Fokus Offentlig sektor 16-12-05

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUS OFFENTLIG SEKTOR FRAMTIDENS OFFENTLIGA MARKNAD

REAL PEOPLE. REAL STORIES. REAL IMPACT.

DECEMBER 2016

Offentlig sektor i symbiotiskt förhållande till näringslivet Ulrika Dyrke, sidan 4

ANNONS

”Offentliga affärer är en stor marknad” Inger Ek, sidan 7

Flowbox är en plattform för företag som vill öka varumärkeskännedomen, engagemanget och resultatet. Med Flowbox konverteras UGC från användarnas sociala medier till en modern och kraftfull marknadsföring.

Laura Hartman: Proffsen i offentlig sektor ska tillåtas vara proffs. Krönikan, sidan 26

GETFLOWBOX.COM

Kontakta oss för en demo på hello@getflowbox.com

Spännande karriärvägar i staten Sidan 16

Upphandla hållbart i offentlig sektor P

Sidan 8

R

EM

IUM

s

R

ge Sveri r ö f sen dare e splat Möte ffentliga l o

PARTNE

Profilen

ANNA KINBERG BATRA ”Jag är stolt över svensk offentlig sektor”

Sök ett viktigt jobb KRIMINALVÅRDEN ARBETAR FÖR ATT GÖRA SAMHÄLLET SÄKRARE OCH TRYGGARE. VI VERKSTÄLLER STRAFF, UTREDER OCH BEHANDLAR FÖR ATT MINSKA ÅTERFALL I BROTT. MER ÄN 10 000 MEDARBETARE ARBETAR PÅ HÄKTEN, ANSTALTER OCH I FRIVÅRD FÖR ATT BRYTA DEN ONDA CIRKELN.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledaren Eva-Lotta Löwstedt Lundell

ANNONS

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

Innehåll 04 Aktuell debatt 07 Möjligheter Goda Affärer i offentlig sektor

Offentlig sektor rör oss alla

08 Hållbarhet Upphandlingar 10 Inköpsanalys & uppföljning 12 Offentlig upphandling

Ä

nda ‌ sedan plugget har jag arbetat i och för offentlig sektor.

Nåja, Public Service hör inte riktigt dit, men det finansieras av de flesta av oss trots allt. Jag har tänkt att slumpen gjort att mina vägval landat i offentliga uppdrag, men efter 25 år känns det inte längre som ett hållbart argument. Något annat än slumpen har hållit mig kvar.

Jag gillar att arbeta i offentlig sektor, som vi kollektivt har skapat för att vi helt enkelt tror att det blir bättre om vi hjälps åt och samsas om vissa resurser. Det låter banalt men för mig är det inte svårare än så. Offentlig sektors verksamheter sköter våra gemensamma uppdrag till varandra. Vi brottas med att få dem att fungera på bästa sätt, maximera effekten, fördela resurserna rättvist och behålla vårt engagemang. Svårt, men angeläget.

Så, offentlig sektor rör oss alla. Det är också många som bidrar, inte bara de med en offentlig arbetsgivare.

Jag tänker på anställda i det privata näringslivet med ett offentligt uppdrag: den outsourcade IT-supporten,

städfirman som städar skolorna, bolaget som driftar sjukhuset eller byggföretaget som bygger vägarna.

Siffrorna varierar lite, men runt 40 procent av offentlig sektors sammanlagda årskostnad går till näringslivet av denna anledning. Vi köper hela eller delar av utförande av offentliga uppdrag, men självklart även enskilda varor och tjänster. Det motsvarar närmare 700 miljarder kronor varje år.

Offentlig sektor lever i ett symbiotiskt förhållande till näringslivet. Jag hoppas att alla inser hur enormt viktig den relationen är och har varit. Vilka synergier vi dragit nytta av och som gett oss utveckling, innovation och variation. Vi behöver också inse att det inte är en slump utan ett aktivt val.

Jag förundras därför av vilken märklig relation vi ofta har till våra leverantörer. Vi vill hålla dem på distans, men ändå ska de förstå hur vi fungerar. Vi investerar inte för att få relationen att fungera. Det är som att säga ”Blanda inte mig i vår relation” till vår partner. Näringslivet är

en vital kroppsdel på oss själva, som vi förfärat betraktar och undrar hur den hamnat där. Och hur får vi den att bete sig som vi vill?

Det är dags att höja blicken. Många ledare av offentlig verksamhet behöver få bättre koll på dessa relationer.

Man måste ställa sig frågor som: Vilka är våra största leverantörer, vad gör de och på vilket sätt kan de bidra framåt? Vilken plan har vi för framtida samarbeten, hur vill vi att de ska ledas, styras och utvecklas?

Vilka utmaningar kan de bidra att lösa? Och framför allt – hur behöver vi agera för att vi ska uppfattas som professionella samarbetspartners och kompetenta beställare? Vi behöver styra relationen, investera i den och skapa förtroende mellan oss, inte misstroende. Vi måste ha en tanke och en tydlig riktning. Då kan vi tillsammans lösa utmaningarna i offentlig sektor, som kompetensförsörjning och digitalisering, som är viktiga för att klara vårt uppdrag.

Jag ska sluta skylla på slumpen för mina yrkesval, jag vet varför jag gjort dem. Offentlig sektors val att samar-

beta med det privata näringslivet är inte heller en slump. Men vi behöver tydliggöra vårt varför. ■

14 Profien Anna Kinberg Batra 16 Arbetsmarknad Offentlig sektor 20 Digitalisering Offentlig sektor 22 Möjligheter e-legitimation 24 Inspiration Framgångsrika skolkommuner 26 Krönikan Laura Hartman

Trevlig läsning!

Erik Sörgren Projektledare

Eva-Lotta Löwstedt Lundell, vd SKL Kommentus

Är du på plats när de offentliga ledarna möts? Offentlig Chef 2017 arrangeras den 18-19 januari i Uppsala. Årets fokusområden är förändringsledning, coachande ledarskap och förtroendebyggande. Ta chansen att lyssna till landets främsta föreläsare och pedagoger när de samlas för din skull. Du möter, Fredrik Reinfeldt, Laura Hartman och Eva Hamilton med flera. Boka din plats på offentligchef.com

PREMIUM PARTNER:

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS OFFENTLIG SEKTOR Text Anette Andersson, Andreas Ellhar, Anna Adolfsson, Håkan Söderberg Omslagsbild Johan Umenius, Adobe Stock Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

Projektledare Erik Sörgren erik.sorgren@smartmediaagency.se Vd Marcus Carloni Redaktionschef Louise Harvig Olsmar

Layout och repro Johan Umenius Distribution Dagens Industri, december 2016 Tryck Bold Printing, Stockholm; Bold Printing, Malmö; Bold Printing, Borås; Daily Print, Umeå Webb www.fokusoffentligsektor.eu

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising.

Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

Ge bort en upplevelse i julklapp!

Musikalpaket

HAIR 15/3 + FRITT PROGRAM Pris 730 kr* Ord pris 790 kr.

Presentkort

MAX+ 21/4 & DRÖMMEN OM SVANSJÖN 10/6 Pris 495 kr* Ord pris 770 kr.

Ge bort ett presentkort på valfritt belopp – din gåva blir en upplevelse i både salong, restaurang och OperaShop.

LÄS MER OM VÅRA PAKET OPERA.SE/JUL * Priser gäller parkett och 1:a balkong.

Danspaket

Operapaket

CARMEN 29/1 & TROLLFLÖJTEN 30/4 Pris 995 kr* Ord pris 1300 kr.

BO

KA

KO S

TN

AD

SF

40% EL

10% RESOR

RI

35% ENTREPRENAD

10% KONTORSMATERIAL

5% LIVSMEDEL

INKÖPSANALYS PÅ RIKTIGT Med InExchange Inköpsanalys får ni helt nya insikter i era inköp och utgifter.

Med rätt underlag ökar ni era besparingar, minimerar risker och tar kvalificerade beslut baserade på verklig fakta - allt via ett användarvänligt gränssnitt.

Boka en kostnadsfri demo där vi visar vad tjänsten kan göra för just er! inexchange.se/bokademo Över 80% av Sveriges kommuner och landsting är idag en del av InExchange Network, Nordens största nätverk för affärskommunikation med allt från inköp, fakturahantering till business intelligence.

www.inexchange.se

DE

M

O

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Aktuell debatt

ANNONS

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

Det privata och det offentliga är ömsesidigt beroende Dialog och samverkan är viktigt i förhållandet mellan det privata näringslivet och den offentliga sektorn.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Samverkan i fokus Dialog och samverkan är det som Ulrica Dyrke på organisationen Företagarna lyfter fram som viktigt i förhållandet mellan den offentliga sektorn och det privata företagandet.

- Finns en fungerande dialog så bidrar det till ett fungerande företagsklimat. Det finns många frågor att lyfta upp, inte minst i kommunerna. Exempelvis processerna för hur olika tillstånd handläggs. Det är viktigt att ha effektiva och rättssäkra system för detta. Offentlig upphandling har också stor betydelse för företagen. I det avseendet är det viktigt med dialog både för att fånga upp vad marknaden erbjuder och för att landa i rimligt och relevant kravställande. Dialog och information behövs även för att sprida information och öka medvetenheten bland företagen om vilka affärer som

är på gång.

– Sedan är det självklart av stor betydelse att uppföljning sker av att vinnande företag lever upp till sitt åtagande under kontraktstiden. På så sätt kan uppdragsgivarna kontrollera att de får vad de betalat för. Det handlar om ömsesidighet, säger hon.

Få små företag är med Det finns en del moln på himlen.

Ett är att det är svårt för små företag att delta i offentlig upphandling.

Det är bara 27 procent av de mindre företagen som är med i offentlig upphandling och det är en siffra som stått still sedan den första rapporten kom 2008.

– Det är problematiskt och det finns risk för att andelen minskar ytterligare. En anledning till detta är att många små företag som deltar i offentlig upphandling anser att det blir allt krångligare, man måste lägga ner mycket tid och det kan vara särskilt svårhanterat för de småskaliga företagen, säger Ulrica Dyrke på Företagarna.

En annan fråga som då och då dyker upp är när kommunerna själva ger sig in på olika marknader.

– Det kan ju exempelvis vara så att en kommun öppnar ett eget gym.

Det kan slå hårt mot företag som bedriver samma slags verksamhet när de får konkurrens från sin egen kommun som har helt andra ekonomiska förutsättningar. Debatten om vinster i välfärden är högaktuell

I vårt perspektiv är det olyckligt att det fokuseras så mycket på vinstdelen. Vi på Företagarna anser att det är kvalitetsaspekten som borde lyftas fram istället

FOTO PERNILLA PETTERSSON

Den offentliga sektorns inköp av varor och tjänster uppgår till 741 miljarder kronor varav kommunerna svarar för knappt 289 miljarder kronor, de statliga myndigheterna för 241 miljarder kronor samt landstingen för 211 miljarder kronor.

Antalet leverantörer av varor och tjänster till den offentliga sektorn är stort, drygt 212 000 företag och andra organisationer. Det absoluta flertalet av dessa, drygt 209 000, är privata företag av olika storlekar (siffrorna är från 2014, och rapport som beställts av Konkurrensverket).

Ulrica Dyrke

sedan Ilmar Reepalu lämnat sin utredning där ett vinstuttagstak föreslås.

– I vårt perspektiv är det olyckligt att det fokuseras så mycket på vinstdelen. Vi på Företagarna anser att det är kvalitetsaspekten som borde lyftas fram istället. Det viktiga är att säkerställa att de verksamheter som bedrivs är bra och kvalitativa.

Vi vill bejaka en mångfald och valfrihet där alla goda krafter kan vara med och bidra i välfärdssystemet. Och välfärdssystemet behöver de privata aktörerna. Bransch­

Ulrica Dyrke, Företagarna

EDUCATIONS FOR A CHANGING SOCIETY KO M P E T E N S U T V E C K L I N G I N O M :

GAMIFICATION – VR - SPEL – FILM E-HANDEL - WEBB – DATA/IT VÄLKOMMEN TILL HOUSE OF CHANGE, I HJÄRTAT AV SOFO! W W W. C M E D U C AT I O N S . S E

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

ANNONS

Aktuell debatt 5

Vi ska kunna välja vilken skolform våra barn ska gå i och få den omvårdnad som vi själva önskar Liselotte Almén Malmqvist

organisationen Svenska Vård, som samarbetar med Företagarna, har gjort en undersökning där landets socialchefer tillfrågats och där uppger 78 procent att de inte skulle klara sig utan fristående utförare.

Socialcheferna anser även att de fristående utförarna bidrar med nya typer av lösningar och effektivitet, säger Ulrica Dyrke.

Liselotte Almén Malmqvist, ägare och VD för JATC Omsorg AB

Privat företagare berättar Liselotte Almén Malmqvist, är en av de privata företagare som verkar inom vård och omsorg. Hon är ägare och VD för JATC Omsorg AB och företaget har prisats i olika sammanhang, år 2015 blev hon bland annat Årets Företagare i Södertälje.

Hon har drivit företaget i 20 år, tidigare har hon varit anställd i kommun och landsting som arbetsterapeut och hennes företagande bygger på en arbetsterapeutiskt holistisk humanistisk värdegrund. Liselotte arbetar hela tiden aktivt med frågor kring mångfald och i företaget finns människor i stort sett från hela världen representerade.

– Vi brukar skämta, JATC Omsorg är världen i miniatyr, säger Liselotte.

Företaget har idag över 200 anställda och cirka 70 procent av de anställda i Södertälje har en annan härkomst och för många har det inneburit det första steget in i arbetslivet.

Lika viktigt är det för Liselotte att

driva företaget framåt och anta utmaningar som innebär att brukarens behov och lagrum och uppdraget alltid ska vara i fokus.

Hållbara lösningar på sikt Hon framhåller att kommunen, offentliga sektorn och privata näringslivet behöver samverka i allt större omfattning än vad som gör idag, en samverkan skulle gynna samhällsutvecklingen och skapa trygga demokratiska livsbetingelser för medborgarna, som det i grunden handlar om, säger hon.

– Kommunens uppgift är att skapa god samhällsservice som tryggar välfärden, medborgarnas rättigheter och som möjliggör för den enskilde att leva ett fullvärdigt liv i normalitet.

Samhället behöver näringslivet och sina innovatörer, en input som flödar in i systemet. Det berikar från båda håll, vi behöver varandra för att ge bästa möjliga service till kunden.

Den aktuella debatten om vinster i välfärden tycker hon är ett steg tillbaka i utvecklingen.

– Vi ska kontrolleras och granskas och ha regelverk som fungerar och hindrar möjligheter att utnyttja systemet, det är oerhört viktigt. Men att dra alla vårdföretag över en kam är helt fel. Det som nu sker när Försäkringskassan avslutar ärenden från en dag till en annan, drabbar den redan utsatte medborgaren hårt, det är ingen hållbar lösning på sikt.

Kvalitetssäkring handlar om kunskap Att ha kvar sin valfrihet tycker Liselotte är oerhört viktigt.

– Vi ska kunna välja vilken skolform våra barn ska gå i och få den omvårdnad som vi själva önskar.

Jag vill istället se en större öppenhet omkring hur man får olika sektorer att växa tillsammans istället för att stänga och släcka ner.

Fokus borde istället ligga på samverkan, samhällsservice, omsorgskvalitet och medborgarvärden.

– Kvalitet och kvalitetssäkring handlar om kunskap inom så många olika områden. Man kan skapa effektivt arbetssätt som tar bort misstankar och tryggar genom tillit och bra regelverk. Jag tror att de som tar beslut skulle vara mer ute på fältet och se vad som försiggår.

Först då kan man skaffa sig kunskap och se vad som pågår i realiteten.

Människor lider idag i systemet av bland annat otydligt regelverk och byråkrati.

– För att vända den uppkomna trenden och trygga den enskilde medborgaren måste vi arbeta över gränserna och inte se varandra som motståndare. Om de som har omvårdnadsbehov mår bra gynnas välfärden i stort, det vet vi genom forskning inom området. Det friska och sunda är alltid det billigaste alternativet och för det krävs det gott samarbete över gränserna, säger Liselotte Almén Malmkvist.

