Fokus Patientsäkerhet 160131

FOKUS A N N O N S

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

PATIENTSÄKERHET KVALITET OCH INNOVATION INOM VÅRDEN

JANUARI 2016

MEDICIN RISKOMRÅDEN sidan 8

KRÖNIKAN HANS RUTBERG sidan 34

ANNONS

E-HÄLSA EN BÄTTRE VÅRD sidan 14

Hur står det till med säkerheten?

Nulägesanalys, sidan 4

Personalbrist eller felprioriteringar?

Resurshantering, sidan 20

”Att mörka är kontraproduktivt” Patientsäkerhetslagen, sidan 29

Profilintervju

CHARLOTTA

GEORGE ”Patienter som får bestående men eller avlider till följd av en vårdskada är betydligt färre idag”

Läs intervjun i mobilen!

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET FÖR EN FÖRBÄTTRAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR PATIENTENS BÄSTA www.sls.se annons_DN_bilaga.indd 1

2015-12-21 13:18:29

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledaren Heidi Stensmyren

ANNONS

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Läs ledaren i mobilen!

Inför patientansvarig läkare i vården

L

äkarförbundet har fört samtal med företrädare för patientföreningar och pensionärer. Vi är alla överens om att en patientansvarig läkare (Pal) behövs. Det ska vara en legitimerad läkare med tillräcklig kompetens för uppgiften.

eningar och pensionärer. Vi är alla överens om att Pal behöver återinföras.

Jämlikheten i vården skulle också öka. Då patienter som, kanske till följd av orkeslöshet på grund av sitt sjukdomstillstånd, har sämre förmåga att tala för sig och tillgodose sina vårdbehov skulle ges större möjligheter att få hjälp av en samordnande läkarkontakt som har medicinskt ansvar.

Patientansvarig läkare skulle öka tryggheten för patienten och skapa en mer jämlik vård. År 1991 infördes Pal i hälso- och sjukvårdslagen för att underlätta kontinuitet och patientens anknytning till en viss läkare.

Pal togs dock bort från lagstiftningen år 2010 och ersattes av ”fast vård­ kontakt” med ansvar för samordning. Men de nuvarande reglerna om fast vårdkontakt fungerar inte bra nog.

Endast vid livshotande tillstånd uppges att denna vårdkontakt ska vara en läkare. Funktionen vård­ kontakt är otydlig och kan variera stort beroende på vem som utses.

I dag saknas ofta någon med ett övergripande medicinskt ansvar för patienter med långvariga sjukdomar, andra allvarliga eller komplicerade sjukdomstillstånd, äldre med flera sjukdomsdiagnoser och patienter med nedsatt autonomi. Resultatet är en opersonlig och osäker vård där patienter skickas runt utan någon namngiven person med en medicinsk helhetsbild. Många läsare av Dagens Nyheter känner till fallet Åke som under en relativt kort sjukdomsperiod slussades runt mellan 66 olika läkare. Alla dessa kontakter saknade nödvändig helhetsblick över Åkes sjukdomstillstånd och ett samlat medicinskt ansvar. Fallet Åke är förfärande men tyvärr inte unikt, andra patienter far illa på liknande sätt.

Det var förmodligen aldrig lagstiftarens avsikt att försämra patienternas möjligheter att få en

Det finns en tröskel för vem som får en vårdkontakt som är läkare. Ett återinförande av Pal skulle ge en säkrare och mer patientvänlig sjukvård.

Kontinuiteten mellan patient och läkare skulle förbättras, liksom samordningen mellan olika vårdenheter.

Vårdens kvalitet och tillgängligheten skulle därmed öka.

Läkarförbundet har fört samtal med företrädare för patientför­

namngiven ansvarig läkare när begreppet fast vårdkontakt infördes. Ändå gled den praktiska verkligheten och ambitionsnivån ner på dagens oacceptabla nivå.

I dag saknas ofta någon med ett övergripande medicinskt ansvar för patienter Läkarförbundet kräver därför att vårdgivarna omedelbart ser till att alla patienter som behöver eller önskar ha en läkare som fast vårdkontakt ges den möjligheten. Denna läkare borde benämnas patientansvarig läkare, Pal, enligt Läkarförbundet. Anledningen är att det ska bli tydligare för både patienter och vårdpersonal vem som har det här viktiga ansvaret och befogenheten.

Läkarförbundet föreslår att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skärper tillsynen för att kontrollera att vårdgivarna lever upp till kvalitetskraven om kontinuitet mellan patient och läkare i lagstiftningen. Vi föreslår även att regeringen ger IVO i uppdrag att

FOKUS PATIENTSÄKERHET Projektledare Jonatan Söderlund jonatan.soderlund@smartmediaagency.se Vd Marcus Carloni Redaktionschef Cindy Ahrnewald

Text Annmarie Palm, Cindy Ahrnewald, Eva-Lotta Sigurdh, Håkan Söderberg Omslagsbild Sofie Westling Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

Läs mer om...

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

16 Charlotta George

följa upp dagens tillämpning av fast vårdkontakt, för att få mer faktauppgifter om de patienter som behöver en patientansvarig läkare verkligen får det. Det skulle ge underlag om det behövs ytterligare reglering och möjligtvis en hårdare tillsyn.

Om Pal återinförs för alla de patienter som behöver så skulle den för vården så nödvändiga helhetssynen kring patienten stärkas väsentligt. n

04 Nulägesanalys patientsäkerhet 08 FoU: Riskutsatta områden 10 Vård & äldreomsorg 12 Utbildning i framkant 14 E-hälsa: För en bättre vård 16 Profilintervjun Charlotta George 20 Debatt: Resurshantering 22 Hygien & omsorg 24 Forskning & utveckling 26 Vaccin & antibiotika 29 Tandvård & munhälsa 32 Forskning i Sverige 34 Krönikan Hans Rutberg

Trevlig läsning!

Jonatan Söderlund Projektledare

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

DETTA ÄR SMART MEDIA Layout och repro Johan Umenius Distribution Dagens Nyheter, januari 2016 Tryck Bold Printing Stockholm Webb www.fokuspatientsäkerhet.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising.

Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

Plastikkirurgi i trygg och omvårdande miljö

Legitimerad läkare Leif Gylbert med specialistområde plastikkirurgi erbjuder estetisk och rekonstruktiv plastikkirurgi i en trygg och omvårdande miljö på Sophiahemmet. En väg till ökad livskvalitet - välkommen med din förfrågan!

PL ASTIKKIRURGEN LEIF GYLBERT Tel: 08-21 01 01 Box 5605, 114 86 Stockholm Valhallavägen 91,Hus A www.sophiahemmet.se www.plastikkirurgen.com info@plastikkirurgen.com

ANNONS

Intelligent infrastruktur i framtidens sjukvĂĽrd

FOTO JANIE AIREY

All data ďŹ nns egentligen redan, men den mĂĽste samlas pĂĽ ett bättre sätt.

FĂśrst dĂĽ kan verksamheten bli mer eektiv, nĂĽgot som inte bara sparar tid, pengar och miljĂś, utan även Ăśkar tryggheten och patientsäkerheten. – Tekniken ska ju hjälpa människan och här ďŹ nns oanade mĂśjligheter inom sjukvĂĽrden, säger Lars FjällstrĂśm pĂĽ den globala specialisten inom energihantering Schneider -Electric.

TEXT EVA LOTTA SIGURDH

FOTO PATRIK SVEDBERG

SjukvĂĽrden, inte minst vĂĽra sjukhus, brottas med stora prĂśvningar.

Dagligen rapporteras det om nÜdvändiga besparingar, personalbrist och otydlighet kring information och rutiner. – I mÜtet med vüra kunder ser vi vilka enorma utmaningar münga sjukhus stür infÜr, men ocksü vilka resurser som redan finns, framhüller Lars FjällstrÜm, Sales Director pü Schneider-Electric EcoBuilding, en division inom Schneider Electric.

Lars FjällstrÜm, Sales Director Schneider-Electric EcoBuilding

FÜretaget har müngürig erfarenhet av hälso- och sjukvürdssektorn och det är lätt att skÜnja vilka utmaningar som är stÜrst – och vilka som är pü frammarsch: – FÜrutom det tryck pü finansiella besparingar samt alla regelverk som omgärdar sjukhusen, sü handlar mycket i dag om säkerhet pü alla nivüer. Särskilt det sistnämnda växer alltmer, i takt med att samhället i stort blivit hürdare. Precis som skolorna sü vill till exempel allt fler sjukhus infÜra ID-kontroller och säkrare passersystem, berättar Lars FjällstrÜm, som ocksü ser en Ükning av allt som är kopplat till patientnÜjdhet och patientsäkerhet.

Patienterna har generellt blivit mer medvetna än tidigare om vad som krävs fÜr ett snabbare tillfrisknande och ställer därfÜr hÜgre krav, som till exempel enskilt rum i stället fÜr fyrsalar, erfar Lars FjällstrÜm frün sina kontakter med vürdpersonalen.

Uppmärksamheten kring vürdskador har ocksü Ükat.

Ökad samordning Det gäller alltsü att mÜta alla dessa utmaningar, vilket i müngt och mycket är en teknikfrüga.

Med en bättre samordning av beďŹ ntliga resurser Ăśkar sĂĽväl eektiviteten som säkerheten totalt.

Detta samtidigt som büde skattepengar och miljÜ sparas. – Eller, snarare en früga om att samla den teknik som redan finns i olika IT-system. FÜr med en bättre samordning av befintliga resurser Ükar süväl effektiviteten som säkerheten totalt. Detta samtidigt som büde skattepengar och miljÜ sparas. Den här samordningen är en fÜrutsättning fÜr morgondagens sjukvürd. DärfÜr bygger hela vürt koncept pü det vi kallar intelligent infrastruktur, där vi plockar ihop alltifrün belysningsstyrning till passerkontroller och larmsystem, säger Lars FjällstrÜm.

Ett exempel kan vara att när brandlarmet gür sü framgür det tydligt och snabbt vilken del av byggnaden det berÜr, sü att inte

alla müste rusa ut och lämna det de hüller pü med. – Som en operation. Det kan ju fü fÜrÜdande konsekvenser fÜr patienten att avbryta operationen.

Men larm kan även handla om samordnade passersystem och digitala kontrollfunktioner fÜr att se vilka som befinner sig i sjukhusets lokaler.

Ett annat exempel är koordinerad rumsbokning mellan olika enheter. Idag gÜrs münga bokningar manuellt, vilket tar värdefull tid frün andra, viktigare uppgifter fÜr personalen. – Med en grafisk Üverblicksbild, där alla rum och bokningar finns samlade behÜver du inte ringa runt och leta efter fÜrlossningsplatser.

En sü kallad operationspanel är ytterligare ett exempel pü effektivisering. Att pü ett och samma ställe i operationssalen enkelt kunna ställa in allt ifrün belysning och temperatur till vilken musik man eventuellt vill ha i bakgrunden utifrün de behov som rüder, kan spara flera minuters fÜrberedelsetid per operation – vilket blir münga timmar per ür: – Det är südant här vi hjälper till med, eftersom vi ser att det behÜvs. Vi utvecklar büde produkterna samt tjänsterna vilket gÜr oss till en komplett leverantÜr av unika och effektiva sjukhuslÜsningar frün energianläggningar till yttersta eluttaget.

Tekniken ďŹ nns Genom att ta ansvar fĂśr helheten Ăśkar ocksĂĽ fĂśrutsättningarna fĂśr de mervärden man vill ha Ăśver tid, som till exempel energibesparingar, menar Lars FjällstrĂśm, och tycker det är synd att sĂĽ mĂĽnga sjukhus i dag stĂĽr med sĂĽ mycket outnyttjade resurser. – De flesta har en mängd avancerade datasystem, men de passar inte ihop med varandra. Det är som egna smĂĽ Ăśar av teknik som flyter omkring ‌

Att fü grepp om detta är redan akut men det kommer att bli än viktigare eftersom sjukhusen stür infÜr allt stÜrre utmaningar. Münga byggnader är gamla och i behov av upprustning, men sjukhusen behÜver även byggas om fÜr att bättre kunna leva upp till de krav som dagens vürd ställer.

Att patientnÜjdhet och säkerhetsfrügor fütt stÜrre fokus gÜr att ocksü tekniken har fütt det, dü man sÜker mer kreativt eer anpassade lÜsningar. – PatientflÜdena genom sjukhusen ser annorlunda ut mot fÜrr. FÜr att effektivisera operationerna vill münga exempelvis ha särskilda fÜrberedelserum i anslutning till operationssalarna.

En Ükad samordning av IT-systemen och infÜrandet av intelligent infrastruktur är dock i sig inte beroende av de nÜdvändiga upprustningarna och ombyggnationerna, betonar Lars FjällstrÜm.

De gür alldeles utmärkt att anpassa även till befintliga byggnader. – Men om man ändü müste modernisera byggnaderna och detta innebär ytterligare utmaningar fÜr vürden, sü kan det ju vara ett utmärkt tillfälle att samtidigt dra nytta av och uppgradera den teknik som redan finns. Det finns sü mycket outnyttjad potential inom sjukvürden idag!

Värdet av helhetsansvar Tekniken finns alltsü och även

stora tekniska kunskaper pü sina hüll. Nu behÜver nästa steg tas, frün isolerad kompetens och verksamhetsutveckling till samordning och delaktighet, fÜr att klara nuvarande och kommande utmaningar. – Jag ser en positiv trend, där münga viktiga frügor kommit hÜgre upp pü agendan. Att patientnÜjdhet och säkerhetsfrügor fütt stÜrre fokus gÜr att ocksü tekniken har fütt det, dü man sÜker mer kreativt efter anpassade lÜsningar. – FÜrdelen med att ta hjälp av ett fÜretag som oss pü Schneider-Electric EcoBuilding är att vi tar ett helhetsansvar. Vür styrka är att vi är den kompletta leverantÜren, med hela kedjan av komponenter anpassade fÜr varandra. Vi tillverkar själva alla produkter och vet hur de passar ihop.

Fast oavsett produkter och aldrig sü modern teknik är ändü alltid det mänskliga användandet viktigast. – Visionen fÜr framtidens sjukvürd är att det ska vara full kontroll pü verksamheten och att tekniken är med och stÜdjer detta.

FÜrst med rätt information till rätt person och vid rätt tillfälle har vi kommit en god bit pü väg, avslutar Lars FjällstrÜm.

SCHNEIDER-ELECTRIC Hjälper kunder att hantera energi och processer säkert, eektivt och hüllbart, frün tillverkning till eluttag – och med müngürig erfarenhet inom hälso- och sjukvürden.

Mer information pĂĽ: www.schneider-electric.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Nulägesanalys

ANNONS

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Med patientsäkerheten i fokus Hur står det egentligen till med patientsäkerheten inom den svenska vården? Lite si och så enligt vissa, klart bättre tycker andra.

Frågan är kanske snarast vad som egentligen menas med patientsäkerhet och vad som krävs för att vi ska kunna säga att vi har kommit en god bit på väg.

Att flera spännande projekt med rätt riktning tagit form är dock oomtvistligt – som till exempel Flemingbergsprojektets riktade aktiviteter mot diabetessjuka och en visuell säkerhetsmetod som fått namnet Gröna korset.

TEXT EVA-LOTTA SIGURDH

Kunskapen om problemet med vårdskador är klart bristfällig, enligt Lars Harms-Ringdahl, tidigare professor i riskhantering på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Karlstads universitet, tillika medlem i en patientnämnd.

Lars Harms-Ringdahl, tidigare professor i riskhantering på Kungliga Tekniska Högskolan

– Det är allvarligt att flera stora vårdområden, som öppenvården, psykiatrin och barnsjukvården inte har kommit med i statistiken, framhåller han.

Det sker flera stora förändringar

inom svensk sjukvård just nu, med omorganisationer, ombyggnationer av sjukhuskomplex och utflyttning av allt mer avancerad vård i hemmet. Mycket till det bättre – men Lars Harms-Ringdahl är orolig för att säkerhetstänkandet inte hinner med.

Det är allvarligt att flera stora vårdområden, som öppenvården, psykiatrin och barnsjukvården inte har kommit med i statistiken.

Lars Harms-Ringdahl

– Riskanalyser är ett av mina special­ områden, men ska jag vara ärlig så känns det som om man inte vet hur man ska göra. Det behövs vid stora ändringar av organisationen så att allt fungerar för patienten, exem-

pelvis hanteringen av remisser som lätt kan bli fel. Faktum är att det inte finns någon objektiv klar bild av hur patientsäkerheten inom hela vården ser ut, utan den bygger till stor del på självuppskattningar från sjukhus och vårdgivare själva.

Kunskap kräver forskning Behovet av kunskap och forskning förs fram av många. Men det räcker inte med önsketänkande menar Lars Harms-Ringdahl, eftersom forskningen i dag är mycket liten i förhållande till problemets storlek.

– Kunskap kommer inte av sig själv, den kräver forskning och utvärdering. Staten behöver ta ett övergripande ansvar. Svensk sjukvård är ju den största och mest komplexa verksamhet vi har i Sverige.

Han menar att Sverige behöver ett kunskapscentrum för patientsäkerhet likt de centrum som finns för till exempel strålskydd och trafiksäkerhet. Ett kunskapscentrum skulle värdera och ta hand om resultat så att det kommer till nytta och når alla användare.

Lyckade screeningstudier Men även om de politiska satsningarna på nationell nivå inte är tillräckliga så har patientsäkerhets-

Södra Älvsborgs sjukhus vann Quality Innovation of the Year år 2014 för det visuella säkerhetsprojektet Gröna korset

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

ANNONS

Nulägesanalys 5 Aktuellt

FOTO SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS

frågan fått en helt annan aktualitet idag, i jämförelse med tidigare.

Mycket spännande forskning görs på området, om än kanske mer riktat och regionalt än övergripande och landsomfattande.

Ett exempel på detta är de scree­ ningstudier som nyligen gjorts av diabetesdrabbade och de som är i riskzonen för att få diabetes. Inom ramen för Karolinska Institutets och Stockholms läns landsting forskningsprojekt 4D, som går ut på att koppla forskning till kvalitetsutveckling, har en metod arbetats fram som gör det möjligt att både hitta och tidigt behandla dessa personer: – Det här betyder mycket för patientsäkerheten, eftersom diabetes är en allvarlig, ständigt ökande sjukdom, där också risken för farliga följdsjukdomar är stor. När vi nu lättare ser vilka som är i riskzonen eller i förstadiet, kan vi mota ”Olle i grind” och spara såväl stora pengar som massor med personligt lidande, säger Kristin Steiner, diabetesforskare och distriktsläkare, som lett projektet med det nu avslutade screeningarbetet.

Jämlikhet och individanpassning Resultatet visar att många som är i riskzonen inte söker vård och därför behöver hittas på andra sätt. Det gäller framförallt invandrare från utom­ europeiska länder, psykiskt sjuka och – allra mest! – män i arbetsför ålder.

– De här upptäckterna betyder väldigt mycket för såväl fortsatt förebyggande som behandlande arbete.

Nu kan vi göra mer riktade insatser mot just dessa grupper och med individanpassad vård få ett mer jämlikt resultat, förklarar Kristin Steiner.

Ett sätt är att kartlägga hur vårdcentralerna uppmärksammar, upplyser och hanterar diabetesfrågan i sitt närområde och som första steg i den kartläggningen, har nu Kristin inlett ett forskningsprojekt i invandrartäta Flemingsberg utanför Stockholm.

När vi nu lättare ser vilka som är i riskzonen eller i förstadiet, kan vi mota ”Olle i grind” och spara såväl stora pengar som massor med personligt lidande.

Kristin Steiner

Kristin Steiner, diabetesforskare och distriktsläkare

– Eftersom diabetes i ett ännu outvecklat eller väldigt tidigt skede handlar mycket om livsstilsförändringar är det oerhört viktigt att vara lyhörd för vilka förändringar som fungerar i vilka grupper, betonar hon. Vissa kanske inte har varken lust eller förutsättningar att köpa gymkort, men kanske skulle börja röra på sig med glädje om det fanns kurdisk dans. Det är något vi funderar på här …

Fortsättning på s.6

Anders Wedin, delägare Wedin & Söderberg

Med ögat i fokus ”Mer än bara glasögon” TEXT REDAKTIONEN

– Att arbeta patientsäkert som optiker innebär att man dels arbetar strukturerat och dokumenterar det man gör. Dels är att man kan bistå med adekvat kompetens och se till att patienten får den undersökning problematiken kräver.

Anders Wedin, optiker och delägare i Wedin & Söderberg, har en medicine magisterexamen i klinisk optometri. En vidareutbildning som ger ökad förståelse för ögonsjukdomar, detektion och förlopp. Eller ”konstiga ögon”, som han skämtsamt uttrycker det.

– Det är min specialitet och vår nisch, och det kan till exempel handla om patienter som behöver glasögon utformade för ett defekt färgseende, åldersförändringar på näthinnan eller speciella kontaktlinser för skadade hornhinnor. Men självklart är alla välkomna till oss, man måste inte ha större problem än till exempel vanlig närsynthet.

Närsynthet ökar – Tyvärr så ökar just närsynthet, framförallt hos ungdomar. Till stor del beror det på en minskad exponering av UV-ljus: Detta beror på att barn tillbringar mer tid inomhus är tidigare generationer. Även kosten spelar roll, intag av snabba kolhydrater ger stora insulinpåslag och insulin gör så att ögongloben växer, vilket skapar närsynthet.

– Sen tror jag personligen att det ökade närarbetet – tiden vi tillbringar framför datorer, telefoner och läsplattor – spelar en stor roll, liksom vår kost. Som tur är finns det en särskilld typ av kontaktlins, Orto-K, som minskar närsynthets­ utvecklingen hos patienten, avslutar Anders Wedin.

Korta väntetider på Barnsjukhuset Martina Vårdval inom barn- och ungdomsmedicin gör det möjligt för barn att snabbt få träffa en specialist på Barnsjukhuset Martina.

- Det är patientvänligt, säger Anneli Degardh som är verksamhetschef på Martina. På akuten tar vi emot barn upp till 18 år om man är medlem.

Under 1 års ålder är alla barn välkomna. Medlemmar har möjlighet att boka tid via en mobilapp för ett akutbesök.

– På mottagningen tar vi emot alla barn för utredning och behandling, även barn med ADHD-frågeställningar.

– Det känns roligt att kunna erbjuda barnen att få träffa specialistkompetenta läkare, Tidsbokning: 08-120 23 110 bland annat inom allergiska, neurologiska Öppet vardagar 08 - 20, och hormonella frågeställningar, och att vårt helger 10 - 16 nätverk med specialister ökar!

Adress: Hus F vid Sophiahemmet Valhallavägen 91F, 114 27 Stockholm (ingång via Lindstedtsvägen 8) Telefon: 08-120 231 10. Fax: 08-20 36 40. Hemsida: www.barnsjukhusetmartina.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

6 Nulägesanalys Aktuellt

ANNONS

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE Fortsättning från s.5

Jag fick idén (till Gröna korset) efter flera allvarliga händelser som inte uppmärksammats på ett bra sätt, vilket gjorde mig frustrerad.

Arvid Forsmann, vd Stärkevästen

Ont i rygg, nacke och axlar?

Många har värk i överkroppen vilket ofta beror på en dålig hållning. Mycket fysiskt arbete i vardagen innebär ofta extra mycket belastning. En hållningsväst kan motverka dålig hållning och minska smärtan.

TEXT REDAKTIONEN

– Många har en arbetsställning där axlarna faller framåt och vi håller armarna framför kroppen vilket resulterar i att bröstmuskulaturen förkortas. Eftersom kroppen anpassar sig efter de arbeten den utför vill kroppen fortsätta dra fram axlarna även efter att vi slutat arbeta, säger Arvid Forsmann, grundare och vd på Stärkevästen.

