar jobba med open source nu. Google har för-

FAKTA Hydroware

Hydroware utvecklar högteknologiska driv- och styrsystem för hydrauliska hissar. Vi tillverkar robusta hissar med öppna system som kan moderniseras och ges en mycket lång livslängd. Vår vision på Hydroware inspireras av cirkulär ekonomi. Vi vill vara med och bygga långsiktigt hållbara hisslösningar där god ekonomi kombineras med att allt kan återanvändas eller åtminstone återvinnas.

klarat att de ska ta ledningen när det gäller cirkulär ekonomi. Utvecklingen går så fort. Med öppna system konkurrerar vi på andra sätt, som främjar samhället och människorna i det.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

20 Aktuellt Arbetsmiljö

FOKUSBYGG.SE

FOTO MELINA GRANBERG

FOTO ADOBE STOCK

Ingen ska behöva riskera sin hälsa på jobbet

Magnus Stenberg, forskare på avdelningen för arbetsvetenskap på Luleå tekniska universitet

Trots att svensk byggindustri är ett framgångsexempel internationellt drabbas den årligen av allvarliga arbetsplatsolyckor. Men visionen är att ingen ska behöva riskera sin hälsa på arbetet.

TEXT ANNA ADOLFSSON

Svensk byggindustri är en av de bästa i världen ur arbetsmiljösynpunkt. Det menar Magnus Stenberg, forskare på avdelningen för arbetsvetenskap på Luleå tekniska universitet, som nyligen publicerat rapporten Bortom noll – En hälsofrämjande byggbransch.

– Internationellt sett ser det bra ut för svensk byggindustri, men det är fortfarande förhållandevis många olyckor, framför allt allvarliga olyckor och dödsolyckor. Och jämfört med andra branscher ligger man ju högt, säger han.

Studien bakom rapporten bygger på enkätundersökningar med medarbetare i byggindustrin, och både Sveriges byggindustrier och Byggnads har varit involverade.

– Branschen är ju intresserad.

De lägger stor vikt vid och tar det på allvar, och vill ha mer kunskap.

Men de har haft lite olika syn på

vad olyckor beror på och det är anledningen till att den här studien kom till. Och förhoppningen är att den ska kunna ligga till grund för en gemensamstrategi för hur man går vidare, förklarar Magnus Stenberg.

Individfaktorer Slutsatserna som kan dras är att det finns ett flertal riskfaktorer som spelar in och som samverkar.

– Vi har tittat på väldigt mycket, till exempel när på året och vilken tid på dygnet som olyckor sker. Men även på vilka som drabbats, deras förutsättningar och hur medarbetarna upplevt sin situation i samband med en olycka, säger han.

Den övergripande slutsats som dras i studien är att det är en väldigt komplex miljö på en byggarbetsplats.

Den skiftar från dag till dag och det är många olika yrkeskategorier igång

samtidigt. På individnivå har ålder visat sig ha stor påverkan på sannolikheten att råka ut för en olycka. Bortsett från den yngsta och äldsta åldersgruppen, som ligger runt genomsnittet, ökar sannolikheten att råka ut för allvarliga olyckor med åldern.

– Det är ett fysiskt arbete och med åldern avtar den fysiska förmågan.

Men yrkeserfarenhet och inställning till hälsa och säkerhet påverkar positivt. Där har de yngsta fysiken, men saknar rätt attityd. Lite förvånade var det dock att åldersfaktorn spelar så stor roll att riskerna ökar med åldern, trots att erfarenhet bidrar med bättre attityd till hälsa och säkerhet, säger Magnus Stenberg.

Han lyfter även upp att konsekvensen av en olycka ofta blir större för någon som är äldre. Att till exempel ramla från en stege kan för en 20-åring resultera i en stukad

fot medan en 60-åring kanske bryter lårbenshalsen i samma fall.

Löneformer och stress Mycket i studien tyder även på att löneformen påverkar risken för allvarliga olyckor på en arbetsplats.

Personer med någon form av prestationslön är mer utsatta för olyckor.

Magnus Stenberg påpekar dock att detta skulle behöva undersökas mer eftersom studien endast granskat byggbranschen som helhet.

– Löneformen påverkar sannolikt risken för att råka ut för allvarliga olyckor. Men det skulle även kunna vara så att vissa yrkesgrupper där ackord är vanligt generellt är mer olycksdrabbade, säger han. Även stress har ett starkt samband med olyckor enligt studien.