VINN FLER OFFENTLIGA AFFÄRER! VÅRA ERFARNA JURISTER OCH ANBUDSKONSULTER HJÄLPER DIG OPTIMERA DITT ANBUDSARBETE.

010-330 29 00 anbud@tenders.se tenderssverige.se

I Tenders Academy kan du utveckla ditt eget arbete inom offentlig upphandling.

Gå en kurs - läs mer på www.tendersacademy.se

ANNONS

Attraktivt näringsliv på Gotland lockar tillväxtbolagen Att Gotland kan stoltsera med ett pulserande nöjesliv och inbjudande miljö är välkänt. Men att Gotland kännetecknas av ett aktivt näringsliv med aktörer på en global marknad är även det väl värt att uppmärksammas.

TEXT ANNA ADOLFSSON

På Gotland har näringslivet vind i seglen. Här uppmuntras och hyllas företagsamhet.

– Vissa regioner pratar om USP:ar, på Gotland är hygienfaktorer som etableringshjälp, inflyttarbyrå och nätverkande inget vi behöver lyf­ ta fram i konkurrensen om talangre­ krytering. Det är en självklar service, berättar Beata Afzelius, företagslots på Region Gotlands destinations­ bolag Inspiration Gotland.

– Våra USP:ar är företagen i sig.

De fungerar som talangmagneter tillsammans med sociala mervär­ den och den för många exotiska miljö som Gotland erbjuder.

Gotland dockar med världen Idag finns det runt 200 gotländska företag som verkar på en interna­ tionell marknad och ännu fler med kasuella utlandsaffärer. Företag som valt Gotland för etablering är

bland andra techföretaget Pickit, innovationsföretag inom industri som Moving Floor och postproduk­ tionsbolaget The Line som arbetar med utländska filmbolag.

– De start­ups som vuxit på Gotland de senaste åren har samlats kring inkubatorn Science Park som med koppling till Vinnova och Uppsala Innovation möjliggjort stor utveckling, säger Beata.

– De är otroligt viktiga för Gotlands fusion culture och diver­ sifierade arbetsmarknad; livsmedel, textil eller tjänster appas ut i världen.

Bäst fibertäckning i Sverige Det är kanske inte överraskande att Gotland är Sveriges företagstätaste län. Platsvarumärket är starkt men även dialekten ger speciella mer­ värden för exempelvis kundservice­ företag vars närvaro stimuleras av fibertillgängligheten; 98 procent av

Gotland har täckning.

– Totalt finns det 9 000 olika ar­ betsställen på Gotland och arbets­ lösheten är i den senaste mätningen den lägsta i Sverige.

Beata påpekar att Gotlands lilla yta förenklar en infrastruktur av kunskapstillgänglighet. Och på Gotland trivs studenterna.

– På Uppsala Universitet Cam­ pus Gotland finns 22 institutioner och 1 500 studenter som bidrar till ett levande folkliv.

Att Gotland i en framtid skulle ingå i samma region som Stock­ holm kan innebära fördelar, inte minst för Stockholm, menar Beata.

– Med särdrag och attraktion, 35 minuter bort, men som i ett an­ nat land. Som en inflyttare sa: ”Jag har mött fler intressanta människor på ett år på Gotland än vad jag nå­ gonsin skulle ha gjort i Stockholm”, avslutar Beata.

INSPIRATION GOTLAND Inspiration Gotland AB, Donners Plats 1, 621 58 Visby, 0498-20 17 00 www.gotland.com www.gotland.se Facebook: @inspirationgotland Instagram: @gotland365

Henrik Bergqvist, Pickit, bor i Visby och verkar globalt.

RELEVANT. Vi är en affärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver inom offentlig upphandling.

Inget onödigt. Inget oklart.

Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart/upphandling

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

ANNONS

Möjligheter Goda Affärer i offentlig sektor 7

Dan Frödén Tenders

FOTO DAN SJUNNESSON

FOTO SATU KNAPE

Goda chanser till bra affärer i det offentliga

Inger Ek, generaldirektör Upphandlingsmyndigheten

För den som fokuserar på den offentliga affären finns en stor marknad att vänta.

TEXT ANNA ADOLFSSON

Krångligt, tidsödande och dumpade priser – myterna kring den offentliga upphandlingen verkar ha etsat sig fast. För den som ser förbi dem, och gör sin hemläxa, finns dock en stor marknad att ta.

Sverige upphandlar för det högsta beloppet per capita i Europa.

Varje år gör offentlig sektor inköp för cirka 600 miljarder kronor.

Möjligheten till affärer är stor, men det krävs ett strategiskt arbete för att lyckas. Dan Frödén på Tenders berättar mer.

– Någon enstaka upphandling kan man vinna om man ser den susa förbi och bestämmer sig för att skriva ett anbud. Men det är som att vara med i ett lotteri. Ska man vara systematiskt framgångsrik kan man inte lita på turen, säger Dan Frödén.

Gediget förarbete För den som vill arbeta strategiskt inom sitt område finns ett antal förutsättningar och faktorer att ta reda på, och det är enligt Dan Frödén ett långsiktigt och löpande arbete.

– Det är långa planeringscykler där man måste inhämta kunskaper och uppgifter från andra handlingar och läsa på. Sen vet man vad som kommer, ungefär när det kommer och vad det kommer att innehålla.

Innan det är dags att skriva ihop

sitt anbud gäller det dock att först kritiskt granska själva förfrågningsunderlaget. Inger Ek, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten menar att det är viktigt att myndigheten inte ställer onödiga krav, och att man håller sig till det som är relevant för det som ska upphandlas.

– Man får absolut inte begränsa antalet leverantörer onödigtvis, utan måste göra det utifrån skäl som är rimliga och proportionella, förklarar hon.

Det är här agnarna skiljs från vetet enligt Dan Frödén.

– De som är amatörer på att skriva anbud börjar bara skriva och tror att allt är helt sant. De som kommit en bit börjar med att granska förfrågningsunderlaget kritiskt och ställer frågor. Där kommer taktik och strategi in i bilden. När man sedan skriver sitt anbud gäller det att hålla tungan rätt i mun, för minsta felskär så blir man diskvalificerad.

Men det är inte myndigheten som vill vara besvärlig och diskvalificera för små felskrivningar.

– Nej, men myndigheten vet att konkurrenterna kommer begära ut anbuden och granska dem för att leta fel och berätta att de inte kan anta det. Kravet på att det är exakt rätt är därför väldigt viktigt i

Vi har 3 500 upp­ handlande enheter i Sverige så det råder ingen brist på affärsmöjligheter Dan Frödén

offentlig upphandling.

Inger Ek förtydligar.

– Det är klart att regelverket är väldigt styrt. Det är för att man ska kunna säkerställa vilka regler som gäller, så att det inte är olika för varje upphandlande myndighet. Syftet är ju att potentiella leverantörer inom EU ska känna till vilka spelregler som gäller.

Inte krångligare än annat Även om man vunnit upphandlingen bör man fortsätta sitt faktainsamlande menar Dan Frödén.

– Man hämtar ut alla anbud och läser. Har man vunnit ska man ta reda på med hur mycket. Är det för mycket ger man sig sannolikt in i en olönsam leverans.

Att det skulle vara krångligt protesterar han dock tydligt mot.

– Det är fel om man skyller på att det är för krångligt. Det kan vara krångligt att köra bil i Stockholm också men du klarar ut det för att du har lärt dig. Reglerna sitter i ryggmärgen på dem som kan, konstigare än så är det egentligen inte.

För den som lär sig och accepterar reglerna finns mycket att vinna. Varje år publiceras nästan 20 000 upphandlingar och de har var och en ett värde på över 530 000 kronor. De besvaras av cirka 100 000 leverantörer, vilket kan låta mycket men är det inte.

– I snitt blir det fem anbud per upphandling. Det är ganska lite om man jämför med att tävla med alla företag på privata marknaden. Det gäller bara att lära sig att arbeta med komplex textmassa, eller outsoursa arbetet till oss. Det kan ge stora volymer. Jag känner bara till ett par företag som gått i konkurs för att de gjort uppdrag åt offentliga sektorn, men många som gjort det genom affärer med privat sektor avslutar Dan Frödén.

Det är viktigt att myndigheten inte ställer onödiga krav och att man håller sig till det som är relevant för det som ska upphandlas Inger Ek

Smart fakta Tendersgruppen består av Tenders Sverige AB, Tenders Norge AS samt Tenders International Consulting AB och har 12 medarbetare där merparten är upphandlingsjurister. Verksamhet bedrivs i Linköping, Stockholm och Oslo.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Hållbarhet Upphandlingar

ANNONS

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

Aktuellt

FOTO EWA RUDING

Upphandla hållbart

Urban Nilsson, vd Hexanova Media Group

Upphandlings­ dagarna 24–25 januari TEXT ANNA ADOLFSSON

Upphandlingsdagarna är Sveriges största årliga konferens för alla som berörs av och vill utvecklas inom svensk och europeisk offentlig upphandling. Temat för årets konferens är Det nya upphandlingslandskapet.

Titeln syftar till den stora och viktiga händelseutveckling som nu sker på upphandlingsområdet där ny lagstiftning (LOU, LUF och LUK) ska implementeras i praktisk tillämpning. Det övergripande temat speglas tydligt i programmet.

– Den nya lagstiftningen som träder i kraft nu, ett år försenad, kommer förstås att avhandlas eftersom den kommer att påverka sättet man arbetar på väldigt mycket.

Och så kommer Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten, att presentera den nya upphandlingsstrategin, berättar Urban Nilsson, vd på Hexanova Media Group som är arrangör av Upphandlingsdagarna.

En annan nyhet för året är ett programspår som handlar om ledarskapet i upphandlingsorganisationer. Där syns punkter som Att leda i en politiskt styrd organisation, och en av huvudtalarna är Fredrik Reinfeldt.

– Vi har kommit fram till att ledarskapet i de här organisationerna är viktigt och vill därför fokusera på det med ett eget programspår, avslutar Urban Nilsson.

Ur programmet – nyheter Vi har en viktigt riktning i programmet som heter nya upphandlingslandskapet.

Det är viktigt därför att det skere stora förändringar nu. Nya upphandlingsstrategin som åresenteras av Inger Ek . Sen är det så att nya lagstiftningen träder i kraft nu försenad 1 år och nu träder den i kraft. DEt förändrar sätet man arbetera.

Det måste man ta del av och därför finns anledning att kalla det nytt upphandl. landskap Nyhet för oss har vi kommit fram til att ledarskapet är någt vi vill få med därför ett eget programspår om att leda en upphandlingsorganisatione. och där pratar Fraedrik Reinfelt .

Eva-Maj Mühlenbock, advokat Advokatfirman Lindahl

Anders Wiljkman

Med stora volymer har offentlig sektor möjlighet att styra mot en mer hållbar produktion.

TEXT ANNA ADOLFSSON

Förutom grundprincipen att val av leverantör ska göras på affärsmässig grund för att få den bästa varan eller tjänsten till de bästa villkoren, är upphandling ett styrmedel för att nå samhällspolitiska mål som hållbarhets- och miljökvalitetsmål.

Anders Wiljkman är författare och ledde Upphandlingsutredningen 2013. Han menar dock att vi idag tyvärr inte alls lever på ett hållbart sätt som gynnar miljön.

– Utgångspunkten för hållbar upphandling är att alla varor och tjänster ska produceras och offereras på ett sånt sätt så att det fungerar för en planet med på sikt 10 miljarder människor. De produktions- och konsumtionsmönster vi utvecklat klarar inte ens en värld med ett par miljarder konsumenter av europeisk modell.

Offentlig sektor har dock en stor möjlighet att påverka det här enligt hans mening.

– Den svarar för 18-20 % av ekonomin och är därför en väldigt stor aktör. Att påverka marknaden, är lättare om man är en stor köpare. Om jag som enskild konsument efterfrågar en miljövänlig produkt får jag det inte, men om den offentliga sektorn efterfrågar det så lyssnar marknaden.

Därför kan de gå före med gott resultat och för att visa hur det ska vara.

Livscykelkostnad och kunskap Att kommuner så ofta upphandlar på pris istället för hållbarhet säger

Anders Wijkman beror på att de är rädda för överklaganden eftersom den som offererat lägsta priset har lättare att få igenom sina krav i en domstol. Även Eva-Maj Mühlenbock, advokat på Lindahl, har sett hur priset fått vara den styrande faktorn i många upphandlingar. Men istället tycker hon att man borde se till livscykelkostnaden.

– Man bör ha det tankesättet på precis allt, både när man värderar materiel och tittar på hur man skapar arbetsmiljö. Då blir ett lägre antal kronor inte alltid billigare.

För att komma närmare en hållbar upphandling är de båda överens om att det behövs mer kompetens hos de som upphandlar.

– Kunskaperna varierar jättemycket. Hittills i Sverige har det handlat mycket om att utbilda upphandlare i LOU och hur man tillämpar den korrekt. Och rädslan för att göra fel gör att man hämmas lite från att ta ut svängarna. Min inställning är att LOU är ett antal procedurregler och ganska enkel egentligen. Du har en otrolig frihet att ha väldigt långtgående krav, säger Eva-Maj Mühlenbock.

Just utbildning var något som Anders Wijkmans utredning lyfte fram redan 2013 och han påpekar att det krävs mycket bred kunskap av dem som upphandlar.

– De ska inte bara kunna juridik utan teknik, sociala frågor, miljö och en massa annat.

Han efterlyser även mer forskning på området.

– Vi kan väldigt lite om upphandlingen och vad tex miljö och sociala krav har lett till. Vi behö-

ver mer kunskap på området. I utredningen föreslog vi även en mastersutbilding på universitetsnivå för att bli upphandlare. En sådan utbildning i offentlig uphandling skulle passa även för inköpare i näringslivet.

Högre status Skillnaden mellan inköpare i privata sektorn och offentliga upphandlare är främst att näringslivet lägger större vikt vid inköpsfunktioen än vad offentlig sektor gör. Där sitter inköpscheferna som regel även med i företagets ledningsgrupp.

– Upphandlingen har för dålig status. Inte överallt, men generellt sett, säger Anders Wijkman.

Han menar att kommunerna bör skapa en strategi för sina upphandlingar, och att denna bör diskuteras och följas upp kontinuerligt. Genom kompetenshöjning och ökad status går det även att motverka rädslan för att göra fel.

– Rädslan att göra fel identifierade vi i utredningen som en viktig fråga. Och sitter upphandlingschefen då inte med i myndighetens ledning blir det ännu svårare. För då får de som bestämmer endast rapporter om till exempel överklaganden i domstol som de inte förstår bakgrunden till.

En annan skillnad i förhållande till näringslivet är att det offentliga ofta brister i uppföljingen av de upphandlingar som genomförts.

– Man måste följa upp vad det är man har köpt in så att de krav man ställt verkligen efterlevs. Många kommuner säger att upphandlingsavdelningarna har så mycket att göra, så de har fullt upp att göra nya

upphandlingar. Det skulle inte accepteras i näringslivet. Även Eva-Maj Mühlenbock poängterar hur viktigt det är med uppföljning.

– Det är tveklöst en av de absolut viktigaste frågorna inom upphandling idag. Man måste komma igång med en ordentlig uppföljning i sina upphandlingar. Det är nyckeln som gör att man får ett långsiktigt förtroende hos leverantörerna.

Tydligare lagstiftning 1 januari 2017 träder en ny lag­ stiftning för offentlig upphandling i kraft. 1 december trädde även ett flertal lagändringar för företagens rapportering om hållbarhet och mångfald i kraft. Det innebär att många företag kommer att skärpa till sina policies för hur de arbetar med miljö, hållbarhet och jämställdhet.

– En viktig nyhet är att det blir enklare att efterfråga smarta, innovativa lösningar . Man kan efterfråga en lösning på ett problem istället för att specificera i detalj vad man vill köpa, säger Anders Wijkman. Även Eva-Maj Mühlenbock har stora förhopningar om ökade möjligheter till hållbara upphandlingar.