Förebygger problem Arvid Forsmann jobbade tidigare som massageterapeut. Många av hans kunders problem kom från dålig hållning men de hållningsvästar som fanns på marknaden var ofta obekväma.

För att råda bot på situationen utvecklade han Stärkevästen som är speciellt framtagen för att den ska vara skön att bära, samtidigt som den påminner kroppen om hållningen. Västen finns i fem storlekar och är extra viktig att använda när man är som tröttast i ryggen.

– Eftersom det är lättare att förebygga problem än att lösa något som redan har fått sätta spår i kroppen, så är Stärkevästen ett bra sätt för personal inom vård och omsorg att undvika dålig hållning och medföljande problem, avslutar Arvid Forsmann.

Lars Rex, chefläkare Södra Älvsborgs sjukhus och Katherina Hansson, vårdutvecklare Gröna korset

Lars Rex

Kristin hoppas att Flemingsbergsprojektet ska ge ringar på vattnet och generera liknande livsstilsmottagningar på alla vårdcentraler i Sverige.

– Det skulle definitivt öka patientsäkerheten och bidra till en förbättrad folkhälsa på lika villkor för en stor del av befolkningen, framhåller hon.

Poängen med metoden är att vi har gått från skrivbordsprodukt till ”hands on”, här och nu.

Katherina Hansson

Gröna korset – från industrin till vården Ett annat projekt med ett lyckat resultat är Gröna korset, som införts på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.

Det är en enkel visuell metod för medarbetare i sjukvården att dagligen identifiera risker och vårdskador i realtid.

– Jag fick idén efter flera allvarliga händelser som inte uppmärksammats på ett bra sätt, vilket gjorde mig frustrerad, berättar initiativtagaren och dåvarande kirurgklinikens

verksamhetschef Lars Rex (numera chefläkare på sjukhuset), som ägnade mycket tid åt att försöka hitta lösningar på de här problemen.

– Så när jag gjorde ett studiebesök inom industrin år 2011 och såg hur de där arbetade med arbetsplatsrisker och olyckor enligt en ”Safety cross metod”, så tänkte jag att ”det här borde vi kunna göra också inom vården!

Redan dagen därpå skapade vårdutvecklaren och den som i dag leder arbetet, Katherina Hansson, en vårdanpassad modell som döptes till Gröna korset och som nu implementeras på sjukhusets samtliga enheter.

Daglig överblick I korthet går metoden ut på att med olika färger identifiera och bedöma uppkomna vårdskador eller risk för vårdskador det senaste dygnet och visuellt illustrera detta på en stor månadstavla. Tavlan visar tydligt hur varje dag ser ut och med hjälp av hela korset (månadens alla dagar) ger den även mer övergripande helhetsbild av situationen.

– Poängen med metoden är att vi har gått från skrivbordsprodukt till ”hands on”, här och nu. Medarbetarna på varje enhet och från olika yrkesgrupper träffas minst en gång per dygn, ibland vid varje skift och går då tillsammans igenom riskläget; Har vi haft någon vårdskada eller risk för vårdskada? Om så är fallet, vad kan vi göra för förbättringar?

Och – inte minst – vem gör vad?

Nu på en gång, säger Katherina Hansson. Hon framhåller det dagliga förbättringsarbetet som den absolut största och viktigaste framgångsfaktorn för metoden: – Eftersom ”Elsa som har ramlat” fortfarande är kvar på sjukhuset är det ju lätt att gå till henne direkt och bistå med hjälp samt be om förslag på förbättringsåtgärder för att undvika att något liknande inträffar igen och sedan snabbt åtgärda.

Ett annat exempel kan vara sköterskan som var nära att gå in med mediciner till fel patient (vilket genererar en risk för vårdskada); Hur

kunde detta ske? Och hur kan man snabbt ändra rutinerna så att detta inte sker igen?

Intresset för Gröna korset har redan spritt sig långt utanför sjukhusets gränser och både Lars och Katherina hoppas att metoden ska slå igenom i hela landet: – Tillsammans med medarbetarna har det varit lätt att införa metoden. Den är så enkel och självgående och tack vare det visuella och dagliga arbetet har personalen blivit mycket mer riskmedveten, vilket både ökat patientsäkerheten och stärkt patientsäkerhetskulturen.

Smart fakta Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada – att skydda patienter från att skadas när de får vård. I Sverige är vården säkrare än i de flesta andra länder, men ändå är vårdskador ett stort problem.

Enligt Socialstyrelsen så är en vårdskada enligt patientsäkerhetslagen (PSL) ”när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall, som annars hade kunnat undvikas om rätt åtgärder hade skett vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.”.

Vissa skador går inte att undvika och inom vården tvingas man ibland att acceptera en lindrig skada. Dessa klassificeras dock inte som en vårdskada, utan det är de skador som kunnat undvikas som rubriceras som vårdskador. Vårdskador kan vara av olika allvarlighetsgrad.

Regering och riksdag ansvarar för lagstiftningen som styr vården och därmed hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Föreskrifter, riktlinjer och vägledningar ansvarar Socialstyrelsen och andra myndigheter för. Hälso- och sjukvården ansvarar i sin tur för att arbeta patientsäkert och följa lagar och föreskrifter.

Källor: Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL)

Innovativ vårdsamverkan Vill du arbeta direkt i patientens journal vid sängkanten med stöd av en surfplatta? Vill du slippa faxen för att kommunicera kring patienten mellan vårdgivare? Vill du få direkt tillgång till all information om din patient i ett och samma system? Vill du få en säkrare och bättre vård med direkt tillgång till evidensbaserade råd i patientmötet?

Cambio COSMIC® utvecklas av svensk hälso- och sjukvård för svensk hälsooch sjukvård. Med Cambio COSMIC® är framtiden redan här. Det kallar vi Innovativ vårdsamverkan.

Besök oss på www.cambio.se för mer information.

MV Be s 3- Te-m ök o 4f eb äss ss p , m an å on i K ter ist D:2 a!

3

En bättre dag Före

Efter

ÅDERBRÅCK och ådernät Skuminjektion med ultraljud Effektiv behandling av åderbråck utan operation eller narkos.

(Ingen sjukskrivning krävs)

Digitala lösningar för vård och omsorg som bidrar till ett kvalitetssäkert genomförande, minskad administration, ökad trygghet och mer tid till personliga möten

Våra kunder arbetar med

HEMTJÄNST HEMSJUKVÅRD ELEVHÄLSA PRIMÄRVÅRD

Läkarhuset Hötorgcity 08-55 80 80 00

www.åderbråck.nu Dr. Brigitte Galland Perhard www.joliv.se

Vi vill ha dig.

Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre.

Vill du vara med? Sms:a medlem till   eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar  kr/mån.

Välkommen till

Privata Barnmorskors Mödravårdscentral Välkommen till Privata Barnmorskors MVC på Värtavägen 30 i Stockholm. Hos oss får du kostnadsfri mödravård och preventivmedelsrådgivning. Vi tar hand om dig! Boka tid på tel 08-661 59 50. www.privatabarnmorskor.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Riskutsatta områden

ANNONS

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Hallå där …

… Åsa Agerbring, projektledare för Patientsäkerhetskonferensen Varför konferera om patientsäkerhet?

– Jag tror på mötet. Genom att mötas kan man diskutera metoder och idéer, jämföra dem med varandra och ta stöd i den kunskap som finns under ett och samma tak. En konferens ger mycket om man utnyttjar den på rätt sätt. Att möta andra med liknande agenda som en själv.

– Patientsäkerhetskonferensen består inte enbart av seminarier.

Här har vi en stor mötesplats och utställning där alla våra samarrangörer finns och kan bidra med fördjupad information och kunskap. Här kan man också ta del av praktiska exempel och idéer till förbättringar. Det är en samlingsplats för landstingschefen såväl som för sjuksköterskan.

Vilka träffar man mer?

– Det är många som prioriterar konferensen och deltagare från både kommuner, myndigheter och landsting, samt den akademiska världen och näringslivet ställer ut, håller seminarier eller workshops.

Tanken är att konferensen ska följa utvecklingen i hela Sverige, i alla led.

Vad kommer att diskuteras?

– Många olika ämnen inom patientsäkerhet. Konferenserna har utvecklats till att bli allt mer strategiska, tidigare handlade det om ”hur man rapporterar en vårdskada”. Idag fokuserar man på hur man kan arbeta systematiskt med de metoder, arbetssätt och processer som finns.

– Sen är det ju inte vi arrangörer som bestämmer innehållet, utan våra deltagare. Därför blir också konferensen högaktuell. Årets inskickade förslag handlar framförallt om kompetens: Vilken typ av kompetens och i vilka sammanhang den krävs. Hur man förebygger vårdskador i alla led från patient till chef, är en annan fråga som fått stort fokus.

– Anmälningstiden för förslag till seminarier har tyvärr passerat.

Men förslag till posterutställningen kan lämnas mellan 8 mars – 4 april. För mer information, besök patientsäkerhetskonferensen.se Patientsäkerhetskonferensen är en etablerad samlingsplats för patientsäkerhetsfrågor. Årets konferens går av stapeln på Stockholmsmässan den 21-22 september, 2016.

Anmälan öppnar i april.

JOURNALIA

Forskning och medicinsk utveckling ökar tryggheten Läkemedelsanvändandet bland äldre och diabetessjukvården är två av de mest komplexa och därmed riskutsatta områdena inom svensk sjukvård.

Mycket arbete återstår för att förebygga och minska riskerna och därmed stärka patientsäkerheten, men en hel del har också gjorts.

Tack vare forskningen görs ständigt nya, avgörande upptäckter, som både belyser problematiken och banar väg för nya läkemedel och framgångsrika samarbetsmöjligheter.

TEXT EVA-LOTTA SIGURD

Många av sjukhusinläggningar av äldre skulle kunna undvikas bara de fick rätt mediciner, i rätt kombinationer och doser, samt tillräcklig och individanpassad information.

Det visar en studie som publicerades för några år sedan ledd av Ulrika Gillespie, samordnare för klinisk farmaci i Uppsala, tillika forskare kring äldre och mediciner.

– En stor del av problemen beror på brister i samordningen mellan olika vårdinstanser och konsekvenserna det får, förklarar hon.

– Många äldre är multisjuka och behandlas av fler olika läkare samtidigt, utan att dessa har någon kommunikation om behandlingsmetoder och läkemedel sinsemellan. Då finns risken att det både blir för mycket mediciner och att ingen tar ansvar för den totala behandlingen.

I studien jämfördes två olika patientgrupper, där den ena inkluderade en apotekare i behandlingsteamet runt patienten, något som fortfarande är ovanligt i Sverige, men vanligt utomlands. Dennes uppgift var att, tillsammans med patienten, gå igenom samtliga aktuella mediciner och därefter lämna förslag till den ansvarige läkaren på vad i behandlingen som behövde ändras.

– Flera doseringar visade sig vara för höga eller för låga och många mediciner som det inte längre fanns behov av kunde plockas bort. Detta

sammantaget gjorde att patienterna inte behövde uppsöka sjukvården lika ofta året därpå, särskilt inte akut och för läkemedelsproblem, sammanfattar hon resultatet, som hon nu hoppas ska ge större genomslag inom både primärvården och på sjukhusen framöver.

Flera doseringar visade sig vara för höga eller för låga och många mediciner som det inte längre fanns behov av kunde plockas bort.

Ulrika Gillespie

Ulrika och hennes kollegor planerar nu att ta den här forskningen vidare från yrkesfokus och farmaceuternas roll, till fokus på vilka insatser inom vården som har effekt: – Ofta får äldre som kommer till sjukhuset helt andra läkemedel än man haft innan. Det finns ett stort glapp mellan primärvården och sjukhusen, som vi ska försöka överbrygga genom bättre uppföljning efter utskrivning, berättar hon.

Målet är att försöka hitta nya arbetssätt som minimerar läkemedelsorsakade sjukhusinläggningar.

Kulturanpassad patientutbildning Ett annat komplext vårdområde är diabetes, både behandlingsmässigt och i fråga om tidig upptäckt.

Särskilt det sistnämnda har oerhörd betydelse, framförallt vid diabetes typ 2 och här har flera spännande rön redan lett till riktade insatser med gott resultat – även om mycket praktiskt arbete återstår. Diabetesforskaren Per Wändell upptäckte nyligen att det finns en överrepresentation av diabetes bland utomeuropeiska invandrare: – Vi har sett att det är tre till fyra gånger fler personer från Mellan­ östern än svenskfödda som har diabetes och det är extra viktigt att uppmärksamma nu med den stora flyktingvågen.

Ulrika Gillespie, samordnare klinisk farmaci i Uppsala

Upptäckten har lett till nationella riktlinjer för hur man ska nå den här gruppen, till exempel med hjälp av en kulturanpassad patientutbildning (läs mer om kulturanpassad patientutbildning i artikeln om patientens säkerhet och behov, s.4). Exakt hur den ska se ut är dock ännu inte klart.

– Men det är oerhört viktigt att vi hittar dessa människor och genom livsstilsförändringar kan förebygga att de utvecklar diabetes, eftersom det inte bara är allvarligt i sig utan också kan leda till många farliga följdsjukdomar, betonar Per Wändell.

Exempel på följdsjukdomar är hjärt- och kärlsjukdomar, där forskningen visar på ett allt tydligare samband. Alarmerande, men samtidigt positivt, menar Per Wändell, då det också lett till att hjärtläkarna nu vill samarbeta mer med diabetessjukvården än innan – vilket i sin tur fört forskningen framåt, såväl inom det förebyggande som det behandlande vårdarbetet.

– Flera nya läkemedel är på gång, de ska bara provas ut ordentligt först, berättar han och spår att det kan bli verklighet inom några år.

– Egentligen handlar det ”bara” om mer pengar, vilket vår forskning är i stort behov av.

Förutom upptäckten att vissa invandrargrupper är särskilt utsatta råder det ingen tvekan om att många personer med diabetes går odiagnostiserade och att det därför krävs en ökad uppmärksamhet och många olika insatser.

– Man räknar med att så mycket som att på två som har diabetes går en tredje som är oupptäckt, illustrerar han det allvarliga läget. Och det är ju så onödigt!

”Kräv dina rättigheter!”

Riktade åtgärder mot invandrare och fler och bättre läkemedel är alltså några av insatserna som forskningen lyft fram för att komma till rätta med situationen, men det finns även annat viktigt, som till exempel att primärvården behöver bli mer jämlik.

– Det är så lätt att kolla om man har diabetes, men många vårdcentraler väntar alldeles för länge med att erbjuda de blodprover som krävs, säger Per Wändell.

Ansvaret för detta, liksom för all form av upplysning och uppföljning, måste ligga på vårdenheten, inte på patienterna själva, eftersom patien-

Per Wändell, diabetesforskare

terna inte alltid vet vad de ska vara observanta på eller vilka rättigheter som de faktiskt har: – Det är allvarligt och ett stort hot mot patientsäkerheten oavsett vårdområde! tycker både Ulrika Gillespie och Per Wändell.

Flera nya läkemedel är på gång, de ska bara provas ut ordentligt först…

Egentligen handlar det ”bara” om mer pengar.

Per Wändell

I väntan på kommande forskningsresultat, som exempelvis av Ulrika Gillespies planerade studie om vilka insatser inom läkemedelsområdet som har effekt, så skulle mycket personligt lidande och stora pengar kunna sparas – om bara de direktiv som redan finns efterföljs, framhåller hon.

– Enligt en författning från år 2012 har alla patienter som är 75 år eller äldre med minst fem läkemedel rätt till en läkemedelsgenomgång av sin läkare minst en gång per år. Så kräv detta av din läkare på vårdcentralen. Och att du även alltid får med dig en uppdaterad lista på vilka mediciner du tar när du lämnar sjukhus eller vårdcentral. Det är din rättighet!

(Läs mer om säker vård av äldre i artikeln om äldreomsorg, s.10).

Smart fakta Äldreriksdagen är en etablera­d och välkänd mötesplats för beslutsfattare med ansvar för vården och omsorgen om äldre. Äldreriksdagen 2016 tar bland annat upp frågor kring vård och omsorg, boende och miljö, trygghetsfrågor, kompetens, mat och social gemenskap.

I år ligger Äldreriksdagen i direkt anslutning till Nationella Patientsäkerhetskonferensen, den 21-22 september.

Källa: Skl.se

– IT-system i vården som förenklar och följer upp

AK – för antikoagulationsbehandlingen CytoBase – för cytostatikabehandlingens vårdkedja www.journalia.se

FĂśr de som har sjuklig fetma och inte klarar

att operera. Ingreppet kallas Gastric bypass eller Gastric Sleeve. Aleris är Skandinaviens stÜrsta enhet fÜr dessa operationer.

5%1)'% $%@.)%1!2 2*4+,)' &%3-! %,,%1 "%2)3!2 %33 3),,239.$ 2/- ).318$%1 5)$ %33 ;5%1 %. ./1-!,5)+3)' 0%12/. ,)''%1 -%,,!.

>

%3 @..2 %. -)22400&!33.).' ",!.$ !,,-8.(%3%. !33 &%3-! +/--%1 !5 $9,)' 2*8,5+/.31/,, /#( !,,-8. 2,!00(%3 9 81 ).3% &!,,%3 43!. $%33! (!1 %. ")/,/')2+ /12!+ +1/00%.2 258,3(/1-/.%1 '(1%,).%1 -/35%1+!1 258,3 "!.3.).' %3-!+)141') -).2+!1 258,3(/1-/.09$1!'%3 0!3)%.3%. ",)1 -).$1% (4.'1)' %&3%1 /0%1!3)/.

31/32 433!,!$ 258,3 5)+3.%$'9.' . /0%1!3)/.

27&3!1 3),, !33 &;12;+! ./1-!,)2%1! "!,!.2%.

-%,,!. -833.!$ /#( (4.'%12+8.2,/1 ,%1)2 81 %33 &;1%3!' )./- 01)5!3 591$ /#( /-2/1' ,%1)2 "%2)3!2 +9.% ).'91 ) +/.#%1.%. /#( (!1 2/- 400')&3 !33 /0%1%1!

0!3)%.3%1 -%$ 2*4+,)' ;5%15)+3 % /0%1%1!1 -%23 ) 5%1)'% /#( /0%1%1!1 09 400(!.$,).' !5 !.$1! ,!.$23).' 2!-3 85%. 09 (%,3 01)5!3 ).3)!3)5 ";1*!. 09 !.4!1)

43&;12 $% &;123! /0%1!3)/.%1.! 09 ,%1)2 /"%2)3!2 ,42 591 .7! +,).)+ ) !,-; 81 +/--%1 0!3)%.3%1 !33 +4..! 2;+! 2/- ).3% 5),, /0%1%1!2 )./- $%. /&&%.3,)'! 591$%. %,,%1 $%. 2/- %6+,4$%1!2 !5 $%. /&&%.3,)'!

591$%. !5 /,)+! 2+8,

/$%1. &%3-!+)141') 81 )$!' %33 ,!0!1/2+/0)2+3 ).'1%00 -%$ +/13 2;5.).'2 /#( )--/"),)2%1).'23)$ %33! -).)-%1!1 $% 0%1)/0%1!3)5! +/-0,)+!3)/.%1.! 913 3%!- /03)-%1!1 $%33! 733%1,)'!1% ) !,,! ,%$ 5) (!1 -%$)#).2+ '!231/%.3%1/,/' $)%3)23 /#( 20%#)!,)2%1!$% 2+;3%12+/1 +/00,!$% 3),, -/33!'.).'%. %33 -7#+%3 %1&!1%3 +)141'3%!- -%$ 23/1! /0%1!3)/.25/,7-%1 359 +)141'/0%1!3;1%1 ) 291%3 5)$ 5!1*% /0%1!3)/. 20%#)!,)2%1!$ !.%23%2) /0 /#( 0/23/0%1!3)5 0%12/.!, ) (!1 -7#+%3 ,9' +/-0,)+!3)/.2&1%+5%.2 2!-3 5%1)'%2 +/13!23% '%./-2.)33,)'! /0%1!3)/.23)$ -).43%1 91! #%.31! "%$1)5%1 !+3)5 +,).)2+ &/12+.).' 2!-3 1!00/13%1!1 3),, .!3)/.%,,! +5!,)3%321%')231%3 %' 1%,!3%1!$% 2*4+$/-!1

2*4+$/-!1 3),,+/--)3 .'1%00%3 43&;12 09 $%. (%,3 2;5$! 0!3)%.3%. -%$ (*8,0 !5 3)33(9,2+)141') > )$ %. !231)# "70!22 -).2+!1 -!.

All personal är specialiserad pü kirurgisk behand-!'28#+%.2 23/1,%+ 29 !33 5!1*% 0/13)/.

0!3)%.3%. 83%1 ",)1 -).$1% !-3)$)'3 ';12 ling av av Ăśvervikt.

Vi arbetar pü uppdrag av Region /#+29 %. /-+/00,).' !5 34..3!1-%. &;1 !33 Sküne och har även avtal 0!3)%.3%. 2+! &9 23!1+!1% -833.!$22)'.!,%1 med andra landsting. )$ %. !231)# ,%%5% 3!1 -!. "/13 %. $%, !5 -!'28#+%. -%. ';1 ).'%. /-+/00,).'

Enligt vürdgarantin har du rätt till besÜk och

/12+.).' 5)2!1 %33 /14"",)'3 2!-"!.$ -%,,!. ;5%15)+3 &%3-! /#( 1)2+%. !33 ).2*4+.! ) #!.#%1 $)!"%3%2 370 (;'3 ",/$317#+ (*813 /#( +81,2*4+$/-!1 &%33,%5%1 2;-.!0.: /#( !131/2 > . !231)# "70!22 ,%$%1 3),, !33 5)+3%.

-).2+!1 /#( !33 -!. &91 "/13 -7#+%3 !5 $%.

2*4+,)'(%3 2/- &%3-!. &;1/12!+!1 5),+%3 (;*%1 0!3)%.3%.2 ,)52+5!,)3%3 2!-3 ,)52,8.'$ ."!13 81 %33 314"")'3 5%1+37' &;1 0!3)%.3415!, 6%-0%,5)2 +!. +)141') 5)$ 370

$)!"%3%2 5!1! !+34%,,3 5)$ ,8'1% .)59%1 8.

01)-813 -%3!"/, +)141') 2.!1!1% 8. ?&%3-!+)141')? )+3)'3 81 %'%. -/3)5!3)/. &;1-9'! 3),, '/$ &;1239%,2% &;1 (41 ,)5%3 ",)1 %&3%1 %. /0%1!3)/.

&1!-&;1!,,3 09 "4+%. > 5%1)'% $;1 ,)+! -9.'! +5)../1 !5 Välkommen > !. 2+! !55!+3! ) -).23

91 ;5%15)+3 2/- !5 "1;23#!.#%1 %38.+ 5!$ $%. till oss )..!. -!. ";1*!1 &4.$%1! 09 !33 93'81$!

591$ +/23!1 2/- $%. ;5%15)+3)'! -%$ !,,!