– De som upplever mer stress råkar generellt sett ut för fler olyckor.

Frågan blir då vad stressen beror på och den största kopplingen är då till bristande planering. Upplever man arbetsplatsen som dåligt planerad och får göra mycket akututryckningar så ökar det stressmomentet och då ökar också risken för allvarliga olyckor, säger Magnus Stenberg. Överlag visar studien således att en sund säkerhetskultur på arbetsplatsen är en viktig övergripande faktor. Där det finns en kultur som prioriterar hälsa och säkerhet, prioriteras det förebyggande arbetet. Det i sin tur leder både till färre olyckor och att man håller tidplanerna bättre.

– Viktigast är att man kan se att det är en kombination av de här faktorerna och att det påverkar sannolikheten väldigt mycket. Kan man eliminera vissa bitar får man även ner sannolikenen kraftigt, säger Magnus Stenberg.

Skall ni borra efter vatten eller energi?

Välj det trygga sättet!

Avanti är Sveriges äldsta Branschorganisation för borrentreprenörer.

Läs mer om vårt arbete och våra duktiga borrentreprenörer på: www.avantisystem.se Telefon: 0771-AVANTI (28 26 85) E-post: kansli@avantisystem.se

R I N G OS S PÅ 03 1 – 4 3 5 0 9 0 E LLE R G Å I N PÅ W W W. M I LLE TE C H . S E

BRA PRISER & SNABBA LEVERANSER Med ett av Sveriges bredaste sortiment och bästa priser på taktillbehör, infästningar och taksäkerhet erbjuder Milletech allt vad en takläggare kan tänkas behöva, bortsett från tätskikt och isolering. Vi är dessutom lyhörda för eventuella behov av nya produkter och kan även lösa svårlösta fall där en udda produkt krävs.

Har du frågor och funderingar kan du tryggt vända dig till oss.

CWL Safety Systems Billigare och enklare att montera än nackräcke.

NYHET!

Med CWL Safety System på tätskiktstak arbetar du obehindrat löpande förankrad på och vid sidan av vajersystemet, för bästa ergonomi.

Rekommenderat avstånd mellan vajerstyrningar är max 5 m för bästa stöd vid arbete, men 10 m mellan vajerstyrningar kan väljas.

Brand- och komfortventilatorer Maila eller ring oss för offert på brandventilatorer.

Skicka antal, mått och vad för innehåll ni behöver, Så återkommer vi med offert så snart vi kan.

Maila till mikael@milletech.se

• • • • •

3-glas Flexibelt tätningsmaterial Finns även som öppningsbar Går att måttbeställa i valfri storlek karmar med eller utan isolering

Uppstignings-/ inspektionslucka Takljuskupol 3-glas Rundad eller pyramid: Vi har de flesta storlekar i lager.

• Låsningsbar från insidan • Träram med svart eller tegelröd kondensisolerad plåtlucka.

Flexibrunn Takbrunn perforerad platta, rostfri Lövsil ingår till alla dimensioner.

Värmeisolerad Dukbrunn Takbrunn, Rostfri

Pappbrunn

Perforerad platta.

Rostfri, syrafast.

Rostfri, syrafast.

Ljus- och mörkgrå.

1,5 m självreglerande värmekabel, 1 m kallkabel.

Rostfri. Lövsil ingår.

Svanhals Rostfri, Används för kabelgenomföringar mellan inner- & yttertak.

Gummistos 5 – 400 mm

Takstos för plåttak

Material: Termoplastiskt gummi.

Rostfri slangklämma ingår.

6-483 mm. EPDM-Gummistos för plåttak, exkl slangklämma.

Fuktavluftare ø 75. Papp- eller PVC duktak.

VÄ LKO M M E N T I L L O S S O M D U V I L L B LI LI K A LÖ N S A M S O M VÅ R A K U N D E R

• Taksäkerhet • Träskruv/bricka • Byggskruv • Lättbetongskruv/bricka • Takstosar • Takbrunnar • Teleskophylsor • Betongskruv • Betongstift • Lättbetongskruv • Plåtskruv med borrspets • Träskruv • Dubbelgängad träskruv • Slangklämmor • Montagehjälpmedel • Brickor • Mätredskap • Verktyg • Betong- / hammarborr • Tätningsprodukter • Skyddsartiklar • Ljuskupoler • Uppstigningsluckor m.m

Bergsjödalen 55 | Göteborg | 031 – 43 50 90 info@milletech.se | www.milletech.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Krönikan Charlotta Holm Hildebrand

ANNONS

FOKUSBYGG.SE

Snabbmaten förlorar i längden

Till detta kommer det just nu brännande behovet av trygghet i och med terrorhotet. Risken finns att kameraövervakning på allmän plats i alltför hög grad inkräktar negativt på människors integritet för att försvara den ökade känslan av trygghet. Att gator, torg och parker både ska präglas av öppenhet och mångfald och samtidigt vara säkra är en av politikens, arkitekternas och samhällsplanerarnas svåraste frågor.