– De nya direktiven klargör att man har en väldigt stor frihet att tänka hållbarhetsmässigt. Det har man i och för sig kunnat hela tiden, så direktiven är egentligen en ratificiering av EU-praxis. Den stora betydelsen blir att man sätter frågorna på agendan på ett tydligt sätt. Är det någon som har känt en osäkerhet tidigare så finns det ingen tvekan längre, säger Eva-Maj Mühlenbock.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN DOMARNÄMNDEN Foto: Sigrid Malmgren

Med allmänheten som uppdragsgivare Det roligaste med att arbeta i tingsrätten är att jobba med förtroende, menar rådmannen Caroline Hindmarsh. Att få vara med och hjälpa människor att komma till ett avslut, är något hon värdesätter högt.

Att vara rådman i Stockholms tingsrätt innebär hantering av allt från brottmål gällande ett bråk i krogkön, eller en allvarlig misshandel, till tvistemål där företag råkat i ekonomisk osämja.

– Att jobba med brottmål eller familjemål är känsliga frågor, särskilt för den enskilde individen, medan tvistemål om pengar,

immaterialrättsliga frågor, kan innebära andra svårigheter. Inget fall är det andra likt, variationen av mål är stimulerande, säger rådmannen Caroline Hindmarsh.

Två till tre dagar i veckan sitter Caroline i förhandling, det som vanligtvis kallas rättegång. Utöver det skriver hon domar, förbereder mål och deltar i sammanträden.

Förutom att fatta beslut i målen är en viktig del av arbetet i tingsrätten att hjälpa parterna att själva hitta förlikningslösningar.

– Det gäller att ha en kreativ sida och hitta nya lösningar på problem. Ibland får vi luta oss tillbaka och lyssna för att låta

parterna själva komma överens, utan att domstolen behöver bestämma.

Långt ifrån alla blir nöjda med tingsrättens domar. Oavsett utgången så vill Caroline och hennes kollegor att alla ska vara nöjda med hur de har blivit bemötta och att de känner att de har blivit lyssnade på.

– Det är mycket viktigt att vi opartiskt lyssnar och respekterar alla människor. Att vara domare innebär ett tungt ansvar, men du gör också en viktig samhällsinsats.

Med åren blir du bättre på att stänga dörren bakom dig när du lämnar jobbet.

De som dömer i domstolen kan ha olika titlar. Att vara rådman likt Caroline, innebär att hon dömer i tingsrätt eller förvaltningsrätt. Som domare blir du aldrig fullärd, du blir bara bättre och bättre ju mer erfarenhet du får. När Caroline började som tingsnotarie växte domarrollen i hennes ögon.

– Att ständigt ställas inför nya frågor och att få möta nya människor och medarbetare är vad som lockade mig till domaryrket. Alla domare har dessutom en handledande roll i förhållandet till yngre medarbetare i form av notarier och fiskaler. För att ansvaret som följer med domarrollen inte ska avskräcka behöver vi vara bra och stolta förebilder som levererar ett kvalitativt arbete. Allmänheten är vår uppdragsgivare, det får vi aldrig glömma, säger Caroline Hindmarsh.

FAKTA Domarnämnden

Domarnämnden är en statlig myndighet som har till främsta uppgift att lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyresråd. Nämnden ska också bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Nämnden består av nio ledamöter. Av dem ska fem vara eller ha varit ordinarie domare och två vara jurister verksamma utanför domstolsväsendet. De övriga två ledamöterna ska representera allmänheten.

Läs mer om Domarnämnden och lediga domaranställningar på: www.domarnamnden.se

Om: Caroline Hindmarsh

Titel: Rådman.

Utbildning: Juristprogrammet, Stockholms universitet, examen 1989. Kurser i internationella relationer.

Om jag inte hade blivit domare hade jag blivit: Läkare eller psykolog. Människointresset är den gemensamma faktorn. Jag är nyfiken av mig och gillar när saker och ting blir rätt.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN DOMARNÄMNDEN

JATC skapar framtidens vård och omsorg.

Det bästa för individ och samhälle.

Nyhet Under hösten 2016 kommer JATC Omsorg utöka med daglig verksamhet LSS 9.10 samt ytterligare en servicebostad LSS 9.9 i Södertälje kommun för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Gör dig nyfiken, välkommen in på vår hemsida för mer info.

Arbete

Boende

JATC vxl 08-551 781 00

Fritid

www.jatc.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Inköpsanalys & uppföljning Aktuellt

Olof Widmark, vice vd, ValueOne

Upphandlingar viktiga för framgången i offentlig sektor TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Supply Chain Management handlar om flödet av material i en organisation från att ett tänkt behov uppstår till dess att något är levererat till en slutkund eller slutanvändare.

Upphandlingar i offentliga organisationer spelar en betydelsefull roll för framgången i offentlig sektor och utgör även en väsentlig del av Supply Chain. ValueOne är specialister inom Supply chain och ett affärsområde är att rekrytera rätt kompetens till viktiga funktioner för upphandlande organisationer.

Orden är Olof Widmarks som är vice vd på ValueOne och här klargör han hur viktig upphandlingen är för offentliga sektorn.

Att planera, hantera, leda och genomföra upphandlingar är en nyckelfunktion för framgången i offentliga organisationer.

– Vi har den kompetens och den erfarenhet som gör att vi kan sätta oss in i våra kunders verksamhet, förstå deras behov och hur de vill utveckla sin verksamhet och matcha rätt kandidater, säger han.

Rätt affärsmässig kompetens Det är viktigt är att anställa personer som tillför rätt affärsmässig kompetens.

– Om målet för våra kunder är att skapa en kunddriven och effektiv verksamhet så är vi en bra affärspartner eftersom det är vad ValueOne gör, säger Olof Widmark.

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

Inköpsanalys ger möjlighet till uppföljning Inköpsanalys ger bättre möjligheter till uppföljning av vad som köpts, av vem och till vilket pris.

TEXT ANNA ADOLFSSON

Fakturor som kommer in till en kommun konteras, attesteras och följs upp på kontonivå. Men vad händer när man istället vill följa upp de avtal man ingått, eller se hur mycket pengar som läggs på specifika varor och tjänster? Då räcker inte ekonomisystemen till.

Emma Breheim, inköpschef i Luleå kommun och ordförande i Sveriges Offentliga Inköpare, kan berätta att det var precis så hon och hennes kollegor började känna redan för cirka tio år sedan.

– Vi hade länge fokuserat på upphandling och på att följa LOU när vi gjorde ett projekt för att titta på vilka effekter våra upphandlingar gav i organisationen. Det vi såg var att vi hade svårt att nå ut till beställarna med våra upphandlingar och de avtal vi slutit. Och ofta tyckte de inte att vi träffade helt rätt med det vi upphandlat.

Hon beskriver hur den uppföljning de hade byggde på ekonomifunktionens perspektiv, på konton i kontoplanen. Därför började de först att försöka följa upp på kontonivå och kunde genom det se den totala spenden och var det fattades avtal.

Men uppföljningen räckte inte till.

De behövde kunna se exakt vad som köpts in, av vem och hur mycket de betalat.

ANNONS

Kaffe är ett klassiskt exempel där våra intressen inte går ihop med ekonomernas Emma Breheim,

Kaffe ett bra exempel – Kaffe är ett klassiskt exempel där våra intressen inte går ihop med ekonomernas. De konterar det som en personalsocial kostnad, men vi vill kunna följa upp själva inköpet och att alla följer policyn att köpa fair trade-kaffe.

För två år sedan köpte de in ett system som läser fakturarraderna och kategoriserar dem.

– På så sätt kan vi lägga ihop varor och tjänster av samma slag, se vad vi betalar och om vi har prisavvikelser på samma produkter.

Och då kan vi genast börja räkna på besparingar.

Inköp som görs hos en icke avtalsleverantör kostar oftast 10 gånger mer Simon Strandell

Emma Breheim, inköpschef Luleå kommun och ordförande i Sveriges Offentliga Inköpare

Simon Strandell är ansvarig för inköpsanalys på InExchange och förklarar att ett verktyg tillåter att man vrider och vänder på sin data på hundratals sätt. Ett av dem är hur avtalstroheten ser ut, om man köper av de leverantörer man har avtal med eller hos andra. Ett annat är att se om man betalar rätt pris enligt avtal.

– Det går enkelt att se vilka de största leverantörerna som man inte har avtal med är. Eftersom man även ser vilka förvaltningar som gjort inköpen kan man fråga dem varför. Kanske är det en leverantör vi bör skaffa avtal med, för att få bättre villkor, eller så har förvaltningen inte fått information om vilken leverantör de ska välja och måste styra om sina inköp.

Potentialen för besparingar är enligt honom enorm, när man börjar kunna följa upp och bättre styra sina inköp mot de avtal man faktiskt upphandlat.

– I en kommun tittade vi på alla artikelrader som innehöll ordet pärm. Snittpriset skulle vara 1 kr men när vi tittade på det, vilket tog 5 minuter, såg vi att snittpriset låg på 14 kronor. Och det är inget ovanligt att inköp hos en icke avtalsleverantör kostar 10 gånger mer.

Inte bara att köpa ett system Det är dock inte riktigt så enkelt att man bara köper ett system för inköpsanalys och så löser det alla problem med avtalstrohet och sänker kommunens kostnader för inköp.

En fördel är att ha så mycket som möjligt på e-faktura för att systemet ska kunna läsa fakturaraderna. Sedan

Simon Strandell, ansvarig för inköpsanalys, InExchange

gäller det även att hitta ett strukturerat arbetssätt i organisationen.

– Man bör ha kompetenta inköpsanalytiker eller inköpscontroller som kan implementera. Sen handlar det otroligt mycket om kommunikation för att nå ut och styra inköpen i en stor organisation. Bara så kan vi hjälpa dem att hitta besparingar för att få mer tid och pengar till sin verksamhet. Därför är ett tips att börja analysera en varugrupp som berör alla, som kaffe, eller möbler.

Kommer man så långt finns dock även andra fördelar med att ha god uppföljning på sina inköp.

– Vi köper varor, tjänster och entreprenad för ungefär två miljarder varje år. Kan vi visa leverantörerna att vi är duktiga på avtal och att följa upp dem, så att de tecknar avtal med oss så gör vi affärer med dem, då har vi ett bättre förhandlingsläge och kan värna de seriösa företagen, avslutar Emma Breheim.

Vi har många spännande stadsutvecklingsprojekt på gång, bland annat Havsläge Hudik, som är samlingsnamnet på omvandlingen av Västra hamnen och Östra hamnen.

Vill du som planarkitekt få vara med där det händer och få en betydelsefull roll att utveckla Hudiksvall?

Läs mer och ansök via www.offentligajobb.se senast den 31/1 2017

David Tornberg, chef för Plan- och bygglovskontoret, Hudiksvalls kommun

GIGA Professional Den sanna vägen till en miljömedveten kaffenjutning JURAs GIGA-konceptet öppnar en ny dimension av snabb och effektiv tillredning av excellent kaffe utan kompromiss. Funktion, prestanda, materialval och upplevelse går hand i hand med det moderna företaget – miljömedveten, valfrihet vid inköp av kaffebönor och deras ursprung och ett smakfullt arbetsmiljö för alla kaffeälskare.

GIGA X7 Professional

www.jura.com

GIGA X9c Professional

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Offentlig upphandling

ANNONS

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

FOTO CONNEL_DESIGN/ADOBE STOCK

Trafikverket upphandlar med fokus på hållbarhet

FOTO TRAFIKVERKET

Trafikverket är en av Sveriges största upphandlare av produkter, tjänster och entreprenader.

– Vi tänker långsiktigt och vill vara med och utveckla marknaden, säger Katarina Norén, chef för inköp och logistik på Trafikverket.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Trafikverket upphandlar cirka 40 miljarder kronor per år för att utveckla och förvalta transportsystemet för väg och järnvägstrafik.

Det gör verket till en av Sveriges största upphandlare.

– Vi tänker långsiktigt och vill vara med och utveckla marknaden.

Vi vill ha mer innovation, ökad produktivitet och en långsiktighet som handlar om hållbarhet, ekonomiskt, ekologiskt och socialt, säger hon.

Sociala krav Förutom de rent ekonomiska kra-

Katarina Norén, chef för den centrala funktionen Inköp och logistik Trafikverket

ven, ställs alltså också sociala krav som exempelvis tillräckligt bra löner och goda arbetsförhållanden för de anställda och miljökrav som att reducera koldioxidutsläppen.

Trafikverket har fått kritik för att de höga kraven och den omfattande

upphandlingen missgynnar mindre företag. Att det bara är de stora som egentligen kan vara med.

Så enkelt är det inte menar Katarina Norén.

– Vi har tuffa krav och när det gäller stora väg- och järnvägsprojekt, och så är det svårt att vara huvudentreprenör för ett litet bolag, absolut.

Men vi har också många andra projekt, vi driver drygt 2 500 bygg-och anläggningsarbeten och drygt 30 procent av upphandlingarna går till små-och medelstora företag, säger Katarina Norén.

Tuffare konkurrens Marknaden har allmänt sett fått tuffare konkurrens, idag när många internationella företag är med i upphandlingarna.

– De är ju inte alltid vana vid våra krav eller förstår hur vi tänker.

Men det är absolut inte så att det är sämre att företag från andra länder kommit in i bilden. Tvärtom, de bidrar med nya idéer och innovationer, ibland revolutionerande faktiskt, säger hon.

LOU förändras vid årsskiftet Vid årsskiftet kommer en annan omdiskuterad förändring av LOU,

lagen om offentlig upphandling. Det som vållat mest debatt är kraven på kollektivavtalsliknande villkor för de anställda.

– Det innbär ingen stor förändring för oss oavsett hur det blir. Vi har redan liknande krav vid upphandlingarna. Sedan är det alltid en diskussionsfråga vad som är kollektivavtalsliknande villkor vilket försvårar uppföljningen idag.

Arbetsgivare och arbetstagare är inte alltid överens i den frågan och i den Svenska modellen har just parterna det tolkningsföreträdet.

Trafikverket är den första statliga myndigheten i Sverige som fått regeringens uppdrag att införa sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa och nyanlända i sina upphandlingar – Det är vi stolta över att göra.

Att göra samhällsnytta är viktigt för oss och här är vi ett pilotfall. Vi har minimikrav för sysselsättning men också ett bonussystem för de som gör mer än de grundläggande kraven när det gäller praktikplatser, säger Katarina Norén.

SUPPLY CHAIN

THE TRUE VALUE

Vi ko mp le

Ett annat problem som lyfts fram i debatten är frågan om underleverantörer. Att huvudleverantören lever upp till de krav som finns men att det blir sämre med den saken i nästa och nästa led.

– Våra krav gäller i alla led. Det är vi mycket tydliga med. Huvudleverantörerna ska kunna visa att de gör kontroller. Är vi inte nöjda gör vi egna uppföljningar. Uppföljning av avtalen är annars ett område där vi kan bli bättre. Vi har ju under ett antal år gått från att göra allt själva till att outsourca i princip allt.

En förändring som gett Trafikverket en renodlad beställarroll och man vill enligt sig själva skapa förutsättningar för marknaden att ta större ansvar, öka innovationstakten, öka konkurrensen och öka produktiviteten. Verket vill göra Goda affärer i dubbel mening, ge skattebetalarna mycket för pengarna och samtidigt vara samhällsnyttiga.

te

t

rd

• Interimskonsulter

et som sakna

ra

SPECIALISTER PÅ INKÖP OCH LOGISTIK • Managementkonsulter • Rekrytering • Utbildning – CIPS

s ValueOne AB Tel +46 702 19 13 66 info@valueone.se www.valueone.se

VO_Annons_DI_Bilaga_248x123mm_161111.indd 1

2016-11-11 13:27

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN STOCKHOLMS STAD

Samarbete mellan offentlig sektor och näringsliv skapar arbete För att fler stockholmare ska få arbete har Stockholms stad samlat alla arbetsmarknadsinsater under en nämnd och i en förvaltning. Ett utvecklingsområde är att stärka arbetsgivarsamverkan för att bättre möta näringslivets behov av arbetskraft.

TEXT ANNA ADOLFSSON

Enheten för extern arbetsgivarsamverkan, Efas, samordnar arbetsmarknadsförvaltningens samarbete med näringslivet. När Stockholms stad ställer krav på sysselsättning i upphandling, initeras även samverkan med upphandlade leverantörer genom Efas och arbetsmarknadsförvaltningen.

win-win-win Patrik Tengberg och Maria Tesarz på Efas berättar att ett samarbete med Trafikverkets leverantörer började med projektet Förbifart Stockholm. Trafikverket har som första statliga myndighet fått i uppdrag av regeringen att införa sysselsättningsfrämjande åtgärder i sina upphandlingar. Efas fick då frågan från dem om att växla upp samarbetet för Stockholms läns samtliga projekt.