Om du har frügor är du varmt väkommen att 2). (4$ %&3%12/- $%3 3!1 3)$ &;1 (4$+/2375)$(8&3!$% 2*4+$/-!1 "%(;5%1 /- ).'%3 ';12

-%. !33 $1! )(/0 2)' %&3%1 5)+3-).2+.).' &3%1 /0%1!3)/.%. &;1"8331!2 0!3)%.3%1.!2 kontakta oss pü tel. 046 12 87 02 eller läs mer pü %. /0%1%1!2 -!. 09 ,).)+%. ) !,-; ,)52+5!,)3%3 !52%5813 www.aleris.se/obesitasskane +/--%1 5) !33 +4..! %1"*4$! 85%. $%33! )./- 2!--! %.(%3 Vid fÜrfrügningar ring 046 12 87 01

0%1!3)/.%. 2+! (%,23 43&;1!2 29 3)$)'3 2/- -;*,)'3 ) 2*4+$/-2&;1,/00%3 )..!. 733%1,)'!1%

De som opereras fĂśr sjuklig fetma slipper sjukdomar

behandling inom 90 dagar. kopplade till diagnosen och det Ükar deras livskvalitet, .$%1 &;123! 91%3 %&3%1 /0%1!3)/.%. "%(;52 säger verksamhetschef Marie Flemming pü Aleris ) '%./-2.)33 359 93%1"%2;+ %$!. -).2+!1 Önskar du komma till oss kan duSküne. aktivt überopa Obesitas "%2;+%. ) 3!+3 -%$ 5)+3%. &3%1 #)1+! %33 vürdgarantin genom att din doktor skriver detta /#( %33 (!,53 91 (!1 -!. .933 2). ,8'23! 5)+3 /#( ;+!1 2%$!. -%$ +),/ 4.$%1 91

%3 @..2 %. $%, 2/- -%.!1 !33 /0%1!3)/.%1 pü remissen eller att du kontaktar den mottagning /#( $81%&3%1 ,)''%1 5)+3%. 23!"),3 . $%, !5 &%3-! 81 %. ,76/0%1!3)/. !1)% ,%--).' som erhüllit din remiss och där überopar den.

81 /1/,)'! &;1 !33 $%3 ",)1 %33 (4$;5%12+/33 (9,,%1 ).3% -%$

Aleris är ett privat vürd- och omsorgsfÜretag som erbjuder tjänster inom sjukvürd, äldreomsorg och psykisk hälsa i Sverige, Norge och Danmark.

aleris.se

Flytta in bland palmer & olivträd

? d a r e s s e r InFyltl i intresseanmälaenrafÜd rav är intress den ort du läs mer pü och

Vinterträdgürd

Världens grÜnaste 55+ boende

Bovierans hjärta och självklara mÜtesplats är den unika vinterträdgürden, där Üver 3000 växter & träd frün hela världen finns samlade. Trädgürden blir en plats där man kan umgüs & koppla av tillsammans.

FÜrsäljning pügür: Falun, Sala, SkÜvde & Örebro Kränglan Kommande projekt: Borgholm, Karlstad, Kalmar, Borstahusen – Landskrona, Oskarshamn, Stenungssund, Strängnäs, Svedala, SÜdertälje, Trelleborg, Viken-HÜganäs, VäxjÜ & Ystad

.se n a r e i v o b . w ww eller kontakta oss vieran.se pĂĽ info@ bo

vill m o s g i d FĂśr av livet! njuta

Foto: Aleris Obesitas SkĂĽne

Operation vid sjuklig fetma Aleris Obesitas Sküne är Sveriges enhet som bedriver Üverviktsger hÜgre livskvalitetstÜrsta kirurgi.

ANNONS

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ă„ R E N A N N O N S F R Ă… N S M A R T M E D I A

10 Ă„ldreomsorg

ANNONS

FOKUSPATIENTSĂ„KERHET.SE

Trygg och säker ülderdom – hÜgt upp pü dagordningen i Sverige och Europa Att fü mÜjligheten att fortsätta leva tryggt och säkert även pü ülderns hÜst stür hÜgt upp pü dagordningen hos merparten av Sveriges kommuner. Utmaningen med en üldrande befolkning och stora demografiska fÜrändringar, delar Sverige dessutom med stÜrre delen av världens länder.

TEXT ANNMARIE PALM

FOTO PONTUS FALL

Det är münga val som gÜras och beslut som ska fattas infÜr den period när vi själva inte kan klara av vardagen. Att välja äldreboende eller hemtjänst och vilken leverantÜr som passar bäst, kommunal eller privat, tar büde tid och kraft av anhÜriga och den som behÜver hjälp. Det är precis det som grundarna av den oberoende sajten Seniorval.se har tagit fasta pü. – Innan vi startade sü fanns det ingen oberoende nationell vägle-

Pernilla Kristoffersson, grundare Seniorval.se

FÜrutsättningarna ser olika ut i Sveriges kommuner.

Pernilla Kristoffersson

dande informationstjänst pü nätet gällande de här frügorna. Vür ambition att kunna hjälpa till pü vägen i de olika val som ska gÜras, berättar Pernilla Kristoffersson som är en av grundarna till Seniorval.se.

Kunskap – nyckeln till trygghet Det var den egna erfarenheten av äldre släktingar som skulle flytta till äldreboenden eller erhülla hemtjänst, som initierade verksamheten: – Vi upptäckte att fÜrutsättningarna ser olika ut i Sveriges kommuner. I och med att vi inte hade nügon kunskap om hur systemet fungerade och hur man skulle agera sü kände vi oss vilsna.

Pü Seniorval.se kan besÜkaren ta del av vilka vürdgivare som finns att tillgü i Sverige idag och deras resultat vad gäller kundnÜjdhet.

Sajten innehüller ocksü information om hur handläggningen av de äldres ärenden ska gü till och hanteras hos kommunerna. – Kommunikationen med kommunen kan kompliceras av att deras roll är att büde vara vägledande och den som ska bedÜma dina behov av äldreomsorg, konstaterar Pernilla Kristoffersson. – Vi vill informera om den enskildes mÜjligheter och att innehüllet även ska kunna fungera som ett stÜd om nügot skaver eller inte fungerar.

Vi tror pü att en Ükad kunskap bidrar till en tryggare, säkrare och mer positiv situation fÜr alla inblandade.

Dessutom ser vi att vi kan bidra till att effektivisera kommunernas proANNONS

Gaming  och  individorienterade  vürd-­  och  omsorgsprocesser  Informationstekniken kan pü nya sätt stÜdja genomfÜrandet av olika typer av rÜrelsemoment pü ett strukturerat sätt, büde fÜr att undvika sjukdom och fÜr att fÜrbättra och bibehülla tillstünd dü sjukdom har inträffat. Syftet kan vara büde att bedÜma och püverka tillstünd hos individen.

Ett viktigt inslag är att individen är motiverad och tycker det är roligt att utfÜra olika typ av Üvningar. Spelteknik och utrustningar som har ett fÜrhüllandevis lügt pris kan användas fÜr att gÜra nytta. Olika typer av informationstjänster müste dock skapas vilka skall samspela med spelutrustningen fÜr att visa individen vad man individuellt skall Üva pü, samt hur rÜrelserna verkligen utfÜrdes och ge üterkoppling. Hela aktivitetsupplägget stÜds genom

att patienten medverar i mülsättandet och planerade aktivitetsinslag som är aktuella, vilket stÜds pü ett personorienterat sätt.

Alkit Communications arbetar i ett antal projekt där det ingür att integrera olika former av rÜrelseaktiviteter med kopplade spelmoment i en individorienterad process fÜr vürd och omsorg, som skall mÜjliggÜra anpassning av vad som skall gÜras till den enskildes behov och situation och Üvning med hemmet som bas.

Nügra av projekten inom omrüdet där Alkit medverkar är Stroke-projektet, där SICS ICT (Swedish Institute of Computer Science) och Robotdalen ingür, EU-projektet AiB (Aging in Balance) (AAL) där datorstÜd fÜr riskbedÜmning och fallprevention byggs upp samt

ett tredje är KOL-projektet där

och teknikleverantĂśrer ingĂĽr.

Alkit Communications tillfĂśr i projekten olika videomedierade moduler som mĂśjliggĂśr fĂśr t ex en fysioterapeut kan aktivt stĂśdja

individer Ăśver distans kunna utfĂśra rĂśrelser tillsammans, funktioner fĂśr att bygga upp planer och funktioner fĂśr att monitorera och visualisering resultat.

Alkit utvecklar ocksü tjänster som använder kostnadseffektiva sensorer som fokuserar pü händerna fÜr att bedÜma skakningar hos Parkinson- patienter i hemmet fÜr noggrann inställning av mediciner pü dagsbasis.

Läs mer pü www.alkit.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

ANNONS

Äldreomsorg 11

Certifieringen Safe Community är ett bevis för att vi lyckats i vårt arbete med att aktivt och strukturerat arbeta skadeförebyggande med våra medborgare och framförallt med våra äldre medborgare.

Kerstin Seipel

cesser. Med tillgång till en kompletterande sajt som vår så behöver de inte lägga lika mycket resurser på att utveckla informationen på sina egna plattformar.

En trygg och säker kommun En av de kommuner i Sverige som under många år haft ett övergripande politiskt mål att upplevas som en trygg och säker kommun, är Nacka kommun. Kommunen har också valt att samarbeta med Europeiska Unionen (EU) i dessa frågor och är medlem i Covenant of Mayors on Demographic Change, som innebär att skapa en så kallat Age Friendly Environment, för att trygga äldres

fortsatta medverkan i samhället.

Sedan år 2000 är Nacka kommun dessutom certifierad som en så kal�lad Safe Community, det vill säga en trygg och säker kommun enligt en internationell standard.

– Certifieringen Safe Community, som utdelas av World Health Organisation (WHO), är ett bevis för att vi lyckats i vårt arbete med att aktivt och strukturerat arbeta skadeförebyggande med våra medborgare och framförallt med våra äldre medborgare, då flera av våra särskilda boenden är certifierade som ”Safe Elderly” av samma organisation, berättar Kerstin Seipel som är utvecklingsledare för ”Trygg och säker

FOTO LENNART HANNU

Aktuellt

Kerstin Seipel, utvecklingsledare ”Trygg och säker äldre­omsorg”, Nacka kommun

äldreomsorg” i Nacka kommun.

I det skadeförebyggande arbetet ingår det att man identifierar riskfaktorer oavsett om medborgarna bor hemma och med eller utan hemtjänst, eller på särskilt boende.

Därefter sätter man in lösningar som följs upp, utvärderas och uppdateras utefter medborgarnas skiftande nya förutsättningar över tid.

Men trygg- och säkerhets­ arbetet på Nacka kommun fortsätter löpand­e även efter certifieringen.

– För att vi ska kunna upprätthålla certifieringen så krävs det att vi fortsätter att ägna oss åt ett ständigt förbättringsarbete, säger Kerstin Seipel.

ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

Smart fakta

I det skadeförebyggande arbetet ingår det att man identifierar riskfaktorer oavsett om medborgarna bor hemma och med eller utan hemtjänst, eller på särskilt boende.

Personer över 65 år är överrepresenterade vid skadehändelser. Många händelser leder till skador som orsakar stort personligt lidande, något som också uppmärksammats på politisk nivå. År 2007 utarbetades en handbok om Systematiskt arbete för äldres säkerhet med syftet att bland annat minska antalet skador till följd av olyckor bland äldre. År 2010 fick Socialstyrelsen med flera myndigheter, ett regeringsuppdrag att ta fram ett förslag till en nationell handlings- och åtgärdsplan för säkerhetsfrämjande arbete för människor som är 65 år och äldre. År 2013 delade den dåvarande regeringen ut sammanlagt 107 miljoner kronor till Region Skåne då regionen utmärkt sig särskilt inom området basala hygienrutiner och klädregler, men även förbättrat verksamheten inom områden som till exempel överbeläggningar, trycksår och antibiotikaanvändning. 29,7 miljoner kronor var särskilt tillskrivna de prestationer som landsting och kommuner nått gällande insatser inom vården av äldre och framförallt inom området läkemedel där regionen minskat kraftigt inom föreskrivningen av antibiotika till äldre. De goda resultaten tillskrivs det arbetssätt sjukvård, primärvård och kommuner jobbar sammanhållet kring de äldre.

Källor: Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Region Skåne

SKÖRHETEN KOMMER INIFRÅN

Samtal Tala med en läkare

Osteoporos, eller benskörhet, kan beskrivas som ett kroniskt sjukdomstillstånd i skelettet med allvarliga konsekvenser för rörelseförmåga och hälsa.

I Sverige drabbas varannan kvinna och var fjärde man över 50 år av benbrott på grund av osteoporos.

Men det går att förebygga.

Vänta inte tills du drabbas.

Vänd dig till sjukvården vid smärta om du har frakturer.

Lämplig träning ledd av sjukgymnast är viktig samt hjälp på smärtklinik.

Hjälp oss att sprida kunskapen om osteoporos. Berätta för dina släktingar och vänner att skörheten kommer inifrån.

Test

Få din benskörhet undersökt

Lotta Hannu, legitimerad audionom Bra hörsel

Hörselnedsättning kan drabba alla Att få sämre hörsel är ofta kopplat till ett naturligt åldrande. Man kan även få nedsatt hörsel på grund av skador och sjukdomar. En del av dessa går att förebygga, säger Lotta Hannu, legitimerad audionom på Bra hörsel.

TEXT REDAKTIONEN

– Tidigare var arbetsmiljön den största boven när det gäller bullerskador och fortfarande finns arbeten med för hög ljudnivå. Idag ökar fritidsbullret med bland annat konstant användning av hörlurar och både mer och starkare ljud i offentliga miljöer.

Det är inte bara ljudnivån utan även hur lång tid vi exponeras för ljudet som spelar roll. Höga ljudnivåer kan inte bara orsaka hörselnedsättning utan även tinnitus och överkänslighet för ljud. Ofta medför detta en försämrad livskvalitet men det finns bra hjälp att få.

– Alla hörselmottagningar har skyldighet att informera om de olika valmöjligheter och bidrag som finns när det gäller hörhjälpmedel.

Det är viktigt att känna sig delaktig i hela processen och få kunskap om sin hörselnedsättning och vilka möjligheter som finns när det gäller typ av hjälpmedel, tillbehör, olika modeller och tekniknivåer.

– Om man känner sig involverad och har möjlighet att påverka och prova sig fram så ökar chansen att man använder sina hörhjälpmedel och har god nytta av dem i stället för att de blir liggande i byrålådan, avslutar Lotta Hannu.

Optimal fOtvård för diabetiker

Lätt att smörja in, kladdar inte Allpresan® diabetic är en fotkräm i skumform som innehåller karbamid – speciellt utvecklad för att vårda och stärka hudbarriären på den diabetiska foten. För daglig användning. Kliniskt dokumenterad.

Vård

Osteoporos går att behandla

Skaffa dig en bättre benhälsa - bli vår medlem och håll dig informerad Tel: 08-505 805 74 eller www.osteoporos.org och möt oss på Facebook

För ett liv utan brott - ROP, Riksföreningen Osteoporotiker

HMI Care • Box 9119 • 400 93 Göteborg • tel:031-682660 • www.allpresan.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Utbildning i framkant Aktuellt

Legitimerad personal ökar tryggheten Enligt hälso- och sjukvårdslagen måste alla vårdgivare säkerställa god vård genom ett systematiskt förbättringsarbete, egenkontroller och utredning av avvikelser.

Men patientsäkerheten förbättras ytterligare om man enbart anställer legitimerad personal.

TEXT REDAKTIONEN

Det menar Ewa-Lena Hägglund, verksamhetschef på Narva Kirurg Center – en privat vårdgivare som inriktar sig på avancerad åderbråcksbehandling.

– Med legitimerad personal ökar tryggheten i vårdprocessens alla delar; det uppstår inga tvetydigheter och man slipper delegera, något som ofta är nödvändigt om man arbetar med icke legitimerad personal som till exempel undersköterskor, förklarar Ewa-Lena Hägglund.

Ansvarsfull vård För att få utföra en vårduppgift måste utföraren ha god vetskap om ämnet eller beprövad erfarenhet.

Som legitimerad utövare kan man vända sig direkt till allmänheten som fri yrkesutövare. Man har en mer självständig yrkesfunktion med ansvar för att själv bedöma om man har den kompetens som krävs för att utföra vårduppgiften och därmed ett särskilt ansvar för patientens säkerhet. Därmed kan man få sin legitimation indragen om man missköter sig allvarligt.

– Med en legitimerad läkare är man garanterad en ansvarsfull vård.

Vi använder oss dessutom av systemet patientansvarig läkare (Pal) vilket innebär att samma läkare följer patienten från diagnos till behandling och uppföljning. Det är viktigt för både patient och läkare, avslutar Ewa-Lena Hägglund.

ANNONS

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Samarbete mellan professioner, arbetsliv och utbildning Att lära med, om och av varandra för att förbättra verksamheten. Det är grundkonceptet för en effektiv och säker vård, tycker företrädare för Linköpings universitets medicinska fakultet och Region Östergötland och startade därför ett världsunikt samarbetsprojekt.

Projektet, som idag är permanent, har gått över all förväntan och är ett lysande exempel på framgångsrik kompetensutveckling.

TEXT EVA-LOTTA SIGURDH

Numera ingår förbättringskunskap och kunskap om teamarbete på samtliga vårdutbildningar i Sverige i syfte att dels säkerställa god kvalitet, stabila organisationer och väl fungerande ledarskap ute på våra sjukhus och vårdcentraler, dels att öka patientens delaktighet i sin egen behandling.

Förbättringskunskap och så kallat ”interprofessionellt lärande”, där studenter från olika professionsutbildningar lär tillsammans för att utveckla förmågan att samverka, förekommer vid de flesta lärosätena i Sverige.

Poängen är att identifiera hur processer kan förbättras, inte att skuldbelägga personalen.

Johanna Dahlberg

Studenter välkomnas i arbetet Vid Linköpings universitet har man tagit detta ett steg längre. Förbättringskunskapen och det interprofessionella lärandet har samordnats och bedrivs i nära samarbete med Region Östergötland (tidigare landstinget).

I praktiken innebär det att alla studenter på Linköpings universitets medicinska fakultet under sin ut-

bildningstid lär om patientsäkerhet och kvalitetsarbete med inspiration av verkliga processer hämtade från kliniker och vårdcentraler, enligt en framarbetad mall.

– Processerna handlar om sådant som man från klinikerna vill utveckla och förbättra och studenterna får i vardagen studera problemet och i kombination med teorikunskaper komma med förslag på lösningar, berättar Johanna Dahlberg, lektor på Linköpings universitets medicinska fakultet.

Alla projekt syftar till en ökad patientsäkerhet och handlar om allt ifrån bristande hygienrutiner och hantering av patientjournaler, till farlig lyftteknik eller bristande patientinformation.

– Det kanske visar sig att handfaten och handspriten sitter på fel ställen, där personalen naturligt inte går förbi, eller att hjärtopererade inte har fått veta vilka mediciner som orsakar förstoppning och hur det i sin tur kan äventyra operationsresultatet, exemplifierar Johanna Dahlberg. Poängen är att identifiera hur processer kan förbättras, inte att skuldbelägga personalen.

Förbättrar verksamheter Studenterna använder sig av särskilda förbättringsmetoder som de fått lära sig i förbättringskunskapen och dessa, i kombination med att de kommer in i verksamheten utifrån med ”unga, fräscha ögon”, gör att de kan upptäcka sådant som personalen missar. Det är lätt att bli hemmablind, menar Ebba Berglund,

Johanna Dahlberg, lektor Linköpings universitets medicinska fakultet

Det blir dubbelt positivt, eftersom studenterna ser att vi tar dem på allvar samtidigt som patienterna får verklig nytta av resultatet.

Ebba Berglund

forsknings- och utvecklingsstrateg på Region Östergötland och den som företrätt studenternas blivande arbetsgivare sedan samarbetsprojektet med universitetet inleddes för snart tio år sedan: – Vår önskan var att framtidens medarbetare redan innan de kommer ut som färdig personal skulle ha lärt sig ett ständigt reflekterande och ”förbättringstänkande arbetssätt”, och precis så har det blivit, säger hon nöjt.

Studenterna är i allra högst grad med och påverkar och förbättrar vården.

Studenterna har även bidragit till att utveckla säkrare lyftmetoder på neurokirurgen där patienterna är extra känsliga för förflyttningar och föreslagit förändringar i rondrutinerna på kirurgkliniken.

Ett världsunikt projekt Hittills har 500 projekt genomförts, vilket omfattar 350 studenter per termin och nästan alla kliniker och vårdcentraler i Östergötland. Det är världsunikt, både i sin omfattning och genom det nära samarbetet mellan olika professioner, arbetsliv och utbildning.

TEXT CINDY AHRNEWALD FOTO IDA RENSTRÖM

– Som farmaceut, det vill säga apotekare eller receptarie, arbetar du med att informera om läkemedel och skapa rutiner för hur de ska användas och hanteras på ett säkert sätt, men även med att behandlingen blir effektiv och säker för en enskild patient.

Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är detta av högsta vikt, exempelvis när det kommer till grupperna barn och äldre då läkemedel idag till största delen testas på yngre vuxna.

Maria Swartling är apotekare och undervisar inom klinisk

farmaci på Uppsala universitet.

– Det finns redan initialt en kunskapslucka och större behov av att göra en individuell bedömning för de patientgrupper som inte motsvaras av normen, även inom respektive patientgrupp. En åldrande kropp har exempelvis inte samma sammansättning och funktion som en ung vuxen och då agerar läkemedlet annorlunda.

Och du kan inte dosera på samma sätt till en prematur som till en femtonåring. För barn och äldre måste man ofta lösa läkemedelsproblem på individnivå och tänka bort från FASS och normen. Den typen av problemlösning och rådgivning arbetar många apotekare med.

En annan viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att kvalitetssäkra övergången mellan olika vårdformer, där det finns en ökad risk för att fel uppstår.

För barn och äldre måste man oſta lösa läkemedelsproblem på individnivå och tänka bort från FASS och normen.

– Ett kritiskt läge uppstår när patienten byter vårdinstans då det finns en risk att information om läkemedel inte följer med. Det gäller både när man läggs in på sjukhuset och när man åker därifrån. Idag arbetar receptarier och apotekare med att säkerställa att informationen överförs korrekt och att patienten är välinformerad om sina läkemedel.

Ett framtidsyrke Internationellt så är klinisk farmaci en utbredd verksamhet som är långt framskriden och inte sällan

I varje studentgrupp ingår blivande läkare, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, logopeder, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och medicinska biologer. Tillsammans bearbetar de förbättringsområdet de tilldelats ur sina olika perspektiv, för att sedan presentera sina förslag på åtgärder för personalen på arbetsplatsen.

– Det blir dubbelt positivt, eftersom studenterna ser att vi tar dem på allvar samtidigt som patienterna får verklig nytta av resultatet, förklarar Ebba Berglund.

En annan positiv effekt av sam­arbetet är att det har främjat re­ kryteringen av god arbetskraft inom vården i Östergötland. Många av de deltagande studenterna arbetar nu själva på klinikerna och flera av dem är handledare för nya studentgrupper.

– Vi är jätteglada att se hur vi hela tiden höjer nivån på projekten och resultaten vi får. Det lyfter kompetensen i hela vår verksamhet, både på vårdinrättningarna och i utbildningarna. Men allra mest gynnas patienterna, sammanfattar Ebba Berglund och Johanna Dahlberg.

ANNONS

Sjukvårdens problemlösare Det pratas allt mer om farmaceuter i samhället.

Men vilken roll spelar de i sjukvården och vad betyder de för patientsäkerheten?

Ebba Berglund, forskningsoch utvecklingsstrateg Region Östergötland

UTBILDNINGAR Utbildningar för dig som är intresserad av att arbeta som apotekare eller receptarie i vården: Apotekarprogrammet, 5 år (300 hp)

Maria Swartling, universitetsadjunkt, Uppsala universitet

finns det en farmaceut för varje sjukhusavdelning. I Sverige har vi inte kommit lika långt, men allt fler landsting inser fördelen med den här typen av rådgivning och att det är en bra resurs att investera i – framförallt när det kommer till den patientnära vården.