Många hus på kort tid i en trygg miljö alltså. Dessutom främja miljövänlighet och människors hälsa. Det går att klara, men vi måste göra ett vägval. Bestämma oss för den hem-

lagade maten som är bättre i längden eller ta snabbmaten, som mättar för stunden men där följderna blir sämre.

FOTO PETER PHILLIPS

J

ohannes Norlander, arkitekten bakom årets Kasper Salinpristagare Studio 1, liknar bra arkitektur vid hemlagad, näringsrik mat. Den är inte dyrare än snabbmat men gör att den som äter mår bättre på sikt. Likaså är den bättre för samhället i sin helhet.

Arkitekterna har ett samhällskontrakt som just nu ska uppfyllas.

700 000 nya bostäder inom tio år ska lindra vår enorma bostadsbrist som är tragisk på individnivå och även hämmar tillväxten, när företag inte kan attrahera talanger för att de inte hittar bostad. Vi har lärt läxan att bostadsbristen minskar när vi bygger livsmiljöer och inte enbart bostäder: En trivsam närmiljö och service i form av skolor, butiker, med mera måste fram för att människor ska kunna leva ett fungerande vardagsliv.

Arkitektur är inte politik, men den byggda miljön är det. För en jämlik och hållbar urbanisering, både i Sverige och globalt, finns många goda exempel att visa, prata om och exportera. Sverige är ett föregångarland som kan visa väg och föregå med gott exempel.

Hur gör vi då? Receptet innehåller flera ingredienser: Satsa långsiktigt i tidiga skeden. Samarbeta och skapa tillit. Ge arkitekten förtroende att använda sina kunskaper, inte minst för helhetslösningar. Uppfylla alla tre aspekter av hållbarhet; ekologisk, ekonomisk och social. Här behövs inga nya lagar, bidrag eller revolutioner. Det är bara att börja jobba.

HSB:s bostadshus vann Kasper Salinpriset 2016, årets bästa byggnad, för bostadsprojektet Studio 1. Företaget hade förtroende för arkitekten Johannes Norlander och samarbetet blev gott. Bostaden är byggd i material som står sig med hög kvalitet i detaljer och såväl de allmänna utrymmena som lägenheternas planlösningar är omsorgsfullt utarbetade. Ett efterföljansvärt exempel.

Om 30 år vill vi inte se tillbaka på 2010-talet som en period då vi byggde dåliga hus snabbt – i värsta fall i skick att de måste rivas. Låt oss inte bli fartblinda. ■

2012 invigdes E6:an

Charlotta Holm Hildebrand Branschchef, Sveriges Arkitekter

2015 kom Pågatågen

Trelleborg möter havet

Ett omfattande stadsomvandlingsprojekt pågår i Trelleborgs kommun.

Hamnen flyttas och får ny infart, en ny stadsdel växer fram i bästa söderläge och boende och besökare får tillgång till fem kilometer kajpromenad. www.trelleborg.se/kuststad2025 kuststad2025@trelleborg.se

På väg mot Kuststad 2025

NYHET!

BJÄLKLAG

VÄGGAR

BJÄLKLAG

BALKONGER

BJÄLKLAG

BJÄLKLAG

GARAGE VÄGGAR I GARAGE GRUNDPLATTA PÅLSKALLE

THOMAS MILJÖSTOMME® Ett unikt byggsystem för platsgjutna stommar med 30 % lägre CO2-avtryck.

Helhetslösning för betongstommen från en leverantör.

Flera egenutvecklade, innovativa produkter och lösningar ingår.

Minskar CO2-avtrycket med 30 % jämfört med en konventionell betongstomme.

Bättre och tryggare arbetsmiljö.

För att boka ett möte om Thomas Miljöstomme för ditt projekt, kontakta gärna vår tekniska säljare i din region.

Specialisterna på betong

Thomas Betong AB | Tel: 0104 50 50 00 | info@thomasbetong.se | thomasbetong.se