– Vi skrev en överenskommelse att alla entreprenörer ska träffa oss på Efas för att diskutera sitt kompetensbehov och på vilket sätt

arbetsmarknadsförvaltningen kan bidra till kompetensförsörjningen.

Bygg- och anläggningsbranschen saknar kompetens inom flera yrkesområden, och det är svårt med boende i Stockholm så det kan vara svårt att ta in arbetskraft utifrån. Men det finns människor som deltar i förvaltningens verksamheter, bor här och kan utbildas och matchas till ett arbete i branschen, säger de.

Redan nu har Efas börjat se resultat. Flera personer har kommit ut i arbete eller praktik, bland annat genom att nya yrkeskategorier skapats.

– I samarbete med en av Trafikverkets leverantörer har vi tagit fram en yrkeskategori vi kallar borrslipare. I ett så här stort projekt kan massiva kostnader sparas genom att någon slipar de stora borrhuvudena. Leverantören berättade att de idag inte hade någon som utförde arbetet men vi matchade en person som ville

EFAS Enheten för extern arbetsgivarsamverkan är en ingång till Arbetsmarknadsförvaltningens samlade resurser för leverantörer och branscher. De nås enkelt på efas@stockholm.se

bli borrslipare och som fick gå en borrsliparutbildning. Och nu jobbar han med det, säger Patrik.

De arbetsuppgifter som skall utföras ska vara meningsfulla både för leverantören och den enskilda personen.

– Om några arbetsmoment från personal med specialistkompetens istället kan utföras av kandidater

som vi matchar, gynnar det både dem som utför arbetet och projektet. Vi vill inte placera ut personer som inte kan bidra. Behövs det utbildning ser vi över möjligheten via våra verksamheter, vi vill ju att våra utbildningar ska ge jobb. Det blir en så kallad trippel-win, för både offentlig sektor, näringslivet och personen, säger Patrik.

Bemannia, ledande i den offentliga sektorn Med ett metodiskt och långsiktigt arbete under mer än femton år har Bemannia levererat kompetent personal inom den offentliga sektorn. Idag har företaget många starka och trogna kunder.

Bemannias verksamhet startade 2002 av Staffan Bruzelius och har sedan dess arbetat för att bli en av de största aktörerna inom offentlig sektor.

Varje kund och uppdrag, litet som stort, får fokus och uppmärksamhet. Det finns ett tydligt och ändamålsenligt tillvägagångssätt genom hela processen, från början till slut.

Vi sätter en ära att vara en stabil och tillförlitlig partner för våra kunderns organisationer.

Kontakta Oss idag för mer information. avrop@bemannia.se eller ring 0771-84 53 00.

i Bemannia är ett publikt och svenskägt bemanningsoch rekryteringsföretag som tillhandahåller kompetent och kvalificerad personaluthyrning, rekrytering och personalentreprenad. Bemannia är anslutna till Bemanningsföretagen och har kollektivavtal. Vi har ramavtal med SKL Kommentus Inköpscentral AB och Kammarkollegiet.

Genom ramavtal med SKI och Kammarkollegiet är vi leverantörer till hela den offentliga sektorn vilket innebär cirka 900 st kunder inom kommun, landsting och statliga myndigheter och bolag.

Sveavägen 155, 113 46 Stockholm Tel: 0771- 84 53 00, avrop@bemannia.se

ISO14001 | ISO9001 OHSAS18001

1639 ISO/IEC 17021

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Profilen Anna Kinberg Batra

ANNONS

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

”Den svenska offentliga sektorn är något jag är stolt över” Anna Kinberg Batra är stolt över att Sverige har höga ambitioner i välfärden, och tycker att vi har rätt att ställa krav på den eftersom den är skattefinansierad. Möt Anna i en intervju om partiledarrollen, behoven i den offentliga sektorn och jobbutmaningen.

TEXT ANNA ADOLFSSON FOTO JOHAN UMENIUS

A

nna ‌ Kinberg Batra blev känd för allmänheten i samband med uttalandet att Stockholmare är smartare än lantisar, något hon fortfarande får höra och nu säger är något av det dummaste hon sagt offentligt. Sedan hon valdes till partiordförande har hon dessutom beskyllts för att vara stel, kontrollerad och ospontan samt att hålla sig allt för noga till manus.

Den Anna Kinberg Batra som tar emot i sitt tjänsterum vid Mynttorget är dock upplsluppen och på ett strålande humör. Kanske för att det är fredag, eller för att hon är mer avslappnad när det inte är en rullande kamera närvarande. Vid den lilla soffgruppen är både kaffe och tilltugg uppdukat som för en fikastund i goda vänners lag. Dock med en pampig inramning samt med regeringsbyggnaderna i fonden utanför fönstren.

Plan för ett starkare Sverige Hon berättar att det varit en tuff uppgift att axla rollen som partiledare efter Fredrik Reinfeldt, men att hon också gett sig in i arbetet direkt.

Och där, så fort hon kommer in på att prata om detta arbete växlar hon över till den Anna vi är mer vana att se framför kameran.

– Det är en tuff uppgift att vara partiledare och statsministerkandidat. Då måste man både börja jobba på en gång i utövandet av en massa

roller och redan samma eftermiddag inledde jag omprövningar inom en massa områden, för det behövdes.

Nu, med två år kvar till valet, har hon startat arbetet med det som ska bli grunden för nästa regering från moderat håll, Plan för ett starkare Sverige.

– För att ta den här uppgiften på allvar måste man ha en plan för hur man vill leda Sverige framåt. För mycket av den politiska debatten nu handlar om politiskt spel och fokuserar på det som har varit. Men det som vi behöver ha fokus på är vad som krävs för att Sverige ska vara starkt även i en tid som ställer nya krav på välfärden, på arbetsmarknaden och i en orolig omvärld.

Efter hård prioritering är det fem olika områden som lyfts fram i Plan för ett starkare Sverige.

– Man måste prioritera i politiken. Och de fem områden vi kommer att fokusera på är: att aldrig släppa ansvaret för offentliga finanser, nolltolerans mot dåliga skolor, fler vägar till jobb, möjlighet för tillväxt i hela Sverige och Trygghet, både här hemma och i en orolig omvärld.

Stolt över offentlig sektor Den svenska offentliga sektorn är något hon säger sig vara stolt över.

– Jag är stolt över att Sverige har höga ambitioner i välfärden, och att vi har rätt att ställa krav på den

eftersom den är skattefinansierad, oavsett om det är privata eller offentliga utförare. Det stämmer med vår ambition om ett starkt samhälle och att vi har en hög tro till det offentliga när vi behöver det. Man ska bli förbannad när det blir köer i vården, om man inte kan få tag i vård när barnen är sjuka eller när polisen inte kommer när det hänt nåt i området där man bor.

Att hon och hennes kollegor högt upp i de politiska hierarkierna är långt ifrån offentliga sektorns vardag och villkor håller hon dock inte med om.

– Nej, varför skulle jag vara det?

Jag har skolbarn, jag är förälder, jag går till jobbete på morgnarna och behöver uppsöka vården ibland, säger hon och låter åter en del av sin mer privata sida glimta fram.

Uppfattningen, tillägger hon, är vanlig hos hennes politiska motståndare som vill sätta henne i dålig dager, men det tycker hon får stå för dem.

Sedan hon lämnade uppdraget som gruppledare i riksdagen har hon tagit möjligheten att byta många dagar av långa möten i riksdagen mot att resa runt i Sverige och lära sig mer om de villkor som väljarna lever under.

– Jag har mött många vårdanställda som upplever en väldigt pressad arbetssituation, famför allt sjuksköterskor och medarbetare i hemtjänsten. Det är det som lig-

ger bakom att vi vill stärka och ge statliga tillskott till kommunerna för att klara välfärden. Under vår tid i regeringsställning ökade resurserna, men funkar det inte så räcker det inte. Vi är beredda att skjuta till mer resurser, och det tror jag behövs.

Men det kräver även att alla som kan arbetar och betalar skatt, säger hon.

Möjlighet till jobbskapande Att få folk i arbete, särskilt med den integratiosnutmaning Sverige står inför, är således en viktig utmaning att lösa.

– Det är helt avgörande av så många skäl. Dels för den enskilde förstås, men också på samhällsnivå eftersom varje individ som lever av bidrag istället för arbete hamnar utanför möjligheten att bidra till det gemensamma. Varje gång man vänder det är det inte bara en vinst för den personen, utan innebär också att skattepengar kommer in istället för att gå ut i bidrag.

För att få fler att söka sig till viktiga yrken inom offentlig sektor, som sjuksköterskor och lärare, föreslår Moderaterna en utbildningsbonus som betalas ut efter fullföljda studier.

– De jag träffar som jobbar som lärare och sjuksköterskor brinner för sina jobb. De har valt dem för att det är så oerhört meningsfullt och bland det viktigaste man kan ägna sig åt.

Därför måste de ha villkor som gör

Alfa e-Läkemedel –

få kontroll över läkemedelshanteringen •

Digital läkemedelslista och signeringslista

• • •

Signering i mobil enhet Larm vid utebliven överlämning Direkt tillgång till patientens aktuella ordinationer

• •

Spårbarhet ner på tablettnivå SITHS-behörigheter för högsta patientsäkerhet

•

Delegering, varning maxdos, interaktioner, kontrollräkning med mera

Alfa e-Läkemedel är den CE‐märkta tjänsten som ger en omedelbar kvalitetshöjning i läkemedelshanteringen och spar tid för både sjuksköterska och personal.

För mer info www.alfakl.se eller ring 040-662 20 10

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

ANNONS

Anna Kinberg Batra Profilen 15 Aktuellt

Ingen, oavsett vem som driver skolan eller vårdcentralen, har rätt att utsätta någon för dålig kvalitet

Ninni Valentin ansvarig för kompetensförsörjning Kriminalvården

Ett jobb som gör skillnad TEXT ANNA ADOLFSSON

att de kan utföra det jobbet. Och där måste vi se till att förbättra, till exempel genom lärarassistenter så att lärarna får mer tid med eleverna och att de får avlastning administrativt.

En annan viktig aspekt när det kommer till att skapa jobb är de regler som styr offentlig upphanling, vilka det under hösten varit mycket debatt kring.

– Det är bra att ha ett regelverk.

Vår kritik har hela tiden bottnat i att för långtgående och detaljerade regler gör det för svårt för små och medelstora företag att delta.

6 av 10 företag med färre än 50 anställda saknar kollektivavtal. Om man ställer för stora krav på vilken försäkring ett företag har, eller hur man lägger sina semestrar, gör det att små, växande och jobbskapande företag i praktiken får svårt att vara med i upphandlingarna.

Ingen förvaltartyp Det är alltså ingen lätt uppgift hon tagit sig an, men där hon sitter i den

eleganta soffan med riksdagsbyggnaderna bakom sig utstrålar hon inget annat än att hon kommer att lyckas.

– Man måste bestämma sig själv för om man vill ha ett uppdrag och vad man vill göra av det. Och jag har aldrig varit förvaltartypen som bara sitter och har en position för att ha den. Makt är ett medel för att kunna åstadkomma någonting. Det handlar i slutändan om att Sverige ska vara en så bra plats som möjligt när min dotter blir vuxen och får barn själv.

Det är uppgiften som jag ser den och därför vill jag bli nästa statsminister.

Smart fakta Namn: Anna Kinberg Batra Ålder: 46 Bor: Nacka utanför Stockholm Familj: Make och dotter Yrke: Partiledare Moderaterna

För de flesta är nog inte Kriminalvården den första arbetsgivaren de tänker på. Men för den som vill arbeta med människor och samtidigt göra samhället säkrare och tryggare finns det stora möjligheter att göra skillnad.

– Vi är en del av rättsväsendet och det är ett viktigt jobb vi har, säger Ninni Valentin ansvarig för kompetensförsörjning på Kriminalvården.

Grunden för verksamheten är att alla människor kan förändras och målet är att klienterna inte ska återfalla i brott.

– Vi är ju som ett litet samhälle i samhället och har egen skola, sjukvård och arbetsplatser med många olika yrkesgrupper.

Kriminalvårdare arbetar på våra anstalter och häkten. Men man kan även arbeta med våra frivårdsklienter, som dömts till fotboja eller skyddstillsyn. Då arbetar man väldigt aktivt med att påverka och försöka förändra.

För att trivas bör man enligt Ninni ha en human människosyn, tycka om att möta människor och ha tålamod. Då kan man få mycket tillbaka.

– Att vi har klara värderingar och så tydligt jobbar mot samma mål gör att vi har en stark sammanhållning. Här kan man verkligen känna att man gör skillnad i sitt jobb.

Ett skolexempel När politisk ambition fångas upp och förvandlas till konkret handling, då blir mål och visioner verklighet.

Att bli bästa skolkommun 2012, tvåa 2013 och etta igen 2014 och 2015 får väl ses som ett bevis på det.

Detta gör oss givetvis både glada och stolta. Men inte nöjda.

Tvärtom känns det som om vi bara har börjat.

Välkommen till Vellinge kommun – bättre utsikter.

Vellinge.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Arbetsmarknad Offentlig sektor

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

Meningsfullt att jobba i staten FOTO ADOBE STOCK

Aktuellt

ANNONS

Helena Grimfors, Country Manager, Centric

Utmanar till trygghet och nytänkande TEXT ANNA ADOLFSSON

Genom att utmana i en bransch som inte är direkt känd för att fokusera på människan, vill Centric skapa trygga förhållanden för sina konsulter.

– Det är en självklarhet att våra anställda ska ha samma trygghet som om de var anställda på ett privat bolag, säger Helena Grimfors, Country Manager på Centric.

Företaget specialiserar sig på IT-kompetens och IT-bemanning inom offentlig sektor. De har både egna konsulter och fungerar som konsultmäklare, vilket är en fördel när det gäller att möta kundens behov av kompetens.

– För att vi ska lyckas hos våra kunder måste vi ha personal som trivs. Därför anställer vi alltid långsiktigt och har stora krav på kompetens, eget driv och personlighet.

Det gör också att konsulterna kan ställa stora krav på oss.

För att utmana ytterligare vill de även utmana kunden att våga ta in personer som inte helt följer mallen, som en ung person eller en tjej i en traditionellt manlig bransch, samtidigt som de kompetensutvecklar och utbildar sina konsulter.

– Vi är ofta stolta över vad vi åstadkommer ute hos våra kunder. Ofta kan vi hjälpa till med kostnadsbesparingar som varken kompromissar med kvalitet eller med människan. Och gensvaret är väldigt positivt.

Staten erbjuder många spännande karriärvägar och en individuell lönesättning.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Statens kaka är liten men säker. Ett gammalt uttryck som många gånger legat till grund för vår syn på att jobba statligt.

Bilden är att det är säkert, men lite tråkigt och ganska dålig betalt.

Idag ser det annorlunda ut. Staten erbjuder många spännande karriärvägar och en individuell lönesättning. Möjligen är den inte lika säker längre. Fokus Offentlig sektor har frågat Arbetsgivarverkets chefekonom Roger Vilhelmsson om vad det innebär att arbeta i statlig tjänst.

Vad innebär det att jobba statligt?

– Att jobba statligt innebär att man är en del av en demokratisk process där man på bästa sätt i en myndighet verkställer det som svenska folket, riksdag och regering beslutat att man ska göra. De statliga myndigheterna jobbar med samhällsfrågor av en mycket varierande natur. Det jobbar cirka 250 000 personer i ungefär 350 myndigheter. Det kan handla om allt från universitet, rättsväsende, brottsbekämpning, ekonomi, utredning, infrastruktur som vägar och järnvägar, försvar och kultur på myndigheter som universitet och högskolor, polis, åklagare, domstolar, departement, länsstyrelser, arbetsförmedling, försäkringskassa, trafikverk med mera.