– Jag tror att det i framtiden kommer att öppna upp för många nya intressanta positioner för apotekare såväl som receptarier inom vården, som till exempel specialiserade kliniktjänster med avancerad rådgivning inom ett visst område.

Receptarieprogrammet, 3 år (180 hp) Masterprogrammet i läkemedelsanvändning, 2 år (120 hp) Magisterprogrammet i klinisk farmaci, 1 år (60 hp) Läs mer på www.uu.se/utbildning

Bli en fÜrbättrare hos oss!

JÜnkÜping Academy erbjuder utbildningar i kvalitetsfÜräbttring, ledarskap och patientsäkerhet: •

Masterutbildning i kvalitetsfÜrbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd

•

Advanced training program i samarbete med Intermountain Healthcare

•

patientsäkerhet 7.5 HP

•

Coaching fÜr kvalitetsfÜrbättring i vürd och omsorg 7,5 hp

Hantera stress och psykisk ohälsa Nu finns mÜjlighet att utbilda sig eller nügon ur sin personal till gruppledare fÜr att kontinuerligt kunna hülla egna, effektiva ACT-interventioner fÜr att hantera stress och psykisk ohälsa. Detta är särskilt lämpat fÜr sjukvürden eller organisationer där man behÜver egen kapacitet att kunna hülla münga egna ACT-interventioner. T.ex. fÜr primärvürdsenheter, studenthälsovürd, ungdomsmottagningar, fÜretagshälsovürd, stÜrre fÜretag, etc. Utbildning till att bli gruppledare är endast fyra heldagar.

Vi har hitintills utbildat 850 gruppledare.

Vürens gruppledarutbildningar startar i mars 2016: Utbildningen ges i Stockholm, fyra utspridda dagar, start 3 mars 2016 Denna metod är evidensbaserad. Vi har genomfÜrt sju stora studier i Sverige och England som alla visar goda resultat. Dessa sju studier är randomiserade, kontrollerade studier som alla är publicerade i vetenskapliga tidskrifter och har granskats av oberoende forskare.

Vi startar även nya utbildningar i oktober 2016.

�Det är inte alltid sü att en fÜrändring leder till fÜrbättring, genom att gü denna kurs für jag lära mig hur man kan gÜra fÜrbättringar inom hälso- och sjukvürd trots begränsade ekonomiska resurser.� /Enhetschef, MÜlndals stad

www.livskompass.se

Läs mer: www.jonkopingacademy.se

Fredrik Livheim, leg. psykolog, organisationskonsult, fĂśrfattare, doktorand.

070-7375290

Samverkan fÜr bäst sjukskÜterskeutbildning Frün HÜgskolan i Gävle (HiG) kommer münga av de bäst fÜrberedda sjukskÜterskorna. FÜrklaringen till det är ett utvecklat, unikt och nära samarbete i regionen fÜr

verksamhetsfĂśrlagda delarna. En utvecklad pedagogisk modell fĂśr utbildningen och fĂśr att optimera fĂśrsta tiden i yrket.

V

i har en pedagogik som vi vidareutvecklat sedan bÜrjan av 2000-talet, kamratlärande, som nu även testas i ett forskningsprojekt fÜr nyutexaminerade säger Gunilla Mürtensson, utbildningsledare vid Akademin fÜr hälsa och arbetsliv vid HiG. - Som chef ser jag bara fÜrdelar med kamratlärandet fÜr vüra studenter. En vidareutveckling är att vi bÜrjat med kamratintroduktion fÜr nya sjukskÜterskor och jag ser samma fÜrdelar. Utrymme fÜr eftertanke och fÜr att diskutera med kollegor som ocksü är nya i yrket. SjukskÜterskor som bÜrjat pü min avdelning har kommit in i arbetet bättre och snabbare sü kamratlärandet betyder mycket fÜr vägen in

i det nya yrket, säger Kerstin Teljing, vürdenhetschef, Division operation, Region Gävleborg.

Gunilla fĂśrklarar vidare hur viktiga deras

den, fÜr studenternas framtid, sü centrala verksamhetsfÜrlagda utbildningen. De har kontroll Üver utveckling och kunskaper avgÜrande fÜr bedÜmningen av studentens totala kompetens och mÜjlighet att nü de hÜgst ställda kraven. Tack vare god samverkan med vürdverksamheten

anställda lärare.

Kamratlärande  i  praktiken Elisabeth Persson är sjukskÜterska med stor erfarenhet frün vürd i Sverige och ut-

Mer om utbildningen pü HÜgskolan i Gävle: www.hig.se.

Information om AssCE: SĂśk pĂĽ AssCE pĂĽ hig.se

Här ser vi ütta av de fjorton kliniska adjunkterna med Elisabeth Persson i fÜrgrunden och utbildningsledarna Gunilla Mürtensson och Anita NystrÜm längst till hÜger i bild.

omlands. Hon är klinisk adjunkt och en av lärarna som bedÜmer och examinerar studenterna i den verksamhetsfÜrlagda utbildningen.

- FÜr münga är det stressigt att komma ut i vürden. I vür utvecklade pedagogiska modell gür studenterna i par, de lär av och med varandra, stÜdjer varandra och jag fÜljer dem pü plats. Det gÜr att vi snabbt ser vilken kompetens och kun

och samtidigt avlastas handledaren. Med tanke pü arbetssituationen i vürden är det viktigt, säger Elisabeth.

FĂśr att bedĂśma studenternas prestatio-

Pü bilden ser vi Johan Erlandsson, nyutexaminerad sjukskÜterska som introducerats in i yrket med kamratlärande, doktorand Ylva Pülsson som genomfÜr forskningsprojektet och bakre raden Jens KandÊn, KompetensfÜrsÜrjningsstrateg och Kerstin Teljing, vürdenhetschef, büda Region Gävleborg.

ner använder HiG bedÜmningsformuläret AssCE. Ett formulär som utvecklats pü hÜgskolan och idag används pü ett stort antal lärosäten i Sverige pü büde grund- och avancerad nivü.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

14 E-hälsa

System för säkrare vård

FOTO MAGNUS GLANS

Anna Ramebäck, vd Journalia

Digitala nyheter för en förbättrad vård FOTO SHUTTERSTOCK

Aktuellt

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Journalsystem sammanställer data så att information kan återvändas. Men för att patientsäkerheten inte ska äventyras måste såväl system som implementering förbättras, säger Anna Ramebäck, vd på Journalia.

Tomas Lithner, avdelningschef vård- och apotekstjänster E-hälsomyndigheten

TEXT REDAKTIONEN

– Det är svårt att få journalsystemen att kommunicera med varandra. Att byta system är inte heller en given lösning eftersom datan ofta hänger ihop med systemet som används. Kan systemet dessutom inte dela information blir uppgiften ännu svårare då man själv måste söka upp relevant information.

Enligt Anna Rambäck kan detta undvikas om systemet har olika vyer för olika specialiteter.

– För mycket information skapar lätt svårigheter. För till exempel en sköterska är det viktigt med tydlig information om vad som ska gälla vid behandling av patienten. Alla observationer kan göra det svårt att avgöra vad som är viktigast.

Större flora behövs Det finns många specialiserade system på marknaden, vilket hon tycker är positivt, även om hon gärna ser fler: – Med en ökad konkurrens finns det alltid möjlighet att byta till det system som medger störst patientsäkerhet och är lättast att implementera.

– Idag är implementationen alldeles för krånglig. IT-systemens gränssnitt mot användaren måste förenklas och förbättras. På samma sätt som läkare kan välja skalpell, så ska de kunna välja sitt administrativa verktyg. Då blir arbetet både enklare och patientens vård bättre.

Digitaliseringen inom vård, omsorg och hälsa fortsätter. Under 2016 kommer en rad nya lösningar att lanseras med syfte att förenkla vårdprocesserna och säkra hanteringen av personlig data.

TEXT ANNMARIE PALM

Vård- och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva sektorerna i det svenska samhället.

Detta innebär att det finns stora möjligheter till att använda digitaliseringen för att förbättra processer och informationshantering, vilket i sin tur medför att patienter framöver kommer att kunna bli mer delaktiga i sin vårdprocess.

– Det man brukar kalla e-hälsa handlar kort och gott om verksamhetsutveckling inom vården med hjälp av IT, berättar Tomas Lithner som är avdelningschef för vård-och apotekstjänster på E-hälsomyndigheten.

Nationellt system för primärvårdskvalitet En prioritering på den svenska agendan för e-hälsa är det planerade nationella systemet för primärvårdskvalitet. Det är ett system som ska ge återkoppling på data, som hämtats ur journaler dikterade av läkare, distriktssköterskor och andra som arbetar inom primärvården. I systemet för primärvårdkvalitet kommer man ges möjlighet att jämföra sina egna resultat med andras, lokalt och nationellt, och söka efter enskilda

patienter eller patientgrupper.

Men samtidigt som det finns stora ambitioner inom e-hälsoområdet så har digitaliseringen, enligt Tomas Lithner, inte nått så långt i Sverige.

Trots att man idag övervägande arbetar med digitala journaler och remisser, så skickas fortfarande en stor del material med fax eller post.

ternationellt perspektiv, är recepthanteringen. Idag flödar 98 procent av all receptförskrivning mellan vården och apoteken digitalt, vilket innebär en stor förenkling både för den som skriver ut preparat och för patienten.

Ett annat exempel är framtagandet av en gemensam läkemedelslista, vilken den svenska staten utformar

Det man brukar kalla e-hälsa handlar kort och gott om verksamhetsutveckling inom vården med hjälp av IT. Tomas Lithner

– Det finns en enorm potential inom området e-hälsa. Anledningen till att utvecklingen inte sker snabbare är att det är en komplex struktur som ska hanteras. Dessutom är det en fråga om ledning och pengar. Olika landsting har olika förutsättningar, konstaterar Tomas Lithner.

Bättre kontroll på förskrivningar Det område inom den digitala utvecklingen där Sverige nått längst, vilket också gör Sverige unikt i ett in-

tillsammans landstingen. I praktiken innebär en gemensam läkemedelslista att all information kring läkemedel som tidigare ordinerats patienten är tillgänglig för alla vårdgivare.

– Läkemedel är ju i högsta grad en vital del av vårdprocessen, och därför är det så viktigt att vi får kontroll över dem.

Personligt hälsokonto 2016 Under nästa år kommer E-hälsomyndigheten att erbjuda ett person-

ligt hälsokonto till alla invånare i Sverige. Det kommer vara gratis att använda och varje individ ska kunna logga in med sitt bank-ID. – Detta är ett helt unikt projekt som vi nu ska sjösätta i Sverige och också ett viktigt steg i vår ambition att patienter ska få en bättre dialog med vården och därmed ökar patientsäkerheten.

Med hjälp av hälsokontot kommer användarna att kunna överblicka all information från vården som handlar om användaren ifråga. Kontot ska fungera som en digital bokhylla där användarna själva laddar ner till exempelvis sina journalkopior.

I det personliga hälsokontot kan man även registrera sitt välbefinnande, sin kost, rektioner på olika behandlingar och så vidare.

– Du kan till exempel överblicka dina läkemedel på hälsokontot, och lever du med diabetes ska du kunna registrera dina blodsockervärden.

All denna typ av samlad information blir ett oerhört värdefullt bidrag i vårdprocessen. Men du behöver inte vara sjuk för att öppna ett hälsokonto utan kan även använda det för att registrera din träning, avslutar Tomas Lithner.

Safe-Doc är ett användarvänligt dokumentationssystem för hälsa, vård och omsorg inom privat och offentlig verksamhet. Safe-Doc används dagligen av över 30 000 användare inom äldreboende, hemtjänst, LSS-boende, failjehem, HVB, psykiatri och rehab. Ett 15-tal tilläggsmoduler effektiviserar och underlättar din verksamhet ytterligare. Här är två exempel:

Modulen Senior alert:

Förenklar ditt arbete genom att registrera och bearbeta Senior alerts riskbedömningar, händelser och uppföljningar direkt i Safe-Doc. Överföring till Senior alert sker med automatik.

Modulen e-läkemedel:

Larmar vid utebliven överlämning. Hämtar och uppdaterar dosdispenserade läkemedel.

Registreringar sker med riskbedömningsinstrument som Trycksår Modifierad Norton, Downton Fall Risk Index, MNA® Nurtition och Munhälsa.

Uppföljning och spårbarhet i logg.

Mer nytta – anteckning registreras automatiskt i journalen och planer upprättas automatiskt där utvalda åtgärder presenteras.

Ger högre patientsäkerhet.

Minskar antalet avvikelser och kvalitetsbrister.

Återrapportering för varje utförd insats sker i mobilen.

Safe Care Svenska AB 040-643 03 20 www.safecare.se

Haninge,­en­seniorvänlig­kommun!

Med fÜrebyggande arbete, ­regelbunden­information­och­­ aktiva­träffpunkter­arbetar­ ­Haninges­ÄldrefÜrvaltning­intensivt­ fÜr­­pensionärernas­välbefinnande.­ – Vür  vision  är  att  ligga  i  framkant  vad  gäller   arbetet  fÜr  och  med  kommunens  seniorer.  Ett  exempel  pü  det  är  arbetet  som  fÜrebygger  hot  och  vüld  mot  äldre.  Vi  har  bland  annat  en  äldrelots  med   särskilt  fokus  pü  dessa  frügor.  Vür  personal  är  ocksü  utbildad  i  att  upptäcka 

Eva Kardell, fĂśrvaltningschef pĂĽ Haninge Ă„ldrefĂśrvaltning.

FOTO: Rosie Alm

  diga  varningssignaler som  tyder pü fysiskt eller  ti  psykiskt vüld frün närstüende, säger Ewa Kardell,  fÜrvaltningschef pü Haninge ÄldrefÜrvaltning.

Haninge har idag sex träffpunkter fÜr seniorer. – Alla  är  välkomna,  men  Träffpunkterna  är  främst till fÜr pensionärerna.

Grundtanken  är  att  mat  i  social  gemenskap,  friskvürd  och  aktiviteter  främjar  ett  friskare  üldrande.

Syftet  med  träffpunkterna  är  att  man  vill  Üka  självständigheten  sü  lüngt  upp  i  üldrarna  som   mÜjligt.  Och  samtidigt  ge  en  tillhÜrighet  i  ett   socialt sammanhang. – De  som  bÜrjade  gü  pü  träffpunkter  som  pigga  och  friska  fortsätter  ocksü  med  det  även  om  de  skulle  bli  sjuka  senare.  Aktiva  träffpunkter  som  fokuserar  pü  friskvürd  skjuter  upp  eller  minskar  behovet  av  hjälp.  Träffpunkterna  har  ocksü  tillgüng till en friskvürdskonsult som büde enskilt och  i grupp kan bistü med träningstips och allmänna  rüd om hälsa.

FÜrebyggande­hembesÜk­ FÜrebyggande  hembesÜk  har  ocksü  varit  en  grundpelare  i  det  fÜrebyggande  arbetet.  Sedan  flera  ür  tillbaka  genomfÜr  man  fÜrebyggande  hembesÜk  till  alla  75  -  80-  och  85-üringar  samt  till  nyblivna  änkor  och  änkemän.  Under  dessa  hembesÜk tittar man pü fallrisker, brandrisker eller   annat hos pensionärerna som kan behÜva ses Üver.  Fokus  sedan  fÜrvaltningen  startade  har  legat  pü  att  utveckla  metoder  fÜr  en   rättssäker 

bistündsbedÜmning.  Att  inte  lüta  ekonomin  styra  vid  behovsbedÜmning,  är  ett  framgüngskoncept  som  även  visat  sig  vara  ekonomiskt  hüllbart.  Utgüngspunkten är rätt beslut till rätt person i rätt tid.   – KundundersÜkningarna  är  ryggraden  i  vür  verksamhet,  fortsätter  Ewa.  Vi  vill  vara  transparanta.  DärfÜr  für  de  som  deltagit  i  kundundersÜkningar  alltid  information  om  vad  som  kommer  hända,  vad  vi  har  tagit  till  oss  och  sü   vidare.  Människor  ska  känna  sig,  och  vara   delaktiga i det som berÜr dem. Det är kunderna  som bestämmer hur verksamheten formas.

Valfrihet Sedan 2009 har de äldre i Haninge mĂśjlighet att  välja  utfĂśrare  av  hemtjänst.  I  dagsläget  finns  ett  30-tal  olika  utfĂśrare  att  välja  pĂĽ.  “Parbogarantiâ€?  i  äldreboendet  infĂśrdes  i  praktiken  redan  1999.   Det  finns  ocksü  en   â€?Tillbakabondegarantiâ€?  där  den friska partnern har mĂśjlighet att bevara hemmets  inventarier  pü  kommunens  bekostnad.  Vill  man sedan flytta ut igen sü har man mĂśjlighet att  erbjudas en seniorbostad.

Arrangerar­Äldremässa – FÜr att visa medborgarna i Haninge att vi finns  sü arrangerar vi fÜr sjätte üret i rad en Äldremässa  pü Internationella Äldredagen den fÜrsta oktober,  avslutar Ewa med.

www.haninge.se/aldre aldreforvaltningen@haninge.se

Ny  teknik  kan  spara  vürdmiljarder  ürligen

Jon Arwidson, partner och branschansvarig fÜr hälsooch sjukvürd pü PwC. jon.arwidson@se.pwc.com 070-92 93 102

En  ny  studie  frĂĽn  PwC  visar Â

-­

-­

-­

-­

– 40 procent i vür studie svarar att de är positiva till att välja virtuella vürdlÜsningar framfÜr traditionella och ungefär lika münga tror att virtuell vürd kan leda till snabbare tillgüng till vürd. Studien bekräftar en trend som vi sett under en längre tid, säger Jon Arwidson, partner och branschansvarig fÜr hälso- och sjukvürd pü PwC.

Sarah Lide, manager och branschspecialist fÜr hälsooch sjukvürd pü PwC. sarah.lide@se.pwc.com 072-584 92 08

�GÜr-det-själv�

Egenvürd innefattar till exempel diagnostisering pü distans utifrün prover som patienten själv kan ta i hemmet. Det skulle kunna gälla mätning av blodtryck eller blodsockernivüer. Över hälften (54 procent) av de som svarat i studien är positivt inställda till att gÜra den sortens enklare tester i hemmet. Av samtliga respondenter

svarade 33 procent att de positivt inställda även till mer avancerad vürd i hemmet. – Flera resultat Üverensstämmer med en liknande amerikansk studie frün 2013 genomfÜrd av PwC:s Health Research Institute. Men jämfÜrt med amerikanerna verkar vi i Sverige vara mer positiva till virtuella lÜsningar och enklare diagnosticering via exempelvis urintest eller EKG-provtagning hemmavid, säger Sarah LidÊ, manager och branschspecialist fÜr hälsooch sjukvürd pü PwC. En tredjedel av de respondenterna är Üppna fÜr att genomfÜra ett läkarbesÜk via en mobilapplikation och ungefär en femtedel kan tänka sig att gÜra ett läkarbesÜk- eller sjukskÜterskebesÜk via ett videosamtal.

MÜjligt med ürliga besparingar i miljardklassen I takt med att svenskar lever allt längre sü belastas vürdapparaten allt hürdare. Hela 85 procent av Sveriges pensionärer har minst en kronisk sjukdom och 66 procent har tvü kroniska sjukdomar. Vürden av landets kroniskt sjuka patienter stür fÜr 80–85 procent av Sveriges totala vürdkostnader. – Om en av tre personer med kro-

niska sjukdomar skulle välja virtuella vürdlÜsningar kan det innebära en kostnadsbesparing pü cirka 370 miljoner per ür. Om en av fem svenskar skulle välja att gÜra hälften av sina läkarbesÜk virtuellt istället fÜr i primärvürden kan det innebära en kostnadsbesparing pü 1,2 miljarder kronor per ür, säger Jon Arwidson.

Om  undersÜkningen

i april 2015.

svenskar, 1 034 svarade vilket innebär en svarsfrekvens pü cirka 40 procent.

och i üldern 18–75 ür.

Fakta om PwC: PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärsrüdgivning med 3 800 medarbetare pü 100 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden fÜr vüra 60 000 kunder vilka utgÜrs av globala fÜretag, svenska storfÜretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala fÜretag samt den offentliga sektorn.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Profilintervjun Charlotta George

ANNONS

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

”Vi kan glädjande nog konstatera en försiktig minskning av vårdskador” Har patientosäkerheten minskat och vad är ”God vård”? Vilka nya utmaningar ser Socialstyrelsen och hur ska dessa bemötas?

Smart Media träffade Charlotta George, Chief Nurse Officer (CNO) och sakkunnig inom patientsäkerhet på Socialstyrelsen, för att få svar på hur det ligger till med den svenska patientsäkerheten.

TEXT ANNMARIE PALM FOTO SOFIE WESTLING

Ett av de sätt som man kan följa patientsäkerheten på är att granska förekomsten av vårdskador i patientjournaler. Jämfört med den första vårdskademätningen som Socialstyrelsen gjorde år 2007, har antalet granskade patientjournaler ökat. Idag har hälso- och sjukvården granskat närmare 40 000 patientjournaler vilket har gett en god bild över förekomsten av vårdskador inom den somatiska sjukhusvården.

Det är resultate­t av det samlade arbetet som ger oss en god och säker vård.

Charlotta George

Charlotta George, Chief Nurse Officer och sakkunnig inom patientsäkerhet på Socialstyrelsen

– Vi kan glädjande nog konstatera en försiktig minskning av vårdskador de senaste åren. När vi jämför situationen med för tio år sedan kan vi se att det totala antalet vårdskador ligger kvar på ungefär samma nivå. Men patienter som får bestå-

ende men eller avlider till följd av en vårdskada är betydligt färre idag, konstaterar Charlotta George.

Svensk vård baseras på sex parametrar Patientsäkerhet handlar enkelt uttryckt om att patienter som söker vård ska skyddas från risken att drabbas av en vårdskada. För att förtydliga vad det handlar om kan man använda sig av begreppet God vård som Social­styrelsen tagit fram.

God vård innehåller sex perspektiv som innebär att vården som Sveriges innevånare ska ha tillgång till ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och utföras inom en rimlig tid.

– Det är resultatet av det samlade arbetet som ger oss en god och säker vård och precis det vi vill att patienterna ska uppleva, oavsett om de är i kontakt med akutsjukhuset, primärvården eller hemsjukvården.

Under de senaste åren har det varit ett ökat fokus på patientsäkerhet och anledningarna till det är, enligt Charlotta George, flera.

– Dels beror det på att vi fick en särskild patientsäkerhetslag år 2011, men också och att regeringen ingick en patientsäkerhetsöverenskom-

Södra Älvsborgs Sjukhus - med vårdens utveckling i fokus • Utvecklingsarbetet utgår från medarbetarnas kunskap och engagemang och vår metod för dagligt förbättringsarbete • Vi har hög medicinsk kvalitet tack vare ett processorienterat arbetssätt som skapar värde för patienten • Vinnare av Quality Innovation of the Year 2014 för Gröna korset – en enkel metod som ger ökad patientsäkerhet

Vill du veta mer om oss? Läs på

www.vgregion.se/sas

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

ANNONS

Charlotta George Profilintervjun 17 Aktuellt Läs intervjun i mobilen!

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Effektiv behandling av åderbråck TEXT REDAKTIONEN

Framöver kommer vården i allt större utsträckning att bedrivas närmare patienterna själva och i många delar är det väldigt positivt.

Charlotta George

melse med Sveriges kommuner och landsting (SKL) perioden 2011-2014, som omfattade flera aktiviteter och uppföljningar med fokus på att minska vårdskadorna.

– Detta har lett till en ökad medvetenhet i hälso- och sjukvården men också i samhället.

God säkerhetskultur avgörande Charlotta George har arbetat inom sjukvården i 30 år. Hon har erfarenheter som specialistsjuksköterska inom akutsjukvård och neurokirurgisk intensivsjukvård och som kvalitets- och utvecklingschef på bland annat Nacka Sjukhus.

– Det var där som mitt intresse för att utveckla och förbättra vården föddes.

– Mitt fokus har hela tiden varit på patienten och dess närstående, och att vi ska kunna erbjuda en god vård och behandling kopplat till den enskildes behov.

Hon har tidigare även haft uppdraget att utveckla Stockholms läns landstings grundläggande patientsäkerhetsutbildningar som riktar sig till chefer och medarbetare i vården.

Dessa utbildningar används idag i Stockholm.

– Det är viktigt att området

patientsäkerhet finns med redan i vårdens grund- och vidareutbildningar. Det är en så viktig del i att utveckla en god säkerhetskultur och behöver därför komma in tidigt i utbildningen, konstaterar hon.

Utflyttning kräver innovativa lösningar Enligt Charlotta George är det en stor patientsäkerhetsutmaning att vården av multisjuka och äldre flyttas ut från sjukhusen till fortsatt vård i hemmen.

– Det är så vår samhällsutveckling ser ut och det kommer ställa ökade krav på hälso- och sjukvården.

Framöver kommer vården i allt större utsträckning att bedrivas närmare patienterna själva och i många delar är det väldigt positivt. Men i och med förflyttningen så uppstår det även nya riskmoment som behöver stödjas i det gemensamma patientsäkerhetsarbetet.

Först och främst handlar det om kommunikation och informationsöverföring mellan vårdgivare och huvudmän men också mellan och inom vårdteam och IT-system.

Som det ofta är idag så kan inte olika vårdgivares system kommunicera med varandra.

Patientsäkerhet handlar enkelt uttryckt om att patienter som söker vård ska skyddas från risken att drabbas av en vårdskada.

Fortsättning på s.18

Eko-skleros är en behandlingsmetod för åderbråck där man injekterar bråcket med en skuminjektion, samtidigt som det undersöks med ultraljud. Dr Brigitte Perhard, legitimerad läkare och specialist på kärlsjukdomar, behandlar åderbråck med eko-skleros. Hon använder ultraljudet både vid undersökning och injektering för att kunna lokalisera bråcket och läckaget, samt storleken.

– Alla åderbråck syns inte i sin helhet. För att behandlingen ska vara effektiv måste hela åderbråcket tas bort, annars finns det en stor risk att patienten får tillbaka bråcket.

Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är eko-skleros ett mycket bra behandlingsalternativ.

– Det krävs ingen narkos eller lokalbedövning och man behöver inte skära i kroppen. Risken för att få en blodpropp är mindre eftersom man kan gå direkt efter ingreppet.

– Eko-skleros kräver visserligen två till tre behandlingar för större bråck, men infektionsrisken är mycket liten – det krävs bara ett litet stick. Behandlingarna tar cirka 20 minuter per gång och du slipper ärr.

Minskad risk Alternativet är konventionell kirurgi, så kallad stripping, där hela åderbråcket och venen avlägsnas.

Operationen sker oftast i full narkos och kräver sjukskrivning.

– Båda metoderna har samma mål, att förstöra åderbråcket. Men en operation innebär alltid en risk och är kostsamt. Dessutom får många svårt att röra sig obehindrat under en period. Till detta kommer missprydande ärr, ofta på knän och ben.

– Därför lönar det sig att undersöka behandlingsalternativen – alla åderbråck behöver inte opereras.

specialist Vi på Symbioteq arbetar med konsultation, rådgivning, utbildningar och bemanning till Medicintekniska verksamheter. Vårt kärnvärde är Patientsäkerhet, samtidigt som vi värnar våra kunders och medarbetares trygghet och säkerhet. Efter över 20 år i den medicintekniska branschen har vi sett hur de europeiska regelverken tagit form och förändrats för att möta allt komplexare och krävande frågeställningar.

Sjukvården tar stormkliv in i den digitala världen och för oss står samma ledstjärna kvar, nämligen patientsäkerheten. Vi på Symbioteq vill fortsätta vara den medicintekniska branschens självklara partner.

− Vi kan kraven, vi identifierar behoven, vi hjälper er! www.symbioteq.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

18 Profilintervjun Charlotta George Aktuellt

Hans Dahlin, grundare och vd för Pharmacolog

DrugLoc ska ge rätt injektioner Ett litet sample av en lösning, två sekunder i en läsare och du kan se om det är rätt drog i rätt koncentration som ska injiceras i kroppen.

DrugLog, som tagits fram av det svenska företaget Pharmacolog, är en produkt som kan komma att begränsa konsekvenserna av fel som begås i sjukvården.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Hans Dahlin är grundare och vd för det Uppsalabaserade företaget som etablerades 2007 tillsammans med nu framlidne Kjell Westerlund, en ikon inom dosimetri och strålbehandling.

Hans passion handlar om kvalitetssäkring av intravenösa läkemedel i den svenska sjukvården, med cancerbehandling i fokus. Det görs ett antal felaktiga medicinska behandlingar varje år, också när det gäller intravenösa läkemedel.

– Fel droger i fel koncentration har till och med lett till dödsfall.

Förutom mänskligt lidande innebär misstagen enorma kostnader för vården, säger Hans Dahlin.

Stoppar ”Drug Diversion” DrugLog är en utrustning som fungerar snabbt och enkelt och ska kunna användas av all behörig personal i sjukvården, på apotek och i kliniska prövningar, överallt där det är viktigt att säkerställa att det är rätt drog i rätt koncentration.

DrugLog kan också få betydelse för det som kallas Drug Diversion, det vill säga att läkare eller sjuksköterskor stjäl droger i samband med operationer och därmed utsätter patienter för stor fara, genom att blanda ut de injektioner som ges.

– Det här ett mycket stort problem i USA. Med DrugLog kan man säkert mäta det rätta förhållandet mellan det som kom in och det som kommer ut ur operationssalen.

Idag finns DrugLog installerat på ett par sjukhus i USA och i Europa och Hans Dahlin ser fram emot expansion i Sverige och i världen.

– Vi har stora ambitioner och intresset är stort, säger han.

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Fortsättning från s.17

– Nya förutsättningar innebär att vi behöver arbeta med att identifi­ era nya riskområden och hitta nya metoder och verktyg för att kunna fortsätta att stödja hälso- och sjukvården.

Nationell samordning på 2016-års agenda Under förra året ägnades det mycket tid och resurser till att stärka upp patientsäkerhetsarbetet på Socialstyrelsen, dels på grund av att det fanns ett behov av att tydliggöra myndighetens uppdrag och ansvar, men också för att överenskommelsen mellan regeringen och SKL löpt ut och att det finns behov av en nationell samordning av insatser.

– Vi på Socialstyrelsen kommer att bedriva patientsäkerhetsarbetet i samarbete och samverkan med många olika parter såsom berörda myndigheter, SKL, professionsföreningar och patientorganisationer. Det är viktigt att vi lär av varandra, att både positiva och negativa erfarenheter tas tillvara och att vi lyfter fram goda exempel.

För det krävs det förstås att vi själva är öppna och transparanta och delar med oss av våra erfarenheter. Vi behöver arbeta tillsammans, förebyggande och proaktivt.

Under 2016 kommer Socialstyrelsen att ta fram en ny föreskrift om utredning av vårdskador, som ersätter den nuvarande lex Mariaföreskrift­en, och en ny föreskrift inom läkemedelshantering som tydliggör ansvar och kompetenskrav för ordination och hantering av läkemedel. Båda föreskrifterna har som mål att stödja hälso- och sjukvården i arbetet för en ökad patientsäkerhet.

Under 2016 kommer Socialstyrelsen att ta fram en ny föreskrift om utredning av vårdskador som ersätter den nuvarande lex Maria-föreskriften.

Delaktighet i vården ökar säkerheten Men det kanske allra viktigaste området som Charlotta och hennes kollegor på Socialstyrelsen kommer att lyfta fram under det nya året är arbetet med att involvera patienten och deras närstående i patientsäkerhetsarbetet.

– Vi vet att patientens och närståendes delaktighet i vården på alla nivåer leder till ökad patientsäkerhet. Det här är viktigt i myndighetens arbete och det pågår redan idag många olika initiativ där patientföreträdare involveras i framtagande av kunskapsstöd som nationella riktlinjer, rekommendationer och vägledningar. Men det kan utvecklas ytterligare. I detta arbete ingår det även att stärka upp patienternas kunskaper och medvetenhet kring riskområden och deras rättigheter, avslutar Charlotta George. n

Smart fakta Alla händelser i hälso- och sjukvården som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska, enligt patientsäkerhetslagen, utredas. Lex Maria är det vardagliga namnet på anmälningsskyldigheten som följer av lagen och innebär att en vårdgivare har skyldighet att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Socialstyrelsen har föreskrifter och allmänna råd om lex Maria. Föreskrifterna kompletterar lagen och innehåller bestämmelser om vad den sådan utredning ska innehålla. Syftet är att stödja arbetet för en säker vård och att bidra till den nollvision som finns när det gäller vårdskador.

Socialstyrelsen har beslutat att återkalla föreskrifterna om utredning av vårdskador som skulle börjat gälla vid årsskiftet, för att ser över hur regelverket ska kunna förtydligas.

Enskilda, anhöriga och allmänheten kan inte göra en lex Maria-anmälan till IVO. Källa: Socialstyrelsen

RIng! hemsida så kontaktar vi dig! oss nu eller anmäl dig på vår

www.slutarokalinjen.se

ditt bollplank när Prata! Duvi ärvillgärna sluta röka eller snusa!

ÅDERBRÅCK? ÅDERNÄT? Alla åderbråck går att ta bort!

Katalogen Privat vård finns att hämta gratis på ditt apotek!

Med hjälp av moderna metoder försvinner samtliga åderbråck med mycket gott kosmetiskt och funktionellt resultat. Inga snitt, inga stygn! Du går hem samma dag. Vi är specialister inom modern åderbråcksbehandling. Vårt team som består av enbart kärlkirurger och legitimerade sjuksköterskor erbjuder Dig bästa tänkbara resultat, i bästa tänkbara miljö.

FÖRE

EFTER

FÖRE

EFTER

BRÅCK? ÅDERNÄT? går att ta bort! Med ÅDERNÄT? hjälp av moderna metoder försvinner samtliga åderbråck med BRÅCK?

Finns även som webbkatalog www.privat-vård.se

smetiskt och funktionellt resultat. Inga snitt, inga stygn! Du går hem samma dag. går att ta bort! Med hjälp av moderna metoder försvinner samtliga åderbråck med r inom modern åderbråcksbehandling. Vårt team som består av enbart kärlkirurger och smetiskt och funktionellt resultat. Inga snitt, inga stygn! Du går hem samma dag. ksköterskor erbjuder Dig bästa tänkbara resultat, i bästa tänkbara miljö.

Vill Du veta merVårt ellerteam få en konsultation med ultraljud, ringoch 08 666 20 30 r inom modern åderbråcksbehandling. som består av enbart kärlkirurger eller få en konsultation med ringwww.narvakirurg.se.

08 666 20 30 eller gåVanlig in på www.narvakirurg.se. eller ultraljud, gå in på landstingsavgift gäller för alla ksköterskor erbjuder Dig bästa tänkbara resultat, i bästa tänkbara miljö. bedömningar och vid behandlingar som är medicinskt savgift gäller för alla bedömningar och vid behandlingar som är medicinskt motiverade.motiverade. Privat sjukvårdsförsäkring eller få en konsultation med ultraljud, ring 08accepteras.

666 20 30 eller gå in på www.narvakirurg.se. örsäkring accepteras. savgift gäller för alla bedömningar och vid behandlingar som är medicinskt motiverade.

Våra kärlkirurger örsäkring accepteras.

Marianne Thor

Stefan Nydahl

Finns nu även som nedladdningsbar app, Privatvård Stockholm, för Iphone och Android.

Följ instruktionen på webbsidan www.privat-vård.se

Ove Thott

NARVA KIRURG CENTER Narvavägen 30, 115 22 Stockholm 08 666 20 30 NARVA KIRURG CENTER NARVA KIRURG CENTER Narvavägen 30, 115 22 Stockholm Narvavägen 30, 115 22 Stockholm 08 666 20 30

08 666 20 30

Rabbe Takolander

Henrik Åkesson

När resultatet är det viktiga!

Som producent av professionella städredskap vet vi hur viktigt det är att hålla riktigt rent i vårdmiljö.

Smittspridning och vårdrelaterade infektioner kan få förödande effekter. Därför erbjuder vi alltid produkter av högsta kvalitet som hjälper till i jakten på bakterierna.

Välj professionella städprodukter från Vileda Professional och du får: s s s s s

)NNOVATIVA PRODUKTER OCH LÚSNINGAR -IKROlBER AV HÚSTA KVALITET RENGÚR PÍ DJUPET -ER ËN BAKTERIEUPPTAGNING MED BARA VATTEN /BEROENDE TESTER DIN GARANTI 3VANEN MËRKTA PRODUKTER n DET ËR BRA FÚR MILJÚN

s %GEN TILLVERKNING I %UROPA

Vill du vet mer?

Besök oss på www.vileda-professional.se eller kontakta oss på vileda.professional.se@fhp-ww.com

Patientsäkerhet.indd 1

2016-01-22 08:13:51

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

20 Resurshantering Aktuellt

Tomas Camnell, grundare Symbioteq

Medicinteknisk kvalitetssäkring i fokus Inom medicinteknik finns en stor mängd olika produkter, allt från pacemaker till plåster. Det är av högsta vikt att kvalitetsprocessen sker innan etablering – för patienten såväl som företaget.

TEXT HÅKAN SÖDERGREN

– Medicintekniska företag som inte har för avsikt att i första hand tänka på patientsäkerhet ska inte vara kunder hos oss, säger konsultföretaget Symbioteqs grundare Tomas Camnell.

Symbioteqs grundades år 1994 och har till uppgift att hjälpa företag så att deras produkter är patientsäkra och uppfyller de lagar och regler som finns på de olika marknader.

Tomas Camnell konstaterade i sitt tidigare arbete att kvalitetsaspekten kom in alldeles för sent i processen för nya medicintekniska produkter. Först när en produkt skulle lanseras började man fundera över regelverk och lagar.

– Det gjorde att hela processen stannade upp och försenades kraftigt.

Digitaliseringen kräver mer Idag är situationen en helt annan och mycket tack vare Symbioteqs konsulter. Här finns en mycket bred erfarenhet samtidigt som konsulterna har blivit alltmer specialiserade på en marknad där kravbilden ständigt ökar. Inte minst har digitaliseringen förändrat en del.

– Ju fler datorer desto mer komplicerat. System ska sammankopplas, transformeras och så vidare. Varje led i kedjan måste säkerställas, säger han.

Idag förekommer också handel via nätet där långt ifrån alla produkter är säkerställda ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

– Den som undrar kan gärna vända sig till oss eller till Läkemedelsverket, avslutar Tomas Camnell.

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Personalbrist eller felprioriteringar?

För få vårdplatser och orimlig arbetsbörda på akutmottagningarna. Visst finns belägg för att det råder fortsatt stora brister inom svensk sjukvård.

Men frågan är om det verkligen handlar om nedskär­ ningar och personalbrist, eller om de mänskliga och ekonomiska resurserna används på fel sätt?

Anna Starbrink, Stockholms hälso- och sjukvårdslandstingsråd och Malin Ernestrand, vd för bemanningsföretaget Nurse & Doc Partner ger sina olika perspektiv och framtidstankar i en komplex fråga.

TEXT EVA-LOTTA SIGURDH

Aldrig har IT-systemen varit så moderna som idag och trots att kris­ rapporter som larmar om motsatsen så finns, enligt Anna Starbrink, gott om specialistutbildade sjuksköterskor. Ändå går dessa på knäna och hela vårdsektorn stressas av teknik som inte fungerar: – Det beror framförallt på att den kompetens som finns inte används på rätt sätt, anser hon och syftar i första hand på specialistsjuksköterskorna, som hon menar behöver avlastas mycket mer så att de kan ägna sig åt det som de är utbildade för.

– Andra yrkesgrupper, som undersköterskor och farmaceuter kan göra mer av det dagliga och medicinska arbetet, exemplifierar hon. Då skulle situationen se helt annorlunda ut.

Fast hon framhåller samtidigt att pendeln är på väg att svänga tillbaka, det är bara lång väg kvar.

Bemanningsföretagens roll En ”räddare i nöden” – som dock ofta ifrågasätts på olika sätt – är bemanningsföretagen. Den perfekta lösningen där kompetens saknas eller där arbetsbördan blir för stor,

Vi måste samarbeta mer med andra regioner och landsting. Det görs redan på sina håll, men samarbetet behöver utvecklas mycket mer.

Inte minst när det gäller IT. Anna Starbrink, Stockholms hälso- och sjukvårdslandstingsråd

Det är trist att bli ifrågasatt när vi uppenbarligen fyller ett behov.

Malin Ernestrand, vd Nurse & Doc Partner

kan tyckas, men ändå finns tvivlen på trovärdighet och patientsäkerhet där som en ständig skugga.

– Det är trist att bli ifrågasatt när vi uppenbarligen fyller ett behov, anser Malin Ernestrand. Annars skulle det ju inte efterfrågan på våra tjänster ständigt öka, slår hon fast.

Det handlar om att täcka vakanser både i storstad och glesbygd, där det är svårt att rekrytera och att få fram specialistpersonal med kort varsel.

– Om inte hela vårdteamet finns vid en operation till exempel så måste den ställas in. Kan vi då snabbt erbjuda den saknade operationssjuksköterskan så slipper man ställa in.

Att personal från bemanningsföretag skulle vara en större säkerhetsrisk förstår hon inte, eftersom det finns väl utarbetade processer för allt ifrån rekrytering och grundutbildning av de anställda, till uppföljning och kontroller.

Dessutom framhåller Malin Ernestrand bemanningsföretagen som ett spännande och attraktivt arbetsgivaralternativ till landstinget för att locka framtidens personal: – Hos oss får man omväxling och flexibilitet – och goda möjligheter att bygga på sitt CV. Det lockar många till en annars svårrekryterad bransch.

Vikten av IT-satsningar och samarbeten Anna Starbrink håller med om att bemanningsföretagen har sin givna roll, så länge det handlar om tillfälliga akutlösningar på ”en rimlig nivå”.

– De ska bidra till hälso- och sjukvården genom att försörja oss

Här är det senaste vapnet mot mördarbakterierna örekomsten av multiresistenta bakterier har ökat kraftigt de senaste åren, både i Sverige och världen. En stor del av smittspridningen sker i sjukhusmiljöer och om utvecklingen fortsätter kommer sjukvården snart stå inför en krissituation, där patienter dör av vanliga infektioner eftersom antibiotika inte längre biter på dem.

– När det kom in en patient med multiresistenta stafylokocker till ett sjukhus för 15 år sedan så blev det tidningsrubriker om att ”nu är mördarbakterierna här”. Men idag finns det protokoll på vartenda litet landsortssjukhus för hur man ska hantera patienter som kommer in med multiresistenta bakterier. För 15 år sedan fanns det knappt och idag är det rutin. Om man då försöker se 15 år framåt i tiden, hur kommer det se ut då? frågar sig Peter Ekolind VD för medtechbolaget Avidicare AB. –Demografin i världen visar hur vi blir allt äldre. Den här gruppen är mer infektionskänslig vilket i sin tur innebär större risk för komplikationer efter en operation. Under det senaste decenniet och särskilt de senaste åren har rapporterna om en snabb ökning av antalet

multiresistenta bakterier ökat i antal. Vi måste vara medvetna om att det finns en potentiell risk för att profylaktisk antibiotika inte skyddar längre och en relativt banal sårinfektion kan visa sig dödlig. Det krävs andra lösningar fortsätter Peter Ekolind.

En av de empiriskt mest effektiva åtgärderna är att bygga in en effektiv ventilation i operationsrummen. Idag satsar också allt fler sjukhus på att, när de renoverar sina operationsavdelningar eller bygger nya, uppgradera sin ventilation.

– Det här är ett sätt att minska riskerna inför framtida, mer krävande operationstekniker med allt mer främmande material som planteras in i kroppen på allt äldre patienter.

Idag görs det stora insatser för att minska spridningen av multiresistenta bakterier, framförallt genom minskad förskrivning av antibiotika och förbättrade rutiner på sjukhus.

Men trots detta ökar alltså antalet infektioner och nya antibiotikaresistenta bakterier upptäcks.

För att minska risken för att patienter drabbas

med vikarier vid tillfälliga vakanser eller arbetstoppar. Då är de viktiga och bra samarbetspartners. Men det får inte gå så långt att de är med och bygger upp grundstrukturen i vården.

Och just det här med samarbetspartners är, vid sidan av en omprioritering av befintliga resurser, något hon ofta återkommer till som en avgörande framgångsfaktor för den framtida vården: – Vi måste samarbeta mer med andra regioner och landsting. Det görs redan på sina håll, men samarbetet behöver utvecklas mycket mer.

Inte minst när det gäller IT. Just nu fasas gamla IT-system ut för att ge plats för nya, moderna system, som ska öka möjligheterna till såväl större patientinsyn som ger mer integrerade journallösningar mellan olika vårdgivare.

– Det här är förstås väldigt positivt, men om det är något som stressar personalen och tar både tid och pengar i anspråk just nu så det den här utfasningen. Det är ett jättestort problem inom hela vårdsektorn, betonar Anna Starbrink, som dock ser framtiden an med tillförsikt: – Vi behöver göra stora infrastruktursatsningar på IT-området och fortsätta investera i nya system. I Stockholm har vi avsatt tre miljarder, men det behövs ännu mer. Gör vi detta och hittar formerna för olika slags samarbeten så kommer både arbetsbelastningen inom vården att minska och kunskapsnivån, patientsäkerheten och patienternas delaktighet i den egna vården att öka stort framöver.

Tekniken bygger på att Opragon pumpar ut svalare luft i en zon kring operationsbordet som på grund av att den har högre densitet än omgivande luft naturligt sjunker mot golvet. Detta luftflöde skapar på så vis en barriär eftersom den svalare luften nära patienten inte blandas med luft och bakterier ifrån resten av operationsrummet. Genom att utnyttja just skillnaden i lufttemperaturen uppnås den här effekten på ett effektivare sätt och skapar mindre turbulens än andra system.

Moderna ventilationslösningar är det senaste vapnet i kampen mot en av sjukvårdens största utmaningar – de multiresistenta bakterierna.

F

ANNONS

av infektioner av dessa och andra bakterier har Avidicare därför utvecklat Opragon, ett helt nytt ventilationssystem som kraftigt sänker infektionsrisken vid operationer. – Med ett vanligt ”omblandande” ventilationssystem har en operationssal ofta runt 30-100 bakteriebärande partiklar per kubikmeter luft. Med Opragon minskar man den siffran till under femberättar Peter Ekolind och fortsätter: – Nästa generation som vi ska utveckla ska klara under en bakteriebärande partikel per kubikmeter rumsluft. Det tror jag kommer vara framtidens krav när multiresistensen är så utbredd att antibiotika inte fungerar längre, säger Peter Ekolind.

Det revolutionerande med Opragonsystemet är att det kombinerar den klassiska omblandande ventilationen, som späder ut antalet bakteriebärande partiklar, med något som man kallar Temperature controlled Air-Flow (TAF).