Gemensamt är att statligt anställ-

da jobbar för att skapa samhällsnytta för invånare i Sverige, underlättar för näringslivet och beslutfattarna och till skillnad från kommuner och landsting jobbar staten också med att bygga goda relationer med omvärlden. Till skillnad från privat sektor jobbar statligt anställda inte heller med ekonomisk vinning som mål utan för att nå de mål som vi gemensamt satt upp för samhällets bästa. Det gör vi också på ett så effektivt sätt som möjligt förklarar Roger.

Vilken bakgrund bör man ha?

– Eftersom de flesta jobb är högt kvalificerade så kräver de ofta en relativt god utbildning inom något område. Eftersom staten är så mångfacetterad med så många olika typer av verksamheter så är det ju också många olika typer av utbildningsbakgrund som behövs. Är du ekonom, jurist, ingenjör eller jobbar med IT-frågor så har du dock mycket goda karriärmöjligheter i staten.

Finns det någon särskild kompetens som ni tycker ska söka?

– Arbetsgivarverket genomför två gånger om året en barometer där vi frågar myndigheterna om hur deras kompetensförsörjning ser ut. Det har visat sig att det som efterfrågas allra mest och som är svårast att hitta är olika typer av utvecklare av IT-system. En ganska viktig yrkesgrupp eftersom digitaliseringen i staten nu är högprioriterad och viktig för den fortsatta effektiviseringen av statsförvaltningen. Utan denna personalkategori så kan inte myndighe-

terna hålla det tempo de vill när det gäller att utveckla de digitala tjänster som myndigheterna vill erbjuda medborgare och företag. Ett mycket viktigt jobb när det gäller att på nätet erbjuda allt från att deklarera, anmäla sjukdom och vabb, ansöka om olika tillstånd, boka möten, ställa frågor eller bara ta del av viktig information.

Varför ska då en ung nyexaminerad person välja att jobba statligt?

– Tittar man på de undersökningar som Arbetsgivarverket och andra gjort så lyfter man nästan alltid fram de utvecklande och samhällsnyttiga arbetsuppgifterna. De är ofta väldigt varierande, med ständigt nya infallsvinklar och utmaningar som uppstår. Man jobbar ju med väldigt komplexa frågor som ofta spänner över olika ämnesområden och ställer stora krav på ständig kompetensutveckling. Sen måste du ha en innovativ sida också. Kraven på effektivitet har blivit allt viktigare.

Tillsammans med ett starkt medborgarfokus och en snabb teknisk utveckling så skapas det ett stort förändringstryck som kräver att du är innovativ. Statsanställda tycks också mer nöjda med sina arbetstider än man är på övriga delen av arbetsmarknaden, arbetet upplevs som mer flexibelt och meningsfullt. Det finns också stora möjligheter till karriär i staten. Både inom myndigheter men också mellan myndigheter. De senaste åren har många äldre gått i pension vilket öppnat många möjligheter till att bli till exempel chef.

Roger Vilhelmsson, chefsekonom Arbetsgivarverket

Eftersom de flesta jobb är högt kvalificerade så kräver de ofta en relativt god utbildning inom något område Individuell lönesättning Det som för många kommer som en överraskning är bilden av statens karriär- och lönesättning. En del tycks tro att staten fortfarande har en massa stela lönegrader och titlar som man befordras till när man har nått en viss ålder och där man erhåller lön efter en fast lönetrappa. Så var det för 25 år sedan, men staten har varit lite av en föregångare på svensk arbetsmarknad när det gäller individuell lönesättning. Det vanliga idag är att det mellan arbetstagare och närmaste chef förs ett samtal kring utvecklingsfrågor, arbetsuppgifter, mål, resultat och lön. Tanken är att koppla samman arbetstagarens prestation och ansvar med lön. Gör du ett bra jobb så utvecklar du både din egen karriär och lön, men också myndighetens verksamhet. Det så kallade lönesättande samtalet har också tagits emot mycket väl bland de statsanställda.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN ICEBERRY

Bygger företaget runt individen I ett konsultbolag är konsulten den viktigaste pusselbiten.

Det har nystartade konsultbolaget Iceberry tagit fasta på, och fokuserar på att konsulterna ska trivas och må bra för att kunna ge en långsiktig leverans till kunden.

ICEBERRY Iceberry är ett privatägt konsultbolag som grundades i Stockholm år 2014.

Iceberry engagerar idag ca 10 medarbetare i Stockholm och Malmö men har totalt en kapacitet om cirka 700 kunniga experter tillsammans med sin partner i Europa.

TEXT ANNA ADOLFSSON

– Det är tyvärr vanligt att man som konsultmedarbetare bara blir en liten spelbricka som glöms bort i det stora maskineriet och flyttas runt mellan uppdrag och arbetsuppgifter utan att själv kunna påverka.

Vi vill istället bygga bolaget runt individen och utgå ifrån vad varje kandidat har för talang, säger Daniel Nussdorf, CEO på Iceberry.

Tillsammans med både kunder och partners letar Iceberry upp passande uppdrag för kandidaterna, vilket borgar för långsiktiga samarbeten och att kandidaterna

får jobba med något de verkligen tycker om. På så sätt vill Iceberry medverka till att kandidaterna får den utveckling och karriär de själva eftersträvar, samtidigt som de levererar toppresultat till kunden.

– Vi arbetar mot alla branscher som är långsiktiga, spännande och inte minst utmanande för våra anställda. Konsultköparna är intresserade av duktiga konsulter som levererar mervärde och det gör verkligen våra medarbetare eftersom de både är erfarna och trivs med vad de gör.

Läs mer på iceberry.se

Daniel Nussdorf, CEO på Iceberry

Upphandla en – få tillgång till alla

KeyMan

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN KEYMAN

KUND

Att upphandla konsulter kan vara ett digert arbete. Med hjälp av en konsultmäklare minskar administrationen, samtidigt som du får tillgång till hela konsultmarknaden.

Mats Mårtensson, grundare av KeyMan

KONSULTER

TEXT ANNA ADOLFSSON

När lagen om offentlig upphandling (LOU) infördes 1994 fick mindre konsultbolag och ensamkonsulter svårt att hantera de stora upphandlingarna och få dessa uppdrag. På samma sätt blev det svårt för myndigheter att ta del av hela utbudet på IT-konsultmarknaden, de hittade helt enkelt inte de specialister som var bäst lämpade för uppdragen. Det öppnade upp för en ny marknad, konsultmäklaren.

En konsultmäklare är således ett företag som inte har några egna konsulter. De arbetar endast med underleverantörer, vilka kan vara allt från ensamföretagare till de allra största konsultföretagen i landet.

Fördelen för kunden blir att de via en kontakt når hela konsultmarknaden, förklarar Mats Mårtensson, grundare av KeyMan. – Om kunderna har ramavtal med tio leverantörer kan de gå mot dessa tio när de gör sina avrop. Men går de via mig når de tusentals bolag.

Mats fortsätter förklara.

– Det gäller att ha stora öron och lyssna på vad kunden vill ha.

När jag kommer till mina kunder och hör vad de har för behov kan jag göra en detaljerad kravprofil som får styra avropet. Den är inte beroende av vad jag har på bänken.

Hade jag haft anställda konsulter skulle jag förstås valt den av dem som var ledig, men det är inte säkert att det hade varit den bästa kandidaten.

Det här upplägget ger inte bara kunden tillgång till en större marknad, det ger även bättre priser eftersom varje uppdrag upphandlas för sig. Dessutom ger det en minskad administration för den som ska upphandla.

– När vi intervjuat våra kunder om varför de upphandlat oss säger de att det bästa är att deras egen interna administration minskat.

För det är en rätt tung process när de går ut med ett avrop. Det ska förberedas och sedan publiceras.

Sedan ska de svara på frågor, intervjua och gallra kandidater, skriva beslutsunderlag och tacka av alla som inte fick uppdraget. Det som förut tog två månader kan nu ta två veckor.

Som att upphandla en återförsäljare Mats Mårtensson berättar att de idag arbetar med ett 50-tal kunder, varav många är inom offentlig sektor. En handfull av dessa har tecknat exklusiva avtal där KeyMan är den enda konsultleverantören.

– De är mycket nöjda med den här lösningen. Till en kund har vi till exempel levererat 170 konsulter under ett par års tid och konsulterna kommer från 120 olika konsultbolag. Tidigare hade de ramavtal med 15 bolag men alla andra var utestängda. Nu kan alla vara med och slåss om alla uppdrag.

En fråga som dyker upp är förstås om det är förenligt med LOU att endast upphandla en mäklare.

Det är det, enligt Konkurrensverket som har granskat SL:s upphandling av konsultmäklare.

De fann då att konstruktionen med konsultmäklare är att likställa med andra lösningar som redan finns på marknaden, till exempel statliga ramavtal med resebyråer eller totalentreprenader.

– Det är som att upphandla en

återförsäljare, som att man går till ett kontorsvaruhus och köper prylar från olika tillverkare, förtydligar Mats Mårtensson.

Kvalitet Internt pratar KeyMan om att de har två kundgrupper, dels den traditionella kunden förstås men även konsulterna som de förmedlar. Det handlar om att få förtroende från båda parter.

– Det är jätteviktigt att förväntansnivån är rätt från båda håll, säger Mats Mårtensson.

För att säkerställa det arbetar KeyMan sällan med färdiga specar som gjorts utifrån någon gammal mall, utan vill istället få en pratstund med beställaren och därigenom låta det som är viktigt komma fram tydligt.

Att kvalitetssäkra konsulterna är också en viktig del i processen.

– Vi har hållit på i 18 år nu och har förmedlat många tusen uppdrag.

Och hittills är det bara någon promille som inte blivit helt nöjd.

Just den långa erfarenheten är även något som kunderna uppskattar.

– Lång erfarenhet och hög kompetens hos mäklaren är det viktiga.

Många uppskattar även att vi är personliga, att vi är ett lite mindre företag och ingen stor processfabrik.

Konsulternas marknad För tillfället råder brist på expertkompetens och den kan vara svår att hitta.

– Jag har inte upplevt ett sånt här tryck sedan milleniebuggen år 2000. Vi har märkt en uppgång länge, men de senaste månaderna har det varit extremt.

Fördelarna med att ha en konsultmäklare istället för att själv leta bra konsulter blir därför ännu tydligare nu.

– Vi har en databas med 35 000 CV:n som vi söker i. Har man bara ramavtal med ett fåtal konsultleverantörer får man problem om de visar sig vara slutsålda när man har behov av en kompetens.

ANNONS

Mer än ett jobb Norrköping är en av de mest spännande platserna du kan leva och arbeta på. Hela staden vibrerar av expansionskraft, kultur, kreativitet, kunskap och upplevelser. Vi inspireras av framtidstron och känner trygghet i vår vardag. Det gör Norrköpings kommun till en dynamisk och utvecklande arbetsplats för dig som vill ha något mer än ett jobb.

norrkoping.se facebook.com/Norrkopingskommun linkedin.com/company/norrkopings-kommun

Hängivenhet Martin Karlsson är lärare i Idrott och Hälsa och SO och har arbetat på samma skola i Norrköping i 16 år.

– Jag gör det gärna i 20 till, säger Martin, som avancerat till förstelärare med utvecklingsuppdrag sedan två år tillbaka.

För mig ger läraryrket en unik möjlighet att vara med och forma framtiden.

Dels gör man så mycket för den enskilda individen, och dels hjälper man till att skapa eller utveckla ett lärande som kan leda var som helst. Det är verkligen något att vara stolt över. Martin menar att nyckeln till framgång helt enkelt är hängivenhet.

– Jag tror att alla lärare som vill nå längre tillsammans med sina elever har det gemensamt att de är hängivna tron på det man gör. Att det är så man når fram bäst som pedagog, som vän, extramamma eller extrapappa. För mig är det viktiga bitar med det här arbetet.

Martin känner också att även om yrkesrollen ofta kräver uppoffringar, ger den också minst lika mycket energi tillbaka.

– Det är en glädje och en fröjd att reflektera över en dag på jobbet när man får göra så mycket gott, avslutar Martin.

Utvecklingsmöjligheter Eline Lindberget är sjuksköterska och pluggar till distriktssköterska. Just nu skriver hon på sin uppsats om äldres delaktighet i sin läkemedelsbehandling, tillsammans med en studiekamrat i Falkenberg.

– Det är bra utvecklingsmöjligheter här, säger Eline. Man kan få nästan hälften av utbildningen betald av arbetsgivaren, och det är en enorm fördel att kunna

jobba parallellt med studierna. Det blir så mycket enklare att konkret koppla samman teori och praktik.

Trots att hon både läser och jobbar, hindrar det henne inte att förkovra sig ännu mer.

– Jag var nyligen på ett forum om framtidens sjukvård i Stockholm, berättar hon. Det var jätteroligt att få uppdatera sig. Det händer så mycket inom vården att man måste göra det regelbundet för att hänga med, avslutar Eline.

FAKTA

Norrköpings kommun Känslan av att bidra.

Möjligheten att påverka.

Det händer mycket i Norrköping.

Alltfler företag väljer att etablera sig här och vi växer dagligen med nya invånare. Att arbeta i Norrköpings kommun betyder att du är med och skapar välfärden.

Våra 10 000 medarbetare bidrar och gör skillnad. Varje dag.

Vi erbjuder en kreativ och dynamisk arbetsplats för nyfikna och öppna människor som vill ha mer än ett jobb. Tillsammans skapar vi Norrköpings framtid.

Antal medarbetare: Vi är över 10 000 medarbetare.

ANNONS

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN FÖRSVARSMAKTEN

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Xxxxx Xxxxx

ANNONS

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

Effektiv kompetensförsörjning genom samarbete med Försvarsmakten Genom samverkan med näringsliv och offentlig sektor vill Försvarsmakten öka karriärmöjligheterna för sin personal. Det ger andra arbetsgivare möjlighet att få del av den kompetens Försvarsmaktens medarbetare får, samtidigt som det hjälper dem att lösa uppdraget att försvara Sverige och vår rätt att leva som vi själva väljer.

TEXT ANNA ADOLFSSON

Sedan 2011 är det svenska värnpliktsförsvaret ersatt av en frivillig militär grundutbildning dit främst ungdomar i åldern 18-25 år rekryteras. Efter utbildningen anställs de som soldater, sjömän eller gruppbefäl på hel- eller på deltid. Deltid i Försvarsmakten innebär att man tjänstgör några veckor per år, och har en annan huvudsysselsättning resterande tid.

Samhällsnytta Göran Oscarsson är chef för arbetsgivarrelationer på Försvarsmakten. Han berättar att de tillsammans med andra arbetsgivare bygger partnerskap för kompetens-

försörjning på både nationell och regional nivå. Samarbetet med näringsliv och offentlig sektor sker i försvarsmaktsråd och i det nationella försvarsmaktsrådet ingår bland andra Företagarna, SKL, Svenskt Näringsliv och SUHF, Sveriges Universitet och högskoleförbund. Utöver det finns sex regionala råd där kommuner och Länsstyrelser är viktiga aktörer.

– Vi behöver samarbeta med andra arbetsgivare för att skapa flöden mellan oss. Genom att vi delar på individerna och deras kompetens kan vi öka karriärvägarna för vår personal och samtidigt täcka områden där det råder

kompetensbrist.

Han ger ett exempel på samarbete.

– I Skövde ger vi idag våra heltidsanställda sjukvårdare tjänstledigt på sommaren för att köra civil ambulans. Det innebär att vår personal får kompetensutveckling, sjukhusets personal kan gå på semester och ambulansen behöver inte längre ställas på grund av personalbrist, vilket är en nytta för samhället.

Personer att lita på Även Mia Jungefors, HR-strateg på Försvarsmakten, arbetar med arbetsgivarrelationer.

Göran Oscarsson, chef för arbetsgivarrelationer, Försvarsmakten och Mia Jungefors HR-strateg, Försvarsmakten

– För oss är det viktigt att arbetsgivarna ser positivt på medarbetarens engagemang i Försvarsmakten. Kriterierna för partnerskap är att det ska vara bra för alla tre; Försvarsmakten, den andra arbetsgivaren och individen.

Då blir det också bra för samhället.

Personer som utbildats inom Försvarsmakten har många av de mjukare värden som arbetsmarknaden efterfrågar; kommer i tid, tar ansvar för att lösa uppgiften och kan inordna sig i en hierarki.