I dagsläget har Avidicare genomfört runt 100 installationer av Opragonsystemet i Norden och Holland. Peter Ekolind hoppas nu att fler sjukhus ska få upp ögonen för ventilationens betydelse när de många eftersatta operationssalarna i landet ska renoveras. Att minska risken för infektioner vid kirurgi tror han nämligen kommer bli allt viktigare i framtiden och med Opragon får man också ett system som lätt kan skalas upp för att möta framtidens krav på renhet.

Avidicare utvecklar och testar olika produkter av ventilationslösningar i eget laboratorium, ett unikt operationsrum på 70 kvadratmeter. Ett ingående samarbete med flera tekniska högskolor inom och utom Sverige ger ytterligare möjligheter till forskning och utveckling inom området.

www.avidicare.se

ANNONS

CENTRUM FÖR KLINISK FORSKNING VÄSTERÅS – EN AV DE BÄSTA I VÄRLDEN Pü Centrum fÜr klinisk forskning Västerüs mÜts klinisk och medicinsk verksamhet. I Västerüs är ingen heltidsforskare utan alla har samtidigt en fot i den kliniska myllan.

Säte fÜr verksamheten är Västmanlands sjukhus i Västerüs och de tvü huvudmännen bakom är Landstinget Västmanland och Uppsala universitet. Till skillnad frün en regelrätt universitetsinstitution är Centrum fÜr klinisk forskning Västerüs inte begränsade till ett forskningsomrüde, utan har mÜjlighet att lüta vitt skilda professioner forska inom en mängd olika discipliner. Läkare, psykologer, skÜterskor och fysioterapeuter är exempel pü de

bland de ca 40 anställda.

leder till intressant korsbefruktning mellan projekten. – Hos oss kan till exempel en brÜstkirurg sitta och diskutera sin forskning med en skÜterska inom barnpsykiatri, vilket naturligtvis är en grogrund fÜr inspiration och nya infallsvinklar, berättar han.

Tyngdpunkten inom forskningen pü Centrum fÜr Klinisk Forskning Västerüs ligger pü cancerforskning, psykiatri, kardiovaskulärforskning och epidemiologi. Inom omrüdet

linjer: brÜstcancer samt kolorektalcancer och inom dessa discipliner pügür 12 forskningsprojekt. Bland annat pügür ett projekt som jämfÜr kirurgiska tekniker vad gäller ändtarmscancer, där man har ett nära samarbete med Som exempel pü pügüende Imperial College i London, projekt kan nämnas att det samt ett projekt som fÜrsÜpügür en stor studie av paker ta reda pü ifall livskvalitet tienter med hjärtinfarkt. Det hos brÜstcancerpatienter

püverkas av internetbaserad spelmissbruk, hjälpmedel fÜr Kognitiv Beteendeterapi, KBT. barn med CP-skador, samt – I de ürliga, Üppna jämen studie som avhandlar fÜrelser där Statens KomrÜkavvänjning. Mats Enlund, chef fÜr Centrum fÜr Klinisk muner och Landsting, SKL, sammanställer resultat inom Forskning Västerüs, berättar

sjukvürden visar kvalitetsutfall att Västmanlands Landsting süväl yrkesmänniskor som VLT klarar sig bra i vissa avforskningsomrüden ofta

seenden och sämre i andra.

Det som är väldigt tydligt är dock att de enheter som bedriver forskning klarar sig utmärkt i dessa jämfÜrelser, säger Mats.

mycket tid och resurser pü att ta fram den nu dominerande tekniken Sentinel Node, en teknik fÜr att operera brÜstcancer som innebär att man slipper ta bort alla lymfkÜrtlar, vilket leder I grova tal är femürsÜverlev- till att ungefär 2000 kvinnor naden fÜr brÜstcancer 90% per ür i Sverige slipper armoch fÜr cancer i tjock- och besvär efter operationen. grovtarmen 60-65%. Süväl Sentinel Node innebär att kliniskt som medicinskt är man fÜrsÜker hitta den sü man i Västerüs väldigt framkallade portvaktskÜrteln, dvs güngsrika vad gäller cancer I den fÜrsta lymfkÜrteln som tjocktarmen och ändtarmen, tar hand om lymfvätska frün sü kallad kolorektalcancer. brÜstet, och skicka den fÜr Mats Enlund berättar att analys. Innehüller den inga Västerüs har bäst Üverlevnad cancerceller slipper man i landet fÜr patienter med gÜra en lymfkÜrtelutrymning, ovannämnda cancerform. vilket i sin tur leder till att Sverige toppar listan pü bäst man kan undvika en mängd Üverlevnad i världen, vilket obehagliga bieffekter som innebär att man i Västerüs detta ingrepp annars kan ge. kan slü sig fÜr brÜstet och säga att man är bäst i värlPü Centrum fÜr Klinisk Forsk

ning i Västerüs gÜrs även utmärkelsen guldskalpellen studier som innefattar büde 2010 fÜr att de har en sü kolorektal- och brÜstcancer. strukturerad behandlingsMats Enlund som är docent process och hantering av i anestesi och narkosläkare cancern; allt frün information, driver ett forskningsprojekt uppfÜljning, och strülning, till som kommer att innefatta kirurgi och cellgifter. ca 8000 patienter, vars syfte är att fÜrsÜka ta reda pü ifall Även inom brÜstcancerkirur- den narkosmetod som angi har forskningen gütt raskt vänds vid kirurgiska ingrepp framüt de senare üren. Pü fÜr att ta bort cancertumÜrer Centrum fÜr Klinisk Forskpüverkar üterhämtning och ning i Västerüs har man lagt Üverlevnad pü längre sikt.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ă„ R E N A N N O N S F R Ă… N S M A R T M E D I A

22 Hygien & omsorg Aktuellt

Anne Ă–rtqvist

Michael Persson

2015 ürs Asklepiospristagare KandidatfÜreningen är Svenska Läkaresällskapets yngre läkar­fÜrening och vänder sig till läkare under utbildning fram till och med legitimation.

De delar varje ür ut pris till Bästa vetenskapliga artikel (15 000 kr) och Bästa veten­skapliga projektarbete (10 000 kr).

TEXT REDAKTIONEN

2015 ürs artikelpristagare är Anne Örtqvist, Institutionen for medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, med artikeln �Antibiotics in fetal and early life and subsequent childhood astma: nationwide population based study with sibling analysis�.

Juryn motiverade sitt beslut bland annat med att studien �visar pü süväl stringens som kreativitet och arbetet kännetecknas av excellens och büdar gott fÜr fortsatta forskarmeriter�. Pristagaren kommer att fortsätta studera tidiga riskfaktorer fÜr barnsjukdomar.

Ă…rets projektpristagare Michael Persson, med. Kand.

Thoraxkliniken, Institutionen fÜr molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska institutet, tog emot priset fÜr Bästa vetenskapliga projektarbete. Hans projekt, �Short-term Complications after Coronary Artery Bypass Grafting using Bilateral Internal Thoracic Arteries Compared to Single Interna Thoracic Artery Grafting�, jämfÜr enligt juryns motivering �kort- och lüngtidskomplikationer pü ett utmärkt sätt� fÜr en säker och underanvänd operationsmetod som, enligt pristagaren själv, bÜr fÜras fram som ett fÜrstahandsval inom kranskärlskirurgi.

ANNONS

FOKUSPATIENTSĂ„KERHET.SE

Vürdrelaterade infektioner – vür vanligaste vürdskada Minst en tredjedel av alla vürdrelaterade infektioner kan fÜrebyggas med god vürdhygien. Vürdhygien är dock ett vitt begrepp som innefattar allt frün basala hygienrutiner, till att ledningen prioriterar frügorna. Pü marknadssidan pügür en kontinuerlig produktutveckling fÜr att kunna effektivisera städning inom vürden vilket ger goda fÜrutsättningar fÜr en minskad procent av vürdrelaterade infektioner.

TEXT ANNMARIE PALM

Vürdrelaterade infektioner är den vanligaste vürdskadan enligt en tidigare publicerad rapport frün Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Studier har visat att ĂĽtminstone en tredjedel av dessa kan fĂśrebyggas med vĂĽrdhygieniska insatser.

De senaste tio üren har intresset av fÜrbättringsarbete inom vürdhygien Ükat. Ny lagstiftning hjälper ocksü till att hÜja kvaliteten. Frün och med den 1 januari 2016 kommer de regler om basal hygien som gäller inom sjukvürden även att gälla vid arbete inom hemtjänsten, särskilda boenden och vid vissa LSS-boenden (LSS – Lagen om stÜd och service till vissa funktionshindrade, reds. anmärkning)

Inga Zetterqvist, sakkunnig hygiensjukskÜterska Folkhälsomyndigheten

Pü initiativ av SKL gÜrs sedan ür 2008 även sü kallade punktmätningar, med syftet att fü kontroll pü vürdrelaterade infektioner. Mätningarna genomfÜrs en speciell dag, en till tvü günger per ür. – De senaste üren ligger vi ganska stabilt pü nio procent här i Sverige berättar Inga Zetterqvist, som är

Kulturen i verksamheten ska präglas av att man tycker att det är oacceptabelt med vürdrelaterade skador.

Inga Zetterqvist

sakkunnig hygiensjukskÜterska hos Folkhälsomyndigheten. – Men med tanke pü att vi i Sverige arbetar aktivt med hygienfÜrebyggande ütgärder ur ett patientsäkerhetsperspektiv, sü skulle jag givetvis vilja se att procentsiffran lüg lägre, konstaterar hon.

En ledningsfrüga Vürdhygien är ett vitt begrepp som innehüller flera olika ütgärder. Man müste arbeta med frügan pü flera nivüer. – FÜrst och främst handlar det om att visa en god fÜljsamhet vad det gäller basala hygienrutiner där bland annat en god handhygien ingür. Även fÜljsamhet till andra hygienütgärder som till exempel hanterandet av katetrar är av stor betydelse.

Nügot som är väldigt viktigt gäller patientsäkerhet och vürdhygien är dessutom, enligt Inga Zetterqvist, att det finns en ledning som verkligen prioriterar dessa frügor. – Det bÜr även finnas en självklarhet i inställningen till att fÜlja de riktlinjer som finns. Kulturen i

verksamheten ska präglas av att man tycker att det är oacceptabelt med vürdrelaterade skador.

Nügra andra framgüngsfaktorer fÜr att uppnü god vürdhygien är att lokalerna är rätt anpassade, att det finns tillgüng till enkelrum när det behÜvs samt att man hüller en hÜg nivü pü städningen.

Nya innovationer inom vürdhygien I branschen som levererar produkter inom vürdhygien pügür det en ständig produktutveckling fÜr att man pü ett ännu mer effektivt sätt ska kunna städa bort de farliga bakterierna i vürdmiljÜerna och byta ut de metoder som fungerar mindre bra.

Inom vürden har man till exempel sedan länge använt fiberdukar eller papper som man fuktar med sprit innan användning. – Använder man sprit pü fiberdukar eller papper under en längre tid sü bildas det en tunn biofilm pü den behandlade ytan. Den drar i sin tur ännu lättare till sig ytterligare bakterier, vilket leder till att man behÜver använda ännu mer sprit pü dukarna, berättar Claes Sunebring som är Sverigechef pü Vileda Professional som ingür i koncernen Freudenberg Household Products (FHP).

Claes Sunebring, Sverigechef Vileda Professional

Mikrofiberdukar som bestür av 1000 günger mindre fibrer än traditionella mikrodukar är en intressant nyhet pü marknaden. – FÜrdelen med dessa är att det inte behÜvs tillsättas kemikalier i vattnet som används, och att de avlägsnar problemet pü ytan. Pü sü sätt skonas miljÜn. Dessutom har de nya mikrofiberdukarna en extrem upptagningsfÜrmüga gällande

bakterier, 99,6 procent enligt flera oberoende undersÜkningar, berättar Claes Sunebring.

Stor efterfrügan pü engüngsartiklar Men även engüngsprodukter inom vürdhygien är pü stark frammarsch.

FÜrutom produkter som ska kunna tvättas och hülla länge fÜr användning sü bÜrjar man i allt stÜrre utsträckning efterfrüga engüngsartiklar i form av mikrodukar och mikrofibermoppar.

Använder man sprit pü fiberdukar eller papper under en längre tid sü bildas det en tunn biofilm pü den behandlade ytan.

Den drar i sin tur ännu lättare till sig ytterligare bakterier.

Claes Sunebring

– Detta är ju positivt fÜr att man ska kunna undvika de smittorisker som uppstür vid de moment som ingür när man ska ta hand om dukar och moppar i samband med tvätt och logistik, avslutar Claes Sunebring.

Smart fakta Ett LSS-boende är en insats enligt Lagen om stÜd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och innebär en bostad anpassad fÜr personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar.

Mület är att funktionsnedsatta människor ska kunna leva och bo sü likt andra människor som mÜjligt. Boendet är frivilligt och kan vara ett gruppboende, en servicebostad eller en särskilt anpassad bostad.

�Ett svenskt diarrÊvaccin som räddar liv�

Tillsammans med PATH och GĂśteborgs Universitet utvecklar ett svenskt biotech-fĂśretag ett banbrytande diarrĂŠvaccin.

SOLNA | SVERIGE

Scandinavian Biopharma är ett undantag i den svenska biotech-industrin.

De är nügot sü sällsynt som ett svenskt forskningsbaserat fÜretag som ocksü är ledande distributÜr av vacciner och immunglobuliner till den nordiska marknaden.

Tillsammans med den amerikanska ideella hälsoorganisationen PATH, som är en viktig partner till Bill & Melinda Gates Foundation, och forskare vid GÜteborgs Universitet utvecklar Scan-

dinavian Biopharma ett nytt drickbart diarrÊvaccin mot ETEC. – Det handlar om ett vaccin som kan rädda livet pü hundratusentals barn i tredje världen, men ocksü rädda semestern fÜr miljontals resenärer, säger BjÜrn SjÜstrand, vd pü Scandinavian Biopharma.

ETEC orsakar varje ür omkring 400 miljoner diarrÊfall och hundratusentals dÜdsfall i världens lüg- och medelinkomstländer. Särskilt utsatta är barn

under fem ür. ETEC-bakterier är ocksü orsaken till att nästan varannan resenär i dessa omrüden drabbas av diarrÊ.

Münga av dessa für även lüngvariga mag- och tarmproblem efter hemkomst.

diarrÊvaccin mot ETEC fÜr att mÜta dessa behov. Det ska vi ändra pü, lovar BjÜrn SjÜstrand.

FĂśr mer information om ETEC, utvecklingen av vaccinet och distributionsverksamheten, besĂśk www.sbdistribution.se.

BjĂśrn SjĂśstrand, vd pĂĽ Scandinavian Biopharma.

ANNONS

Hürdare krav pü hygienrutiner frün ürsskiet Vürdrelaterade infektioner beräknas till stora kostnader inom sjukvürden och att fÜrhindra infektioner är ocksü av stÜrsta vikt fÜr patientsäkerheten.

En viktig del i arbetet med basal hygien är rutinerna fÜr arbetskläder inom vürd och omsorg. Frün och med den 1 januari 2016 gäller Socialstyrelsens nya bindande fÜreskrier kring detta, som nu även omfattar omsorg och andra vürdnära yrken.

Ulf Holmdahl, fÜrsäljningschef Berendsen Healthcare

Det talas oa om en god hygienisk standard inom sjukvürden och det är märkligt att inte samma standard har gällt inom omsorgen.

TEXT EVA LOTTA SIGURDH

Inom sjukvürden har det länge varit ett krav att arbetskläder ska bytas minst en güng om dagen. Socialstyrelsens nya fÜreskrifter innebär att kretsen utÜkas till att omfatta även omsorg. Avsikten är att fÜrhindra smittspridning som kan ske genom att bakterier samlas i textilierna och som riskerar att fÜras Üver till patienter och vürdtagare.

En av de stora aktÜrerna bakom frügan om arbetskläder har varit fackfÜrbundet Kommunal, som für stÜd av Ulf Holmdahl, fÜrsäljningschef pü Berendsen Healthcare, som ocksü tycker att frügan är viktig. – Det talas ofta om en god hygienisk standard inom sjukvürden och det är märkligt att inte samma standard har gällt inom omsorgen, där smittspridning kan ge lika allvarliga konsekvenser som inom sjukvürden. Vi pü Berendsen tycker

det är positivt att frügan har lyfts och att det resulterat i bindande fÜreskrifter eftersom det är en früga om patientsäkerhet.

Berendsen Healthcare erbjuder hyr- och tvättlÜsningar av olika textilier och har länge arbetat med processer och rutiner fÜr att uppnü en god hygienisk standard avseende textilier inom vürd och omsorg. FÜr att minska smittspridningen krävs rutiner fÜr hantering av allt ifrün rena som smutsiga kläder till transport och fÜrvaring av textilier. – Att tvätta i ett professionellt tvätteri, som hos oss pü Berendsen, är ett sätt att säkerställa att temperaturerna hülls och att plaggen blir rena. Vürdens grundkrav är 70 grader fÜr att textilierna ska bli fria frün smittämnen, exemplifierar Ulf Holmdahl. Dessutom har vi kontrollsystem som kan säkerställa

att plaggen som används faktiskt blir rena.

Enligt Socialstyrelsens fÜreskrifter ska arbetskläder bytas minst varje dag. FÜr att uppfylla kraven fÜrutsätts att det alltid finns rena kläder tillgängliga fÜr verksamhetens behov, vilket kan vara dyrt. En hyrlÜsning av arbetskläder är ett praktiskt och kostnadsbesparande alternativ, som även gÜr att vürdinrättningen slipper utrymmeskrävande lagerhüllning. – Den stÜrsta fÜrändringen frün ürsskiftet är att även personalen inom omsorg och andra vürdnära yrken nu müste bära arbetskläder vilket kräver en annan typ av kläder än de traditionella vürdplaggen, framhüller Ulf Holmdahl. Vi har därfÜr tagit fram en kollektion av plagg med mer hemlik karaktär som skapar trygghet och trivsel,

samtidigt som de självklart är praktiska med genomtänkta funktioner.

En annan nyhet i fÜreskrifterna är de Ükade kraven pü ledningssystem fÜr systematiskt kvalitetsarbete. – Det handlar om att det ska finnas processer och rutiner som säkrar verksamhetens kvalitet. Genom att vi har chip i samtliga vüra plagg kan vi ta fram statistik pü när och hur ofta ett plagg har tvättats, vilket mÜjliggÜr egenkontroller och uppfÜljning av hur bra hygienrutinerna i verksamheten efterlevs. Används privata kläder kan verksamheten omÜjligt garantera att kläderna hüller en god hygienisk standard.

Arbetskläder är egentligen en früga om säkerhet fÜr büde patient och arbetstagare.

OM BERENDSEN TextilservicefÜretaget Berendsen hyr ut och tvättar sängkläder, handdukar och arbetskläder fÜr bland annat sjukvürd och äldreomsorg.

Berendsen Healthcare är en av fem divisioner inom fÜretaget, som erbjuder hyr- och tvättlÜsningar inom era olika typer av branscher. I Sverige har fÜretaget 35 000 aktiva kunder.

Läs mer pü www.berendsen.se/socialstyrelsen

Hela Sveriges kvinnoklinik GynStockholm har fem olika mottagningar i Stockholmsomrüdet. Den gynekologiska verksamheten omfattar büde mottagning och kirurgisk behandling och är bland annat specialiserad pü operationer av framfall och inkontinens.

Alla är välkomna GynStockholm har vürdavtal med Stockholms Läns Landsting och det behÜvs därfÜr ingen remiss fÜr att fü komma till mottagningarna och vanlig patientavgift samt frikort gäller. – Alla är välkomna. Oavsett kÜsituation pü hemorten kan du bli opererad vid GynStockholm, säger Folke Flam, docent och en av GynStockholms grundare.

Verksamheten bÜrjade 1998 pü S:t GÜrans sjukhus och har sedan expanderat och finns nu även i Jakobsberg, Kista, Stuvsta och Rimbo.

Folke Flam.

Foto: Juliana Viklund. More than words.

Specialister med hĂśg kompetens GynStockholm har en stor gynekologisk mottagningsverksamhet och utfĂśr mĂĽnga operationer.

Det finns flera specialister inom omrĂĽden som

www.cevitacare.se

bland annat hormonella stÜrningar, ultraljud och barnlÜshet. – Vi utfÜr 10 procent av alla framfallsoperationer i Sverige och 25 procent av alla inkontinensoperationer, vilket resulterar i ungefär 1 400 südana operationer per ür.

Genom att fü doktorer utfÜr operationerna sü blir ocksü kvalitÊn den bästa. Sveriges mest erfarna gynekologkirurger arbetar vid GynStockholm.

Utvecklad metodik kortar ner vĂĽrdtider Genom fĂśrenkling av rutinerna kring operationsverksamheten har GynStockholm fĂĽtt ner vĂĽrdtiderna. Operationer fĂśr framfall och inkontinens sker under lokalbedĂśvning fĂśr att ge en sĂĽ skonsam operation som mĂśjligt.

GynStockholm har ocksü en kursverksamhet fÜr andra läkare som vill implementera detta arbetssätt. – Vi für münga mail med positiv feedback frün nÜjda patienter. Vi uppfyller vürt verksamhetsmül med att ge sjukvürd av hÜgsta kvalitet med kort väntetid och ett personligt omhändertagande, avslutar Folke Flam.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

24 Forskning och utveckling

ANNONS

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE FOTO SHUTTERSTOCK

Aktuellt

Karin Magnusson, konsult hälso- och sjukvårdsfrågor PwC

”Patienten ska stå i fokus” För att öka patientsäkerheten måste alla instanser samarbeta – från högsta ort till gräsrotsnivå. Det menar Karin Magnusson, konsult hälso- och sjukvårdsfrågor på PwC. TEXT REDAKTIONEN

– Samarbetet blir allt bättre, men ytterligare fokus på den samordnade vården är viktigt. Vi, landstingen och kommunerna måste fortsätta arbeta med detta, säger Karin Magnusson och fortsätter: – Ett annat område som kan förbättras är användandet av personella resurser. Och att dra nytta av digitala lösningar. Här ligger vården inte i framkant, men digitaliseringen kan vara en komplex fråga som kräver flera perspektiv.

– Det finns även undermåliga lokaler som försvårar patientsäkerhetsarbetet. Planering av lokalers utformning och lokalisering är väsentlig för minska risken för till exempel vårdrelaterade infektioner.

Det är viktigt att man involverar olika kompetenser vid om- och nybyggnationer.

Framtidens primärvård Karin Magnusson tror att en av vårdens stora, framtida frågor handlar om var patienten ska få vård.

– Det som jag framförallt hör efterfrågas är politiskt mod.

Hon tror att vi kommer att se en förändring av vården med allt fler som får vård utanför sjukhusen, vilket ur ett patientsäkerhetsperspektiv kan vara till en fördel: – Om vi kan hålla dem som inte måste läggas in utanför sjukhusens dörrar så finns förutsättningar för att öka patientsäkerheten i flera avseenden. Det kräver dock att man lyfter blicken och flyttar med patientsäker­ hetsperspektivet så att inkluderar den vård som ges utanför det traditionella sjukhuset inkluderas.

Patientupplevelsen viktig Karin Magnusson vill understryka vikten av att fortsätta att arbeta med flöden för att minska de risker som följer med överlämningar inom vården.

– Idag gör vi det till viss del utifrån ett medicinskt perspektiv men man måste även göra det utifrån hur patienten upplever vården. Det är av allra största vikt att patienten kan tillgodogöra sig informationen som ges, vilket är en särskild utmaning för äldre och/eller förvirrade personer.