– De måste ha den här mognaden för att klara de krissituationer de tränas för.

Man får en person att lita på

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN RÄTTSMEDICINALVERKET framtidens karriär – läkare | oktober 2016

när det gäller om man anställer någon från Försvarsmakten. Och det märker vi att andra arbetsgivare efterfrågar, avslutar Mia Jungefors.

www.karriarlakare.se

99

Rättsmedicin – stimulerande, samhällsviktigt och varierande Rättsmedicin är en annorlunda, utvecklande och samhällsviktig specialistinriktning för läkare. Som specialistläkare i rättsmedicin fyller du en viktig funktion i rättssystemet.

Arbetet är dessutom mycket varierande och intellektuellt stimulerande.

S

om specialistläkare i rättsmedicin arbetar jag dels med rättsmedicinska obduktioner av avlidna där dödsorsaken misstänks vara onaturlig och dels med kroppsbesiktningar av gärningsmän eller kroppsundersökningar av målsägande i samband med exempelvis våld i nära relationer, säger Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin på Rättsmedicinalverket i Umeå.

kombinerar medicin och juridik Efter sin AT-tjänstgöring tänkte hon ursprungligen utbilda sig till gynekolog, men en inspirerande föreläsning om rättsmedicin fick Gisela Pettersson

att istället vilja specialisera sig inom området. I januari 2016 blev hon färdig specialistläkare.

– Rättsmedicin är en annorlunda specialitet, inte minst eftersom vi har en nära samverkan med polisen och rättsväsendet. Jag står med en fot i medicinen och den andra i juridiken, och en roll jag har är att, med hjälp av mina Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin på Rättsmedicinska kunskaper, till exempel utmedicinalverket i Umeå. reda de fysiologiska orsakerna bakom Foto: Rättsmedicinalverket ett onaturligt dödsfall. Som rättsläkare får jag verkligen nytta av hela min samlade läkarkompetens eftersom varje fall är unikt. Mitt arbete är lite som att tion och juridiska dokument såsom lägga ett pussel med hjälp av de ledrättsintyg som kan vara avgörande i trådar jag får genom att en brottsutredning. De undersöka personers skaöversätter komplicerade Som rättslä- medicinska termer till ett dor, avsaknad av skador kare får jag eller andra medicinska språk som såväl polisen fynd, både hos levande som jurister och anhöverkligen nytta av personer och hos avlidna, riga kan ta till sig. För hela min samlade säger Gisela Pettersson. specialistläkare i rättsmeläkarkompetens dicin finns utvecklingseftersom varje fall möjligheter, framförallt forskningsintensiv på forskningsområdet. specialitet är unikt Rättsmedicin är ett forskRättsläkare fungerar ningsintensivt område, vilket innebär som en neutral part som ska förse att många rättsläkare ägnar delar av rättssystemet med medicinsk informa-

sin karriär åt olika typer av forskningsprojekt.

– En viktig drivkraft i mitt arbete är möjligheten att bidra till ett rättssäkert samhälle som ger målsägande och gärningsmän möjligheten till en rättvis rättegång. Att kunna ge anhöriga till avlidna svar på vad som orsakat deras närståendes död känns förstås också meningsfullt, liksom, om man lyfter det till ett högre plan i samhället, möjligheten att bidra till att förbättra dödsorsaksstatistiken i Sverige, säger Gisela Pettersson.

TEXT: ANNIKA WIHLBORG

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN POOLIA

Rätt kompetensförsörjning i offentlig sektor genom funktionella avtal Med sundare upphandlingsprocesser får kunden det de efterfrågar och blir därmed mer konkurrenskraftiga.

TEXT ANNA ADOLFSSON FOTO CHRISTIAN GUSTAVSSON OCH POOLIA

Det råder högkonjunktur och många branscher skriker efter arbetskraft.

Att det är kandidatens marknad gör att offentliga sektorn, som ofta har svårt att konkurrera med löner och andra förmåner, möter stora problem att attrahera rätt kompetens. Då är rekryteringsföretagen viktiga partners, men det kräver ömsesidigt sunda och hållbara avtal för att ge bra resultat.

– Vi har insikt och förståelse för problematiken, och har investerat otroligt mycket tid på att hjälpa offentlig sektor att upphandla ”rätt”.

Genom vägledande guider, seminarier, utbildning och andra forum tar vi på oss ett ansvar för branschen och vill offentlig sektors bästa. Vårt mål är att skapa ett gott samarbete med sunda upphandlingar och hållbara avtal så att de får den kompetensförsörjning de efterfrågar, säger Anna Johansson, affärsutvecklare offentlig marknad på Poolia.

Frågan ställs på sin spets nu i högkonjunktur när kompetens som efterfrågas är en bristvara Anna Johansson, affärsutvecklare offentlig marknad på Poolia

Strategiska avtal Avtal för rekrytering och bemanning inom offentlig sektor skrivs ofta på två år, med möjlighet till två års förlängning. I praktiken innebär det avtalsperioder på fyra år, där villkoren inte går att ändra. Det är en lång avtalstid för en marknad som är så rörlig.

– Därför frågar vi alltid vad som är syftet med avtalet, för det får konsekvenser för hur man arbetar med sina strategiska HR-frågor. Ska man till exempel ta hjälp med all rekrytering blir avtalet extremt viktigt, för då är de helt beroende av att leverantören kan och vill leverera, förklarar Anna.

I högkonjunkturen är konkurrensen stenhård om kandidaterna.

Just i offentlig sektor är det ännu mer tydligt för de kompetenser som det råder stor brist på, eftersom man inte kan konkurrera med löner på samma sätt som på den globala marknaden.

– Det är ofta då de kontaktar oss rekryterare, när de inte klarar ut det själva på grund av resursbrist eller inte har kompetensen. Är det en kompetens som är svår att hitta, och myndigheten har upphandlat ett avtal med fokus på lågt pris istället för en leverantör som har specialistkompetens, sitter de med dubbla problem. Även om Anna ser att det börjar vägas in mer kvalitetsparametrar är det fortfarande priset som tar för mycket fokus enligt henne.

– Det är fortfarande för mycket fokus på pris. Dels kan offentlig sektor inte tävla med lönen eller andra förmåner. Dels har man inte förstått tjänstens strategiska betydelse för verksamheten i upphandlingsskedet och ställt krav i upphandlingen som relaterar till behovet som ska tillgodoses. Man har ett avtal som inte motsvarar behovet och får då stora svårigheter att bedriva sin verksamhet om man inte lyckas rekrytera.

Något som tyvärr inte är ovanligt i offentlig sektor idag.

Stor påverkan på verksamheten Om upphandlarna inte får till avtal som motsvarar de strategiska behoven påverkar det hela verksamheten och upphandlingen är därför en viktig funktion.

– Vi vet att förutsättningarna för upphandlarna är jättetuffa. Då är det viktigt att förstå vilka utmaningar organisationen har framför sig.

För att hitta rätt kandidater, och lyckas sälja in uppdrag och uppdrags-

givare till dem, krävs rekryterare med både erfarenhet och ett stort nätverk.

– Ofta krävs i upphandlingar att rekryteringskonsulterna har personalvetarutbildning. Vi tycker det är viktigare att man har kompetens inom det område man ska rekrytera.

Ska man rekrytera inom IT är god kunskap inom specialistområdet och den lokala arbetsmarknaden viktigare för att förstå och lösa uppdraget.

Ett rimligt pris För att se vad som är ett rimligt pris för en rekrytering eller inhyrning tycker Anna att organisationen ska räkna på vad det kostat om man gjort en egen rekryteringsprocess eller anställt själv.

– Vår erfarenhet är att de avtal som fungerar bäst är de som upphandlats med organisationens HR strategi, kvalitet och leverans i fokus istället för pris, avslutar Anna Johansson.

POOLIA För att belysa hur leverantörer och upphandlare kan uppnå samsyn kring viktiga förutsätt­ ningar, har Poolia gett ut upp­ handlingsguider för sundare upphandlingar inom bemanning och rekrytering. Syftet är att få fler upphandlingsprocesser att resultera i funktionella ramavtal som avspeglar ett gott och sunt samarbete.

www.info.poolia.se

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

Traineeprogram som lockar talanger Det kommunövergripande traineeprogrammet, som sträcker sig över fem kommuner, har lockat till sig talanger från hela landet. En av dem är Vanessa Nilsson Hedman som flyttade till Örnsköldsvik från Malmö för att delta i programmet.

Vanessa Nilsson Hedman

Under tolv månader fick hon unik insyn i kommunens processer.

Hon fick dra nytta av en personlig utvecklingsplan med skräddarsydda utbildningsinsatser och knyta många nya kontakter inför den stundande karriären. Efter programmet fick Vanessa en tjänst på Örnsköldsviks kommun som planarkitekt och jobbar idag med några av de största uppdragen en kommunal planarkitekt kan få.

– Att vara planarkitekt innebär ett varierande, utvecklande och kreativt arbete, förklarar Vanessa. Man får vara lite av spindeln i nätet, väva samman olika fackområden och arbeta för en hållbar samhällsutveckling. Under traineeprogrammet fick jag prova mina vingar i skarpa, utmanande uppgifter och se att de höll. Det har gett mig kraft och självförtroende i min fortsatta karriär, avslutar hon.

r vi e k ö s u n Just f till enhetscheriet Lantmäte Läs mer på

www.ornskoldsvik.se/ledigajobb

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

20 Digitalisering Offentlig sektor

ANNONS

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

Aktuellt

Marcus Lindstedt, vd, Excanto

Nu flyttar PC:n till molnet TEXT ANETTE ANDERSSON

Dagens arbetstagare förväntar sig att kunna arbeta smidigt och enkelt oavsett om de är på kontoret, på bussen eller hemma. För att lösa medarbetarnas behov på ett säkert och kostnadseffektivt sätt går många företag, myndigheter och organisationer över från traditionella fysiska PC till virtuella PC och köper dem som en molntjänst.

En ”virtuelll PC” kan enklast förklaras som att PC:n med tillhörande minne och processorkraft läggs i ett datacenter och distribueras som en molntjänst. Användaren kan sedan ansluta till sin virtuella PC via vilken fysisk enhet som helst: jobbets laptop, den privata surfplattan eller familjens dator.

- Våra kunders användare upplever en ökad frihet, säger Marcus Lindstedt, vd på Excanto. Många tycker till exempel att det är otroligt skönt slippa släpa på en laptop fram och tillbaka mellan hem och arbete.

Att PC:n ligger väl skyddad i ett datacenter underlättar IT-avdelningens arbete. Risken minskar för att data kommer på villovägar om en laptop exempelvis blir stulen.

Dessutom blir administrationen mycket enklare, det är mindre hårdvara att hantera och programuppdateringar kan göras centralt.

Excantos tjänst för virtuella PC, Excanto eDesktop® släpptes i en första version 2012 och företaget har sett ett stadigt ökande intresse, inte minst från offentlig sektor.

– Många myndigheter och organisationer hanterar känslig data och har som krav att data lagras i Sverige. Vi har märkt att virtuella PC möter deras behov på ett bra sätt, avslutar Marcus Lindstedt.

Digitaliseringen av offentlig sektor behöver stärkt styrning Trots att digitala tjänster, så långt det är möjligt, ska vara förstahandsvalet i den offentliga sektorns kontakter med medborgare och företag visar flera rapporter att potentialen i de digitala tjänsterna inte nyttjas fullt ut. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska stärka styrningen av och få fler att använda de nationella digitala tjänsterna.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

I maj 2016 gav Regeringens Hans-Eric Holmqvist, styrelseordförand­e i Statens tjänstepensionsverk, uppdraget att leda utredningen ”Effektiv styrning av nationella digitala tjänster”, som ska redovisas senast i oktober 2017.

– I dagsläget erbjuder offentliga sektorn ett stort antal olika digitala tjänster, exempelvis Mina meddelanden, Svensk e-legitimation och Min myndighetspost. Dessa tjänster är avgörande i arbetet med att digitalisera den offentliga sektorn, vilket i sin tur frigör potential för kostnadseffektivisering och en förhöjd servicenivå gentemot medborgarna.

En viktig målsättning med utredningen är att föreslå åtgärder som genererar en mer effektiv styrning av de nationella digitala tjänsterna, säger Hans-Eric Holmqvist.

För närvarande kan det vara svårt att få en samlad bild av de initiativ som pågår vad gäller offentlig sektors digitala tjänster.

Digitaliseringsdelegationen och e-delegationen har slutfört sina upp-

drag, men Ekonomistyrningsverket har fått i uppdrag att effektivisera de statliga myndigheterna med hjälp av digitalisering, Pensionsmyndigheten har fått i uppdrag att analysera molnlösningar för staten och Skatteverket arbetar med att utveckla sin tjänst ”Mina meddelanden”, för att bara nämna några aktörer.

Utreder effektivare styrning En central framtidsfråga för att öka den offentliga sektorns digitaliseringsgrad är just effektivare styrning när det gäller såväl utveckling som införande av digitala tjänster som kan användas av samtliga myndigheter, kommuner och landsting.

Enligt näringsminister Mikael Damberg behöver offentlig sektor även bli bättre på att samverka med näringslivet och därigenom tillvarata företagens innovationskraft i arbetet med att utveckla framtidens digitala tjänster. Utredningen ska analysera och lämna förslag till utformningen av organisering och ansvarsfördelning för de nationella digitala tjänsterna, föreslå åtgärder och incitament som kan få fler att använda de digitala tjänsterna samt stimulera samverkan mellan offentlig och privat sektor i tillhandahållandet av tjänsterna.

– Ett exempel på en digital tjänst som verkligen fyller ett syfte och dessutom erbjuds i samverkan mellan offentliga och privata aktörer är Minpension.se. Via tjänsten kan privatpersoner överblicka sin samlade pension, vilket även inkluderar privat pensionssparande. Den typen av digitala tjänster, som kombinerar och presenterar information från offentlig och privat sektor, blir förhoppningsvis fler i framtiden, säger

Håkan Johansson, projektledare Mina meddelanden, Skatteverket

Hans-Eric Holmqvist.

En faktor som kan få fler medborgare att använda offentlig sektors digitala tjänster är, enligt Hans-Eric Holmqvist, möjligheten att användaren erbjuds en högre servicenivå om de kommunicerar med en offentlig aktör digitalt istället för via traditionella brev. Offentliga aktörer som skapar smidiga genvägar till populära och efterfrågade tjänster kan också bidra till att fler privatpersoner och företag känner sig motiverade att nyttja de digitala tjänsterna.

– Under årens lopp har ett stort antal projekt som syftar till att skapa digitala tjänster för offentlig sektor initierats och slutförts. I framtiden är det nödvändigt att istället ta ett samlat grepp och bestämma vilka lösningar som ska användas och vilka leverantörer som ska anlitas.

Den danska offentliga sektorn har kommit längre än sin svenska motsvarighet när det gäller användningen av digitala tjänster. Det beror på att man i Danmark gjort det obligatoriskt för samtliga offentliga aktörer att använda digitala tjänster.

En ökad styrning kan få stor effekt även i den svenska offentliga sektorns digitaliseringsutveckling, säger Hans-Eric Holmqvist.

– Mina meddelanden lanserades 2011 och är en tjänst som gör det möjligt för offentlig sektor att kommunicera digitalt med privatpersoner och företag. Hittills har en

Hans-Eric Holmqvist, styrelseordförande Statens tjänstepensionsverk

handfull myndigheter och ungefär lika många kommuner anslutit sig till tjänsten, men regeringen arbetar för att samtliga myndigheter och många kommuner ska vara anslutna till tjänsten senast 2017, säger Håkan Johansson, projektledare för den digitala tjänsten Mina meddelanden, som Skatteverket utvecklar på uppdrag av regeringen.

Tätare dialog med företag och privatpersoner Tanken är alltså att så många offentliga aktörer som möjligt enkelt ska kunna kommunicera digitalt med sina medborgare via Mina meddelanden. Håkan Johansson ser flera fördelar med tjänsten, bland annat att den minskar offentliga aktörers portokostnader samt att den möjliggör en förhöjd servicegrad.

– Att skicka ut meddelanden via traditionell post är relativt kostsamt, portokostnader är i dagsläget en betydande kostnad för offentlig sektor.