I blickfånget:

medicinsk teknik Tack vare bland annat avancerad bilddiagnostik, nya implantat och bättre mätmetoder upptäcks sjukdomar och riskfaktorer allt tidigare och behandlingarna blir mer effektiva.

Men för att utvecklingen ska vara patientsäker krävs utbildning av alla instanser.

TEXT EVA-LOTTA SIGURDH

Att medicin och teknik skulle ha någonting med varandra att göra har inte alltid varit en självklarhet, men Sverige såg relativt tidigt sambandet.

Redan år 1968 fanns ett riksdagsförslag om att en enhet för teknisk och medicinsk forskning och utbildning skulle förläggas till Linköping, där en sådan också inrättades året efter, 1969.

I drygt 40 år har Sveriges – och även en av Europas – största institutioner för medicinsk teknik legat i Linköping. Men forskning och utveckling av medicinsk utrustning bedrivs även på flera andra håll i landet. Satsningen på medicinsk teknik i Sverige har genererat hundratals företag, som tillsammans täcker en stor del av den svenska sjukvårdens behov av medicintekniska produkter och tjänster.

Men vad är då medicinsk teknik egentligen och vad gör den?

Medicinsk teknik täcker alltifrån tung utrustning som röntgenapparatur och hjärt- och lungmaskiner, till förbrukningsartiklar som förband, kanyler och inkontinensprodukter. Likaså IT i vården och olika slags hjälpmedel inkluderas i medicinsk teknik.

IT spelar allt större roll Precis som den tekniska och digitala utvecklingen spelar en avgörande

Nationella Patientsäkerhetskonferensen är Sveriges största nationella samlingsplats för de som leder, ansvarar för och arbetar med patientsäkerhetsfrågor inom hälso-­ och sjukvård, omsorg, myndigheter, akademi och näringsliv. Konferensen är ett samarbete mellan arbetsgivar-­, yrkes-­ och bransch-­ organisationer, fackförbund och myndigheter.

Projektägare är Sveriges Kommuner & Landsting.

roll för samhället i stort, så har IT även kommit att dominera en stor del av den medicintekniska utvecklingen. Det är också inom detta område som ytterligare svenska landvinningar spås i framtiden.

Avancerad bild- och laboratorie­ diagnostik är några exempel på hur teknikens framsteg lett till att både sjukdomar upptäcks tidigare och att behandlingarna blir allt mer effektiva. Användningsområdet för bilddiagnostik har utökats ifrån att endast diagnostisera till att även förebygga och behandla. Tack vare välutvecklad bildteknik kan man idag många gånger upptäcka cancer i mikroskopiska förstadier och inte enbart först efter att stora tumörer bildats.

Satsningen på medicinsk teknik i Sverige har genererat hundratals företag Cancervården har även gynnats av annan medicinskteknisk utveckling – virtuella rondrum. Med virtuella konferenser, kan specialistkompetens på plats såväl som på distans samlas och arbeta tillsammans. Med hjälp av videoskärmar får alla ta del av samma information samtidigt varför det blir både lättare att ställa diagnos och att ge adekvat behandling.

Ett tredje exempel på medicinsk­ teknisk utveckling som gynnar cancervården är en nyligen upptäckt optisk metod som får hjärntumörer att lysa på dataskärmen, vilket gör det enklare för kirurgen att se var gränsen går mellan den friska vävnaden och tumören. Här har forskningen kring tekniken funnits

länge, men först på senare tid har den kunnat implementeras praktiskt i operationssalen.

Biocensorer är ett annat intressant område på frammarsch. Inte minst för att det kan bli ett alternativ till både kostsamma och plågsamma djurförsök. Med hjälp av kemiskt framställda ”biologiska avkännare” kan man rapportera direkt inifrån levande celler och på så sätt se olika reaktioner. Detta kan vara speciellt användbart när nya läkemedel testas.

Känsligare proteser, förfinade hörapparater och effektivare sätt att återskapa skadade organ är ytterligare exempel på en medicinteknisk utveckling som fått stor betydelse för den svenska vården.

Att IT även fortsättningsvis kommer att spela en stor och avgörande roll inom vården är de flesta aktörer eniga om. Likaså att fokus alltmer kommer att förflyttas från att enbart behandla sjukdom till att förebygga och hantera hälsa.

Utveckling kan innebära risker Den snabba utvecklingen av teknisk avancerad medicinsk utrustning gynnar både vårdpersonal och patienter. Men att implementera kräver både tid och resurser och framförallt, kunskap.

Ett sådant område är IT i vården, som just nu genomgår en stor omställningsprocess. Digitaliserade patientjournaler och ökat inflytande av patienterna i den egna vårdprocessen ställer höga kunskapskrav på alla inblandade parter. Därför menar många att behovet av kunskap och förmågan att implementera på ett smidigt sätt ute på landets vårdinrättningar, är den kanske allra största utmaningen.

För att den medicintekniska utvecklingen ska få verkligt genomslag och vara patientsäker, måste utbildning, kommunikation och

organisation hålla samma takt som den tekniska utvecklingen. Det är en av de främsta förutsättningarna – och därmed ett av de främsta kraven – för den framtida vården.

Först när kunskaperna finns implementerade hos var och en som berörs kan tekniken utnyttjas till fullo. Och först när förmågan finns att på ett patientsäkert sätt kunna kommunicera över de gränser som tack vare datoriseringens möjligheter öppnats upp, kan nya samarbetsformer utvecklas fullt ut. Samarbeten som redan finns, som till exempel de virtuella rondrummen med gränsöverskridande konferenser, men som skulle kunna bli ännu fler och ännu mer välutvecklade i den framtida vården.

Smart fakta Medicinsk teknik omfattar hjälpmedel som används för att ställa diagnos på sjukdom, behandla sjukdom och som rehabilitering. Ämnet kretsar kring hur människa och maskin kan samverka och utbildningar finns på flera ställen i Sverige. Examen kan tas som högskoleingenjör och civilingenjör, men det finns även fristående kurser.

Alla sjukhus i Sverige har en medicinteknisk avdelning.

Regelverket för medicintekniska produkter är baserat på tre EU-direktiv där regler och krav är införlivade med den svenska lagstiftningen genom lagen om medicintekniska produkter och föreskrifter. Dessa utfärdas i sin tur av Läkemedelsverket.

Källa: Läkemedelsverket

Anmälan och mer information på www.patientsakerhetskonferensen.se

Ge dina ögon en riktig genomgång hos två av Sveriges bäst utbildade optiker

Förbättrar din hållning Motverkar problem i rygg och nacke

Gör en Ögonhälsoundersökning som förutom synundersökning innehåller uppmätning av ögats tryck, synfält och kontroll av ögonbotten.

Hammarby Allé 32, 120 61 Stockholm 08-12 20 33 33 www.wedin-soderberg.se

Stretchar ut bröstmuskulaturen

076-77 60 777 www.starkevasten.se

ANNONS

Hantera känslig information säkert Det är nog inte någon annan verksamhet där man samlar in så känslig information om en person som inom hälso- och sjukvården. Den enskilda individens uppgifter om hälsotillståndet måste kunna hanteras på ett säkert sätt ur flera aspekter.

I grunden ska all information hanteras på ett säkert sätt enligt sekretess, tillgänglighet, riktighet och spårbarhet, säger Carl Önne, informationssäkerhetskonsult på Certezza.

Det innebär att informationen ska hanteras så att den inte kommer på avvägar, ska vara åtkomlig för vårdpersonal vid behov, att ingen information ändras eller försvinner samt att det ska gå att i efterhand se vem som har tagit del av informationen, eller ändrat i den.

HÖGA KRAV PÅ AUTENTISERING

Dagens informationssystem inom vården är ofta gamla och dras med ett arv från tidigare, vilket gör att de är sårbara och är mycket svåra att ändra i för att uppfylla dagens lagkrav, säger Conny Balazs, informationssäkerhetskonsult på Certezza med mångårig erfarenhet av säkerhet inom vården. Ta bara det exemplet att Patientdatalagen kräver säker autentisering får åtkomst till journaler, likaså lagen om receptregister.

Nu är det inte bara landstingens organisation som ska ha åtkomst till systemen, även

kommuner och privata utförare behöver det. Det ställer höga krav på bland annat åtkomstkontroll och autentisering i alla delar i kedjan, fortsätter Conny Balazs. Det är viktigt att vid systemanskaffning och förändringar ta med dessa delar redan från början i projektet. Det blir alldeles för dyrbart att lägga till det senare.

UTGÅ FRÅN MOBILITET

Certezza har varit med i många stora projekt där just autentisering av användare har varit i centrum och har därifrån skaffat sig mycket erfarenhet inom området. Den stora utmaningen idag är att också kunna ta del av känslig information på mobila enheter, men med bibehållen säkerhet och användarvänlighet.

Tyvärr är många projekt inriktade på att ha en dator i fokus, medan de många anställda inom vården istället vill att man fokuserar på mobila enheter. Så tipset är att utgå från mobilitet och anpassa istället vid behov för datorer.

Certezzas grundare och ägare Thomas Nilsson och Jonny Boberg.

OM CERTEZZA Affärsidé: Certezza är ett oberoende informations- och ITsäkerhetsföretag som erbjuder spetskompetens till näringsliv och offentlig sektor.

Vision: Vår vision är att vara marknadens främsta informations- och IT-säkerhetspartner.

Historia: Certezza grundades 1996 med syfte att skapa en helt oberoende aktör i informationssäkerhets-branschen.

KONTAKT: www.certezza.net Tel +46 8 791 92 00 info@certezza.net

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

26 Vaccin & antibiotika

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

”Vaccin räddar liv” 2021 kan ett vaccin mot diarrésjukdomar finnas ute på marknaden. Ett vaccin som årligen komma att rädda livet på 400 000 barn i tredje världen. Vaccinmotståndarnas argument tar bland annat fäste i vaccineringen med Pandemrix mot svininfluensa.

TEXT HÅKAN SÖDERBERG FOTO SCANDINAVIAN BIOPHARMA

Varje år dör 1,2 miljoner barn i världen på grund av diarrésjukdomar.

En tredjedel, cirka 400 000, orsakas av ETEC-bakterien. Framförallt slår ETEC hårt mot barn under fem år.

Bakterien är utbredd i stora delar av utvecklingsländerna och frodas där det råder brist på rent dricksvatten och sanitära anläggningar.

Det är mot den bakterien som det nya vaccinet tagits fram.

Bakom vaccinet ligger det svenska företaget Scandinavian Biopharma i samarbete med Sahlgrenska sjukhuset och framtagningen är finansierad av bland andra Bill & Melinda Gates Foundation.

Vaccinet har gått igenom alla de första stegen i processen och just nu pågår större tester på människor i Europa och i Bangladesh.

– Vi är stolta och glada, inte minst för att makarna Gates valt att stödja just oss i det här, säger Björn Sjöstrand, vd på Scandinavian Biopharma.

Det nya vaccinet kommer att rädda många liv i tredje världen men det får betydelse också utanför den.

– Det vi idag kallar turistdiarré är en av de sjukdomar som orsakas av ETEC-bakterien. I och med att vi reser mycket kommer vi i kontakt med den här typen av sjukdomar, säger han. Även om ETEC inte drabbar oss i väst lika hårt som i utvecklingsländerna, kan infektionen vara nog så allvarlig. Mer än tio procent av de som kommer hem med sjukdomen får fortsätta magproblem. År 2021 tror han att vaccinet ska finnas ute på marknaden.

Mycket höga säkerhetskrav vid vaccinering I Sverige har det på senare år förekommit en del debatt kring vaccination. Individer och grupperingar motsätter sig vaccination av olika skäl. Björn Sjöstrand slår fast att vaccin som ges till människor i Sverige idag är mycket säkra.

– Jag tror att vi är lite bortskämda på ett sätt i Sverige. I och med att vi är så väl vaccinerade så ser vi inte effekterna av de sjukdomar som annars kunnat bryta ut. Reser du runt i tredje världen så ser du det på ett

annat sätt, säger han.

Nyligen konstaterades att många fler än tidigare väljer bort vaccin mot HPV som kan orsaka livmoderhalscancer.

– Min egen dotter är vaccinerad så det kanske är ett tillräckligt svar på den frågan, säger Björn Sjöstrand.

I och med att vi är så väl vaccinerade så ser vi inte effekterna av de sjukdomar som annars kunnat bryta ut.

Björn Sjöstrand

Antroposoferna i Järna utanför Södertälje är en grupp som är negativ till vaccination. Här har också förekommit uppmärksammade fall av bland annat röda hund och mässling.

– Små utbrott får ingen större spridning eftersom de allra flesta är väl vaccinerade. Problemen uppstår när fler undviker att vaccinera sina barn, risken för bland annat mässlingepidemier ökar redan när 10-15 procent är ovaccinerade. Men jag vill nog rent allmänt säga till föräldrar att kanske inte bara tänka på sina egna barn utan också på andras barn. Ingen skall behöva bli sjuk eller dö i sjukdomar som kan förebyggas av vacciner. När vi reser utomlands är vi extra utsatta. Om någon blir sjuk på en resa kan det få förödande konsekvenser, säger Björn Sjöstrand.

Sjukhus i Bangladesh

Pandemier kräver snabba beslut Det kanske mest omtalade vaccinationsfrågan på senare tid har varit den så kallade svininfluensan där vaccinet Pandemrix tros ha orsakat narkolepsi hos ett antal barn.

– Vi var inte inkopplade på det och det är ett specialfall. World Health Organisation (WHO) hade konstaterat att en pandemi var på gång och då måste ett beslut tas.

Vaccinet var inte fullt lika säkerställt som det normalt är, så då måste man väga för och nackdelar. Bryter en pandemi ut så talar vi om många döda. Självklart är det ingen tröst för de enskilda individer som drabbas, säger han.

Det ska också sägas att det finns oklarheter kring om vaccinet varit den enda orsaken till de sjukdomar som rapporterats.

En annan orsak till att det råder en viss en oro kring vaccinering beror på att vaccin ges till fullt friska människor för att de ska förbli friska.

– Om du är cancersjuk så räknar du med och accepterar att det blir biverkningar, men inte om du är frisk.

Det är ju därför det är så extremt noga med att vaccin ska vara säkert.

Och de vacciner som idag ingår i vaccinationsprogrammet i Sverige är mycket säkra, säger han.

Ett verktyg mot antibiotikaresistens Vaccin är också viktigt i kampen mot antibiotikaresistens, som är ett

växande problem i världen. Resistensproblemet kommer av överanvändning av antibiotika, men även felaktig användning.

Björn Sjöstrand, vd Scandinavian Biopharma

– Det man sett i exempelvis Bangladesh är att när man väl kommer till sjukhus så har de bakterier som orsakar sjukdomen utvecklat resistens, framförallt beroende på att antibiotika finns att köpa utan recept men till ett så högt pris att de fattigaste bara har råd att köpa några få tabletter istället för en hel kur. Vaccin är oerhört viktigt också i det sammanhanget, säger Björn Sjöstrand och slår fast: – Vaccin är den mest kostnadseffektiva och effektiva behandling som finns.

Ny smart teknik för smartare diabetesvård!

GlucoMen Areo överför värden...

...trådlöst...

... till Diasends app...

...och delas med din vårdkontakt

Vi gör det enklare!

Blodsockermätaren GlucoMen Areo kan trådlöst överföra dina blodsockervärden till Diasends app, som sedan vidarebefordrar informationen direkt till din vårdkontakt. Tillsammans skapar de ett unikt teknikstöd som kan underlätta din diabetesvård och ge dig mer tid till annat.

Tel 040–32 12 70 www.areo.nu

Foto: Alex & Martin • komson.se

Har du svårare att höra alla toner på sista raden?

Du är inte ensam, ungefär 1,4 miljoner svenskar uppskattas ha en hörselnedsättning som påverkar dem i det dagliga livet.

Nedsatt hörsel kan på sikt leda till ökad stress och utanförskap.

Varning! Medicinen som injiceras kan vara fel. Kontrollera innehåll och koncentration.

När intravenös medicin bereds och doseras blir det ibland fel. Med DrugLog® kan du snabbt kontrollera att medicinen är korrekt innan du skickar den vidare i vårdkedjan.

Och framförallt innan den injiceras i patienten.

Men det finns hjälp och stöd att få. Hos oss på Bra Hörsel finner du hörapparater med den senaste tekniken. Vi erbjuder alltid kostnadsfritt hörselprov och 2 månaders fri provtid på alla våra hörapparater.

Gör en kostnadsfri hörselundersökning hos oss!

Danderyd 073-964 39 12 Globen 070-796 97 76 Göteborg 073-595 29 89 | www.brahorsel.se

www.pharmacolog.se

We print 3D medical models for pre-operation studies, decision support and educational purposes

info@3dimprimo.se

+46 70 443 49 64, +46 70 211 15 01

www.3dimprimo.se

” Vi har samlat de vanligaste frågorna om brandskydd som vi får från styrelseledamöter i bostadsrättsföreningar. Gå vår utbildning och lär dig vilket ansvar ni har! ”

Hans Andersson

Brandingenjör på Brandskyddsföreningen

Frisktandvård.

Tandvård till fast pris!

Nu kan du gå till tandläkaren utan att få dyra överraskningar. Med Frisktandvård får du regelbunden tandvård och akuttandvård i hela landet till ett fast pris. Samma summa oavsett hur många besök i tandläkarstolen du måste göra.

Få koll på styrelsens brandskyddsansvar med vår e-learning!

E-learning är en effektiv utbildning som görs via datorn.

www.brandskyddsforeningen.se

Läs mer om Frisktandvård på folktandvardenstockholm.se

Revaxör Olja förbättrar örats naturliga rengöringsmekanism Öronvaxet skyddar hörselgången mot bl.a. infektioner. Smuts och gamla hudceller fastnar i vaxet och rensas bort när vaxet sakta rör sig utåt.

a– Spray klart!

Revaxör Olja öronspray mjukar upp öronvax så att det lättare kan rinna ut av sig självt.

Revaxör Olja förebygger uppkomst av vaxproppar genom att förbättra den naturliga rengöringsmekanismen. Den vårdande oljan minskar också klåda och irritation orsakad av torr hud i hörselgången. Örat ska inte sköljas ur vid användning av Revaxör Olja.

Revaxör öronvård för att förebygga och lösa upp vaxproppar. För att lösa upp vaxproppar behöver du öronvaxlösande Revaxör örondroppar eller öronspray.

Läs alltid bruksanvisningen innan användning.

Revaxör Olja kan användas av vuxna och barn över 1 år.

DU KÖPER REVAXÖR PÅ APOTEK — FRÅGA GÄRNA APOTEKSPERSONAL OM RÅD.

Orion Pharma AB | 08-623 64 40 - www.revaxor.se

Revaxör 250x183.indd 1

Läs mer om öronvax och Revaxör på www.revaxor.se

22-01-2016 14:34:24

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

ANNONS

Tandvård & munhälsa 29

”Att försöka mörka är ju bara kontraproduktivt” FOTO SHUTTERSTOCK

År 2010 trädde Sveriges nya patientsäkerhetslag i kraft. Lagen ska främja hög patientsäkerhet och innehåller bland annat krav på att tandläkare ska dokument­era och rapportera tillbud. Man har också skyldighet att rapportera till Socialstyrelsen om man anser att en anställd utgör en risk för patientsäkerheten. Men syftet med lagen är inte att straffa individen, utan att förebygga risker.

TEXT ANNMARIE PALM

Men även om den nuvarande Patientsäkerhetslagen varit aktuell i sex år så är det enligt Ann-Christine Bolle, patientsäkerhetschef på Praktikertjänst, först nu som branschen visar upp en verklig förståelse för innehållet och syftet med lagen.

– Det är ju alltid så att det tar lite tid innan det går att skönja en beteendeförändring. Jag tycker att vi inom tandvården alltid har varit duktiga på att följa gällande regelverk, men nu ser jag också att polletten börjar ramla ner på riktigt när det gäller att både dokumentera och följa upp eventuella avvikelser i den tandvård som utförs.

En ärligare rapportering Även hos Folktandvården upplever man ett ökat intresse och aktivitet gällande patientsäkerheten. Anders Lindunger som är klinikchef och legitimerad tandläkare vid Folktandvården Stockholms läns landsting

hävdar att han upplever att man numera är mycket ärligare med att rapportera in olika händelser.

Av de saker som rapporteras in så har allvarliggraden minskat, och det är ju mycket bra.

Ann-Christine Bolle

– Att försöka mörka är ju bara kontraproduktivt. Hos Folktandvården använder vi ett rapportsystem

som vi kallar för ”HändelseVis”. Jag upplever också en stor skillnad nu mot förr om åren då man alldeles för sällan talade om avvikelser. Då ansågs det lite ”skämmigt” att aktivt och öppet bearbeta de avvikelser som uppstått. Nuförtiden ser de allra flesta det istället som en fördel att både kunna rapportera in egna och ta del av andras avvikelser på arbetsplatsträffar.

Syftet med den nya patientsäkerhetslagen är att komma åt systemfel inom vården, inte att straffa enskilda individer. Det är vårdgivaren som ska följa upp och vidta åtgärder för att avvikelser inte ska inträffa igen. Det största anledningen till att något kan gå fel inom tandvården är, enligt Ann-Christine Bolle, att

Det går inte att helt eliminera risken för att något ska hända. Att arbeta i munhålan är i sig bara det en risk.

Ann-Christine Bolle, patientsäkerhetschef Praktikertjänst

Fortsättning på s.30

Synen styr din arbetsställning

Se bättre, må bättre!

HJÄLP BARNEN SOM FLYR!

Vår filosofi handlar om kvalitet och omtanke i alla steg.

Vi vill få våra kunder att se bättre och utvecklar därför specialoptiska produkter för tandläkare, kirurger och andra yrkesgrupper med behov av optiska lösningar.

Våra glasögon och luppar ger inte bara bättre syn.

Unik optik i kombination med kunskap om ergonomi, ger en helt ny arbetsställning. En arbetsställning som skonar axlar och nacke och som får våra kunder att må bättre.

Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se

www.meridentoptergo.com

*CERTIFIERADE OPTIKER FINNS I BORÅS, ESKILSTUNA, HÖÖR, JÖNKÖPING, KARLSKRONA, KARLSTAD, LINKÖPING, LUND, MALMÖ, MÖLNLYCKE, NORRKPING, RONNEBY, STOCKHOLM, SUNDSVALL, TÄBY, UMEÅ, UPPSALA, VARBERG, VÄNERSBORG, VÄXJÖ, ÖREBRO

MO Wing Prisbelönt Härdljusskydd

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

30 Tandvård & munhälsa

ANNONS

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Fortsättning från s.29 man inte har tagit sig tid att göra en riskanaly­s.

– Det går inte att helt eliminera risken för att något ska hända. Att arbeta i munhålan är i sig bara det en risk. Du kan tappa något i patientens mun, du arbetar mycket nära andningsvägarna och med mycket små produkter. Det viktiga är att du planerar för att förebygga risker och att minimera de eventuella skador som kan uppstå.

FOTO STEFAN BOHLIN

FOTO MATTIAS EDVALL

Aktuellt

Fredrik Livheim, leg. psykolog, doktorand och projektledare ACT

Nya föreskrifter ska minska stress

En arbetsmiljöfråga Några exempel på områden inom Folktandvården där man under de senaste åren bidragit till ökad patientsäkerhet är bland annat att man är ännu mer noggrann med legitimationskontroll av patienterna.

Den 31 mars träder Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter AFS 2015:4 om organisatorisk och social miljö i kraft.

De ska minska risken för sjukskrivning på grund av kränkande särbehandling eller ohälsosam belastning, som till exempel stress.

Nuförtiden ser de allra flesta det istället som en fördel att både kunna rapportera in egna och ta del av andras avvikelser på arbetsplatsträffar.

TEXT REDAKTIONEN

– Jag tycker att det är bra att det kommer tydligare regler kring detta. Stress är den absolut vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och ett problem som ökar kraftigt. Vi behöver gemensamt angripa problemet på flera fronter.

Arbetsgivare kan hjälpa många i ett tidigt skede, både genom att erbjuda en god arbetsmiljö och genom att ge de anställda konkreta verktyg för att kunna hantera ofrånkomlig stress, säger Fredrik Livheim, leg. psykolog, doktorand och projektledare ACT. Föreskrifterna kompletterar det arbetsmiljöarbete som arbetsgivare måste bedriva på ett mer modernt sätt, vilket Fredrik Livheim välkomnar.

– Dagens arbetsliv medger nya typer av utmaningar. Vi hanterar större mängder av information och vi är– tack vare tekniken – konstant tillgängliga. Då hjärnan har svårt att skilja mellan tänkta hot (stress) och verkliga hot (fysisk fara), så får vi en fysisk stressrespons. Vi måste hitta sätt att inte stressa ihjäl oss och förhoppningsvis kan föreskrifterna hjälpa till.

Anders Lindunger, klinikchef och legitimerad tandläkare Folktandvården Stockholms läns landsting

Det är oerhört väsentligt att vi även värdesätter att rapportera saker av lågriskkaraktär, att vi fortsätter att dela med oss av de små vardagliga incidenterna.

Anders Lindunger

Anders Lindunger

Inom sterilhanteringen har man infört ett mätsystem där allting loggas och vad gäller vattensystemet som används vid patientbehandling har man sett till att säkra kvaliteten genom att byta ut nuvarande system till ett som är självrengörande.

Ann-Christine Bolle påpekar att patientsäkerhet inom tandvården även är en arbetsmiljöfråga.

– Vi kan inte garantera en god patientsäkerhet om vi inte själva verkar i en bra arbetsmiljö. Att arbeta inom tandvården är ofta stressigt.

Med många patienter i omlopp är det kanske inte alltid så lätt att hinna med att sätta av tid för att reflek-

tera hur man egentligen utför sina arbetsuppgifter och för att följa upp det som eventuellt blir fel.

Alla avvikelser ska rapporteras Jämfört med då lagen trädde i kraft så ser Ann-Christine Bolle inte att det är färre avvikelser som rapporteras.

– Men det är inte heller något som jag önskar. Jag vill att avvikelserapporteringen ska öka och bli en naturlig del i att hela tiden arbeta med förbättringar. Det jag däremot märker har hänt är att av de saker som rapporteras in så har allvarliggraden minskat, och det är ju mycket bra, konstaterar hon.

– Det är oerhört väsentligt att vi även värdesätter att rapportera saker av lågrisk-karaktär, att vi fortsätter att dela med oss av de små vardagliga incidenterna, instämmer Anders Lindunger.

– Det är de små ständiga förbättringarna som bidrar till att vi hela tiden kan utveckla vårt patientsäkerhetsarbete, sammanfattar han.

Smart fakta Patientsäkerhetslagen (PSL) har till uppgift att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador genom till exempelvis en årlig patientsäkerhetsberättelse.

I lagen regleras skyldigheter såväl som behörighetsfrågor, samt tillsyn- och ansvarsnämnderna Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Även apotekspersonal inkluderas i PSL då de är skyldiga att anmäla en läkare eller tandläkare om denne skriver ut läkemedel i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.

PSL ska också öka möjligheten för patienter med närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet.

Källa: vårdgivarguiden.se

Foto: White Arkitekter

ANNONS

REGION ÖSTERGÖTLAND BYGGER FRAMTIDENS SJUKVÅRD Modern vürd kräver moderna lokaler. Det vet man i Region ÖstergÜtland där det nu pügür renovering och nybyggnation av

tet är Framtidens Universitets

vigs under hĂśgtidliga former den

– Det handlar inte bara om att uppdatera lokalerna utan ocksü om ett omfattande nytänk kring vürdprocesser, säkerhet, miljÜmässig hüllbarhet och arbetsmiljÜ, säger Ditte Pehrsson-Lindell, vürddirektÜr pü US. Projektet Framtidens Universitetssjukhus är indelat i tre etapper, där den fÜrsta etappen är avkla sen mitt i etapp tvü. År 2020 ska hela projektet stü färdigt.

ganska gammalt. Vissa av byggnaderna är mycket gamla, andra är frün 40- och 60-talen och även om det pügür ett fortlÜpande underhüll sü kommer man till slut till en punkt där det helt enkelt inte är hüllbart. Det blir süledes billigare att gÜra en genomgripande fÜrändring.

Det nya sjukhuset blir mer i takt med dagens och framtidens sjukvĂĽrd, menar Ditte Pehrsson-Lindell.

– Alla vürdrum blir enkelrum vilket dels innebär en stÜrre trygghet och integritet fÜr patienten, och dels att vürdteamen für stÜrre mÜjligheter att gÜra mer pü plats.

Dessutom kan enkelrum bidra till färre vürdrelaterade infektioner, säger hon.

Omplacering av olika verksamheter skapar ocksü en stÜrre effektivitet. – Vi har tänkt till ordentligt kring vilka verksamheter som ligger i anslutning till varandra och sett till vilka det är mest logiskt att fÜrlägga pü samma vüningsplan. Till exempel blir det ett vüningsplan fÜr vüra intensivvürdsverksamheter och ett annat vüningsplan fÜr mottagningsenheterna. Framtidens Universitetssjukhus für en helt ny akutmottagning och i anslutning till den ligger olika diagnostiska verksamheter, sü som rÜntgen. Pü det

!

bättre fÜrutsättningar fÜr samarbeten mellan avdelningar.

ArbetsmiljÜn är en annan viktig dimension vilken man tar fasta pü i projektet. – Det är helt centralt att arbetssituationen fÜr vüra medarbetare är sü bra som mÜjligt. När de känner att verksamheten är smidig och trivsam sü är det ocksü nügot som i slutändan gynnar

patienten, säger Ditte Pehrsson-Lindell.

Eftersom projektet är sü omfattande är det samtidigt en utmaning att hülla sjukhusets verksamhet i rullning parallellt med byggena, menar Ditte Pehrsson-Lindell.

– Eftersom vi idag inte kan veta vilken typ av vürd och vürdprocesser som behÜvs om fem eller ! som kan anpassas efter framtida behov i stÜrsta mÜjliga mün.

Grundtanken är att man pü sü sätt inte bygger in sig i ett hÜrn.

Vilka utmaningar är det vürden stür infÜr i framtiden? ningen, med en allt äldre befolkning, dels att vi har gjort enorma medicinska framsteg nügot som samtidigt ocksü är oerhÜrt resurskrävande. Det ligger en utmaning i att prioritera rätt. Ibland är det faktiskt sü att vi kan mer än vi kanske har rüd med. KompetensfÜrsÜrjningen är en annan viktig och aktuell früga fÜr vürden, där det gäller att kunna hänga med i den snabba utvecklingen som vi nu ser.

– Vi har ju inte mÜjlighet att hänga upp en skylt med �Stängt pü grund av renovering� utan sjukhuset müste fungera trots byggnationerna. Samtidigt har samarbetet mellan medarbetare, sjukhusledning och byggledningen varit riktigt tätt och har genomsyrats av delaktighet. Vi ser ocksü den här perioden som en mÜjlighet att gÜra en omfattande verksamhetsutveckling fÜr att ta hÜjd fÜr det vi tror kommer att vara viktigt fÜr en effektiv sjukvürd i framtiden.

FÜrutom Universitetssjukhuset i LinkÜping sker det nu ocksü upprustningar av Vrinnevisjukhuset i NorrkÜping. Dessutom byggs en ny rättspsykiatrisk klinik i Vadstena och ett vürdcentrum i Finspüng. – Det sker stora och efterlängtade fÜrändringar pü regionens sjukhus och vi känner verkligen av en tydlig framtidsanda, med lüngsiktiga satsningar pü hÜgkvalitativ och modern sjukvürd, säger Ditte Pehrsson-Lindell.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

32 Forskning i Sverige

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

”Det finns ofta inte tid för forskning” Inom flera områden inom svensk klinisk forskning har man under de senaste åren kunnat se ett växande problem med läkare som inte forskar eller söker kliniska forskarmånader.

Hösten 2015 slog bland annat Barncancerfonden larm om att trots att utlysta medel ökat, så har summan som fördelas inte ökat sedan 2009.

Forskar vi allt mindre i Sverige och vad beror det i så fall på? Smart Media ringde upp Mats Ulfendahl, ordförande i Svenska läkaresällskapets (SLS) forskningsdelegation, för att reda ut situationen.

TEXT CINDY AHRNEWALD FOTO KRISTIAN POHL

Är det färre som forskar?

– Nej, inte på ett övergripande plan.

Om man ser till forskningssystemet som helhet har antalet forskare ökat de senare åren. Det är positivt att det finns ett intresse för forskarkarriären men det innebär också ett problem med tanke på de begränsade resurser som finns tillgängliga. För att de som forskar ska kunna bedriva forskning av hög kvalitet måste de också ges rimliga förutsättningar vad gäller tillgängliga resurser. Slutsatsen är att antingen måste mer resurser tillskjutas eller så måste antalet forskare minska.

– Om man ser mer specifikt på läkarnas möjligheter till forskning så finns det helt klart ett problem.

Intresset och engagemanget för forskning är stort men i den kliniska vardagen är möjligheterna till att bedriva forskning begränsade. Det saknas inte idéer och projekt men det finns ofta inte tid för forskning.

Det är helt nödvändigt att hälso- och sjukvårdens forskningsuppdrag såväl ges högre prioritet som även följs upp och utvärderas.

Finns det ett forskarområde ni gärna skulle se en ökning inom?

– SLS gör ingen värdering av olika områden utan stödjer främst forskning med hög kvalitet. Mer generellt är det viktigt att stödja den forskning som adresserar kliniskt relevanta frågor eller som bedrivs av kliniskt aktiva läkare. Det gäller inte minst unga forskare som bör ges en möjlighet till att både bedriva forskning och inhämta nya kunskaper och erfarenheter.

Hur stödjer ni unga forskare att bedriva forskning?

– Vårt bidrag till postdoc-vistelser och konferensresor täcker till viss del möjligheten för unga forskare

Mats Ulfendahl, ordförande Svenska läkaresällskapets forskningsdelegation

Intresset och engagemanget för forskning är stort men i den kliniska vardagen är möjligheterna till att bedriva forskning begränsade. att inhämta nya kunskaper. Medlen har särskilt delats ut till vetenskaplig verksamhet som är mindre väl tillgodosedd genom anslag från universitet och forskningsråd. Det gäller till exempel möjlighet till fortsatt forskning de första åren efter disputation samt till aktivt deltagande i kongresser över hela världen.

– Forskningsvistelser vid centra utanför Sverige stöds också, särskilt om de innebär inhämtande av ny teknik och nya metoder. Vi ledigförklarar även post doc-stipendier till i första hand kliniska forskare för att ge möjlighet till tjänstledighet med finansiering från SLS, för att bedriva fortsatt forskningsarbete utomlands.

Generellt är det viktigt att stödja den forskning som adresserar kliniskt relevanta frågor eller som bedrivs av kliniskt aktiva läkare.

Smart fakta Vetenskapsrådet inledde år 2013 en omfattande kartläggning av svensk forskning. I arbetet engagerades stora delar av forskningssamhället och drygt ett hundratal forskare identifierade nuläge och framtidsutsikter, svagheter och styrkor. I september 2015 publicerades översikten ”Vägval för framtidens forskningssystem – Mål och rekommendationer”.

Källa: Vetenskapsrådet

Broug ht to y ou by Våra tjänSter V

High-tech logistics Fine art logistics

Tour logistics Storage & warehousing

KontaKt Rickard Sohl 08-54 600 145 rickard.sohl@mtab.se

Ska du flytta känslig, tung, värdefull eller skrymmande teknisk utrustning? Våra medarbetare är utbildade i att transportera, installera och konfigurera helt anpassat efter unika förutsättningar. Vi tillverkar även specialemballage eller löser transporten helt utan emballage.

MTAB tar hand om hela leveransen

leverans och mekanisk installation av takhängt system för kranskärlsröntgen och PCi.

mtab etablerade i norden sedan 1968

Fo t o : U N H C R / A n d r e w M c C o n n e l l

Hjälp människor på flykt!

Just nu är 60 miljoner människor på flykt undan krig och förföljelse i världen. Din hjälp behövs.

SMS:a FLYKT150 till 72980 och ge 150 kronor.

Eller swisha valfritt belopp till 123 90 01 645.

Tack!

Framgångsrik teknik Fujifilm har sedan starten 1934 utvecklat en mängd avancerade tekniklösningar inom foto & bildbehandling. I linje med ansträngningarna att bli ett heltäckande vårdföretag, har Fujifilm nu tillämpat dessa tekniker för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar. Under den senaste Europa-kongressen för medicinsk röntgen i Wien tidigare i vår, visade Fujifilm sina nya landvinningar inom bland annat mammografi , där man anammat de senaste rönen inom 3D-bildhantering, så kallad Tomosyntes.

Med Fujifilms nya mammograf Amulet Innovality kan kvinnornas bröst virtuellt skivas upp och med bildbehandlingen skapa mycket större möjligheter

till en mer träffsäker diagnos. Hela den enorma floran av olika intressanta patologiska förändringar kan enklare redas ut och på så sätt effektivisera eventuell medicinsk behandling.

Fujifilm har redan framgångsrikt använt denna teknik i flera europeiska länder, och introducerar den nu även i Sverige. Några egenskaper som vi i Sverige ser som mycket viktiga är röntgendetektorns höga känslighet så att den effektiva dosen blir så låg som möjligt, samt att bilderna blir skarpa och svärtningsmässigt högupplösta trots utmaningar såsom ”täta” bröst eller bröstimplantat. En annan fördel med metoden är att arbetsflödet för sjukvårdspersonalen både förenklas och effektiviseras.

www.fujifilm.se

Köper du sexuella tjänster?

Har du problem med porrsurfande eller liknande?

Vill du förändra ditt beteende?

Stockholms stad erbjuder dig rådgivning och samtal via telefon, e-post eller tidsbokade besök. Du är välkommen oavsett kön eller sexuell identitet.

Välkommen att kontakta oss Telefon 020-220 440 E-post kastmail.sof@stockholm.se stockholm.se/kast Det är kostnadsfritt och du kan vara anonym

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

34 Krönika Hans Rutberg

ANNONS

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Läs krönikan i mobilen!

FOKUSPATIENTSÄKERHET.SE

Varför görs liknande fel om och om igen?

N

yligen publicerade Sveriges kommuner och landsting en rapport som visade att det totala antalet vårdskador (skador som hade kunnat undvikas) minskat under perioden 2013 – 2014. Det innebär minskat lidande för patienter och sänkta kostnader och det frigör resurser till annan viktig vård.

Det är glädjande att antalet vårdskador minskar, men fortfarande skadas alltför många patienter.

Vi vet numera vilka typer av skador det rör sig om och vad som kan göras för att förbygga dem. Våra patienter kan fråga sig: ”Om ni vet hur ni ska göra för att förhindra skador – varför gör ni inte alltid det? Varför görs liknande fel om och om igen?”

Ibland kan orsaken vara att man gjort avsteg från en rutin på grund av okunskap och/eller tidsbrist hos medarbetarna.

Betydelsen av en god arbetsmiljö där medarbetarna får goda förutsättningar för att göra ett bra arbete uppmärksammas alltmer. Men det är inte bara de som arbetar närmast patienterna som har ansvaret för att minska antalet vårdskador. Landstings- och sjukhusledningar liksom verksamhetschefer bär också ett stort ansvar.

När det gäller vårdrelaterade infektioner vet man att det blir färre infektioner på sjukhus där man inte accepterar, utan aktivt bekämpar infektioner. Där spelar ledningen en viktig roll genom att uppmärk-

samma problemet och konsekvent arbeta för att antalet infektioner ska minimeras. Detta kräver en aktiv, kontinuerlig uppföljning. Ansvaret för en god arbetsmiljö och en hög patientsäkerhet ligger hos ledningen på olika nivåer.

För en bättre patientsäkerhet imorgon behöver dagens medarbetare få tid att reflektera över det som blev fel igår. Den tiden finns inte i dagens sjukvård. Ett begrepp som används i säkerhetssammanhang är "normalisation of deviance": det avvikande har blivit det normala. Vårdpersonalen blir efter hand så van att arbeta under förhållanden där det ofta råder brist på tid, kompetens, personal, vårdplatser och kontinuitet att man inte längre ser och reagerar på sådana avvikelser.

Grunden till en förbättrad sjukvård är att patienternas behov sätts i fokus, liksom vårdens kvalitet och säkerhet.

Det har mindre betydelse i vilken organisatorisk form vården utförs.

Det finns en ständig motsättning mellan säkerhet och andra prioriteringar. Därför är det ett grundkrav att ledningen ändrar fokus så att kvalitet och säkerhet sätts främst, inte ekonomiska och administrativa mål.

En god vårdkvalitet och en hög patientsäkerhet innebär också att de ekonomiska resurserna används på bästa sätt. Sist men inte minst har medarbetarnas professionella kompetens en avgörande betydelse för en bättre patientsäkerhet. n

För en bättre patientsäkerhet imorgon behöver dagens medarbetare få tid att reflektera över det som blev fel igår. Den tiden finns inte i dagens sjukvård.

Hans Rutberg, adjungerad professor, institutionen for medicin och hälsa, Linköpings universitet

Stöd ett MORGONDAGENS MEDICINTEKNISKA INNOVATÖRER MORGONDAGENS MEDICINTEKNISKA INNOVATÖRER liv bortom verksamhet omfattar utveckling inom det tvär”Medicinsk teknik är en spännande utb pappmuggen.”Vår vetenskapliga området mellan teknik och medicin i vi studerar i en miljö i gränslandet mell

”Vår verksamhet omfattar utveckling inom det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse. Forskningen vi bedriver främjar hälsa och förebygger ohälsa”. en vid bemärkelse. Forskningen viBjörn-Erik bedriver främjarvice skolchef Erlandsson, Var med och skapa bättre livsvillkor för några hälsa och förebygger ohälsa”.

KTH Skolan för teknik och hälsa av Europas fattigaste och mest utsatta människor – på plats i Rumänien och här i Sverige!

Swisha valfritt belopp till 123 000 46 55 – eller ge ditt bidrag på redcross.se Genom att swisha godkänner du att Röda Korset får kontakta dig. Självklart följer vi personuppgiftslagen.

och teknik. Jag vill utveckla morgondage medicinteknik. Det räddar liv”.

utbildning student Medicinsk Björn-Erik Erlandsson, tillträdande vice skolchef ”Medicinsk teknik är en spännande Sofia Nordgren, där vi studerar i en miljö i gränslandet mellan KTH Skolan för teknik och hälsa medicin och teknik. Jag vill utveckla morgondagens medicinteknik. Det räddar liv”.

Läs mer om utbildning och forskning på KTH för teknik hälsa: www.kth.se/sth SofiaSkolan Nordgren, student och Medicinsk teknik KTH

Läs mer om utbildning och forskning på KTH Skolan för teknik och hälsa: www.kth.se/sth

001/SE/15-11/PM/1517

Sverige lider av en föråldrad syn på

HIV. Det positiva är att den går att bota.

Det fanns en tid då hiv var en fråga om liv eller död. Så är det inte längre. Tack vare effektiva kombinationsbehandlingar klassas hiv numera som en kronisk infektion och människor som lever med hiv kan leva ett långt liv som alla andra. Men fortfarande omges hiv av många fördomar. Trots att så mycket har hänt sedan hiv dök upp och chockade världen på 1980-talet, lever gamla ”sanningar” kvar.

Här är fem saker du kanske inte visste om hiv idag:

Hiv flyger inte omkring i luften

Hivpositiva blir äldre och äldre

Tänk på en vanlig förkylning. Förkylningsvirus smittar via beröring eller när någon nyser och sprider viruspartiklar omkring sig. Så är det inte alls med hiv. Hiv överförs endast vid oskyddat sex eller genom direkt blodöverföring. Att hålla handen, kramas och kyssas, eller dela samma toalett på jobbet eller bänk i bastun på gymmet, utgör alltså ingen som helst smittrisk. Och har aldrig gjort.

Idag är ungefär häften av alla vuxna som lever med hiv i Europa över 50 år, och när de blir äldre kan olika ålderssjukdomar förvärras av hivinfektionen. Detta ställer nya krav på både behandlingarna och vården. Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal behöver nya kunskaper, liksom personal på servicehem för äldre, dit många hivpositiva kommer att flytta inom en snar framtid. Hiv har i det avseendet blivit en mer komplex sjukdom. Men det utesluter inte att hivpositiva kan få en bra livskvalitet på ålderns höst.

Effektiv behandling minimerar risken vid sex Om en person som lever med hiv har en välfungerande behandling, är risken minimal att hiv överförs vid oskyddat sex. (Störst är risken hos en person som nyligen fått hiv men inte vet om det.)

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att kondom alltid gör sex säkrare och skyddar mot andra sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter – men det visste du nog redan.

Man kan skaffa barn även om man har hiv Många som lever med hiv har en önskan att bli föräldrar. Detta är ingen omöjlighet längre, även om viss risk för överföring från mamma till barn fortfarande finns. Genom effektiv behandling och olika åtgärder vid graviditet och förlossning, kan risken för att barnet smittas minskas till låga 0,5 %.

Botemedlet är sannolikt bara en tidsfråga Ingen kan idag med säkerhet säga när ett botemedel mot hiv kommer att finnas tillgängligt. Dock pågår forskning på flera håll och forskarna är försiktigt optimistiska. Men i väntan på ett framtida botemedel är det viktigt för oss alla att försöka förstå vad det innebär att leva med hiv. Om vi ökar förståelsen kan vi tillsammans förändra den föråldrade syn på hiv som dröjer sig kvar i samhället.

På hivupdated.se kan du ta del av intervjuer, filmer och fakta om hiv idag – och i framtiden.

HIV updated Gilead Sciences | Hemvärnsgatan 9, 171 54 Solna, Sweden | Phone: + 46 (0)8 505 71 800 | Fax: + 46 (0)8 505 71 801

www.hivupdated.se

Forskningens mĂśjligheter

Pü AstraZeneca tror vi pü forskningens mÜjligheter att fÜrändra behandlingen av allvarliga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes, KOL och astma. Forskningen driver oss att tänja gränserna fÜr vad som är mÜjligt.

AstraZeneca är ett av mycket fü renodlade bioläkemedelsfÜretag som omfattar hela värdekedjan fÜr ett läkemedel, frün upptäckt och utveckling till tillverkning, marknadsfÜring och distribution. Vi bedriver verksamhet i mer än 100 länder och vüra innovativa läkemedel används av miljontals patienter Üver hela världen.

AstraZeneca är ett av Sveriges viktigaste exportfÜretag. Pü vüra anläggningar i MÜlndal och SÜdertälje bedriver vi forskning och utveckling, produktion och marknadsfÜring.

Läs mer pü www.astrazeneca.se

AstraZeneca 151 85 SÜdertälje www.astrazeneca.se

38092 Annons, Kampanjen Kvinnors Hälsa.indd 1

795.703,011 06,2015 SE

Kombinationsbehandlingar mot cancer – ett exempel pü AstraZenecas forskning FÜr att hitta nya sätt att behandla patienter med

av biologiska och smümolekylära läkemedel.

2015-06-08 10:50