Eftersom digital kommunikation är betydligt mer kostnadseffektivt så möjliggör det en tätare dialog, exempelvis i form av uppdateringar kring handläggningen av ett ärende gentemot företag och privatpersoner. Den stora utmaningen just nu är att få fler offentliga aktörer att ansluta sig till tjänsten. Det kan behövas någon form av tvingande åtgärd så samtliga myndigheter på sikt ansluter sig till Mina meddelanden, säger Håkan Johansson.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN DJV CONSULTING

Mer än 70 % av alla förändringsprojekt misslyckas innan de ens har startat Den nya tekniken och de plattformar för digitalisering av verksamhetsprocesser som tillkommer ställer krav på ett förnyat arbetssätt och ledarskap. Misstaget många gör är att bortse från den analoga faktorn – du själv, som ytterst är den som ska säkerställa att digitaliseringen sker.

– Det är svårt och lite besvärligt att låta förändring ta tid, ge oss själva tid att anpassa oss efter nya arbetssätt och mer agilt ledarskap – därför havererar mer än 70 % av alla förändringsarbeten innan de ens har startats för att vi inte får med oss de som ska förändra sig själva och sitt arbetssätt, säger vd Anna Jonsson.

Många är skeptikerna och förlorarna vars digitala förändringsprojekt gått i stöpet. Förväntningarna på storartade resultat och effekter är höga, men uteblir.

Alla har vi upplevt stora projekt som kostat för mycket, inte blivit klara i tid eller levererat enligt förväntan. Få ställer sig frågan varför det blir så.

– Det krävs en förändring i arbetssätt och ledarskap bland chefer och personal för att nyttan ska uppstå. Chefer och ledare behöver stöd för att orka driva förändringen och behålla fokus på vad som tillför nyttan samtidigt som de själva behöver arbeta med att integrera sitt nya ledarskap i organisationen, säger Anna.

Anna Jonsson, VD DJV Consulting AB

DJV Consulting AB Uppstickaren inom IT Management som beräknas omsätta 67 miljoner år 2020. DJV coachar och leder innovation, digital transformation och förändringsarbete med fokus på individen hos kunder inom Offentlig sektor, Telekom, Retail samt Bank och försäkring.

Läs mer på www.djv.se eller följ oss på instagram www.instagram.com/djv_consulting

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN CENTIGO ANNONS

Värdefokuserad effektiv informationsinsamling och ökad IT-samverkan stärker myndigheter Myndigheters viktigaste IT-utmaning är att skala bort onödiga kostnader för att istället kunna lägga mer energi på IT som verkligen förmedlar medborgarnytta. Även stora myndigheter med ITbudgetar på över en miljard kronor använder excelark för att styra och leda sin IT-verksamhet. Ett generiskt informationssystem som effektiviserar insamlingen och kategoriseringen av information spar både arbetstid och kontrollresurser, som istället kan läggas på att agera mer proaktivt och tillföra mer medborgarvärde.

Ludvig Millfors, ansvarig för Strategisk IT Centigo

TEXT ANNIKA WIHLBORG

–En intensiv digitaliseringsutveckling med medborgarnytta som främsta drivkraft pågår bland svenska myndigheter. Det finns dock ett väldigt gap mellan vad verksamheten vill göra och vad IT-verksamheten bjuds in till att bidra med. Gapet handlar allt som oftast om en misstro eller ett bristande förtroende. Det är inte verksamhetens fel och det är inte heller IT- verksamhetens fel.

Förtroendekrisen är ett resultat av att dialogen mellan parterna i många år i huvudsak varit kostnadsfokuserad, säger Ludvig Millfors, ansvarig för

Strategisk IT på Centigo.

En modern IT-verksamhet blir framgångsrik om man verkligen kan förstå och kommunicera värde.

Att verkligen förstå hur och vad IT levererar är grundläggande för att kunna förstå varför vi levererar just de tjänster som vi gör.

Generisk informationsmodell automatiserar datainsamling –I dagsläget är varje myndighet autonom i sitt sätt att förhålla sig till IT-investeringar, vilket innebär att varje enskild myndighet har egna

avtal med olika IT-leverantörer. Vi är övertygade om att myndigheter kan effektivisera sin IT-verksamhet genom att samordna IT-upphandlingar och introducera en gemensam definition av olika IT-begrepp över myndighetsgränserna och erbjuder därför en generisk informationsmodell som automatiserar delar av myndigheternas datainsamling och frigör tid till värdeskapande arbetsuppgifter, säger Ludvig Millfors.

Centigo har under flera år arbetat med konceptet ”Technology Business Management – TBM ” och

dess generiska informationsmodell.

Modellen är utvecklad av TBM Council (tbmcouncil.org) och dess ca 2 000 IT professionella medlemmar.

Om alla myndigheters IT-avdelningar rapporterar på ett samma sätt så blir det lättare att överblicka besparingspotentialen på IT-området.

– Genom att applicera konceptet TBM accelereras myndigheters förmåga att rationalisera och effektivisera sin IT-verksamhet. Man kan flytta energin från att försvara kostnader till att prata värde, säger Ludvig Millfors.

CENTIGO Läs mer på centigo.se

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN SOKIGO

Rätt hastighet med digital inventering

Pär Gillander, Sokigo

Det digitala underlaget avseende gällande hastigheter bör stämma överens med de skyltar som är utplacerade i trafikmiljön. För att säkerställa detta har Mora kommun och Sokigo i samverkan genomfört ett projekt för inventering av hastighetsskyltar.

TEXT ANNA ADOLFSSON FOTO ROLF_52/ADOBE STOCK

Att följa gällande hastighetsbegränsningar är viktigt i trafiken, men ibland stämmer inte skyltarna och ibland sitter de inte där de ska.

– Vi har därför tagit fram en applikation som gör det enkelt att inventera de skyltar för hastighetsbegränsning som finns, samt deras placering i kommunen, säger Pär Gillander på Sokigo.

I ett projekt testade de i somras applikationen och webbmodulerna Vägmärke samt Vägmärke inventering tillsammans med Mora kommun.

– Två sommarjobbare fick i

uppdrag att inventera skyltarna och med hjälp av en iPad kopplad till en GPS med hög noggranhet gick de ut i fält. Applikationen kopplades till det lokala systemet på kommunen, men istället för att ha med hela det skrymmande verksamhetssystemet som kräver utbildning för att lära sig, kunde de enkelt rapportera in avvikelser.

Effektiva ändringar Det som kontrolleras var bland annat vägmärkets placering i förhållande till det som fanns registrerat i såväl det lokala registret

som i de två nationella register som finns hos Transportstyrelsen (RDT) och Trafikverket (NVDB).

Ett flertal avvikelser noterades vilket rapporterades in till Gatuavdelningen, som nu kan ta ställning till om skyltarna ska flyttas eller om trafikföreskrifterna ska ändras.

– Vi hade nog inte upptäckt dem om vi inte genomfört inventeringen. Med applikationen blev det mycket mer enkelt att se, eftersom man kunde se skyltens placering gentemot föreskriftens utbredning direkt i kartan, säger Anna Wadman, Kart- och Mätchef

på Mora kommun.

Tanken, enligt Pär Gillander, är att göra både tidsbesparingar och höja kvaliteten.

– Många kommuner sliter med att flera moment behöver göras två gånger vid den här typen av arbeten. Någon ska kontrollera och sedan ska handskrivna anteckningar registreras. Genom att vi digitaliserar processen kan ett problem som upptäcks i verkligheten direkt synas hos dem som arbetar med det. Och då kan de direkt skicka ut någon att åtgärda, säger Pär Gillander.

Högre säkerhet Mora kommun har som ambition att ligga i framkant när det gäller att använda digitala möjligheter.

Projektet har, förutom på att tillhandahålla korrekt digital information, även gjort att de på kort tid kunnat säkerställa att de här korrekt skyltning för lägre hastigheter vid skolor och förskolor.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Möjligheter e-legitimation

ANNONS

FOTO RAWPIXEL.COM/ADOBE STOCK

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

Eva Ekenberg, kanslichef E-legitimationsnämnden

Svensk e-legitimation är en kvalitetsstämpel Med allt fler aktörer på marknaden för elektronis­k identifiering behövs krafttag för att garantera att e-tjänsterna uppfyller kraven.

E-legitimationsnämnden har uppdraget att se till att användarna ska känna sig trygga när de loggar in med känslig information via internet.

TEXT ANDREAS ELLHAR

Eva Ekenberg, kanslichef på E-legitimationsnämnden: – Vi ser just nu över försörjninge­n av e-legitimationer i Sverige och under hösten kommer vi ta fram förslag på vad som kan göras på området. Detta gör vi tillsammans med andra aktörer för att få en lång-

siktigt hållbar, samordnad och säker e-legitimering då offentlig sektor blir allt mer digitaliserad.

Svensk e-legitimation heter den kvalitetsstämpel som visar på att en e-legitimation har granskats och godkänts enligt E-legitimationsnämndens tillitsramverk. Det är en bra försäkring om att en e-legitimation motsvarar det säkerhetskrav som ställs för att kunna användas som legitimering i en e-tjänst via internet.

– Vi granskar e-legitimationsutfärdare och deras tekniska lösningar vilket gör att kommunerna inte behöver ha egna experter för detta arbete. Vi vill att det ska vara enkelt och smidigt för varje verksamhet i offentliga sektorn att implementera säkra e-legitimationer för sina medarbetare, fortsätter Eva.

E-legitimationsnämnden granskar leverantörerna Det är viktigt att försäkra sig om att elegitimationen motsvarar de krav på

säkerhet som kommunen ställer, och det är där E-legitimationsnämnden­s tillitsramverk och kvalitetsgranskning kommer in i bilden. Kommunen behöver inte gå in och granska att leverantören uppfyller säkerhetskraven, det görs av E-legitimationsnämnden. Allt material om hur man ansöker om kvalitetsmärket Svensk e-legitimation går att ladda ner från nämndens hemsida elegnamnden.se.

– Det finns flera vägar att gå för att implementera en e-legitimation och det är upp till kommunerna själva att välja hur man vill göra.

Tanken från vår sida är att man ska ha möjligheten att välja en utfärdare som redan är granskad av oss, det sparar både tid, pengar och förenklar genomförandet. Det är även viktigt att se över vilka e-tjänster i kommunen som verkligen kräver e-legitimering, en anmälan till kommunens simkurs kanske inte gör det medan en nedladdning av ett bygglov kanske bör göra det.

Offentlig sektor ska godkänna utländska e-legitimationer Inom kort kommer krav på att offentlig sektor ska godkänna utländska e-legitimationer i svenska e-tjänster. EU:s förordning eIDAS, Electronic identification and trust services, ska verkställas i september 2018. Då ska exempelvis en EUmedborgare med ett jobb eller en sommarstuga i Sverige kunna logga in i svenska e-tjänster med sin utländska e-legitimation. Den digitala servicen blir genom detta allt mer gränsöverskridande. E-legitimationsnämnden är Sveriges kontaktpunkt och ger råd och stöd även i dessa frågor.

– I takt med att vi får fler utfärdare och fler e-tjänster har vi tillsammans ett behov av att bli mer enhetliga i offentlig sektor. Användaren ska inte behöva leta, förstå och hantera olika gränssnitt beroende på vilken tjänst man ska logga in i.

E-legitimationsnämnden har tagit

fram ett förslag på en inloggningssida som är användartestad och klar. Ju fler myndigheter och kommuner som börjar använda sidan desto enklare kommer det bli för oss medborgare och företag att använda våra e-tjänster, avslutar Eva Ekenberg.

Smart fakta E-legitimationsnämnden är en statlig myndighet under regeringen med uppdrag att samordna och stödja offentlig sektor i frågor som rör e-legitimering och eunderskrifter.

Både nationellt och över gränserna. I uppdraget ingår också att kvalitetsgranska e-legitimationer och e-underskriftstjänster så att det blir enkelt och säkert för alla att använda samhällets digitala tjänster.

Byt PC – från traditionell till virtuell Mobilitet och trygghet för medarbetarna Säkerhet och enkelhet för IT-avdelningen Förutsägbarhet för ekonomiavdelningen

En tjänst från Excantos datacenter i Sverige.

Desktop as a Service – DaaS www.excanto.se

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN SOPRA STERIA

Låt IT-avdelningen vänta I digitaliseringens spår behöver myndigheter bli bättre på att låta verksamheten få styra i rätt riktning för att kunna möta medborgarnas behov. Thomas Browall driver affärsutvecklingen och Service Management-teamet på Sopra Steria som idag håller på att bygga en ny svensk organisation där visionen är: digital transformation ska leda till digital effektivitet.

TEXT ANNA ADOLFSSON

– Oavsett om du sitter på en myndighet eller ett privat företag så är det verksamheten som det ställs krav på ute på marknaden, inte IT-avdelningen. Det är därför verksamhetens utvecklingsbehov behöver tillgodoses, säger Thomas Browall.

Det många organisationer, oavsett om de är offentliga myndigheter eller privata företag, missar, är att se till hela den värdeskapande kedjan från systemet till slutanvändarens upplevelse.

– Digitaliseringen sker oftast på ytan och gör att det ser estetiskt bra ut. Tittar man istället under ytan, det vill säga inne i organisationens systemmässiga uppbyggnad, är systemen ofta förlegade.

Man missar att ta hand om hela organisationen, inifrån och ut.

Ständig innovation Den dagen en organisation slutar att utvecklas och innovera så stannar hela verksamheten upp, och till slut dör den.

– Drastiskt ja, men se vårt

gamla fina svenska företag Facit som ej förutsåg miniräknarens intåg på marknaden. Eller det ännu tydligare exemplet Nokia (connecting people) där ledningen slutade innovera när man trodde sig äga marknaden. Exemplen är oräkneliga och fler lär vi får vara med om, säger Thomas Browall.

Den vedertagna sanningen, att innovation är tidskrävande och långsam, stämmer dock inte idag enligt honom.

– Idag kan vi förändra en verksamhetsprocess med befintliga plattformar på ett par veckor. Med andra ord, låt IT-avdelningen vänta och ge verksamheten förmånen att leda digitaliseringen med stöttning av dem, istället för tvärtom.

Han berättar att Sopra Steria har stor erfarenhet av att stödja kunder där innovationen sker i etapper, och varje etapp tar kundens verksamhet närmare det slutliga målet.

– En av de stora effekterna är att när tjänsten väl är på plats,

har stora delar av organisationen varit delaktiga i den slutgiltiga lösningen. Det ger även den positiva effekten att behovet av utbildning blir näst intill obefintligt.

Kommunikation Det är även tänkvärt att jämföra den tid och budget som en organisation avsätter för att marknadsföra en ny digital tjänst mot en slutkonsument, jämfört med motsvarande kommunikation inom organisationen.

– Jag vill gärna utmana det ökade behovet av intern- eller externkommunikation, beroende på vem tjänsten är avsedd för. Idag har en konsument ofta mer och bättre information än den som är anställd av myndigheten, säger Thomas Browall.

Det finns dock lyckade exempel att ta efter. När organisationen tidigt låtit involvera internkommunikation och gett dem ansvar att sätta förväntningar, välja ut delar av verksamheten som får möjlighet att tidigt påverka funktion efter behov och sedan vara aktivt delaktiga under hela projektet. Resultaten ger kortare ledtider mellan behov eller önskad förändring och resultat. Verksamheten är också förberedd för den förändring som kommer, de har ju beställt den, och behovet av internutbildning och kompetensutveckling blir näst intill obefintligt.

SOPRA STERIA Sopra Steria är en ledande aktör i Europa i digital transformation. Företaget är ett resultat av fusionen mellan de två stora internationella konsultföretagen Sopra och Steria i september 2014.

Sopra Steria har en av marknadens mest omfattande tjänsteportföljer, 38 000 medarbetare i 20 länder och hade en proformaomsättning på 31 miljarder svenska kronor under 2014.

Thomas Browall driver affärsutveckling och service management på Sopra Steria

– Innovation skapas i symbios mellan två krafter; den externa, omvärldens förändringar, samt den interna, organisationens förutsättningar för innovation. Jag vill påstå att den verkliga digitaliseringen kommer när dessa krafter möts.

Utmaningen inom publika sektorn idag, är att bygga en kultur där det budgeteras för misstag så att de kan följas upp och leda till innovation. Det är min uppfattning att

Läs mer på soprasteria.se

ur tio misslyckanden skapas en ny innovation som får stort genomslag hos verksamheten, myndigheten och konsumenten, avslutar Thomas Browall.

HYR, REKRYTERA ELLER LÅT OSS GÖRA HELA JOBBET. “Vi levererar IT-konsulter för alla behov.”

ELIN NASSIRBAKLY | KONSULTCHEF

Vi på Centric är specialister på bemanning och rekrytering inom IT. Centric har lång erfarenhet av att hjälpa svenska myndigheter och organisationer att finna rätt medarbetare som har rätt kompetens, rätt engagemang och rätt inställning.

BEMANNING | REKRYTERING | IT OUTSOURCING Fokus Offentlig sektor 248x183.indd 1

www.centric.eu 2016-11-21 10:12

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

24 Inspiration Framgångsrika skolkommuner

ANNONS

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

98 procent av våra elever får behörighet till gymnasiet. Det tycker alla andra är bra, men vi vill ha 100 procent Martin Persson

Martin Persson, utbildningschef Vellinge kommun och Kristina Stern, chef Elevhälsan

Mötet mellan lärare och elev i fokus Årets skolkommun Vellinge fokuserar på mötet mellan lärare och elever, och vågar titta på medaljens baksida.

TEXT ANNA ADOLFSSON FOTO ELIN FALKENSTRÖM

– Det som händer på mattelektionen på måndag morgon, mötet mellan läraren och 25 elever, det är vårt fokus.

Så beskriver utbildningschef Martin Persson Vellinge kommuns övergripande strategiska inriktning för skolan. Han förtydligar med att berätta att samtliga rektorer i kommunen gör klassrumsbesök för att observera hur lärarna arbetar och hur deras relationer är till eleverna.

– Det kan låta banalt men är inte det om man vet hur skolsystemet fungerar. Det första rektorn måste göra är att observera läraren när läraren arbetar. Och återkoppla på den pedagogiska delen. Alla rektorer hos oss gör det, och lärarna säger att de blir stimulerade av det.

Viktigt att eleverna känner sig sedda Forskning visar att den viktigaste framgångsfaktorn i skolan är att eleverna känner sig sedda och att läraren engagerar sig i dem. Därför har samtliga lärare i Vellinge kommun egna utvecklingsmål identifierade, som mäts och följs upp. Dessutom mäts att undervisningen är strukturerad, att man följer upp den samt att den är individanpassad.

– När jag får frågor om att komma och föreläsa så är det alltid det här man undrar över; våra klassrumsobservationer och att alla har samma skattningsmodeller och diskussions­ underlag. Det finns forskning på att rektorerna har problem över lag, att de sysslar för mycket med förutsättningar som budget och planering. Men rektorns uppdrag är ju kvaliteten i undervisningsprocessen. Därför ser vi att det måste finnas ett administrativt stöd för rektorerna och att de inte ska ha fler än 25-30 medarbetare.

Kristina Stern, chef för Elevhälsan lyfter dock upp att det finns en baksida på medaljen. Vellinge är en kommun med många högpresterande elever och det kan leda till bakslag där elever känner att de endast duger om de presterar. Därför krävs en medvetenhet och förebyggande arbete så att eleverna inte ska behöva hamna i problem med till exempel psykisk ohälsa.

– Vi måste visa våra elever att de är hela människor och att man ska ha en balans i livet, att man duger som man är. Jag tror att det en del av framgången är att vi vågar lyfta på de här stenarna och fråga om allt är så himla bra, eller om det finns

saker vi kan göra bättre. Det finns fortfarande elever som faller emellan och i Sveriges bästa skolkommun ska ingen falla emellan.

– 98 procent av våra elever får behörighet till gymnasiet. Det tycker alla andra är bra, men vi vill ha 100 procent, förtydligar Martin.

För att möta behoven finns en central elevhälsa med psykosocial kompetens samt kuratorer, skolsköterskor och specialpedagogiska resurser, men även studie- och yrkesvägledning.

– Vi har ett antal övergripande uppdrag, men arbetar ute i skolorna i tvärprofessionella team med rektor som operativ chef. Där handlar det om att skapa hälsofrämjande miljöer som fungerar för alla, säger Kristina.

Martin fyller i med strategin bakom att de har valt att ha en central elevhälsa.

– Vi har lagt funktionen centralt men arbetar lokalt. Det innebär att man kan fördela resurser, och att alla inte får lika mycket hela tiden eftersom alla inte alltid behöver lika mycket stöd.

Jessica Öberg, ordförande för Lärarförbundet i Vellinge, ger sin syn på vad framgångarna i hennes kommun beror på:

Jessica Öberg, ordförande Lärarförbundet Vellinge

– Vi har otroligt duktiga, professionella och drivna pedagoger och ett nära samarbete med utbildningsavdelningen. Vi har också politiker i Vellinge som sätter skolan på agendan. Ett av kriterierna i Årets skolkommun varje lokalavdelning lämnar in, som är hur bra avtalspart kommunen är. Och där är vi väldigt nöjda i Vellinge.

Martin Persson har samma bild av att ledarskapet i kommunen är en stor framgångsfaktor.

– Jag tror det är en faktor som är jätteviktig, man måste ha en kultur som är bra. Cheferna är bärare av kulturen och därför är det jätteviktigt att ha bra chefer. De måste hela

Vi har otroligt duktiga, professionella och drivna pedagoger och ett nära samarbete med utbildnings­avdelningen Jessica Öberg

tiden vara engagerade, motiverade och jobba med sin egen utveckling för att kunna hålla en bra kultur. Så alla våra chefer har också en personlig utvecklingsplan.

Smart fakta För att sätta fokus på kommun­ ernas viktiga roll som huvudmän för skolan utser Lärarförbundet årligen Sveriges bästa skolkommun.

2016 tog Vellinge hem utmärkelsen.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN MORA KOMMUN

Mora, en ort för aktiva lärare som tycker om ett aktivt liv Det individuella engagemanget är starkt i Mora.

– De flesta förknippar oss med Vasaloppet men Mora är mer än så. Här finns närheten till naturen, kultur och fantastiska fritidsmöjligheter, säger skolchefen Inga-Lena Spansk Vasaloppet är ett uttryck för det brinnande engagemang som finns även inom andra områden som i

Gymnasiechef Marie Ehlin till vänster och skolchef Inga-Lena Spansk till höger

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN MORA KOMMUN

samverkan mellan skola/kultur, skola/samhälle och skola/idrott, och förstås även inom skolan. Till exempel så är våra gymnasieelever gärna inne och jobbar med projekt tillsammans med grundskolans elever.

En del av anledningen till de goda resultaten är en medveten satsning på engagerad och kompetent personal, kompetensutveckling och lärarlyftsatsningar. Det kollegiala lärandet är en av de genomgripande insatser som bildar en röd tråd från förskola till högskola, och ett av skälen till den

höga trivseln och det goda samarbetet.

Valfriheten är en annan fördel för lärarna, i Mora finns små byskolor på landet och större skolor inne i centralorten och stora möjligheter till lönekarriär och utveckling. Mora är faktiskt möjligheternas kommun.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN EKERÖ KOMMUN

Stor chans att göra skillnad för barn och ungdomar I Ekerö kommun finns en stark samsyn om att den sociala barn- och ungdomsvården ska prioriteras och hålla en hög kvalitet. Myndighetsutövning och öppenvård är samorganiserade inom barn- och ungdomsenheten som har cirka 25 medarbetare.

– Med den här organisationen och arbetsmodellen kan vi följa varje ärende från start till mål. Det finns en röd tråd hela vägen från förebyggande arbete, anmälan/ansökan och utredning till behandling och andra insatser. Vi har ett nära samarbete inom enheten och hela personalgruppen träffas regelbundet. Det är korta beslutsvägar och vi har ett starkt stöd från kommunledningen som ser till att vi får de resurser som krävs för att göra ett bra arbete, säger Louise Dagerholm, biträdande enhetschef på barn- och ungdomsenheten. Öppenvården sköts av ett familjeteam med familjebehandlare, ung-

domsbehandlare, fältassistenter och kurator.

– Vi har ett bra samarbete inom familjeteamet. Det är ett roligt arbete med stora möjligheter att vara med och påverka. Det är en rimlig arbetsbelastning så vi kan lägga mycket energi på de familjer som behöver stöd och vi ser goda resultat av vårt arbete, säger Hanna Zetterman, familjebehandlare och samordnare för familjeteamet.

Stöd och hjälp på hemmaplan Ekerö har en uttalad strategi att så långt som möjligt ge stöd till barn, ungdomar och deras föräldrar på hemmaplan.

– Vi fokuserar på tidiga och kvalificerade insatser i hemmet istället för institutionsplaceringar. Vi ska stärka det som fungerar bra i familjen samt hjälpa till att lösa problem och konflikter för att skapa en trygg hemmiljö. Vi lyssnar på barnen och

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN EKERÖ KOMMUN

arbetar för att de ska vara delaktiga i sina utredningar och insatser, berättar Hanna Zetterman.

– Ett aktuellt projekt är att inkludera barnets nätverk såsom nära vänner, släktingar och skola i behandlingen så att alla jobbar åt samma håll. Det är viktigt att alla nyckelpersoner i barnets närhet är engagerade för att åstadkomma en långsiktig, positiv förändring, säger Louise Dagerholm.

Ekerö satsar nu vidare genom att anställa fler medarbetare för att ytterligare stärka barn- och ungdomsenheten: – Vi söker personer som vill jobba med utvecklings- och förändringsarbete i familjer. Vi har metodstödjare

som hjälper till med introduktion av nyanställda. Hos oss finns det goda karriärmöjligheter för den som vill växa och utvecklas i sin yrkesroll, avslutar Louise Dagerholm.

FAKTA Ekerö kommun

Ekerö är en naturskön kommun i Stockholms län med 27 000 invånare. Det finns även goda pendlingsmöjligheter med såväl bil som kollektivtrafik.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

26 Krönikan Laura Hartman

ANNONS

FOKUSOFFENTLIGSEKTOR.EU

Proffsen i offentlig sektor ska tillåtas vara proffs

H

äromveckan åkte jag ut till en av landets kommuner för att träffa elever, personal och ansvariga politiker för skolan.

Ett första av förhoppningsvis många besök ute i landet som ska lära mig och mina kollegor i Tillitsdelegationen hur styrningen av kommuner och landsting fungerar. En spännande värld där mycket ambitiöst utvecklingsarbete redan pågår. Och mer ska det bli, är tanken!

Sedan juni är jag ordförande i regeringens Tillitsdelegation. Vårt uppdrag är att skapa förutsättningar för en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor, med huvudsakligt fokus på kommuner och landsting och välfärdstjänster. Styrningen ska ge de ansvariga utrymme att utföra och utveckla verksamheten utifrån medborgarnas behov, verksamhetens förutsättningar och medarbetarnas kompetens och förmåga. Målet är att hitta en bättre balans mellan kontroll och tillit mellan aktörerna längs styrkedjan, från nationell lagstiftning ända ut till mötet mellan medarbetare och kommuninvånare. I uppdraget ingår att se över tillsynsmyndigheternas uppdrag och ersättningsmodellernas påverkan, liksom att beakta den offentliga upphandlingens betydelse för att stärka – snarare än stjälpa – innovationskraften.

Hur ska vi skapa förutsättningar för en mer ändamålsenlig styrning?

Delegationens arbete handlar om både att analysera och att främja utvecklingsarbete. Vi ska, precis som en traditionell utredning, ta fram ett användbart och verklighetsnära

slutbetänkande till juni 2018. Det kommer att bygga på kunskap från försöksverksamheter som testar nya styrmodeller och tas fram i nära samarbete med forskningen och välfärdens aktörer.

Men delegationens arbete handlar också om att främja utvecklingsarbete, redan under utredningstiden.

Vi ska vara en mötesplats där kunskap mellan välfärdens aktörer och forskare förmedlas. I våra nätverk kan kommuner inspireras av varandra och av inbjudna forskare.

Genom att följa och utvärdera utvecklingsarbetet skapar vi också ny kunskap. Detta är något jag brinner för – att ta fram och sprida kunskap så att den kunskapsbaserade verksamhetsutvecklingen stärks!

Det finns givetvis utmaningar i arbetet. Uppdraget är stort, avgränsningar är därmed nödvändiga.

Förväntningarna på oss är många, därmed också risken för besvikelser.

Att stärka det professionella styret kan innebära ökat revirtänk gentemot andra professioner och minskad likvärdighet. Att dra ned på betungande dokumentation och mätningar riskerar att försämra transparens och möjlighet till effektutvärdering.

Och så vidare. Men givet den breda samverkan som vi redan inlett med högt kompetenta aktörer inom såväl berörda verksamheter som forskning känner jag mig trygg med att vi kan hantera allt detta. Min ambition är i alla fall att leva som jag lär: knyta an kloka personer till arbetet, skapa förståelse för en tydlig, gemensam målbild för vad vi vill uppnå, och sedan lita på processen.

Hoppas ni vill vara med! ■

Laura Hartman, docent i nationalekonomi och ordförande för Tillitsdelegationen

Fria arbetskläder – en självklarhet Genom nya regelverk från Socialstyrelsen och egna ambitionshöjningar väljer kommuner i allt större utsträckning att erbjuda fria arbetskläder till sina medarbetare inom bland annat äldrevård, hemtjänst och förskola. Det är bland annat en fråga om hygien, identifikation och rättvisa.

Den svenska tvätt- och textilservicesektorn står redo att hjälpa till.

Vi gillar upphandling, konkurrens och mångfald. Vi är en bransch som anställer många unga, många utan färdig utbildning och många som är utlandsfödda. Vi ser vår mångfald som en styrka och våra medarbetare som vår största tillgång. I Sverige arbetar ca 5 000 medarbetare i olika tvätteriföretag. Tjänsterna utförs åt industri, hotell- och restaurangnäring, personal- patient-, bädd- och operationstextilier till vård och omsorg samt

tvätt- och textilhantering av konsumenttvätt. Vår näring har ett högt socialt ansvarstagande. Vi är en viktig instegsbransch. Genom att se till att textiler håller sig hela och rena länge, skyddar vi både människa och miljö. Vi bidrar till att näringsliv och offentlig verksamhet fungerar.

SVERIGES TVÄTTERIFÖRBUND

En europeisk ledare i digital transformation

Så lyckas du med stora digitala transformationsprojekt

Sopra Steria Group + 38 000 medarbetare

Vi på Sopra Steria har en gedigen erfarenhet av att arbeta med stora digitala transformationsprojekt inom offentlig och privat sektor.

Sopra Steria är en ledande aktör i Europa i digital transformation.

Vi har en av marknadens mest omfattande tjänsteportföljer, däribland strategiutveckling, IT-rådgivning, infrastruktur- och systemutveckling, digitala lösningar och drift. Vi hjälper företag med att förbättra och förändra sin verksamhet och informationsteknik.

Hur kan vi hjälpa dig med dina utmaningar?

Kontakta Thomas Browall, Director of ITSM Consulting, Sweden E-post: thomas.browall@soprasteria.com - Telnr: +46 (0)72 245 43 80.

+ 20 länder

+ 45 års erfarenhet

Sopra Steria i Skandinavien 1 300 medarbetare

1,9 miljarder i omsättning

soprasteria.se

VILL DU BEHÅLLA DIN PERSONAL? LÅT DEM BYTA JOBB EMELLANÅT. Du vet väl att du kan låta din personal utbildas och deltidstjänstgöra inom Försvarsmakten? Vi erbjuder utbildningar som kan leda till deltidsjobb som reservofficer, gruppbefäl eller soldat. Vissa utbildningar ger dessutom certifieringar som omfattar till exempel ledarskap och grupputveckling.

Många utbildningar är relevanta i en karriär inom besöksnäringen, bland annat logistik- och körkortsutbildningar. En anställd som tjänstgör eller har tjänstgjort inom Försvarsmakten är en anställd du kan lita på när det gäller.

Kontakta arbetsgivarrelationer@mil.se för mer information.

Som vilket annat deltidsjobb som helst. Nästan.